Ajankohtaista

  • 13.3.2020 Ajankohtainen

    Nej på ansökan om arbetsstipendium?

    Bland ansökningarna vi får i november är konkurrensen hårdast om arbetsstipendier inom konst. Mindre än 20 procent får positivt besked. Vi kan tyvärr inte ge personlig respons till alla sökande, men för att ge vägledning för kommande ansökningar gjorde vi en översikt över de vanligaste orsakerna till avslag på ansökan om arbetsstipendium. De sakkunniga bedömer, styrelsen bestämmer Vi tillämpar kollegial bedömning på ansökningar om arbetsstipendier. Det här betyder att alla ansökningar inom konst bedöms av konstnärer och andra specialister inom samma genre som sökande. Till exempel Centret för konstfrämjande tillämpar ett liknande förfarande. För att undvika risken för påtryckningar har vi valt att låta våra sakkunniga vara anonyma. Läs mer om sakkunnigarbetet här. Det slutliga beslutet om bidrag tas av Kulturfondens styrelse, som sällan gör ändringar i de sakkunnigas förslag. Inte möjlighet till individuell respons De som söker arbetsstipendium lägger ner mycket arbete på ansökan och ett avslag utan motivering kan upplevas som tungt. På grund av det stora antalet ansökningar har vi tyvärr inte möjlighet att ge enskild respons åt alla sökande. Eftersom ofta liknande orsaker leder till att en ansökan får avslag har vi samlat de vanligaste motiveringarna gällande arbetsstipendier. Läs också gärna vår artikel om andra orsak till avslag. Vanliga motiveringar till avslag på ansökan om arbetsstipendium Varje ansökan diskuteras av sakkunniggruppen. Citaten nedan är från verkliga möten. Citaten representerar inte enskilda åsikter utan är ett sammandrag av konsensus under diskussionen. Arbetsproven och den konstnärliga nivån är viktiga ”Arbetsproverna räcker inte i relation till ansökan. Kanske hellre ett projekt i det här skedet. ” ”Bra projektidéer men kvaliteten håller inte i jämförelse med de andra sökande .” ”Skickligt hantverk men det egna uttrycket kan ännu utvecklas.” Det vanligaste skälet till avslag är att andra sökande helt enkelt var bättre. Inom till exempel formgivning är det vanligt att sökande gjort arbeten på kommission tidigare och de sakkunniga därför anser att sökande inte har utvecklat ett tillräckligt starkt eget uttryck för att beviljas arbetsstipendium. Arbetsproverna i ansökan ska vara aktuella och tydligt utmärkta. Inom litteratur ska sökande bifoga både texter ur tidigare verk och textprover från de projekt du vill arbeta med under stipendieperioden, även om dessa förstås inte ännu är i sin slutliga form. Mera information om arbetsprover hittar du här och i anvisningarna för ansökan. Ett arbetsstipendium är det största stipendium en konstnär kan få av Kulturfonden. Därför är konkurrensen och kraven hårda. Därför lönar det sig att också ansöka om projektbidrag. Tröskeln för de sakkunniga att förorda dessa är lägre. Arbetsplanen måste övertyga ”Planen räcker inte för två år. Hade hellre fått söka projektbidrag.” Varje ansökan om arbetsstipendium ska innehålla en arbetsplan som täcker hela stipendieperioden. Det är vanligt att de sakkunniga anser att planen inte räcker för ett helt år (minimum för arbetsstipendium) och då förordas ansökan inte. En arbetsplan ska vara dimensionerad enligt den aktuella perioden. Planerna ska också vara realistiskt genomförbara – det räcker inte att ha för avsikt att ställa ut, du måste också ha ett avtal om utställningslokal. Detsamma gäller för utgivning av böcker och skivor, större samarbetsprojekt (alla parter bör vara vidtalade – speciellt när det gäller skolor) och residensvistelser. Observera att en ansökan om arbetsstipendium till skillnad från andra ansökningar till Kulturfonden inte innehåller någon budget eller kostnadsplan. Arbetsplanen ska alltså inte innehålla information om kostnader för lokalhyror, material och liknande. Om du däremot även gör en ansökan om projektbidrag ska dessa kostnader framgå i den ansökan och efterfrågas därför också i ansökningsblanketten. Kom ihåg bilagor och alla uppgifter  ”Ofullständig CV och oklara meriter, svårt att ta ställning. Får återkomma.” ”Saknar arbetsprover. Går inte att bedöma.” Alla ansökningar om arbetsstipendium ska innehålla CV och arbetsprover. Om dessa saknas går det inte att bedöma ansökan. Koppling till det svenska i Finland ”Tyvärr är kopplingen till det svenska inte tillräcklig. Skicklig och intressant konstnär dock. ” Ibland är ligger bristen inte i arbetsplanen eller den konstnärliga kvaliteten, utan Kulturfonden är helt enkelt inte rätt finansiär. Läs mer om hur vi resonerar kring detta här. Erfarenhet är viktigt ”Expressivt uttryck, lovande för framtiden. Kanske ändå inte ännu redo för helårsstipendium. ” Det finns ingen specifik åldersgräns för att beviljas arbetsstipendium, men väldigt unga sökande eller sökande som är i ett tidigt skede av karriären kommer sällan i fråga. En stipendieperiod är avsedd att möjliggöra fokus på skapande i ett aktivt konstnärskap, inte en första språngbräda. Ofta har personer som beviljas arbetsstipendium tidigare fått projektbidrag för kortare helheter, till exempel för arbetet med en enskild utställning. Därför rekommenderar vi speciellt yngre och mindre etablerade konstnärer att ansöka om både arbetsstipendium och projektbidrag. Sökande måste vara fokuserad ”Splittrat uttryck; jobbar med mycket men fokuserar inte på till exempel en teknik eller genre.” ”Mångsysslare” kan upplevas som alltför splittrade – det är en sak att man kanske för försörjningen måste arbeta med många olika saker, men i ansökan lönar det sig att fokusera för att stå sig i konkurrensen. Tillämpad konst eller kommersiell verksamhet Arbetsstipendier är avsedda för konstnärligt arbete. De sakkunniga är ofta skeptiska till att förorda stipendier till sökande som arbetar utpräglat kommersiellt eller med tillämpad konst, till exempel inom konstterapiformer. Att något anses vara kommersiellt eller tillämpat behöver inte innebära att de sakkunniga tror att sökande borde kunna leva på försäljningsinkomster. Däremot anser de kanske att ett arbetsstipendium inte är rätt bidragsform. Vi beviljar inte arbetsstipendier för sökande som vill idka näringsverksamhet. Många sökande är också företagare, speciellt inom formgivning och konstindustri, men ansökan kan inte gälla direkt näringsverksamhet som försäljning eller marknadsföring. Utveckling och fräscha meriter är viktigt ”Vad har hänt sedan senaste stipendieåret?” ”Arbetsproverna är gamla, finns ingen förklaring till varför. ” Även väletablerade och meriterade konstnärer kan få avslag – ofta eftersom ansökan förlitar sig på gamla meriter. Ett arbetsstipendium är inte något man får för att man har gjort väl ifrån sig tidigare – alla bedöms utgående från den aktuella ansökan. Många tidigare stipendier ”Bra konstnärlig substans och bra arbetsplan, torde ha en lovande framtid. Fått en hel del bidrag under åren, kanske andra sökande kunde prioriteras nu.” Om det finns många goda ansökningar, prioriterar de sakkunniga ibland sökande som inte tidigare beviljats stipendium framom tidigare stipendiater. Arbetsstipendiet ersättning för arbetstid i projekt Arbetsstipendier är avsedda för egen konstnärlig verksamhet. Om en teater eller motsvarande uppdragsgivare vill anlita en konstnär är det institutionen eller gruppen som ska ansöka om finansiering och sedan ersätta alla anlitade enligt gängse avtal. Ansökan ska inte motiveras med sociala skäl Bygg inte upp en ansökan om arbetsstipendium kring ett behov av stipendiet för att få en inkomst eller av andra sociala skäl – till exempel arbetslöshet, låg inkomst, föräldraledighet eller liknande omständigheter. Alla, både sakkunniga och tjänstemän, är medvetna om att konstnärers ekonomiska situation kan vara svår. Det kan vi ändå inte ta hänsyn till i bedömningen av stipendieansökningar. Det måste vara den konstnärliga kvaliteten och arbetsplanen som avgör. Ansökan ska inte motiveras med ”rättvisa” Varje år får vi ett antal ansökningar som går ut på att sökande anser sig ”stå i tur”, ofta med en kommentar om hur ofta man har sökt tidigare. Även om vi har förståelse för att det är frustrerande att få många avslag är det här inte rätt väg att gå. Det är alltid den konstnärliga kvaliteten på arbetsproven och innehållet i arbetsplanen som måste övertyga.

    Lue lisää »

  • 9.3.2020 Ajankohtainen

    Hotar coronaviruset dina resplaner?

    Har du beviljats ett bidrag för en fortbildnings- eller studieresa i grupp eller enskilt? Är du rädd att resan inte blir av för att du själv valt att inhibera den eller för att den ställts in? Vad gäller för Kulturfondens bidrag? Du behöver inte återbetala bidraget om du redan har betalt resan och den inte går att avboka eller flytta. Däremot vill vi att du i detta fall skickar in redovisningen inom en månad efter att resan ställts in och bifogar kvitton eller andra bevis på de faktiska kostnaderna. Beskriv i redovisningen varför resan ställdes in. Om du ännu inte haft utgifter och bidraget är oanvänt går det bra att skjuta fram resan. Mejla kansliet(at)kulturfonden.fi när de uppdaterade resplanerna klarnat, så kan vi justera tidtabellen för redovisningen av bidraget. Om du inte ännu har lyft ett beviljat resebidrag, rekommenderar vi att du väntar tills läget med coronaviruset har lugnat sig och du kan göra nya resplaner. Våra bidrag måste alltid användas för det ursprungliga ändamålet. Det här är viktigt för att beslutsprocessen ska vara rättvis för alla sökande. Tyvärr är det alltså inte möjligt att använda bidraget för ett liknande ändamål, men du kan alltid skicka in en ny ansökan för ett nytt projekt till oss.

    Lue lisää »

  • 9.3.2020 Ajankohtainen

    Grand i Borgå byter ägare

    Fastigheten Grand byter ägare. Stiftelsen för kultur och utbildningsinvesteringar SKUI har sålt Fastighets Ab Svenska gården i Borgå (Grand) till Aktiastiftelsen i Borgå sr. – Aktiastiftelsen i Borgå har köpt alla aktier i Fastighets Ab Svenska Gården i Borgå. Med investeringen vill vi stödja hembygden och trygga viktig kulturverksamhet i staden, säger Ullrike Hjelt-Hansson som är ordförande för Aktiastiftelsen i Borgå sr. Säljaren, Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar, har ägt fastigheten sedan 2013. – Grand är ett viktigt svenskspråkigt rum i Borgå och jag är mycket nöjd över att fastigheten nu får en ny trygg ägare. Aktiastiftelsen i Borgå och Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar SKUI har snarlikt ändamål – bland annat att stödja kulturverksamhet – och vi ser att de har goda förutsättningar att äga och driva fastigheten, säger SKUI:s direktör Johan Johansson. En målsättning för SKUI är att fastigheterna i första hand ska ha en allmännyttig, regional ägare. Målsättningen stöds av färsk forskning som visat att lokalt och regionalt ägande bidrar till att trygga verksamheten i fastigheterna. – SKUI är i första hand en utdelningsstiftelse som inte ska äga fastigheter på lång sikt. För oss är det viktigast att trygga verksamheten i fastigheterna, säger Johansson. Kulturfonden har tidigare år beviljat bidrag för verksamheten i Grand. Kulturhuset Grand kan också i fortsättningen – precis som många andra kulturhus i Svenskfinland – söka projektbidrag för verksamheten från Kulturfonden. Om SKUI Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar (SKUI) främjar utbildning och kultur på svenska i Finland genom kulturpolitiska fastighetsinvesteringar. För SKUI reserveras varje år fem procent av hela beloppet som Svenska kulturfonden fördelar. År 2019 uppgick beloppet till 2 miljoner euro. Kulturfondens styrelseordförande är samtidigt också ordförande för SKUI. Läs mera på www.skui.fi. *** Svenska kulturfonden och Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar
    Helsingfors den 9 mars 2020
    Pressmeddelande – får fritt publiceras Noggrannare information: Johan Johansson
    direktör
    Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak006dab8b2f27a3884eef484eab05912c').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy006dab8b2f27a3884eef484eab05912c = 'johan.johansson' + '@'; addy006dab8b2f27a3884eef484eab05912c = addy006dab8b2f27a3884eef484eab05912c + 'investeringsstiftelsen' + '.' + 'fi'; var addy_text006dab8b2f27a3884eef484eab05912c = 'johan.johansson' + '@' + 'investeringsstiftelsen' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloak006dab8b2f27a3884eef484eab05912c').innerHTML += ''+addy_text006dab8b2f27a3884eef484eab05912c+''; Ullrike Hjelt-Hansson
    styrelseordförande
    Aktiastiftelsen i Borgå sr
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak6811e7fc8dd60853a343ddad4896c997').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy6811e7fc8dd60853a343ddad4896c997 = 'ullrike.hh' + '@'; addy6811e7fc8dd60853a343ddad4896c997 = addy6811e7fc8dd60853a343ddad4896c997 + 'gmail' + '.' + 'com'; var addy_text6811e7fc8dd60853a343ddad4896c997 = 'ullrike.hh' + '@' + 'gmail' + '.' + 'com';document.getElementById('cloak6811e7fc8dd60853a343ddad4896c997').innerHTML += ''+addy_text6811e7fc8dd60853a343ddad4896c997+''; Läs mer om Aktiastiftelsen i Borgå.
    Läs mer om Kulturhuset Grand. Porvoon Grand vaihtaa omistajaa Grandin kiinteistö vaihtaa omistajaa. Stiftelsen för kultur och utbildningsinvesteringar SKUI on myynyt Fastighet Ab Svenska Gården i Borgå (Grand) -yhtiön Aktiasäätiö Porvoo sr:lle. – Aktiasäätiö Porvoo on ostanut kaikki Fastighets Ab Svenska Gården i Borgå -yhtiön osakkeet. Haluamme tällä sijoituksella tukea kotiseutua ja turvata tärkeän kulttuuritoiminnan Porvoossa, sanoo Ullrike Hjelt-Hansson, Aktiasäätiö Porvoo sr:n puheenjohtaja. Kiinteistö on ollut Stiftelsen för kultur-och utbildningsinvesteringar -säätiön hallussa vuodesta 2013. – Grand on tärkeä ruotsinkielinen tila Porvoossa, ja olen todella tyytyväinen, että kiinteistöllä on nyt uusi ja vakaa omistaja. Aktiasäätiö Porvoolla ja Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar SKUI -säätiöllä on samansuuntaiset tavoitteet – muun muassa kulttuuritoiminnan tukeminen – ja mielestämme heillä on hyvät edellytykset kiinteistön omistamiseen ja ylläpitoon, sanoo SKUI:n johtaja Johan Johansson. Yksi SKUI:n tavoitteista on, että kiinteistöillä tulee ensisijaisesti olla yleishyödyllinen ja alueellinen omistaja. Tavoitetta tukee tuore tutkimus, jonka mukaan paikallinen ja alueellinen omistajuus auttaa turvaamaan kiinteistöjen toimintaa. – SKUI on ennen kaikkea apurahoja jakava säätiö, jonka tarkoitus ei ole omistaa kiinteistöjä pitkällä tähtäimellä. Kiinteistöjen toimintojen turvaaminen on meille tärkeintä, Johansson sanoo. Kulturfonden on aiempina vuosina myöntänyt tukea Grandin toiminnalle. Kulttuuritalo Grand voi myös jatkossa hakea projektiapurahaa toiminnalleen Kulturfondenilta – kuten muutkin ruotsinkieliset kulttuuritalot. Tietoa SKUI-säätiöstä Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar (SKUI) -säätiö edistää ruotsinkielistä koulutusta ja kulttuuria Suomessa tekemällä kulttuuripoliittisia kiinteistösijoituksia. Vuosittain SKUI:lle varataan viisi prosenttia koko Svenska kulturfondenin jakamasta summasta. Vuonna 2019 summa oli 2 miljoonaa euroa. Kulturfondenin hallituksen puheenjohtaja on samalla myös SKUI:n puheenjohtaja. Lisätiedot osoitteesta www.skui.fi. *** Svenska kulturfonden ja Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar
    Helsinki, 9 maaliskuuta 2020
    Lehdistötiedote – heti julkaisuvapaa Yhteystiedot: Johan Johansson
    johtaja
    Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloake4debe338d25dce952c3af7618dee8da').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addye4debe338d25dce952c3af7618dee8da = 'johan.johansson' + '@'; addye4debe338d25dce952c3af7618dee8da = addye4debe338d25dce952c3af7618dee8da + 'investeringsstiftelsen' + '.' + 'fi'; var addy_texte4debe338d25dce952c3af7618dee8da = 'johan.johansson' + '@' + 'investeringsstiftelsen' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloake4debe338d25dce952c3af7618dee8da').innerHTML += ''+addy_texte4debe338d25dce952c3af7618dee8da+''; Ullrike Hjelt-Hansson
    hallituksen puheenjohtaja
    Aktiastiftelsen i Borgå sr
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakca953d30f828fa17271ea80ba0ef0744').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyca953d30f828fa17271ea80ba0ef0744 = 'ullrike.hh' + '@'; addyca953d30f828fa17271ea80ba0ef0744 = addyca953d30f828fa17271ea80ba0ef0744 + 'gmail' + '.' + 'com'; var addy_textca953d30f828fa17271ea80ba0ef0744 = 'ullrike.hh' + '@' + 'gmail' + '.' + 'com';document.getElementById('cloakca953d30f828fa17271ea80ba0ef0744').innerHTML += ''+addy_textca953d30f828fa17271ea80ba0ef0744+''; Lue lisää: Aktiasäätiö Porvoo
    Lue lisää: Kulttuuritalo Grand

    Lue lisää »

  • 5.3.2020 Ajankohtainen

    Trio Flamme får Erna Tauro-stipendiet

    Svenska kulturfonden har belönat Trio Flamme – musikerna Minna Nyberg, Daniela Fogelholm och Emilie Adolfsson – med Erna Tauro-stipendiet år 2020. Stipendiet är på 6 000 euro.  Trio Flamme visar – genom både sitt namn och sin musik – brinnande kärlek för den finlandssvenska teatern, musiken och revytraditionen. Trion för fram Erna Tauros musikskatt som omfattar så mycket mera än den älskade Höstvisan. De tolkar Tauros verk i egna, nya arrangemang. På repertoaren finns både bekanta visor och sådana som inte har framförts på över 50 år. Av lösa notblad och handskrivna lappar har de passionerat återskapat musik som annars hade glömts bort. Erna Tauro var med om att lägga grunden för den finlandssvenska musikteatern. Trio Flamme för traditionen vidare så att också nya generationer får upptäcka den. Om Erna Tauro-stipendiet Kulturfondens delegationsordförande Ann-Luise Bertell överräckte Erna Tauro-stipendiet till Trio Flamme onsdagen den 4 mars på Svenska Teaterns Amos-scen. Under utdelningsceremonin berättade också Rita Bredefeldt om sin mor Erna Tauro. Erna Tauro-stipendiet delas ut till yngre begåvade svenskspråkiga artister inom musikteater. Stipendiet delas ut vart tredje år. Senaste stipendiemottagare var skådespelaren Simon Häger år 2017. *** Noggrannare information: Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    artina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 4.3.2020 Ajankohtainen

    Här kan du läsa Mer än en hobby!

    Det finns stora regionala olikheter inom den grundläggande konstundervisningen på svenska. Det kommer utredaren Lasse Garoff fram till i Svenska kulturfondens utredning Mer än en hobby – En kartläggning av den grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. Här kan du läsa utredningen Mer än en hobby! Intervjuerna som Garoff har gjort finns återgivna i en bilaga till rapporten. Bilagan kan du läsa här.

    Lue lisää »

  • 3.3.2020 Ajankohtainen

    Stora skillnader i konstundervisningen

    Var du bor spelar roll. Åtminstone om du är ung och vill delta i den grundläggande konstundervisningen på svenska. Både utbudet av svenskspråkig undervisning och priset som familjerna betalar varierar stort mellan de svensk- och tvåspråkiga kommunerna. Det finns stora regionala olikheter inom den grundläggande konstundervisningen på svenska. Det kommer utredaren Lasse Garoff fram till i Svenska kulturfondens utredning Mer än en hobby – En kartläggning av den grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. Läs utredningen Mer än en hobby! här. – Vi ville ta reda på om vi i Finland idag faktiskt följer lagen – antas alla barn och ungdomar till grundläggande konstundervisning på likvärdiga grunder? Alla borde ha samma förutsättningar att delta i konstundervisningen – oberoende av din hemkommun, din bakgrund, familjens betalningsförmåga och vilken konstform du vill syssla med. Men är det här läget i Svenskfinland idag?, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.
     
    I rapporten konstaterar Lasse Garoff att den statliga finansieringen av grundläggande konstundervisning är ojämlik. Följden blir stora regionala olikheterna i både utbud och kvalitet.
     
    – I södra Finland är tillgången på konstundervisning i regel allra bäst. Här finns flest läroanstalter, men här finns också kommuner där utbudet är knappt. Vissa har satsat på långsiktigt utvecklingsarbete och det har gjort konstundervisningen till en resurs för hela kommunen, säger Lasse Garoff.
     
    Sören Lillkung – tidigare rektor för Jakobstadsnejdens musikinstitut – tycker att rapporten bra beskriver läget på svenska i Finland.
     
    – Rapporten visar att det finns ett behov av större insatser. Dessutom ger den en fingervisning om var insatserna behövs. Det här är viktig information för alla aktörer som erbjuder grundläggande konstundervisning – kommuner, samkommuner, ungdomsförbund, landskapsförbund med flera. Att veta vad de andra aktörerna på fältet gör är viktigt, säger Sören Lillkung.
     
    I utredningen presenterar Lasse Garoff olika åtgärdsförslag för en mer jämlik tillgång till konstundervisning.  Garoff har också listat aktörer som ordnar grundläggande konstundervisning på svenska i Finland. Undersökningen inkluderar 33 tvåspråkiga kommuner och 16 åländska kommuner.
     
    – Grundläggande konstundervisning har stor betydelse för barns och ungdomars utveckling, oberoende av om de senare ägnar sig åt professionell konstutövning. Det är viktigt att offentliga och privata aktörer arbetar tillsammans för att förbättra tillgången på svenskspråkig konstundervisning, säger Lasse Garoff.
     
    Enligt Lillkung är rapporten värdefull för Kulturfonden då man diskuterar framtida fokusområden.
     
    – Vår uppgift är nu att fundera över om det finns behov av att starta ett strategiskt program för att förbättra situationen inom de kreativa ämnena. Vi måste också fundera över hur vi i samarbete med alla aktörer kan arbeta tillsammans för att trygga den offentliga finansieringen för den grundläggande konstundervisningen, säger Sören Lillkung.
     
    – Kreativt skapande, människomöten, lek och allvar behövs i barns och ungas virtuella vardag. Vi måste alla lära oss att lyssna, se och känna för att kunna samspela och ta ansvar. Därför är konstundervisningen viktig för alla, säger Sören Lillkung. *** Pressmeddelande – Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 3 mars 2020 Noggrannare information om pressmeddelandet och rapporten:
     
    Lasse Garoff (kommentarer)
    utredare
    lasse.garoff(at)gmail.com
     
    Sören Lillkung (kommentarer)
    vd
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi
     
    Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 25.2.2020 Ajankohtainen

    Kulturfonden finansierar Serieverkstaden för manusförfattare

    Snart kan författare få stöd och hjälp för att skriva manus för tv-serier. Svenska kulturfonden ger ett bidrag på nästan 70 000 euro till Serieverkstaden – Svenska Yles nya mästarkurs för manusförfattare. I höst lanserar Svenska Yle Serieverkstaden – en mästarkurs för tv-manusförfattare. Med hjälp av mästarkursen ska man locka erfarna skribenter att skapa berättelser som är skräddarsydda för tv och för den svenskspråkiga publiken i Finland. – Både manusarbete och konceptutveckling är tidskrävande och många har svårt att hitta tillräckliga resurser för arbetet. Vi hoppas att vår satsning bidrar till att höja både antalet manus som skrivs på svenska i Finland och kvaliteten på dem, säger Kulturfondens ombudsman Anna Wilhelmson. Serieverkstaden startar redan i mars med en tävling för utkast till tv-serier. Ansökningarna lämnas i direkt till Yle mellan den 2 mars och 11 april 2020. På Yles:s webbplats hittar du mera info om tävlingen. Vinnarna i tävlingen får under hösten bearbeta sina manus under ledning av en erfaren mentor. Målet är att tv-serierna ska hitta sina köpare i slutet av den drygt ett år långa kursen. Kulturfonden står för cirka 70 procent av hela projektets budget på 100 000 euro. Fondens bidrag riktas främst till kursdeltagarnas stipendier, men också till tävlingsjuryns och mentorernas arvoden. Kortfilmstävlingen blir Serieverkstaden Serieverkstaden ersätter i år den kortfilmstävling som Kulturfonden tidigare ordnat i samarbete med Yle och Finlands filmstiftelse. De vinnande kortfilmerna har producerats och visats på Yle, men nu flyttas alltså fokus till tv-serier som både nationellt och globalt är en populär genre. Marina Meinander-Sederholm, dramaturg och innehållsproducent på Svenska Yle, är projektledare för Serieverkstaden. Maria Lundström, ansvarig producent för Svenska Yle Kultur, Drama och Dokumentärer, har tagit initiativet till projektet. Helsingfors den 25 februari 2020
    Pressmeddelande Noggrannare information: Anna Wilhelmson (kommentarer)
    ombudsman, kultur
    040 551 7959
    anna.wilhelmson(at)kuturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 25.2.2020 Ajankohtainen

    Lär dig språk med Moka Mera Lingua

    Nu lanseras mobilapplikation Moka Mera Lingua. I den nya appen kan till 3-7-åringar lära sig språk på ett lekfullt sätt. Svenska kulturfonden finansierar projektet med 400 000 euro ur fondens strategiska program Hallå!. Moka Mera Lingua är en lekfull och pedagogisk applikation där man lär sig ett nytt språk genom olika aktiviteter med appens karaktärer – hajen Atlas och det lilla monstret Moka Mera. Moka Mera talar det främmande språket, medan hajen Atlas talar ditt modersmål och hjälper till då det nya språket blir knepigt. – Vi vill med applikationen inspirera barn – göra dem nyfikna och motivera dem att lära sig nya språk, säger Petra Holm. Holm har utvecklat appen tillsammans med sin kollega på Moilo, Suzan Aledin.  Suzan Aledin och Petra Holm på Moilo har skapat appen Moka Mera Lingua. Kulturfonden har finansierat appen med 400 000 euro. Också stiftelsen Brita Maria Renlunds minne har bidragit till appens finansiering. – Moka Mera Lingua är precis det vi vill stödja i Hallå!-programmet – inlärning av svenska och flerspråkighet. Vi fick många ansökningar om bidrag för olika applikationer. Moilos app var den som övertygade oss; projektplanen var proffsig och målgruppen bred, säger Kulturfondens ombudsman Berndt-Johan Lindström. I Moka Mera Lingua kan användaren lära sig åtta språk – finska, svenska, engelska, ryska, arabiska (levantine), spanska, franska och kinesiska (mandarin). Användaren kan fritt välja vilken språkkombination hen använder.   Det finns 920 ord och fraser på alla åtta språk som hjälper användaren med intonation och uttal. I appen finns ingen text och den lämpar sig för barn som inte ännu kan läsa. Appen är utvecklad i tätt samarbete med pedagoger, forskare, barn och föräldrar. Varifrån kommer det finlandssvenskt klingande namnet Moka Mera? – Det är viktigt att man får moka mera – alltså göra flera fel – då man lär sig nya språk. Steget att lära sig får inte bli stort. Det är via lek och genom att moka som man lär sig, säger Suzan Aledin. Appen lanseras på AppStore och i Google Play den 25 februari 2020 och kan laddas ned kostnadsfritt i hela världen. Hallå! är Kulturfondens treåriga strategiska program för ett levande flerspråkigt samhälle. Totalt sex miljoner euro fördelades på 79 projekt. Bidragen varierar mellan 5000 euro och 400 000 euro. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Tisdagen den 25 februari 2020 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Berndt-Johan Lindström (kommentarer om Hallå!)
    Ledande ombudsman, utbildning
    Svenska kulturfonden
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    Svenska kulturfonden
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi Vill du kontakta Moilo? Suzan Aledin
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakd9946edb6e23c8f6b8b3053997a795bf').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyd9946edb6e23c8f6b8b3053997a795bf = 'suzan.aledin' + '@'; addyd9946edb6e23c8f6b8b3053997a795bf = addyd9946edb6e23c8f6b8b3053997a795bf + 'moilo' + '.' + 'fi'; var addy_textd9946edb6e23c8f6b8b3053997a795bf = 'suzan.aledin(at)moilo.fi';document.getElementById('cloakd9946edb6e23c8f6b8b3053997a795bf').innerHTML += ''+addy_textd9946edb6e23c8f6b8b3053997a795bf+'';   Petra Holm
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak2dbd50e1808d30c4e8996b3ec8a835d7').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy2dbd50e1808d30c4e8996b3ec8a835d7 = 'petra.holm' + '@'; addy2dbd50e1808d30c4e8996b3ec8a835d7 = addy2dbd50e1808d30c4e8996b3ec8a835d7 + 'moilo' + '.' + 'fi'; var addy_text2dbd50e1808d30c4e8996b3ec8a835d7 = 'petra.holm(at)moilo.fi';document.getElementById('cloak2dbd50e1808d30c4e8996b3ec8a835d7').innerHTML += ''+addy_text2dbd50e1808d30c4e8996b3ec8a835d7+'';  

    Lue lisää »

  • 19.2.2020 Ajankohtainen

    1,5 miljoner till film- och medieproduktion – ansök nu

    Nu kan du söka bidrag för film- och medieproduktioner! Från och med 1 februari 2020 söker du bidrag från både Kulturfonden och Konstsamfundet med en och samma ansökan. Ansökan gör du i Konstsamfundets ansökningssystem. Tillsammans fördelar vi i år 1,5 miljoner euro. Kulturfonden har under de senaste åren beviljat cirka en miljon euro per år till finlandssvenska långfilms-, tv- och andra medieproduktioner. Vi fortsätter vår satsning, men nu i samarbete med Föreningen Konstsamfundet som också hittills beviljat liknande produktionsbidrag. Från och med februari koordinerar vi både vår utdelning och behandling av ansökningar. Ansök via Konstsamfundet Samarbetet innebär att alla ansökningar om bidrag för manusarbete, projektutveckling och produktionsstöd behandlas gemensamt. Du som sökande behöver inte längre göra två skilda ansökningar – du ansöker samtidigt om bidrag från både Konstsamfundet och Kulturfonden. Alla ansökningar görs i Konstsamfundets ansökningssystem på adressen https://konstsamfundet.rimbert.fi/. Du kan alltså inte längre söka bidrag för film- och medieproduktion i Kulturfondens ansökningssystem. Har du redan tidigare beviljats bidrag eller ska du redovisa ditt bidrag, läs mera nedan. Ansök i februari och september Har kriterierna för att bevilja bidrag ändrats?
    Nej. Vi vill fortsättningsvis stödja produktioner och innehåll av hög kvalitet och med relevans för det svenska i Finland. Hur och när ansöker jag?
    Ansökningstiden är februari och september varje år. Alla ansökningar görs i Konstsamfundets ansökningssystem från och med 1.2.2020. Vi återkommer med mera information om ansökan och kriterier i slutet av januari. Hur behandlas ansökan?
    En extern sakkunniggrupp bedömer varje ansökan tillsammans med tjänstemän från båda fonderna. Konstsamfundets styrelse fattar beslut om bidragen två gånger per år. Du har beviljats ett bidrag för film- och medieproduktion av Kulturfonden men inte lyft eller redovisat det Jag har fått bidrag för film- och medieproduktion men ännu inte lyft det – hur ska jag göra?
    Det går bra att anhålla om utbetalning precis som vanligt. Du gör det genom att logga in i Kulturfondens ansökningssystem och följa anvisningarna. Kontakta kansliet(at)kulturfonden.fi om du har frågor om utbetalning. Hur ska jag redovisa bidrag jag tidigare har beviljats av Kulturfonden för film- och medieproduktion?
    Du gör redovisningen precis som tidigare. Logga in i Kulturfondens ansökningssystem och välj ”Slutrapport” intill det aktuella bidraget. Alla bidrag ska redovisas inom 12 månader från att de betalats ut, om inte annat har avtalats särskilt. Frågor? Mer information får du av ombudsman Anna Wilhelmson, anna.wilhelmson(at)kulturfonden.fi. 

    Lue lisää »

  • 18.2.2020 Ajankohtainen

    Mikaela Nylander ny ordförande för Kulturfonden

    Mikaela Nylander blir ny styrelseordförande för Svenska kulturfonden. Nylander efterträder Stefan Wallin vars mandatperiod tar slut sommaren 2020. – Jag är glad över att igen få jobba med och för kultur och utbildning på svenska. Efter 16 år i riksdagens kulturutskott känns det mycket motiverande att igen få vara med och stärka det finlandssvenska kultur- och kunskapskapitalet – nu via Svenska kulturfonden, säger Mikaela Nylander. Sfp:s partistyrelse utsåg på sitt möte den 6 februari Nylander till ny ordförande för Kulturfondens styrelse. Sfp:s partiordförande och justitieminister Anna-Maja Henrikson är nöjd med valet. – Nylanders erfarenheter som riksdagsledamot och som medlem i riksdagens kulturutskott kommer ytterst väl till pass i Svenska kulturfonden. Detta i kombination med Nylanders förtrogenhet med det finlandssvenska samhällslivet gjorde valet enkelt för partistyrelsen, säger Henriksson.  Mikaela Nylander har åren 2003-2019 varit riksdagsledamot för Svenska folkpartiet och medlem i riksdagens kulturutskott. Hon leder Borgå stadsfullmäktige och är ordförande för bland annat Svenska hörselförbundet och Nylands fiskarförbund. Hon har tidigare varit medlem i Nationalgalleriets delegation, medlem i Utbildningsstyrelsens direktion, ordförande för Sydkustens landskapsförbund och ordförande för Sfp:s utbildningspolitiska utskott. Nylander är född 1970 och bor med sin familj i Borgå.   – Kultur och utbildning på svenska är en förutsättning för en levande tvåspråkighet – här spelar Kulturfonden en viktig roll, idag och i framtiden. Samtidigt tar vi i Svenskfinland ibland fondernas och särskilt Kulturfondens insatser som givna. Utan fondernas insatser är det mycket som aldrig förverkligas på svenska, säger Nylander. Mikaela Nylander tillträder den 1 augusti 2020, då både Stefan Wallins och delegationsordförande Ann-Luise Bertells mandatperioder går ut. Bertells efterträdare utses senare i vår. Enligt Svenska kulturfondens stadgar utser Svenska folkpartiets styrelse fondens förtroendevalda – också styrelseordförande och delegationsordförande. Båda ordförandena väljs för en period på tre år och de kan återväljas en gång. Sören Lillkung fortsätter som vd för Svenska kulturfonden. Lillkung tillträdde i maj 2018 och är utnämnd på fem år. Här presenteras Svenska kulturfondens alla förtroendevalda. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 18 februari 2020 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Behöver du porträttbilder på Mikaela Nylander?
    Kontakta Kulturfondens kommunikationsassistent Annika Rönnblad, Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak78538f7202949048c406d4405d9da0d4').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy78538f7202949048c406d4405d9da0d4 = 'annika.ronnblad' + '@'; addy78538f7202949048c406d4405d9da0d4 = addy78538f7202949048c406d4405d9da0d4 + 'kulturfonden' + '.' + 'fi'; var addy_text78538f7202949048c406d4405d9da0d4 = 'annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi';document.getElementById('cloak78538f7202949048c406d4405d9da0d4').innerHTML += ''+addy_text78538f7202949048c406d4405d9da0d4+''; , tfn 040 537 1494. Mikaela Nylander (kommentarer)
    mikaela.nylander(at)gmail.com Sören Lillkung (kommentarer)
    vd
    Svenska kulturfonden
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi 

    Lue lisää »

  • 18.2.2020 Ajankohtainen

    I mars diskuterar vi den grundläggande konstundervisningen

    Hur tillgänglig är den grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland? I vilka kommuner fungerar konstundervisningen bra? Finns det kommuner där tillgången till undervisningen är svag? I mars lanseras utredningen Mer än en Hobby! En kartläggning av den grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. Utredningen presenteras den 3 mars 2020 på Paasitorni i Helsingfors. Läs utredningen Mer än en hobby! här. Det är Lasse Garoff, kulturredaktör på Svenska Yle, som gjort utredningen. Garoff har kartlagt tillgången till grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. I utredningen presenterar han en rad åtgärdsförslag för en mer jämlik tillgång till undervisning.   I utredningen finns också en lista över aktörer som ordnar grundläggande konstundervisning på svenska i Finland. Undersökningen inkluderar 33 tvåspråkiga kommuner på fastlandet och 16 kommuner på Åland. Spara datumet Evenemanget inleds med lunch tisdagen den 3 mars 2020 kl. 12 och avslutas kl. 16. Kulturfonden bjuder på lunch och kaffe. Seminariet riktar sig till
    – rektorer och pedagoger inom grundläggande konstundervisning
    – kommunala bildningsdirektörer, tjänstemän och representanter
    – representanter från Undervisnings- och kulturministeriet
    – beslutsfattare. Det är gratis att delta i seminariet. Program Lasse Garoff presenterar utredningen Mer än en Hobby! En kartläggning av den grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. Utredningen kommenteras av sakkunniga inom kultur och utbildning. Undervisningsminister Li Andersson kommenterar utredningen. Seminariet avslutas med en paneldebatt och diskussion. Här kan du se programmet för dagen. Anmälan Anmäl dig till seminariet på anmalan.kulturfonden.fi senast den 25 februari 2020.   Information och förfrågningar Åsa Juslin
    ledade ombudsman, kultur
    asa.juslin(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 14.2.2020 Ajankohtainen

    Vad vill du fråga fonden?

    Varför satsar Kulturfonden så mycket på scenkonst? Eller varför satsar vi alldeles för litet på scenkonst? Hur bedömer vi ansökningar inom cellforskning? Och hur många bidrag kan någon få? Nu har du chans att ställa alla dina knepigaste frågor om Svenska kulturfonden. I vår årsbok som utkommer i maj svarar Kulturfondens vd Sören Lilkung på alla de knepigaste frågorna som våra följare ruvar på. Du kan ställa dina frågor på vår Facebook-sida, som meddelande via Facebook Messenger eller genom att mejla martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi. Sänd din fråga senast den 1 mars 2020. Allra oftast försöker vi svara så fort som bara möjligt på alla frågor. Men den här gången blir du tvungen att vänta på svar. Vi publicerar frågorna och Sörens svar i vår årsbok som utkommer i mitten av maj i samband med våra vårfester. Samtidigt publicerar vi också både vår nya årsbok och alla svar på vår webbplats.

    Lue lisää »

  • 14.2.2020 Ajankohtainen

    Ett tjugotal ville skriva eller fotografera till vår årsbok

    I december sökte vi samarbetspartner för vår årsbok. Vi fick 24 bra ansökningar och är glada över att så många vill samarbeta med oss. Vi har inlett ett samarbete med 13 sökande. Elva kontakter sparar vi och hoppas kunna samarbeta med dem i framtiden. Här kan du läsa vår annons i december om att vi söker samarbetspartners.   I maj ger vi ut Kulturfondens årsbok. Här beskriver vi intressanta projekt som drivits med hjälp av Kulturfondens finansiering. Och förstås personerna bakom projekten. Här kan du bläddra i tidigare årsböcker.

    Lue lisää »

  • 12.2.2020 Ajankohtainen

    Stort intresse för fortbildningsresan till Oslo

    I april 2020 ordnar vi tillsammans med stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Folkhälsan en fortbildningsresa för personer som jobbar med elev- eller studerandevård. Deltagarna i resan deltar tillsammans med en kollega från samma skola eller kommun. Intresset för resan är stort. Hundra personer, det vill säga 50 par, ansökte om en plats på resan. Nu läser vi ansökningarna och utser 26 personer (13 par) som får plats på resan. Vi utser deltagarna utgående från motiveringen till varför ni vill delta. Dessutom vill vi att det finns en god regional spridning inom gruppen och att flera yrkeskategorier är representerade. Alla får besked under vecka 7 Alla som ansökt om en plats på Osloresan får besked av oss per mejl under vecka 7. Samtidigt får deltagarna instruktioner om följande steg i processen. Här kan du läsa mer om resan. Fortbildningsresan finansieras av Kulturfonden och stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Folkhälsan är sakkunnigorgan i samarbetet kring resan.  

    Lue lisää »

  • 12.2.2020 Ajankohtainen

    Vad gör Kulturfondens sakkunniga?

    Kulturfonden anlitar varje år ungefär 40 sakkunniga inom de område vi beviljar bidrag till. De flesta ansökningar som lämnas in till oss bedöms förutom av våra ombudsmän och förtroendevalda också av de sakkunniga. De sakkunniga tar ställning till ansökningar inom vetenskaplig forskningansökningar inom professionell konstutövningansökningar från centralorganisationer eller större institutioner inom konst, kultur och utbildning Ansökningar av regional eller lokal karaktär får sin sakkunnigbedömning i våra regionala direktioner som känner sina regioner bäst. Det gäller t.ex. ansökningar från skolor och lokala konst- och kulturföreningar. Här kan du läsa om de regionala direktionernas medlemmar i Nyland, Åboland och Åland samt Österbotten. Vi publicerar inte namnen på de externa sakkunniga. Varför har Kulturfonden anonyma sakkunniga? För oss är det viktigt att våra processer är transparenta och rättvisa. Samtidigt måste vi garantera att våra sakkunniga inte blir utsatta för påtryckningar och objektivt kan bedöma ansökningarna. Därför har vi – till skillnad från offentliga myndigheter – valt att inte publicera namnen på de externa sakkunniga vi anlitar. År 2018 gjorde vi en anonym enkät bland våra sökande där en klar majoritet (62 %) föredrog att de sakkunniga är anonyma. Vem kan bli sakkunnig? Sammanlagt deltar omkring 40 sakkunniga i bedömningen av ansökningarna. De sakkunniga är utomstående experter inom olika områden – till exempel litteratur, film, yrkesutbildning, humanistisk forskning eller musik. En del områden är tematiskt breda och då har vi sakkunniga som representerar olika genrer inom samma område – till exempel klassisk musik, rytmmusik eller folkmusik. Alla våra sakkunniga måste kunna svenska och vara insatta i det finlandssvenska kultur- eller utbildningsområdet, men vi har också flera finskspråkiga personer bland våra sakkunniga. Vi anlitar en sakkunnig mellan ett och tre år, sedan utses en ny person till uppdraget. Ingen sakkunnig ska få påverka för länge. De sakkunniga får en rimlig ersättning för sitt arbete. Vad gör de sakkunniga? Efter att novemberansökningarna har kommit in fördelas de ansökningar som ska behandlas av externa sakkunniga mellan de olika sakkunniggrupperna. De sakkunniga har bara tillgång till ansökningar i den egna sakkunniggruppen. Medlemmarna i de olika sakkunniggrupperna läser och kommenterar ”sina” ansökningar, och samlas sedan till ett möte där ansökningarna diskuteras gemensamt. Representanter för styrelse och delegation samt ombudsmän deltar också i mötena. Under sakkunnigmötena formuleras ett gemensamt förslag för varje ansökan. Förslagen från de sakkunniga är en viktig vägledning och ett stöd för styrelsen i dess arbete. Beslut i mars Du som ansökt om bidrag av oss i november 2019 får besked under vecka 12.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description