Ajankohtaista

  • 1.3.2019 Ajankohtainen

    Pengarna ska aldrig ta slut

    Kulturfondens årliga utdelning kommer ur en miljardförmögenhet. En medveten placeringspolitik ska också garantera att pengarna inte tar slut och att det finns att dela ur också i ekonomiskt kärva tider. Det kan ibland låta som om fondpengarna är något av alla finlandssvenskars egendom. Och den uppfattningen säger sig Dag Wallgren, vd för Svenska litteratursällskapet (SLS), visserligen förstå. Men krasst sett är det inte finlandssvenskarnas pengar utan donatorernas, och det är deras vilja fondernas ekonomer är utsedda att förverkliga. Det är många viljor att ta hänsyn till. – Efter den första donationen 1908 har det kommit många fler. I dagsläget är Svenska kulturfonden paraplyorganisation för ungefär 490 fonder.  Det är pengar som vi förvaltar så som donatorerna har velat. Det är Svenska litteratursällskapet som, under ledning av Wallgren, äger och förvaltar fondens kapital. Avkastningen delas ut av det som formellt heter Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland sr – eller Svenska kulturfonden, som de som får ta del av bidragen känner fonden som. På den här nivån sker också de praktiska avvägningarna kring vem som ska få bidrag, men det yttersta ansvaret för riktlinjer och övervakning av placeringsverksamheten ligger hos SLS:s finansråd. Här bestäms också hur mycket av årsresultatet som ställs till förfogande åt Kulturfondens styrelse. Den summan har stigit de senaste sex åren och legat mellan 33–38 miljoner, men det utgör bara en bråkdel av fondens totala förmögenhet på 1,3 miljarder euro. Att dela ut mycket mer varken kan eller vill man göra eftersom förmögenheten är tänkt att skötas så att pengarna aldrig tar slut. – Avkastningen har varit kring åtta procent i fjol, som var ett alldeles bra år. – Kulturfondens kapital måste skötas så att vi kan uppfylla målet om stabil och förutsägbar utdelning, säger Dag. Här fokuserad på karkkitektur tillsammans med barn på arkitekturskolan Arkki i Helsingfors. Svackor ska inte minska utdelning När förmögenheten placeras är syftet förstås att på lång sikt få mer pengar för utdelningen. Placeringsfilosofin baserar sig på en diversifierad portfölj. Det beror på att man både vill undvika att bli beroende av enskilda bolag och att göra enskilda bolag beroende av fonden som ägare. Stilmässigt ligger den största tonvikten på aktier – nästan 80 procent av förmögenhet är fast i sådana – eftersom de i det långa perspektivet ger en avkastning som Wallgren säger är den bästa. – Nackdelen är förstås att om det kommer nedgångar, så måste vi kunna hantera dem. Under goda år har vi ändå byggt upp reserver. Trots att exempelvis åren efter finanskrisen 2008 innebar sämre tider så behövde vi av den anledningen inte dra ner på utdelningen. Det krävs förstås en hel del insikter i placeringsverksamhet för att garantera att förmögenheten inte krymper eller rentav försvinner. – Kulturfondens kapital måste skötas så att vi kan uppfylla målet om stabil och förutsägbar utdelning. Finansrådet drar upp de strategiska riktlinjerna och övervakar hur de genomförs i praktiken. Nu har vi inga patentlösningar, men jag vågar säga att pengarna aldrig kommer att ta slut om vi fortsätter som vi gjort hittills. Ny Nokia uteslutet Wallgren själv har jobbat inom SLS sedan 1997 – först som finansdirektör, numera som vd. Under den här tiden tycker han att förmögenhetsförvaltningen utvecklats mot det bättre. – Vi har flera olika sorters tillgångsslag, mer geografiskt diversifierade. Vi undviker systematiskt alltför stora bolagsspecifika risker. Med de nu gällande principerna skulle det – på gott eller ont – inte kunna uppstå en sådan situation som med Nokia, då ett bolag representerade tre fjärdedelar av alla tillgångar. Nu reagerar vi med omplaceringar långt tidigare. Då förmögenheten är rätt placerad betyder det också att fler drar nytta av de pengar som finns. – Kulturfonden har väldigt många mottagare. Det är sannolikt oerhört många som livnär sig på de här pengarna – inte bara i form av arbetsstipendier utan också av de indirekta effekterna. Samtidigt, säger Wallgren, så kan det ibland kännas som om de finlandssvenska fondernas betydelse överdrivs. – Utdelningen är stor och viktig inom kultur- och utbildningssektorn, men den kan aldrig ersätta skolväsende, sjukvård eller motsvarande på svenska. Fast det händer ju att det ropas efter fonderna i alla möjliga sammanhang? – Det är sant, men det går inte att upprätthålla det finlandssvenska samhället med fondmedel. Det går att stödja på det sättet vi gör: den språkliga glesbygd vi som minoritet lever i behöver helt enkelt mera injektioner i form av ekonomiska subventioner. Där kan vi bidra. Men att ta över det offentliga ansvaret – det skulle inte lyckas. Stabilitet framom risker – Att vi är med och förverkligar alla de här människornas (donatorernas, reds anm) vilja ser jag själv som en värdefull sak, men det kommer sällan fram i den offentliga bilden över vad fonder är och gör. För i motsats till vad mången gärna vill tro så går det inte att realisera all förmögenhet och sätta sprätt på pengarna. – Vi styrs av donatorernas vilja. Och vår uppgift är att producera en stadigt växande ström av pengar utan att riskera för mycket. Stabil och förutsägbar utdelning genom en övervägd placeringspolitik, alltså. Det är vad vi gör och sedan kan de som vill mystifiera fonderna. Med det här menar Dag Wallgren att både Svenska kulturfonden och andra fonder och stiftelser ibland framställs som någonting mystiskt och mäktigt i den offentliga diskussionen i Svenskfinland. Visst, säger han, det delas ut mycket pengar och förmögenheten är inte obetydlig, men i det stora offentliga sammanhanget hela är betydelsen trots allt marginell. Samtidigt säger han, och drar en djup suck, att rapporter om oegentligheter inom fond- och stiftelsevärlden också tenderar att drabba dem som skött sina saker. – Att kalla det hot är att ta i, men de här fallen kastar en skugga över hela branschen. Om vi tittar på de knappt 500 fonderna under Kulturfonden så finns det för var och en uppräknat vad pengarna ska användas till. Att vi är med och förverkligar alla de här människornas vilja ser jag själv som en värdefull sak, men det kommer sällan fram i den offentliga bilden över vad fonder är och gör. Fler donationer alltid välkomna Han själv hoppas och tror på att potentiella donatorer fortfarande hyser förtroende för Kulturfonden och att de överväger att överlåta förvaltningen av sitt arv till hans expertgrupp. – Vi bedömer sedan om vi kan åta oss uppdraget att förvalta donatorns arv utan att det börjar belasta andra fonder. Om det går att omvandla till pengar utan orimliga randvillkor i förvaltningen, så finns det egentligen ingen minimigräns för hurdana donationer vi tar emot. Men om det finns krav på exempelvis speciell beredning av utdelningen som inte står i proportion till avkastningen – ja, då säger vi säkert att det inte är en fiffig idé. FOTNOT: På www.kulturfonden.fi finns information om de enskilda fonderna. På http://www.sls.fi/sv/utgivning/verksamheten-2017 finns information om hur kulturfondens förmögenhet har utvecklats och hur den förvaltas. Reportaget har publicerats i Kulturfondens årsbok 2018-2019. Jeanette Björkqvist
    Foto: Karl Vilhjálmsson

    Lue lisää »

  • 1.3.2019 Ajankohtainen

    Ulkomaisten matkailijoiden yöpymiset lisääntyivät 0,8 prosenttia tammikuussa 2019

    Ulkomaisten matkailijoiden yöpymiset lisääntyivät 0,8 prosenttia tammikuussa 2019 Ulkomaisten matkailijoiden yöpymiset lisääntyivät Suomen majoitusliikkeissä vajaan prosentin viime vuodesta ja heille tilastoitiin runsaat 675 000 yöpymisvuorokautta tammikuussa 2019. Kotimaisten matkailijoiden yöpymiset lisääntyivät 1,8 prosenttia ja heille tilastoitiin majoitusliikkeissä noin 871 000 yöpymisvuorokautta. Kaikkiaan Suomen majoitusliikkeissä kirjattiin runsaat 1,5 miljoonaa yöpymisvuorokautta tammikuussa 2019, mikä oli 1,4 prosenttia enemmän kuin vuotta aiemmin. Luvut ovat Tilastokeskuksen majoitustilaston ennakkotietoja ja ne on kerätty majoitusliikkeiltä, joissa on vähintään 20 vuodepaikkaa tai sähköpistokkeella varustettua matkailuvaunupaikkaa.
    Yöpymisten muutos tammikuussa 2019/2018, % Lapin ja Uudenmaan majoitusliikkeet jakoivat 70 prosenttia ulkomaisten matkailijoiden yöpymisistä tammikuussa 2019 Lapin majoitusliikkeissä kirjattiin lähes 267 000 ulkomaisten matkailijoiden yöpymistä ja Uudenmaan majoitusliikkeissä 207 500 yöpymisvuorokautta. Tammikuussa 2019 ulkomaisten matkailijoiden yöpymiset lisääntyivät Lapissa 4,9 prosenttia, kun taas Uudellamaalla ulkomaisten matkailijoiden yöpymiset vähenivät 3,4 prosenttia. Ranskalaiset olivat suurin ulkomaisten matkailijoiden ryhmä Lapissa runsaalla 47 000 yöpymisellä ja kasvua viime vuodesta oli peräti 19,2 prosenttia. Aasian maista tulleiden matkailijoiden yöpymisiä kirjattiin lähes 44 000 vuorokautta, joista mannerkiinalaisten osuus oli runsaat 18 000 yöpymisvuorokautta. Lapissa aasialaisten yöpymiset lisääntyivät 15,5 prosenttia, kun taas Uudellamaalla aasialaisten yöpymiset lisääntyivät maltillisemmin ja heille kirjattiin hieman vajaat 38 000 yöpymisvuorokautta, mikä oli 1,5 prosenttia enemmän kuin vuotta aiemmin. Lapin majoitusliikkeissä kirjattiin ranskalaisten ja aasialaisten lisäksi runsaat 36 000 brittien yöpymistä, vaikka vähennystä viime vuodesta oli 5,3 prosenttia. Uudellamaalla tilastoitiin lähes saman verran venäläisten yöpymisiä kuin aasialaistenkin, vajaat 38 000 vuorokautta. Venäläisten yöpymisten määrä oli kuitenkin 15,3 prosenttia vähemmän kuin tammikuussa 2018. Venäläisten ja aasialaisten lisäksi brittien yöpymisiä kirjattiin Uudellamaalla kolmanneksi eniten. Britit yöpyivät majoitusliikkeissä noin 13 000 kertaa, mikä oli lähes saman verran kuin vuotta aiemmin. Venäläiset olivat koko maan tasolla ylivoimaisesti suurin ulkomaisten matkailijoiden ryhmä tammikuussa Tammikuu on totuttuun tapaan ollut venäläismatkailijoiden suosituin kuukausi majoitusliikkeissä yöpymisillä mitattuna ja sama tilanne oli tänä vuonna. Venäläiset olivat ylivoimaisesti suurin ulkomaisten matkailijoiden ryhmä vajaalla 146 000 yöpymisvuorokaudellaan. Venäläisten yöpymiset kääntyivät joulukuussa 2018 noin 10 prosentin laskuun ja tammikuussa 2019 sama suunta näyttäisi jatkuvan. Heidän yöpymisensä vähenivät 11,2 prosenttia viime vuodesta. Venäläisten osuus kaikista ulkomaisten matkailijoiden yöpymisistä oli 21,6 prosenttia tammikuussa 2019. Britit olivat toisella sijalla 64 500 yöpymisvuorokaudellaan. Määrä oli lähes sama kuin vuotta aiemmin, vähennystä ainoastaan 0,3 prosenttia. Seuraavina olivat ranskalaiset ja saksalaiset. Ranskalaisille tilastoitiin lähes 58 000 yöpymisvuorokautta, mikä oli 16,2 prosenttia enemmän kuin tammikuussa 2018. Saksalaisille kirjattiin tammikuussa runsaat 46 000 yöpymistä. Heidän yöpymisissään oli 7,5 prosentin kasvu viime vuoden tammikuuhun verrattuna. Mannerkiinalaisten ja hollantilaisten yöpymisiä kirjattiin majoitusliikkeissä lähes yhtä paljon, 38 000–39 000 yöpymisvuorokautta. Mannerkiinalaisten yöpymiset lisääntyivät peräti 43,9 prosenttia, kun taas hollantilaisten yöpymiset vähenivät 8,3 prosenttia viime vuodesta.
    Tärkeimmistä Suomeen suuntautuvista matkailijamaista ruotsalaisten yöpymiset ovat vähentyneet lähes koko viime vuoden ja vähenivät edelleen tammikuussa 2019. Ruotsalaisille kirjattiin Suomen majoitusliikkeissä hieman vajaat 25 000 yöpymisvuorokautta, mikä oli 10,0 prosenttia vähemmän kuin vuotta aiemmin.
    Maakunnittain tarkasteltuna yöpymiset lisääntyivät tammikuussa eniten Päijät-Hämeessä, 19,9 prosenttia. Etelä-Savossa yöpymiset lisääntyivät 10,9 prosenttia ja Ahvenanmaalla 8,8 prosenttia. Sitä vastoin yöpymisten kokonaismäärä väheni Satakunnassa 19,6 prosenttia ja Varsinais-Suomessa 9,6 prosenttia. Koko maan osalta yöpymiset lisääntyivät 1,4 prosenttia viime vuoden tammikuuhun verrattuna. Lähde: Majoitustilasto. Tilastokeskus Tarkempia ja juuri itseäsi kiinnostavia majoitustilastoja löytyy lisää Visit Finlandin Rudolf-tilastopalvelusta.

    Lue lisää »

  • 28.2.2019 Ajankohtainen

    Artificiell intelligens – nu också på svenska

    – Artificiell intelligens är inte magi, det är vardag, säger Janina Fagerlund på teknologi-, design- och strategiföretaget Reaktor. Svenska kulturfonden har beviljat ett bidrag på 80 000 euro till Helsingfors universitet och Reaktor för att skapa en svenskspråkig version av den populära kursen i artificiell intelligens.   Senare i vår öppnar den svenskspråkiga grundkursen i artificiell intelligens (AI). Webbkursen är öppen för alla och att avlägga den är helt gratis. – Vår vardag drivs av teknologi och då det är viktigt att alla kan ta reda på hur artificiell intelligens används och hur den påverkar vårt samhälle. Många av dem som redan gått kursen berättar att artificiell intelligens inte längre är något oförståeligt och konstigt för dem, utan ett redskap de kan utnyttja och jobba med, säger Janina Fagerlund. Webbkursen i artificiell intelligens består av sex moduler som ger både teoretiska och praktiska perspektiv på vad artificiell intelligens är och hur den tillämpas i praktiken. – Kursen kräver inte tekniska grundkunskaper och den passar för alla som är nyfikna på artificiell intelligens – oberoende av ålder, bakgrund och utbildning. Kursen hjälper dig att förstå vad artificiell intelligens är och hur den påverkar världen och arbetslivet, säger Janina Fagerlund som koordinerar den svenskspråkiga satsningen. Kulturfonden beviljade i februari ett bidrag på 80 000 euro för den svenskspråkiga AI-kursen. – AI-kursen bidrar till livslångt lärande i teknologifostran och digitalisering och vi ville göra kursen tillgänglig för alla svenskspråkiga i Finland. Samarbetet med Helsingfors universitet och Reaktor ingick vi för att ge de svenskspråkiga gymnasierna möjlighet att kostnadsfritt erbjuda sina studerande en valbar AI-kurs, säger Kulturfondens utbildningsombudsman Berndt-Johan Lindström. Den svenskspråkiga kursen lanseras under våren. Redan nu kan intresserade registrera sig på webbadressen www.elementsofai.se/ för att få kursinformation direkt då den publiceras. Om Elements of AI-kursen Den svenskspråkiga kursen baserar sig på Helsingfors universitets och Reaktors engelskspråkiga webbkurs Elements of AI som lanserades i maj 2018. Kursen är gratis för alla och finns också på finska. Elements of AI är den första kursen i världen som är öppen för allmänheten också internationellt. Hittills har omkring 130 000 personer från över 80 länder registrerat sig och 13 000 har avlagt kursen. Kursen kräver en arbetsinsats på ungefär 30 timmar och berättigar till ett certifikat. Här kan du läsa mera om AI-kursen vid Helsingfors universitet:
    https://www.helsinki.fi/sv/aktuellt/datavetenskap/webbkursen-elements-of-ai-lanseras-pa-svenska-i-var

    Pressmeddelande
    Helsingfors den 28 februari 2019 Noggrannare information och intervjuförfrågningar Martina Landén-Westerholm
    Informatör
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817 Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 27.2.2019 Ajankohtainen

    Ett halvt år i Frankrike?

    Hur låter sex månader i Grez-sur-Loing i Frankrike? I februari tar vi emot ansökningar om vistelsestipendier till Carl Larson-lägenheten och ateljén. Nu kan du som är svenskspråkig professionell konstnär inom visuell konst, litteratur eller scenkonst ansöka om ett vistelsestipendium till Grez-sur-Loing i Frankrike. Vi kan bevilja stipendiet till personer som är verksamma i Finland. Stipendieperioden är 1.7–31.12.2019. Stipendiet ger dig fri tillgång till Carl Larsson-lägenheten och ateljén i Hôtel Chevillon. Dessutom får du ett arbetsstipendium på 12 000 euro. Läs mera och gör din ansökan.

    Lue lisää »

  • 26.2.2019 Ajankohtainen

    Matkailun helmikuun uutiskirje on julkaistu

    Visit Finlandin matkailun uusin uutiskirje on julkaistu. Aiheena mm. kestävän matkailun pilottidestinaatiohaku sekä matkailualan tapahtumia meillä ja maailmalla. Jos et ole vielä uutiskirjeen tilaaja, voit lukea uutiskirjeen myös verkossa. Voit tilata uutiskirjeen täältä.

    Lue lisää »

  • 26.2.2019 Ajankohtainen

    Visitfinland.fi osaksi Businessfinland.fi -sivustoa

    Kotimaisille yhteistyökumppaneille ja matkailualan ammattilaisille suunnattu sivusto www.visitfinland.fi siirtyy lähipäivinä osaksi www.businessfinland.fi -sivustoa. Siirto on jo aloitettu, ja lähiviikkoina vanha sivusto poistuu käytöstä. Tuttu osoite www.visitfinland.fi ohjaa perille myös jatkossa. Kansainvälisille matkailijoille suunnattu imagosivusto www.visitfinland.com jatkaa normaalisti. Voit jo nyt tutustua, miltä uusi sivusto näyttää!

    Lue lisää »

  • 25.2.2019 Ajankohtainen

    Haku kestävän matkailun pilottidestinaatioksi on auki!

    Visit Finlandin kehittämän kestävän matkailun ‘Sustainable Finland’ ohjelman ajatus on tarjota yrityksille ja destinaatioille konkreettinen ja matalan kynnyksen kestävän matkailun työkalupakki, jolla kestävien toimenpiteiden ja valintojen omaksuminen helpottuu. Destinaatioille suunnatun Sustainable Finland –merkin ja siihen liittyvän kehittämispolun avulla matkailudestinaatiot pystyvät systemaattisesti ja pitkäjänteisesti toimimaan kestävän matkailun edistämisessä, kannustamaan alueensa matkailuyritysten kestävän matkailun kehityspolulle lähtemistä ja edelleen lisäämään alueen tunnettuutta kestävänä matkailukohteena. Pilottiohjelmaan lähtevät alueet saavat aitiopaikan matkailun valtakunnallisessa kestävän kehityksen edistämisessä, ja mahdollisuuden tutustua Visit Finlandin kestävän matkailun ohjelmaan ensimmäisten joukossa. Lisätietoa ohjelmasta ja hakuohjeet Businessfinland.fi:n uudelta matkailusivustolta >

    Lue lisää »

  • 22.2.2019 Ajankohtainen

    Innovationer föds där olikheter möts

    – Den finlandssvenska kulturen har traditionellt stått för växelverkan och vidsynthet.  Svenska kulturfonden vill stödja mångkulturalism. Det säger styrelsens ordförande Stefan Wallin och delegationens ordförande Ann-Luise Bertell. Den ena hör hemma inom politiken, den andra inom kulturfältet. Som Kulturfondens styrelseordförande respektive delegationsordförande ska Wallin och Bertell ha koll på kultur- och utbildningsfälten. Då passar det perfekt att träffas i ett av landets starkaste kulturfästen, konstmuseet Ateneum. Vi äntrar marmortrappan och ser irakiskfödde finländaren Adel Abidins utställning History wipes i översta våningen. I centrum står en arkivhylla med slarvigt placerade, slitna mappar i granna färger. Bertell och Wallin sitter alldeles tysta och tar in verket. Som en kommentar till sitt nuvarande hemlands jubileer har Abidin kompletterat med minnen från landet där han föddes. Konstverket är en kopia av den lokala polisstationens arkiv i Amman och symboliserar tusentals människors öden. Abidin skapar konst som tar ställning, konst som kan påverka, för förståelse och acceptans av olika kulturer. Precis som Svenska kulturfonden.
    – Kulturfonden har velat ha en roll som försvarar mångkultur i ett civiliserat samhälle i utveckling. Den finlandssvenska kulturen har traditionellt stått för vidsynthet och öppenhet för uttryck utifrån, säger Wallin och Bertell. Är kulturen, speciellt på svenska, hotad idag? Wallin och Bertell ser två spår: det nationella arvet där tvåspråkigheten är institutionaliserad och en organisk del av samhällsbygget men också dagens politiska kultur, där svenskan ofta hamnar på undantag.
    – Många är rädda för att förlora sina grundläggande rättigheter i Finland i dag. Då kan det handla om kultur i bred bemärkelse som till exempel då man är gammal och sjuk och kan tappa språket, säger Ann-Luise Bertell och nämner nedgraderingen av Vasa centralsjukhus som ett exempel.
    Kultur och samhälle hör ihop och då det gäller stora, aktuella samhällsreformer är Bertell och Wallin oroade. Svenskans ställning ignoreras allt oftare.
    – Det handlar sällan om elakhet utan om okunskap, säger Wallin. Samhället och regeringen har med skattepengar huvudansvar för att kulturen ska leva och utvecklas i det tvåspråkiga Finland.
    Det gäller att aktivt gå ut i samhället och påminna om sin existens. Det är målet med Kulturfondens stora strategiska program Hallå!. Sex miljoner euro finns reserverade för projekt som främjar lusten och förmågan att kommunicera på svenska – och på finska.
    Med sitt kapital på 1,3 miljarder och en årlig utdelning på 36 miljoner är Svenska kulturfonden en stark aktör då det gäller att jobba för levande flerspråkighet och kommunikation i Finland.
    Men Kulturfonden ska inte ersätta det tvåspråkiga samhällets lagstadgade kultursatsningar. Däremot kan fonden med sin utdelning bidra till att kulturen i Finland lever och mår bra, på två språk som nationsbygget förutsätter.
    Stort och smått I Svenskfinland finns många föreningar och aktörer som också de så väl behöver de bidrag Kulturfonden ger.
    – Vi har möjlighet att gödsla ganska brett, uttrycker sig Wallin.
    – Vi har ett brett spektrum; från marthorna till Magma. Hellre än att styra stöder vi det som är livskraftigt, säger Bertell.
    Båda är noga med att påpeka att fonden inte håller i penseln eller taktpinnen. Våren 2018 kunde fonden dela ut bland annat 73 arbetsstipendier. Det betyder lugn och ro att skapa för författare, musiker, formgivare och många andra med kreativa yrken. Kulturella brobyggare
    Också mellan regionerna kan kultur vara brobyggare. Tack vare internet kan Grankullabarn nu sjunga på Vörådialekt med Humorgruppen Kaj liksom Närpesunga kan tralla med nyländska Sås och Kopp. Taxellska paradoxen, då. Hur ser ni på den?
    Att tvåspråkighet leder till enspråkighet så att det starkare språket vinner är en tes som ifrågasätts allt oftare.
    – I min tankevärld ökar risken för att finskan tar över i Helsingfors, Esbo, Åbo och kanske till och med i min födelsestad Vasa, säger Wallin. Å andra sidan rapporterar Vaasan lyseo goda resultat i ett tvåspråkigt gymnasium.
    – Verkligheten är tudelad. Behoven är så olika beroende på var i Svenskfinland man befinner sig. Språkbad på finska för svenskspråkiga barn i svenska miljöer borde vara obligatoriskt, säger Bertell. Vad är då oumbärligt för den svenska kulturen i Finland?
    – Utbildningen, svarar Wallin.
    – Och litteraturen, svarar Bertell. Texten är en förkortad version av ett reportage ur Kulturfondens årsbok 2017-2018. Hela reportaget kan du läsa här. Text: Camilla Berggren Foto: Evy Nickström

    Lue lisää »

  • 20.2.2019 Ajankohtainen

    Koli Cultura toteutetaan kansallispuistoa kunnioittaen

    Kolin kansallispuiston kupeeseen suunniteltu vastuulliseen luontomatkailuun perustuva luontomatkailu ja kulttuurikeskus Koli Cultura on julkaissut uudet tilaohjelmansa, laskelmansa ja arkkitehtuuripiirroksensa. Samalla käynnistyy hankkeen investori- ja operaattorihaku.  Suomalaisen perheyrityksen Napa-Koli Oy:n koordinoiman hankkeen kokonaisbudjetti on 102,8 miljoonaa euroa, josta 68,5 miljoonaa euroa kohdistuu hotelli- ja palveluliiketoimintaan. Petipaikkoja keskuksessa tulee olemaan 1252. Näistä 702 sijoittuu hotelleihin, 286 lomahuviloihin ja 264 leirintäalueelle. KOKONAISUUS JAKAUTUU VIITEEN PÄÄKOMPONETTIIN Päivittyneessä liiketoimintasuunnitelmassa ja kassavirtalaskelmissa Koli Cultura on jaettu viiteen pääkomponenttiin: hotelli- ja palveluliiketoimintaan, lomahuviloihin, viiden tähden leirintäalueeseen, pysäköintilaitokseen ja keskuksen omaan bio-energialaitokseen. Kokonaisuuteen sisältyy päähotellin ravintola-, kahvila-, auditorio- ja kokoustiloja, wellness-tiloja sekä sauna- ja elämysmaailma Purnulammen rantaan. Kokonaisalasta on maan päällä 26 140 k-m2 ja maan alla 9 880 k-m2. Kokonaisuudelle on vankat ympäristöllisesti ja liiketoiminnallisesti kestävään toimintaan nojaavat syynsä. Luontomatkailijat kaipaavat tutkimusten valossa lisää palveluita luontokohteiden äärelle. He etsivät enenevässä määrin hyvätasoista majoitusta sekä ruoka- ja hemmotteluelämyksiä. Kolilla majoitus- ja palvelutarjonta on ollut riittämätön jo vuosia. KANSAINVÄLISESTI KOVATASOINEN VASTUULLISEN LUONTOMATKAILUN KOHDE Kansainvälisestä näkökulmasta Koli Cultura sijoittuu osaksi Lakeland-aluetta, joka kiehtoo erityisesti aasialaisia, mutta myös eurooppalaisia matkustajia. Keskuksen sisältö vastaa Business Finlandin vuosi sitten toteuttamaan matkailun asiakassegmentointiin, jossa kohdistettiin huomio potentiaalisimmin kasvaviin kansainvälisiin matkailijaryhmiin. – Kolmelle Suomen kannalta relevanteimmalle kohderyhmälle luonto on tärkein motiivi matkakohteen valinnassa. Luonnon ihmeiden metsästäjät hakevat ainutlaatuisia ja ikimuistoisia elämyksiä, aktiiviset seikkailijat arvostavat monipuolisia aktiviteetteja ja toimintaa, ja luontonautiskelijat haluavat ensisijaisesti rauhoittua ja ladata akkujaan luonnossa. Koli Culturan kaltainen keskus pystyy monipuolisine palveluineen vastaamaan erilaisten asiakassegmenttien tarpeisiin, arvioi Head of Product and Content Kristiina Hietasaari Business Finlandin Visit Finland -yksiköstä. Lisätietoja Koli Culturan verkkosivuilta.

    Lue lisää »

  • 19.2.2019 Ajankohtainen

    Visit Finland etsii kumppaneita Dubai Expo 2020 Travel Cluster – ohjelmaan

    Visit Finland osallistuu Dubai Expo 2020 maailmannäyttelyyn ja etsii nyt Suomen matkailuelinkeinosta kumppaneita Visit Finland Travel Cluster yhteisesiintymiseen Suomen Snow Cape – Paviljongissa. Osallistujille tarjoutuu ainutlaatuinen tilaisuus yritysedustukseen Suomi-paviljongissa järjestettävässä Visit Finland Travel Cluster tilaisuudessa sekä näkyvyyttä Suomen Dubai Expo 2020 viestintäohjelmassa. Kiinnostuneiden yritysten kanssa järjestämme keväällä 2019 suunnittelupalaverin, jossa käsitellään tarkemmin osallistumisen muoto. Tarkemmin Visit Finlandin Dubai Expo 2020 Travel Cluster -ohjelmasta. Lisätietoja Suomen osallistumisesta Dubai Expo 2020: www.expo2020.fi. Ilmoittaudu mukaan! Lisätiedot Teemu Ahola
    teemu.ahola (at) businessfinland.fi
    +358 41 468 6929

    Lue lisää »

  • 19.2.2019 Ajankohtainen

    Kohti ympärivuotisuutta!

    Visit Finland lanseerasi marraskuussa ympärivuotisuushaasteen, jossa matkailualan yrityksiä kannustettiin yhdessä kehittämään ympärivuotista palvelutarjontaansa. Tarkoituksena oli rohkaista Suomen yrittäjiä hakemaan synergioita muiden alueen toimijoiden kanssa ja kehittämään palveluita yhteistyössä alueen ja saman alan yrittäjien kanssa. Haasteeseen tarttuneiden joukosta jatkokehitykseen valittiin mukaan kolme yritysryhmää: Nuuksio 365, Yrityssalo / Visit Salo sekä Lapland Safaris Group Oy. Valituille yritysryhmille tarjotaan palkinnoksi Visit Finland Akatemian valmennuksia räätälöitynä yritysryhmän tarpeeseen. Valmennusten aiheet liittyvät tuotteistamiseen, markkinatuntemukseen, myynti- ja jakelukanaviin sekä uusiin kohderyhmiin. Valitut yritysryhmät esitellään myös Visit Finland -seminaarissa 11.6.2019. Ympärivuotisuushaasteen jatkokehitykseen mukaan valittiin yritysryhmät: NUUKSIO 365 Pääkaupunkiseudun luontomatkailun veturi Nuuksio on erittäin suosittu kesämatkailukohde sekä kotimaisten että kansainvälisten matkailijoiden keskuudessa. Alueen monipuolinen yritysverkosto on valmis elävöittämään myös muiden kausien myyntiä panostamalla yhteistyöhön, yksilöllisten ja laadukkaiden talviajan palvelujen paketointiin ja sähköiseen myyntiin kestävästi ja ainutlaatuista sijaintiaan pääkaupunkimme kyljessä hyödyntäen. Takuulähtöjä stopover-asiakkaille ympäri vuoden! YRITYSSALO / VISIT SALO Idyllinen ja eläväinen Mathildedalin ruukkikylä meren rannalla on kasvanut Lounais-Suomen kesämatkailun kärkikastiin. Jotta vahvasti kesäkauteen painottuva tarjonta saataisiin tukevammalle pohjalle ja paikallisten kädentaitajien, pienten majoitusyritysten, ravintoloiden ja kahviloinen ansaintamahdollisuudet kasvamaan, tarvitaan kuitenkin kauden pidentämistä kevään ja syksyn tarjontaa hyödyntäen. Aktiivinen yrittäjäjoukko on sitoutunut uudistukseen, mutta oman alueen vetovoimatekijät ja oikeat kohderyhmät ovat vielä tunnistamatta. Lopullisena tavoitteena on rajat ylittävä yhteistyö ruukkikylien välillä mm. ”hartiasesonkien” tuotetarjontaa hiomalla. Ruukit uuteen kukoistukseen! LAPLAND SAFARIS GROUP OY Koko Lapin kattava Lapland Safaris Group on vahva talviajan toimija, joka kaipaa toimintaa myös lumettomalle ajalle. Puhdas luonto, luonnon ilmiöt ja aktiviteetit tarjoavat vaihtoehtoja yksittäismatkailijoille myös talven ulkopuolella. Parempi asiakasymmärrys kesäajan vierailijoista ja lumettoman ajan vetovoimatekijöiden tuotteistaminen ja viestintä auttavat yhdistämään yritysryppään eri kohteet rajat ylittävällä tavalla. Lapin luonnon taikaa yöttömässä yössä!   Lisätietoja Asta Laaksonen asta.laaksonen (at) businessfinland.fi

    Lue lisää »

  • 15.2.2019 Ajankohtainen

    De sakkunniga – vilka är de?

    Behandlingen av de nästan 3 500 ansökningar vi fick i november 2018 är i full gång. Våra ombudsmän har läst ansökningarna och under februari samlas våra 14 sakkunniggrupper för att behandla ansökningarna. Varför sakkunniga? Vi delar ut bidrag till en mängd olika ändamål. Det betyder att det är svårt – eller till och med omöjligt – för vår personal och våra beslutsfattare att känna till alla områden som representeras i våra tusentals ansökningar. För att alla ansökningar ska få en så bra bedömning som möjligt tar vi hjälp av sakkunniga personer inom olika områden. De sakkunnigas åsikter är viktiga och även om deras uttalanden är rådgivande utgör de grunden för förslaget till våra förtroendevalda. Många svängar Innan våra förtroendevalda tar beslut, går varje ansökan genom flera skeden. Först sorterar våra ombudsmän alla ansökningar enligt tema och ser till att de behandlas i rätt sakkunniggrupp eller regional direktion. Varje sakkunnig får tillgång till alla ansökningar inom sitt område. Sedan läser och kommenterar först våra ombudsmän och sedan våra sakkunniga ansökningarna. I februari går våra ombudsmän, sakkunniga och några förtroendevalda igenom ansökningarna på ett gemensamt möte. Ett gemensamt förslag formuleras för varje enskild ansökan. Förslaget går vidare till våra förtroendevalda i delegationen eller – i vissa fall – de regionala direktionerna. I mars tar Kulturfondens styrelse det slutliga beslutet om alla bidrag. Nytt för i år Många ansökningar behandlas regionalt i våra direktioner i Nyland, Åboland och Österbotten och deras behandling avviker litet från schemat ovan. Medlemmarna i direktionerna representerar en bred sakkunskap och sköter i allmänhet sakkunnigbehandlingen av de ansökningar som behandlas regionalt. De regionala direktionerna gör ett förslag till styrelsen som tar det slutliga beslutet.  I år har vi ett nytt inslag i sakkunnigbehandlingen av ansökningar då också en del av de ansökningar som behandlas regionalt i direktionerna kan hänföras till de sakkunniga. Det här berör främst ansökningar från professionella konstnärer. Innan de regionala direktionerna samlas ger de sakkunniga sina utlåtanden om de ansökningar som ombudsmännen hänvisat till dem. Vem kan bli sakkunnig? Sammanlagt deltar omkring 40 sakkunniga i bedömningen av ansökningarna. De sakkunniga är utomstående experter inom olika områden – till exempel litteratur, film, yrkesutbildning, humanistisk forskning eller musik. En del områden är tematiskt breda och då har vi sakkunniga som representerar olika genrer inom samma område – till exempel klassisk musik, rytmmusik eller folkmusik. Alla våra sakkunniga måste kunna svenska och vara insatta i det finlandssvenska kultur- eller utbildningsområdet, men vi har också flera finskspråkiga personer bland våra sakkunniga. Vi anlitar en sakkunnig mellan ett och tre år, sedan utses en ny person till uppdraget. Ingen sakkunnig ska få påverka för länge. De sakkunniga får en rimlig ersättning för sitt arbete. Anonyma eller inte? För oss är det viktigt att våra processer är transparenta och rättvisa. Samtidigt måste vi garantera att våra sakkunniga inte blir utsatta för påtryckningar och objektivt kan bedöma ansökningarna. Därför har vi – till skillnad från offentliga myndigheter – valt att inte publicera namnen på de externa sakkunniga vi anlitar. Beslut i mars Du som ansökt om bidrag i november 2018 får besked av oss under vecka 12.

    Lue lisää »

  • 14.2.2019 Ajankohtainen

    ?Opinionsundersökningen Barometern tar ny fart

    Den finlandssvenska opinionsundersökningen Barometern startar igen, den här gången enligt ny modell med en medborgarpanel. Svenska kulturfonden har beviljat Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi ett treårigt bidrag på 200 000 euro för undersökningen. – I opinionsundersökningar tenderar svarsprocenten sjunka samtidigt som andelen som svarar på webben ökar. Bland annat Göteborgs universitet använder en metod där en medborgarpanel besvarar webbenkäter några gånger per år. I sådana undersökningar kan svarsprocenten uppgå till 70, medan den i traditionella undersökningar i bästa fall ligger på 20-30, säger Marina Lindell, forskare vid Samforsk. – Vi ska bygga en webbplattform och rekrytera respondenter till en finlandssvensk medborgarpanel som regelbundet får svara på aktuella frågor. Det här är ett kostnadseffektivt sätt att få snabba svar på frågor som dyker upp i samhällsdebatten, säger Marina. Den finlandssvenska medborgarpanelen ska bestå av flera tusen deltagare som regelbundet får svara på frågor om politik och samhälle. För att minska belastningen på paneldeltagarna skickas inte varje enkät till alla. I medeltal deltar de i tre-fyra undersökningar per år och väljer själva när de vill avgå.  Via medborgarpanelen skapas nu första gången en bestående infrastruktur för opinionsforskning om finlandssvenskar. – Det har visat sig vara utmanande att analysera finlandssvenskarnas åsikter via opinionsundersökningar bland hela befolkningen. Vi är nöjda över att Kulturfonden kan bidra till att skapa en egen infrastruktur för samhällsforskning om svenskspråkiga i Finland, säger Berndt-Johan Lindström, utbildningsombudsman på Kulturfonden. Opinionsundersökningen Barometern har sedan 2001 analyserat finlandssvenskarnas värderingar, identitet, språkliga omgivning och politiska beteende. Samforsk har gjort undersökningarna med hjälp av bidrag från Kulturfonden. Helsingfors den 14 februari 2019
    Pressmeddelande Närmare information och intervjuförfrågningar:
    Martina Landén-Westerholm
    Informatör
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 12.2.2019 Ajankohtainen

    Fler doktorer till näringslivet

    Vill du utveckla ditt företag med hjälp av en doktor med färsk akademisk kunskap i bagaget? Eller har du nyligen disputerat och vill använda din vetenskapliga kunskap inom näringslivet? Då är PoDoCo-programmet rätt för dig – ansökan är öppen 1.3-15.4.2019.
    För många nydisputerade doktorer är det utmanande att få in foten i näringslivet. Svenska kulturfonden stöder nu via PoDoCo-programmet post doc-forskare med maximalt tre ettåriga-stipendier på 28 000 euro vardera. Ansökan är öppen mellan den 1 mars och 15 april 2019. – Trots att post doc-forskare har hög utbildning och stor kompetens, är det utmanande för många att placera sig i arbetslivet. Vi vill hjälpa unga forskare att få erfarenhet av industrin och näringslivet och samtidigt uppmuntra företag att ta del av unga doktorers kunnande, säger Berndt-Johan Lindström, utbildningsombudsman vid Svenska kulturfonden. Vad är PoDoCo? PoDoCo (PostDocs in Companies) är ett program som finansierar samarbetsprojekt mellan företag och nydisputerade doktorer. Programmet har två målsättningar – att ge företag möjlighet att förnya sig med hjälp av akademisk forskning och att göra det lättare för nydisputerade att få in foten i näringslivet. PoDoCo-programmet sammanför forskare och företag som fungerar inom samma bransch och stöder ekonomiskt samarbetet. Forskare kan under de första sex till tolv månaderna vid ett företag få lön via ett PoDoCo-stipendium. De nio stiftelser som deltar i PoDoCo satsar sammanlagt nästan en miljon euro per år på projektet. En miljon euro per år PoDoCo-programmet startade år 2015 på initiativ av universitet, industrin och stiftelser i Finland. Hittills har över 80 PoDoCo-bidrag beviljats. Programmet har fått positiv respons av såväl doktorer som företag; i de flesta fall har doktorerna senare anställts av de företag de samarbetat med. Samarbetet som PoDoCo skapat mellan det akademiska och näringslivet har också gagnat både universiteten och företagen. Företagen har kunnat utveckla nya tillväxtområden och undersöka strategiska möjligheter med hjälp av nydisputerade doktorer, medan universiteten dels har informerat näringslivet om aktuell akademisk forskning och dels ökat forskningens samhälleliga påverkan. Vem riktar sig PoDoCo till? PoDoCo är för dig som nyligen disputerat – eller som står i beråd att göra det inom den närmaste tiden – och vill jobba i ett företag. Finländska företag eller företag med affärsverksamhet i Finland kan delta i programmet, oberoende av bransch eller företagets storlek. PoDoCo erbjuder företag: information om unga, högutbildade och begåvade doktorer och deras specialkunnandemöjlighet att utnyttja doktorernas analytiska och strategiska kunnandestiftelsernas forskningsbidrag för att täcka doktorernas kostnader i projektets första fas Ansök så här Post doc-forskaren och företaget planerar först tillsammans ett utvecklingsprojekt. Ansök sedan om bidrag för doktorn som genomför projektet. Stftelserna som deltar i PoDoCo-prgrammet kan bevilja bidrag för sex eller tolv månader. Vårens ansökningstid för PoDoCo-programmet är 1.3-15.4.2019. Mer information om PoDoCo och ansökningstiden finns på webbplatsen: PoDoCo Spring 2019 application round

    Lue lisää »

  • 12.2.2019 Ajankohtainen

    Musikteatern ”I det stora landskapet” tar fart

    Svenska kulturfonden ger 160 000 euro till musikteaterföreställningen I det stora landskapet – en sagolik familjekrönika. Föreställningen är ett samarbete mellan DuvTeatern, Svenska Teatern, musikgruppen Resonaarigroup, Wegelius Kammarstråkar och frilansande skådespelare och forskare. I det stora landskapet är ett tvärkonstnärligt samarbetsprojekt med aktörer som representerar olika konstgrenar, organisationer och språk. Projektet involverar scenkonstnärer och musiker – både professionella och med olika funktionsvariationer. DuvTeaterns skådespelare skapar manuset till föreställningen. Det blir en poetisk familjeberättelse och en verklighetsbaserad nutidsskildring som rör sig mellan saga och verklighet, humor och allvar. – Det kommer nog att gå bra. När man spelar teater får man pellejönsa med sitt inre, säger skådespelaren Yvonne Heins. – Man ska vara stolt och modig när man står på scenen, säger skådespelaren Karolina Karanen. Utöver skådespeleriet är också musiken, sången och dansen centrala i föreställningen. Musiken komponeras av Markus Fagerudd och orkestern leds av kapellmästare Emma Raunio. För koreografin står Carl Knif i samarbete med skådespelarna. Föreställningen regisseras av Mikaela Hasán. DuvTeatern, som har tagit initiativet till I det stora landskapet, firar samtidigt sitt 20-årsjubileum med projektet.  I det stora landskapet är den största produktionen i DuvTeaterns historia. Kulturfondens bidrag fördelas mellan Wegelius Kammarstråkar som får 40 000 euro och DuvTeatern som får 120 000 euro till projektet. Föreningen Konstsamfundet bidrar med ytterligare 90 000 euro till DuvTeatern.   Helsingfors den 12 februari 2019
    Pressmeddelande Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    Informatör
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817
     
    Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description