Ajankohtaista

  • 19.6.2018 Ajankohtainen

    Kulturfonden myönsi kuusi miljoonaa euroa Hallå-apurahaa

    – On olemassa lukuisia toimijoita, jotka haluavat edistää hyvää kieli-ilmapiiriä. Kautta maan. Sen huomaa lukiessaan 286:ta apurahahakemusta elävää kaksikielisyyttä tukevaan toimintaan, sanoo Svenska kulturfondenin puheenjohtaja Stefan Wallin.   Svcenska kulturfonden vastaanotti huhtikuussa yhteensä 286 hakemusta Hallå-apurahasta. Myönteinen päätös annettiin tänään 77 hakijalle eli 27 prosentille hakijoista. Apurahansaajille maksetaan kolmen vuoden ajan yhteensä kuusi miljoonaa euroa kaksikielistä Suomea tukeviin hankkeisiin. – Saimme huomattavasti enemmän hakemuksia kuin uskalsimme toivoakaan. Monet niistä olivat korkeatasoisia, ja parhaiden ideoiden seulomisessa oli iso työ. Hallå-ohjelman ulkopuoliset asiantuntijat olivat siinä meille suureksi avuksi, sanoo Kulturfondenin toimitusjohtaja Sören Lillkung.   Hakemuksissa suuria summia Myönnetyistä apurahoista 70 prosenttia menee koulutukseen ja tutkimukseen – joukossa kaikki koulutustasot varhaiskasvatuksesta tutkimukseen – ja 30 prosenttia taiteen, kulttuurin ja järjestötyön hankkeisiin. – Kuusi miljoonaa saattaa kuulostaa suurelta summalta, ja rahoilla voidaankin toteuttaa lukuisia strategisia hankkeita. Hakijat anoivat yhteensä 48 miljoonaa euroa, ja huomasimme, että toivottu rahasumma oli monissa hakemuksissa huomattavasti suurempi kuin mihin olemme tottuneet, sanoo Lillkung, joka myöntää, että Kulturfonden myös kehotti hakijoita visioimaan rohkeasti. Vaikka Kulturfonden toivoo Hallå-apurahan saajiksi strategisia ja mielellään laajoja hankkeita, apurahat on toiminnan monipuolistamiseksi pyritty jakamaan tarpeeksi monien toimijoiden konkreettisille hankkeille. Hakijoille myönnetyt summat vaihtelevat 5 000 ja 400 000 euron välillä.   Suuri maantieteellinen hajonta Apurahaa hakeneista 53 prosenttia kirjoitti hakemuksensa ruotsiksi, 34 prosenttia suomeksi ja 13 prosenttia molemmilla kielillä. – Pidimme myönteisenä, että hakemuksia tuli niin runsaasti yksikielisiltä suomenkielisiltä seuduilta, joilla on aiemmin suhtauduttu vastahakoisesti kouluruotsiin. Hakemuksia saapui peräti 57 paikkakunnalta eri puolilta maata. Meillä on nyt erinomainen tilaisuus tehdä suomenkielisillä alueilla toimia ruotsin kieleen kohdistuvien asenteiden parantamiseksi, Stefan Wallin toteaa.   Ketkä saavat jakaa kuusi miljoonaa euroa? Juhannusviikolla Kulturfonden postittaa tiedon päätöksestä kaikille hakijoille, hyväksytäänpä heidän apurahahakemuksensa tai ei. Alla esitellään muutamia apurahaa saaneista hankkeista, mutta rahasto julkaisee kaikki Hallå-ohjelman apurahansaajat poikkeuksellisesti vasta syksyllä. Tuolloin kaikki Hallå-apurahan saajat ja heidän hankkeensa julkaistaan beviljade.kulturfonden.fi -verkkosivustolla. – Tärkeä osa Hallå-ohjelmaa on eri toimijoiden tuominen yhteen ja uusien yhteistyöareenoiden synnyttäminen. Aloitamme heti elokuussa keskustelut niiden kanssa, joille apurahaa on myönnetty. Otamme esiin mahdolliset yhteistyökumppanit ja eri näkökulmat heidän hankkeisiinsa. Vasta tuon prosessin jälkeen voimme julkistaa kaikki apurahansaajat hankkeineen, sanoo Kulturfondenin koulutusasiamies Berndt-Johan Lindström. Hanke on aktiivisesti käynnissä joko syksystä 2018 syksyyn 2020 tai vuosina 2019–2021. Kulturfonden kannustaa osaa nyt hylätyksi tulleista hakijoista yrittämään uudelleen marraskuuhun ajoittuvalla suurella hakukierroksella, jolloin heidän hakemuksensa voidaan arvioida rahaston tavallisten kriteerien perusteella.   Kolmetoista esimerkkiä Hallå-hankkeista Alla esitellään otteita Hallå-apurahaa saaneista hankkeista. Kaikki apurahansaajat julkistetaan syksyn aikana osoitteessa beviljade.kulturfonden.fi, kun hankkeiden lopulliset päämäärät ja mahdolliset yhteistyökumppanit on lyöty lukkoon kaikkien apurahansaajien osalta.   Rohkeasti ruotsiksi – koulukielestä käyttökieleksi perhevapailla (50 000 euroa) Tamperelainen Mothers in Business vetää Rohkeasti ruotsiksi -hanketta. Hanke parantaa perhevapaalla olevien suomenkielisten urahenkisten äitien ruotsin kielen taitoja. Osallistujat saavat tutustua suomenruotsalaiseen kulttuuriin ja ruotsinkielisiin toimijoihin.   MOFI 2.0 (218 000 euroa) MOFI 2.0 on Åbo Akademin kasvatustieteellisen tiedekunnan tutkimus- ja kehityshanke. Hankkeen tavoitteena on kehittää äidinkielenomaista suomen kielen opetusta ruotsinkielisissä kouluissa. Kehittämistyö tapahtuu paikallisella, alueellisella ja valtakunnallisella tasolla – etupäässä kollegiaalisen oppimisen kautta.   Ruotsia maahanmuuttajille (80 000 euroa) Nordiska somaliska föreningen suunnittelee hanketta, jonka tarkoituksena on lisätä maahanmuuttajataustaisten suomalaisissa kouluissa opiskelevien kiinnostusta ruotsin kieleen. Hankkeessa koulutetaan ns. ”maahanmuuttajalähettiläitä” vierailemaan suomenkielisissä kouluissa edistämässä ruotsin käyttöä.   Speak UP (30 000 euroa) Kokkolalainen Kokkotyö-säätiö integroi kielen oppimisen uudella ja innovatiivisella tavalla työpajaympäristöön. Samalla kun ruotsin kielen käytön kynnystä mataloitetaan, parannetaan osallistujien mahdollisuuksia työnsaannissa ja yhteiskuntaosallisuudessa.   Kaksikielinen dialogiopas akuuttihoitotyöhön (50 000 euroa) Tampereen ammattikorkeakoulun hankkeen tavoitteena on koostaa kaksikielinen dialogiopas akuuttihoitotyöhön. Oppaan tarkoituksena on parantaa potilasturvallisuutta sekä hoitajien, omaisten ja asiakkaiden välistä vuorovaikutusta. Hanke toteutetaan yhteistyössä Yrkeshögskolan Novian ja Svenska samskolan i Tammerforsin kanssa.   e-Möjlighet (20 000 euroa) Itä-Suomen yliopiston ja Joensuun normaalikoulun tavoitteena on laajentaa eLuokkatandem-menetelmää ja tutkia, miten menetelmä toimii perusopetuksen puolella. Lisäksi hankkeessa tarkastellaan, miten menetelmää voidaan jatkossa kehittää palvelemaan paremmin oppilaiden kiinnostusta ja kielenoppimista.   Taikon goes Hallå (60 000 euroa) Vasa Arbiksen Taikon-hanke tuo kouluun taidekasvatusta kielitwistillä. Taidekasvattajat puhuvat opetusryhmissä omaa äidinkieltään, ja kun keskiössä on tekeminen, kielen käyttö tulee mukaan luonnollisesti. Projektin alkuvaiheessa kielellä on toisarvoinen asema ja taiteen tekemisellä suurempi merkitys. Kielenoppimisen merkitys kasvaa, mitä pidemmälle projekti etenee.   Ord och inga visor (60 000 euroa) Turussa sijaitsevan Valokuvakeskus Perin ja Sade Kahran hankkeen tarkoituksena on yhdistää eri äidinkielisiä ihmisiä kuvien luomisen kautta. Keskustelujen, leikin ja kuvallisen luomisen kautta hanke luo maaperää kielirajat ylittävälle kommunikaatiolle.   Mukana menossa! (150 000 euroa) Miten ruotsinkielisen teatteritaiteen keinoin voidaan kohdata toisen kielinen kulttuuri ja tehdä se saavutettavaksi toisille kieliryhmille? Svenska Teatern saa apurahaa selvittääkseen, miten teatterista voidaan luoda elävä ruotsinkielinen kansallisnäyttämö suomenkielisille lapsille, senioreille ja työikäisille.   Teckna hej till mig (75 000 euroa) Suomenruotsalainen viittomakieli on uhanalainen, ja tähän Finlandssvenska teckenspråkiga -yhdistys haluaa muutoksen. Se saa apurahaa järjestääkseen tapaamisia, joissa eri-ikäiset kielenkäyttäjät ja kieliryhmät pääsevät vaihtamaan ajatuksia ja kokemuksia aidossa kieliympäristössä. Hankkeen tavoitteena on tehdä suomenruotsalaista viittomakieltä tunnetuksi sekä muovata asenteita ja suhtautumista viittomakielisiin positiivisemmiksi.   Kielilähettiläät (250 000 euro) Kansalliskielet – Nationalspråken ry:n tarkoituksena on rakentaa verkosto kielilähettiläistä, jotka kertovat kielenoppimisen tuomista hyödyistä ja mahdollisuuksista. Kielitarinoiden ja vierailujen avulla pyritään herättämään ihmisten motivaatio ruotsin oppimiseen. Tavoitteena on, että kielilähettiläät tekevät kolmen vuoden aikana 500 koulu-, yritys- ja organisaatiovierailua.   Kässäkaste (60 000 euroa) Åbolands hantverkin Kässäkaste-hankkeessa sekä lapset että aikuiset saavat uppoutua kieliin, käsitöihin ja kaksikieliseen Suomeen. Käsitöiden parissa eri kieliryhmiin kuuluvat osallistujat saavat tutustua toisiinsa ja toiseen kotimaiseen kieleen samalla kun synnytetään kiinnostusta luovaan toimintaan.   Monikielinen didaktiikka ja vuoropuhelu kielten rajojen yli (300 000 euroa) Helsingin yliopiston kasvatustieteen laitoksen hankkeessa pyritään kehittämään kaksikielistä pedagogista toimintaa ja analysoimaan sitä etenkin asenteiden ja kielenkäytön näkökulmasta. Hankkeen tuloksena syntyy Suomen kielikontekstiin sopivia toimintamalleja.   Lue lisää Kulturfondenin strategisesta Hallå!-ohjelmasta: https://www.kulturfonden.fi/stipendierobidrag/halla-strategiskt-program-for-ett-flersprakigt-finland-2018-2021/   *** Helsingissä 19. kesäkuuta 2018
    Lehdistötiedote – julkaisuvapaa Lisätietoja ja haastattelupyynnöt: Berndt-Johan Lindström (kommentit)
    koulutusasiamies
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi
    040 838 1358 Martina Landén-Westerholm
    tiedottaja
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817  

    Lue lisää »

  • 18.6.2018 Ajankohtainen

    Kulturfonden beviljade sex miljoner euro

    – Det finns gott om aktörer som vill jobba för ett bra språkklimat. I hela landet. Det märks då man läser de 286 ansökningarna om bidrag för verksamhet som stöder en levande tvåspråkighet, säger Svenska kulturfondens styrelseordförande Stefan Wallin.   Kulturfonden fick i april sammanlagt 286 ansökningar om Hallå-bidrag. Idag gick positivt besked till 77 sökande, 27 procent av de sökande. Under tre år får bidragstagarna sammanlagt sex miljoner euro för projekt som stöder ett flerspråkigt Finland. – Vi fick långt fler ansökningar än vi vågade hoppas. Många var högklassiga och det var ett stort jobb att gallra fram de allra bästa idéerna. Välkommen hjälp hade vi av Hallå-programmets utomstående sakkunniga, säger Sören Lillkung, vd på Kulturfonden.   Många nollor i ansökningarna Av de beviljade bidragen går 70 procent till utbildning och forskning – alla utbildningsnivåer från småbarnspedagogik till forskning finns representerade – och 30 procent till projekt inom konst, kultur och organisationsarbete. – Sex miljoner kan låta som en stor summa och visst räcker pengarna till att förverkliga många strategiska projekt. Sammanlagt anhöll de sökande om 48 miljoner euro och vi märkte att många ansökningar var på betydligt större belopp än vi normalt ser, säger Lillkung som medger att Kulturfonden också uppmanade de sökande att våga tänka stort. Samtidigt som Kulturfonden vill att projekt som beviljas Hallå-medel ska vara strategiska och gärna omfattande, har man försökt fördela bidragen till tillräckligt många aktörers konkreta projekt för att få bredd i verksamheten. Summorna som de sökande beviljas varierar mellan 5 000 euro och 400 000 euro.   Stor geografisk spridning Av de sökande som beviljas bidrag skrev 53 procent sin ansökan på svenska, 34 procent på finska och 13 procent på båda språken. – Det var positivt att vi fick så många ansökningar från enspråkigt finska trakter där man tidigare varit motsträviga till skolsvenskan. Ansökningar kom från hela 57 orter på olika håll i landet. Nu har vi ett utmärkt läge att göra punktinsatser i finskspråkiga regioner för att förbättra attityderna till svenskan, säger Stefan Wallin.   Vem får dela på sex miljoner? Under midsommarveckan postar Kulturfonden besked till samtliga sökande, oberoende av om de beviljas bidrag eller får avslag på sin ansökan. Ett urval av de projekt som beviljats bidrag presenteras nedan, men undantagsvis publicerar fonden alla bidragstagare inom Hallå-programmet först under hösten. Då finns alla Hallå-bidragsmottagare och deras projekt på webbplatsen beviljade.kulturfonden.fi där fonden publicerar samtliga beviljade bidrag. – Ett viktigt led i Hallå-programmet är att sammanföra olika aktörer och skapa nya arenor för samarbete. Genast i augusti inleder vi diskussioner med dem som beviljats bidrag. Vi diskuterar eventuella samarbetspartner och olika infallsvinklar på de sökandes projekt. Först efter den processen kan vi offentliggöra samtliga bidragstagare och deras projekt, säger Berndt-Johan Lindström, utbildningsombudsman på Kulturfonden. Projekten arbetar aktivt antingen hösten 2018-hösten 2020 eller åren 2019-2021. En del av de sökande som nu fick avslag, uppmuntrar Kulturfonden att återkomma i den stora ansökningsomgången i november då deras ansökan kan behandlas i enlighet med fondens vanliga kriterier.   Tretton exempel på Hallå-bidrag Nedan presenteras ett urval av de projekt som beviljas Hallå-bidrag – samtliga bidragstagare publiceras på adressen beviljade.kulturfonden.fi under hösten; då det slutliga projektändamålet och eventuella samarbetspartner är fastställda för alla bidragstagare.   Rohkeasti ruotsiksi – koulukielestä käyttökieleksi perhevapailla (50 000 euro)
    Mothers in Business i Tammerfors ska driva projektet Rohkeasti ruotsiksi. Projektet ska förbättra kunskaperna i svenska hos yrkesinriktade mammor som är familjelediga. Deltagarna får bekanta sig med finlandssvensk kultur och svenskspråkiga aktörer.   MOFI 2.0 (218 000 euro)
    MOFI 2.0 är ett forsknings- och utvecklingsprojekt vid Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten. Projektet ska utveckla den modersmålsinriktade finskundervisningen i svenskspråkiga skolor. Utvecklingsarbetet ska göras lokalt, regionalt och nationellt – främst genom kollegialt lärande.   Svenska för invandrare (80 000 euro)
    Nordiska somaliska föreningen ska driva ett projekt med målet att få elever med invandrarbakgrund i finskspråkiga skolor att intressera sig för svenska. Projektet ska utbilda ”invandrarambassadörer” som besöker finskspråkiga skolor för att främja användningen av svenska.   Speak UP (30 000 euro)
    Kokkotyö-stiftelsen i Karleby ska integrera språkinlärning i arbetsverkstäder på ett nytt och innovativt sätt. Samtidigt som man sänker tröskeln att använda svenska, förbättras deltagarnas möjligheter att få arbete och vara delaktiga i samhället.   Kaksikielinen dialogiopas akuuttihoitotyöhön (50 000 euro)
    Projektet vid Tampereen ammattikorkeakoulu ska sammanställa en tvåspråkig dialogguide för akutvården. Med hjälp av guiden förbättras patientsäkerheten och samspelet mellan vårdare och anhöriga och klienter. Projektet drivs i samarbete med Yrkeshögskolan Novia och Svenska samskolan i Tammerfors.   e-Möjlighet (20 000 euro)
    Itä-Suomen yliopisto och Joensuun normaalikoulu ska utvidga metoden e-Klasstandem och undersöka hur metoden fungerar i den grundläggande utbildningen. Samtidigt ska man också undersöka hur metoden kunde utvecklas för att bättre stödja elevernas intressen och språkinlärning.   Taikon goes Hallå (60 000 euro)
    Vasa Arbis projekt Taikon för in konstfostran med en språktwist i skolor. Konstpedagogerna talar sitt eget modersmål i undervisningsgrupperna och språkanvändningen involveras naturligt då fokus är på att göra. Inledningsvis är konstutövandet i centrum och språkinlärningen är sekundär. Längre fram i projektet ökar språkinlärningens betydelse.   Ord och inga visor (60 000 euro)
    Projektet som leds av Fotocentrum Peri och Sade Kahra i Åbo ska sammanföra personer med olika modersmål via bildskapande. Med hjälp av diskussion, lek och visuellt skapande bäddar projektet för kommunikation över språkgränserna.   Hoppa på (150 000 euro)
    Hur kan man via svenskspråkig scenkonst möta en annan språkkultur och göra den tillgänglig för andra språkgrupper? Svenska Teatern får bidrag för att undersöka hur man kan göra teatern till en levande svenskspråkig nationalscen för finskspråkiga barn, seniorer och yrkesaktiva personer.   Teckna hej till mig (75 000 euro)
    Det finlandssvenska teckenspråket är hotat och det vill Finlandssvenska teckenspråkiga ändra på. De får bidrag för att ordna träffar mellan olika åldersgrupper och språkgrupper för att utbyta erfarenheter och kunskaper och skapa naturliga språkmiljöer. Målet för projektet är att öka kunskapen om finlandssvenskt teckenspråk och förbättra attityder och teckenspråkigas bemötande.   Språkambassadörerna (250 000 euro)
    Kansalliskielet – Nationalspråken ry rf ska skapa ett nätverk av språkambassadörer som beskriver nyttan och möjligheterna med språk. Via ambassadörernas berättelser och besök ska man väcka människors motivation att lära sig svenska. Målsättningen är att språkambassadörerna gör 500 besök vid skolor, företag och organisationer under tre år.   Hantverksdopp (60 000 euro)
    I Åbolands hantverks projekt Hantverksdopp får både barn och vuxna bada i språk, hantverk och det tvåspråkiga Finland. Via hantverket får deltagarna från olika språkgrupper bekanta sig med varandra och det andra inhemska språket samtidigt som man skapar intresse för kreativ verksamhet.   Flerspråkig didaktik och språköverskridande dialoger (300 000 euro)
    Ett projekt vid Helsingfors universitet, Pedagogiska fakulteten ska utveckla flerspråkiga pedagogiska verksamheter som sedan analyseras med fokus på attityder och språkanvändning. Projektet resulterar i verksamhetsmodeller som passar för den finländska språkkontexten.   Läs mera om Kulturfondens strategiska program Hallå! här.   *** Pressmeddelande
    Helsingfors den 18 juni 2018 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Berndt-Johan Lindström (kommentarer)
    utbildningsombudsman
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi
    040 838 1358 Martina Landén-Westerholm
    informatör
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817  

    Lue lisää »

  • 13.6.2018 Ajankohtainen

    Nio får Kulturfondens praktikantstipendium

    Kulturfonden har beviljat praktikplatser vid Finlands kultur- och vetenskapsinstitut, Kommunförbundets kontor i Bryssel och Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom. I månadsskiftet augusti-september inleder nio studerande eller nyutexaminerade sina praktikperioder: Ulrika Sundelin, Finsk-norska kulturinstitutet i Oslo Alexandra Enberg, Finlands kulturinstitut i Köpenhamn Michelle Lindholm, Finlands kulturinstitut i Madrid Fanny Thalén, Finlandsinstitutet i Tyskland Theo Levlin, Finlands kulturinstitut i Tallinn Nina Lindblom, FinnAgora – Finlandsinstitutet i Ungern Carolina Forss, Finlands Beneluxinstitut i Bryssel Rosanna Blomster, Kommunförbundets kontor i Bryssel Oona Haapamäki, Circolo Scandinavo i Rom   I mars fick Kulturfonden sammanlagt 58 ansökningar om praktikantstipendier. De sökande ska vara heltidsstuderande vid ett universitet eller en högskola eller ha utexaminerats under det senaste året. – Kulturfondens stipendier är på 10-11 månader – en längre praktikperiod än många andra. Det betyder att praktikanterna har tid att fördjupa sig i arbetet och bli en del av arbetsgemenskapen vid den mottagande organisationen, säger Kulturfondens ombudsman Håkan Omars. Kulturfonden erbjuder praktikplatser vid totalt tio av Finlands kultur- och vetenskapsinstitut och vid tre andra institutioner. Fonden utser stipendiaterna i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut i Helsingfors och praktikorganisationen. – Många tidigare stipendiater berättar att praktikperioden har varit till nytta också senare i yrkeslivet. Vi hoppas att högskolorna och universiteten uppmärksammar den här möjligheten och uppmuntrar studerande att söka, säger Omars. Praktikstipendierna kan sökas två gånger per år, i mars och september. Stipendiet varierar mellan 1 300 euro och 1 800 euro per månad beroende på praktikplatsens ort.   *** Pressmeddelande
    Helsingfors den 13 juni 2018 Närmare information: Håkan Omars
    ombudsman, Österbotten
    hakan.omars(at)kulturfonden.fi
    040 550 8734 Martina Landén-Westerholm
    informatör
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817 Text: Sofia Strömgård
    praktikant    

    Lue lisää »

  • 6.6.2018 Ajankohtainen

    Kulturfonden valde Åsa Juslin

    Åsa Juslin blir ny kulturombudsman på Svenska kulturfonden. Juslin efterträder Annika Pråhl, som vid årsskiftet går i pension efter drygt 15 år på Kulturfonden.   Åsa Juslin, 51 år, är nu direktör för Finsk-norsk kulturinstitut i Oslo. Tidigare har hon bland annat varit direktör för Nordens Institut på Åland och projektchef vid Föreningarna Nordens Förbund i Malmö. Till utbildningen är Juslin filosofie magister från Åbo Akademi med etnologi som huvudämne – Vi är glada över att få Åsa Juslin som ny medarbetare till vårt kansli. Med sin friska personlighet, breda erfarenhet och nätverk från flera kulturinstitutioner i både Finland och övriga Norden berikar Åsa fonden som utdelningsorganisation och aktör, säger Sören Lillkung, som själv tillträdde som vd för Kulturfonden den 1 juni. Åsa Juslin börjar jobba vid fondens kansli i Helsingfors i slutet av november. Som kulturombudsman bär hon det övergripande utvecklingsansvaret för Kulturfondens uppdrag inom konst och kultur och leder också fondens kulturteam. – Kulturfonden spelar en viktig roll för många kulturaktörer. Jag vill fortsätta utveckla möjligheterna för kulturutövare och vara med om att skapa goda förutsättningar för mångfalden inom kultursektorn. Det händer mycket spännande och nyskapande inom kulturfältet idag och jag ser fram emot att få vara med, säger Åsa Juslin. Under det senaste året har sammanlagt tre ledande tjänstemän vid Kulturfonden gått i pension. Kulturombudsman Annika Pråhl blir den fjärde som vid årsskiftet fullbordar generationsväxlingen, som förverkligats enligt ett planlagt schema sedan våren 2017. Sammanlagt 24 väl meriterade personer, 17 kvinnor och 7 män, sökte jobbet som kulturombudsman.   *** Pressmeddelande
    Helsingfors den 6 juni 2018 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    informatör
    tfn 040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 4.6.2018 Ajankohtainen

    Summa summarum

    Allt det roliga har ett slut. För min del gäller det drygt sex år som direktör för Svenska kulturfonden, skriver Leif Jakobsson i sin sista bloggtext på vår webbplats. Tillåt mig att summera upplevelserna och de möten som gjort jobbet både privilegierat och roligt. Det är ett unikt uppdrag att föra en snart 110-årig tradition vidare och förverkliga de intentioner som närmare 500 donatorer haft för att säkerställa en levande svenskspråkighet inom utbildning, konst och kultur i vårt land. Jag vill gärna lyfta fram den fördomsfrihet som Kulturfondens styrelse under ledning av Björn Teir visade då de valde mig till direktör för Kulturfonden. Vad hade en man i övre medelåldern utan starka kopplingar till de inre kretsarna i Svenskfinland att ge? Kanske såg de betydelsen av livserfarenhet, integritet och ett brett nordiskt och internationellt nätverk, för att inte tala om mina många kontakter i det finska Finland. Jag hoppas att jag levt upp till förväntningarna. Företrädaren professor Krister Ståhlberg lade grunden till en professionalisering av Kulturfonden. Goda förutsättningar fanns då utdelningen växte på de placeringar som framsynt sköts av Svenska litteratursällskapets finansutskott. Jag har sett det som min uppgift att utveckla och finslipa organisationen och skapa en struktur för ett mer långsiktigt och hållbart arbete. Ett strategiarbete, som innehöll en omvärldsanalys och positionsbestämning av Svenska kulturfonden som en resursstark aktör inom den tredje sektorn, låg som grund för förnyelsen som ledde till att arbetsbördan inom kansliet fördelades effektivare genom ämnesmässigt sammanhållna team och en ledningsgrupp som hanterar alla frågor med bäring på Kulturfondens administration och strategiska planering. Fonden arbetar sedan fyra år framgångsrikt genom strategiska program. Just nu förverkligas programmet Hallå som ska främja lusten och förmågan att kommunicera på svenska och finska i Finland. För mig har det varit både naturligt och nödvändigt att utveckla samarbetet med de stora nationella stiftelserna. Breddade kontaktytor har inneburit att nya projekt satts igång och fonden har nått ut och fått nationell relevans utanför den egna språkminoriteten. Det framgångsrika projektet Konsttestarna med Suomen Kulttuurirahasto pågår ännu några år och språkseminarierna med Konestiftelsen har bidragit till ökad förståelse för minoritetsspråk i ett ogint språkligt klimat. Finlands 100-års jubileum har gett en extra dimension åt mitt arbete. Fonden stödde aktivt en lång rad aktörer i Svenskfinland som ville delta i firandet. Bland de större satsningarna kan nämnas Stafettkarnevalens jubileumsstafett och den nyskrivna operan Höstsonaten. Vi synliggjorde också vår mångfasetterade roll genom att själva bjuda på Spegling – 100 år av finlandssvensk musik. Någon kanske tycker att Kulturfonden ordnar för många fester, seminarier och rundabordssamtal. Det är lätt att försvara dessa arrangemang genom att konstatera att de engagerar ett stort antal personer aktiva inom fondens kärnområden. Artister ges arbetsuppgifter och experter och sakkunniga får mötas i viktiga diskussioner och för Svenskfinland betydelsefull åsiktsbrytning. Vi gör det för att skapa gemenskaper som stärker vår ställning som språklig och kulturell minoritet. Vi är föregångare i arbetet med att skapa ”communities”, som fungerar både i personliga kontakter och möten och virtuellt. Under de senaste sex åren har fondens följeslagare på sociala medier ökat till över 7 000 i skrivande stund. Allt detta har varit möjligt tack vare Kulturfondens personal och förtroendevalda. Fondens många förtroendevalda bidrar alla med sin sakkunskap och sina nätverk och gör att många röster blir hörda. Det har varit ett privilegium att arbeta jämsides med kunniga och skickliga tjänstemän. Som direktör för Kulturfonden har jag känt mig trygg med att konsultera mina kloka och erfarna arbetskamrater. De har hjälpt att föra mig mot de bästa tänkbara besluten. En kunnig och kompetent personal är en förutsättning för att lyckas med uppdraget. Jag har lärt mig mycket i samtalen med IT-chefen Peter Hällström och hans medarbetare Patrik Rusk, Thomas Heikkilä, Jesper Koivumäki och Christina Fraser. Jag har undgått blindskär tack vare ekonomiansvariga Barbro Löfqvist och hennes efterträdare Britt-Marie Forsell-Stenström och deras teammedlemmar Victoria Kilpinen och Thua Hoyer. I en värld där kommunikation är A & O har det varit utmanande att hitta rätt form för fondens arbete. Jag måste medge de begränsningar, men kanske även överdrivna krav, jag som tidigare mediechef haft. Därför har jag dagligen glatt mig åt det nu välfungerade kommunikationsteamet med Martina Landén-Westerholm som informatör och teamledare, producenten Mia Smulter och ledningens assistent Petra Adlercreutz. Kärnan i Kulturfondens verksamhet är utbildning och kultur. Kompetensen finns samlad i två team och diskussionerna i substansfrågor har alltid varit stimulerande och lärorika. Fondens mångåriga utbildningsombudsman Veronica Granö-Suomalainen gav för ett år sedan över till Berndt-Johan Lindström som jobbar tillsammans med Sonja Ollas-Airinen, Åsa Rosenberg och Maria Bergenwall. Fondens kulturteam har letts av Annika Pråhl som tillsammans med Matts Blomqvist, Håkan Omars och Anna Wilhelmson har gjort sina insatser för framgången. Under min tid på fonden har också många andra medarbetare bidragit till att utveckla vår verksamhet. Med risk för att glömma någon vill jag ändå rikta ett stort tack till Tove Ekman, Karoline Berg, Catharina von Schoultz, Annika Rönnblad, Laura Nordlund, Håkan Näsman, Henric Öhman och Mats Wägar. Kontinuerligt har studerande ungdomar fört in ytterligare energi i verksamheten genom Camilla Blomstedt, Vilhelm Wahlström och Verner Forsblom. Under min tid på Kulturfonden har min assistent Petra Adlercreutz varit instrumentell, bland annat i relationerna till fondens förtroendeorgan, styrelsen, delegationen och de regionala direktionerna. Även i mina kontakter utåt har Petra alltid utgjort den både vänliga och engagerade första kontakten. Petra har även räddat mig i situationer där min egen tidsoptimism skapat omöjliga logistiska situationer. Petras språkliga Argusöga har även gett denna text behövlig kommatering. Att lämna fonden är samtidigt känslosamt och befriande. Jag tänker på ett gammalt ordspråk som säger ”Varje utgång är en ingång till någonting annat”.   Leif Jakobsson, direktör  

    Lue lisää »

  • 1.6.2018 Ajankohtainen

    Tack Leif och hej Sören!

    Idag, fredagen den 1 juni, hälsar vi Sören Lillkung välkommen till Kulturfonden. Sören, som har jobbat vid sidan av Leif Jakobsson sedan början av maj, tar idag över som fondens nya vd.  – Det är med förväntansfull glädje jag inleder mitt arbete. Jag ser fram emot att helhjärtat och ansvarsfullt arbeta för mänsklig tillväxt och hållbar utveckling inom kultur och utbildning. På svenska, i Finland, säger Sören Lillkung. Här kan du läsa pressmeddelandet vi skickade då Sören utsågs till ny vd i december 2017. Leif Jakobsson finns kvar vid Kulturfonden till och med den 15 juni och du når honom tills dess på samma e-postadress och telefonnummer som hittills.  

    Lue lisää »

  • 30.5.2018 Ajankohtainen

    Har du skickat en faktura till oss?

    Vi byter i slutet av maj bokföringsprogram. Det betyder att det inom de närmaste dagarna kan förekomma mindre förseningar då vi betalar våra fakturor. Från och med den 1 juni har dessutom ny adress för pappersfakturor. Vår nätfaktureringsadress förändras inte. Vi ser gärna att du skickar en nätfaktura, men om det inte är möjligt och du måste skicka en pappersfaktura ska du använda den nya adressen: Stiftelsen för kultur och utbildning på svenska i Finland sr
    (OpusCapita skannauspalvelu)
    PL 94359
    00063  LASKUNET Faktureringsadressen ovan måste synas på själva fakturan, inte enbart på kuvertet. Observera att den här adressen gäller endast för fakturor och inte övrig post. Du kan också mejla vår skanningsservice på adressen: SvenskaKulturfonden.FI.P.120366-0(at)docinbound.com Du hittar alltid våra faktureringsuppgifter på adressen https://www.kulturfonden.fi/kontakt/   Om du har frågor, kan du kontakta vår ekonomichef britt-marie.forsell-stenstrom(at)kulturfonden.fi eller ekonomiassistent victoria.kilpinen(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 25.5.2018 Ajankohtainen

    Många vill sänka tröskeln att prata svenska

    I april fick vi 285 ansökningar om Hallå-bidrag inom vårt strategiska program för ett levande flerspråkigt Finland. Nu behandlar våra ombudsmän ansökningarna som sedan går vidare till programmets sakkunniga. Berndt-Johan Lindström, utbildningsombudsman vid Kulturfonden, är glad över att många finskspråkiga vill jobba för det svenska språket och för ett flerspråkigt Finland. Hela 105 ansökningar kom från helt finskspråkiga organisationer och personer. -Många ansökningar handlar om att sänka tröskeln att prata svenska inom olika yrkesgrupper, till exempel bland jurister, inom näringslivet och sjukvården, säger Lindström. Inom den grundläggande utbildningen och vuxenutbildningen fokuserar många sökandes projekt på språk och språkinlärning. Flera sökande vill också skapa verksamhet kring språk i anknytning till musik, fritids- och idrottsverksamhet, teater och opera. Bland de sökande finns olika sektorer och organisationer representerade. 73 procent av alla ansökningar kom från organisationer, 16 procent från privatpersoner och 11 procent från olika arbetsgrupper. I maj behandlas alla ansökningar – först av Kulturfondens ombudsmän och sedan av Hallå-programmets sakkunniga. I juni tar fondens styrelse beslut om vilka sökande som beviljas Hallå-bidrag. Läs mera om Hallå-programmet.  

    Lue lisää »

  • 25.5.2018 Ajankohtainen

    Vad betyder GDPR för oss?

    För oss på Kulturfonden är det varje dag lika viktigt att våra beslut, våra processer och register är genomskinliga och att vi behandlar våra sökandes och bidragsmottagares personuppgifter på ett korrekt och säkert sätt.  Det här har lika hög prioritet idag, fredagen den 25 maj då EU:s nya GDPR-reglering träder i kraft, som alla andra dagar hittills och framöver.   Vi har ungefär 8 000 sökande varje år och hanterar en stor mängd personuppgifter. För oss är det självklart och högsta prioritet att våra ansökningssystem och våra register alltid är säkra och pålitliga. Vi har ett IT-team som varje dag jobbar för att ansökningssystemet och registren ska vara i toppklass. Trots att många förtroendevalda och sakkunniga är involverade i behandlingen av ansökningarna, har endast en handfull tjänstemän tillgång till känsliga registeruppgifter som personbeteckning och kontonummer. Vår GDPR-anpassning kräver ingenting av dig. Vi har samma uppgifter som tidigare i vårt ansökningssystem och vi skyddar dem precis lika bra som hittills. Du kan precis som förut kontakta oss om du har frågor eller önskemål om hur vi behandlar dina personuppgifter.   Kolla personuppgifter Om du vill kolla vilka uppgifter vi har om dig i vårt ansökningssystem, kan du logga in i ansökningssystemet via https://ansokan.kulturfonden.fi/. Via fliken Användaruppgifter och Personuppgifter får du instruktioner för hur du hämtar alla data vi har om dig. Kom ihåg att hantera filen du får av oss varsamt. Den innehåller all information vi har om dig, eventuellt också personnummer och kontonummer.   Läs mera Vi har också uppdaterat vår registerbeskrivning som nu ännu tydligare förklarar vilka vilka dina rättigheter är. I registerbeskrivningen hittar du också information om vilka uppgifter vi samlar in, varför vi gör det och till vad utnyttjar vi informationen. Registerbeskrivningen hittar du här:  https://ansokan.kulturfonden.fi/instruction/registry/ eller via länken längst ned i ansökningssystemet (du behöver inte vara inloggad i ansökningssystemet för att se dokumentet). Om du har några frågor om dina uppgifter och du inte får svar på din fråga i registerbeskrivningen, kan du alltid kontakta om genom att mejla kansliet(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 25.5.2018 Ajankohtainen

    Utbetalning av bidrag under sommaren

    Under sommaren måste du i god tid anhålla om utbetalning av våra beviljade bidrag. Mellan den 21 juni och den 10 augusti har vi endast tre utbetalningsdagar. Sänd din anhållan senast den 15 juni 2018, om du vill att vi betalar ut bidrag under sommarperioden. Mellan den 21 juni och den 15 augusti är våra utbetalningsdagar: den 28 juni 2018 den 12 juli 2018 den 9 augusti 2018 De här utbetalningsdagarna gäller både Kulturfondens och Studiefondens bidrag. Du anhåller om utbetalning elektroniskt. I e-postmeddelandet som du fick då du beviljades bidrag finns noggrannare instruktioner. Om du inte har anhållit om utbetalning under vår sommarpaus senast den 15 juni, är du tvungen att vänta på utbetalningen till mitten av augusti. Ha en riktigt skön sommar!

    Lue lisää »

  • 23.5.2018 Ajankohtainen

    Kun saarnaaminen ei auta – Yksinkertaisia tapoja kehittää matkailua kestävään suuntaan

    Pienin askelin kohti kestävämpää matkailuaKirjoittanut Henna Konu*
    Olemme viime viikkoina lukeneet huolestuttavia uutisia matkailun aiheuttamista päästöistä ja vaikutuksista ilmastonmuutokseen. Vaikutukset on osoitettu huomattavasti suuremmiksi kuin aiemmin on luultu, mutta matkailun ennustetaan kuitenkin kasvavan myös jatkossa kiihtyvällä nopeudella. Vaikutukset matkakohteisiin ovat myös suuria ja esimerkiksi Alppien alueella keskustelu kävi vilkkaana ilmaston lämpenemisen tuomien vaikutusten ympärillä. Miten matkailun aiheuttamia päästöjä voitaisiin siis vähentää?

    Vastuu asiasta pitäisi käytännössä olla kolmella eri taholla: yrityksillä, poliittisilla päättäjillä sekä kuluttajilla eli meillä matkailijoilla. Käytännössä päästöjen pitäminen aisoissa ja ilmastosopimuksen rajoissa pysymiseen vaadittaisiin siis sitä, että ihmiset matkustaisivat viisi prosenttia vähemmän kuin tällä hetkellä. Tämä ei tosin näytä kovin realistiselta, kuten ei myöskään se, että poliittisella taholla määrättäisiin uusia ja huomattavasti korkeampia veroja, jotka olisivat sidoksissa hiilidioksidipäästöihin. Melko epätodennäköistä on myöskin se, että lentoyhtiöt aktiivisesti osallistuisivat kampanjointiin matkailun vähentämiseksi. Kenen siis tulisi ottaa vastuu matkailun kestävyydestä ja miten päästöjä voidaan konkreettisesti vähentää?
    Matkailijoiden kestävät arvot näkyvät harvoin matkustuskäyttäytymisessäYllä mainitut kestävän matkailun teemat olivat vahvasti myös esillä Tourism Naturally -konferenssissa Itävallan Kaprunissa. Konferenssin toinen pääpuhujista, professori Sara Dolnicar, nosti esille edellä mainittuja haasteita ja totesi myös, että lyhyellä aikavälillä suurin osa muutoksista tulisi saada aikaan matkailijoiden käyttäytymistä muuttamalla. Ongelmana kuitenkin on se, että ihmiset eivät oikeasti käyttäydy matkailijoina kestävällä tavalla, vaikka he omaisivat vahvat kestävyyteen liittyvät arvot. Asioita pidetään tärkeinä, mutta helppous, halpuus ja hauskanpito menevät aina edelle – onhan matkailu elämysten hakemista. Tämä havaittiin esimerkiksi tutkimuksessa, jossa selvitettiin ympäristöjärjestöissä mukana olevien ihmisten matkustuskäyttäytymistä. Eli vaikka ihmisillä on tietämystä matkailun tuomista haitoista, jotka ovat ristiriidoissa ihmisten arvojen kanssa, se ei ole tarpeeksi vaikuttamaan ihmisten käyttäytymiseen matkailijoina. Matkailututkimuksessa tämä on nostanut esille myös haasteita, sillä perinteiset käyttäytymistä selittävät teoriat eivät oikeasti selitä matkailijoiden käyttäytymistä.
    Kestävyyden saarnaamisesta hienovaraiseen suuntaamiseen kohti vaikuttavia tekojaJos järkipuhe ja matkailijoiden tietämys eivät riitä saamaan aikaan muutosta käyttäytymisessä, niin mikä tekee?
    Koska on huomattu, että saarnaaminen ei auta asiaa, Dolnicar nosti esille, että matkailijoihin voisi sen sijasta koettaa vaikuttaa kahdella tavalla: ”tönäisemällä hienovaraisesti oikeaan suuntaan” (nudging) tai korostamalla matkailijoiden saamaa hyötyä ja hauskuutta. Hän antoi esimerkkejä useammasta eri tapauksesta, jossa matkailijoiden käyttäytymiseen pyrittiin vaikuttamaan ilman kestävyydestä ”paasaamista”. Yhtenä esimerkkinä oli ruokajätteen vähentäminen hotelleissa:
    Hotellilla on huomattu, että ruokajätettä buffet-tyyppisestä ruokailusta tulee todella paljon. Ruokajäte aiheuttaa huomattavia päästöjä (metaanipäästöt). Kokeilun tavoitteena oli saada matkailijat ottamaan vähemmän ruokaa, jotta ruokahävikki olisi myös pienempi. Matkailijoista kuitenkin moni koki, että ruuan hakeminen useamman kerran oli jotain, mitä piti hävetä. Ravintolassa päädyttiin testaamaan sitä, että lautaskokoa pienennettiin jonkin verran ja buffettiin laitettiin kyltti, jossa toivotettiin asiakkaille hyvää ruokailua ja sanottiin heidän olevan tervetulleita hakemaan ruokaa niin usein kuin he haluavat. Tällä tavalla ruuan hakeminen buffetista useamman kerran tehtiin sosiaalisesti hyväksyttävämmäksi, mikä osaltaan vaikutti asiakkaiden asenteisiin siitä, ettei ruokaa tarvitse hamstrata lautaselle kerrallaan järjettömiä määriä. Kokeilu vaikutti siihen, että hotellin ravintolan ruokajätteen määrä väheni huomattavasti (pienentämällä lautasen halkaisijaa sentillä ruokajätteen määrä pieneni seitsemän prosenttia.
    Pienistä puroista kertyy isoja meriä, myös kestävyydessä
    Pieniä asioita, joilla voi edistää matkailun kestävyyttäMatkailijoiden käyttäytymiseen pystytään siis vaikuttamaan pienillä asioilla, mutta näillä asioilla on suuri merkitys loppujen lopuksi laajemmassa mittakaavassa. Monille matkailijoille matkailu ei ole normaalia elämää ja näin ollen matkalla käyttäydytään ja kulutetaan usein eri tavalla kuin normaalissa arjessa. Matkailijat eivät kuitenkaan halua, että heille saarnataan lomansa aikana. Suurempi vaikutus käyttäytymisen muuttamiseen on suunnata toimenpiteet sosiaalisiin normeihin. Hienovaraisella käyttäytymisen ohjaamisella voidaan saada aikaan suuriakin muutoksia ja vaikutuksia. Keinoja voivat olla mm. infrastruktuurin muutokset (esim. lautaskoon pienentäminen), vaihtoehtojen muuttaminen (esim. paperiservetin käyttö puuvillaisen sijaan) tai mielihyvän lisääminen (esim. juomakupongin tarjoaminen asiakkaille, jotka ovat valmiita jättämään yhden huoneen siivouskerran väliin).Kaiken kaikkiaan, muutoksen on lähdettävä jostain. Loppujen lopuksi pienillä muutoksilla voi olla iso merkitys. Tämän tiedon jälkeen päädyin myös itse valitsemaan noutopöydässä pienemmän lautasen ruokaa hakiessani.

    Kuvat: Henna Konu.Lähteet: Lenzen, M., Sun, Y.-Y., Faturay, F., Ting, Y.-P., Geschke, A. & Malik, A. (2018). The carbon footprint of global tourism, Nature Climate Change, doi:10.1038/s41558-018-0141-x-
    Kallbekken, S. & Sælen, H. (2013). ‘Nudging’ hotel guests to reduce food waste as a win–win environmental measure, Economics Letters, 119(3), 325-327.
    *Henna Konu on yliopistotutkija Itä-Suomen yliopiston kauppatieteiden laitoksella. Henna on erikoistunut luonto- ja hyvinvointimatkailuun sekä asiakaskokemuksen kehittämiseen. Hän toimii myös opettajana Tourism Marketing and Management -maisteriohjelmassa www.uef.fi/tmm henna.konu[at]uef.fi.

    Lue lisää »

  • 23.5.2018 Ajankohtainen

    En akt för flera stämmor

    Vad gör du onsdagen den 6 juni kl. 18? Vill du vara med då vi möter sommaren tillsammans med Kulturfondens samarbetspartners? Nu lottar vi ut biljetter till föreställningen ”En akt för flera stämmor” i Nationaloperans Almisal. Delta i vårt lotteri på Kulturfondens Facebook-sida genom att under inlägget tagga de vänner du vill se föreställningen med. Vi lottar vinnarna måndagen den 28 maj kl. 12. Vinnarna får två biljetter till föreställningen med svenska artistduon Lise & Gertrud, artisten Emma Klingenberg och cellisten Daniel Schultz med flera. I samband med ”En akt för flera stämmor” passar vi också på att tacka vår direktör Leif Jakobsson för hans sex år på fonden och hälsa vd Sören Lillkung välkommen.   Foto: Laura Mendelin

    Lue lisää »

  • 22.5.2018 Ajankohtainen

    Kulturfondens årsbok 2017-2018

    Nu kan du ladda ned eller beställa ett pappersexemplar av Kulturfondens årsbok 2017-2018. Ladda ned årsboken här eller beställ ett pappersexemplar genom att mejla information(at)kulturfonden.fi. Missa inte heller vår video ”38 miljoner känslor”. I videon bjuder vi på ett urval känslor och snabbfakta från Kulturfondens år 2017.    

    Lue lisää »

  • 22.5.2018 Ajankohtainen

    Fem personer fick lärlingsstipendium

    Svenska kulturfonden har beviljat fem lärlingsstipendier på sammanlagt drygt 62 000 euro. Stipendierna går till en finsnickare, en musiker, en guldsmed, en fotograf och en kläddesigner. Totalt ansökte 14 personer om ett lärlingsstipendium. De som fick ett bidrag är: Eeva Björkbacka, finsnickare, Karleby, 15 000 € Felix Holmberg, musiker, Helsingfors, 15 000 € Jonna Westerlund, guldsmed, Dalsbruk, 15 000 € Elli Nora Sayyad, fotograf, Åbo, 12 500 € Ella Boucht, kläddesigner, Helsingfors, 5 000 € Kulturfondens lärlingsstipendier kan sökas två gånger per år. Ansökningstiderna är 12.3-12.4 och 12.9-12.10. Stipendierna är för konstnärer och hantverkare som nyligen avslutat sin utbildning och vill förkovra sig i sin konstgren under ledning av en etablerad konstnär eller hantverkare. Stipendium beviljas för högst tolv månader och på maximalt 15 000 euro.   Närmare information och förfrågningar: Annika Pråhl (kommentarer)
    kulturombudsman
    annika.prahl(at)kulturfonden.fi
    050 566 6474 Martina Landén-Westerholm
    informatör
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817 Sofia Strömgård
    praktikant
    sofia.stromgard(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 16.5.2018 Ajankohtainen

    38 miljoner känslor – Kulturfonden år 2017

    I vår video ”38 miljoner känslor” bjuder vi på ett urval känslor och snabbfakta från Kulturfondens år 2017. Svenska kulturfonden delade ut nästan 38 miljoner euro under år 2017. Bidragen gick till 4 000 aktörer, men upplevelserna och känslorna berörde många fler. I vår video ”38 miljoner känslor” bjuder vi på ett urval känslor och snabbfakta från Kulturfondens år 2017. Se hela filmen här. En kortversion av videon finns på Facebook och Instagram. Du kan också beställa ett exemplar av vår årsbok via www.kulturfonden.fi.  

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description