Ajankohtaista

  • 18.2.2020 Ajankohtainen

    Mikaela Nylander ny ordförande för Kulturfonden

    Mikaela Nylander blir ny styrelseordförande för Svenska kulturfonden. Nylander efterträder Stefan Wallin vars mandatperiod tar slut sommaren 2020. – Jag är glad över att igen få jobba med och för kultur och utbildning på svenska. Efter 16 år i riksdagens kulturutskott känns det mycket motiverande att igen få vara med och stärka det finlandssvenska kultur- och kunskapskapitalet – nu via Svenska kulturfonden, säger Mikaela Nylander. Sfp:s partistyrelse utsåg på sitt möte den 6 februari Nylander till ny ordförande för Kulturfondens styrelse. Sfp:s partiordförande och justitieminister Anna-Maja Henrikson är nöjd med valet. – Nylanders erfarenheter som riksdagsledamot och som medlem i riksdagens kulturutskott kommer ytterst väl till pass i Svenska kulturfonden. Detta i kombination med Nylanders förtrogenhet med det finlandssvenska samhällslivet gjorde valet enkelt för partistyrelsen, säger Henriksson.  Mikaela Nylander har åren 2003-2019 varit riksdagsledamot för Svenska folkpartiet och medlem i riksdagens kulturutskott. Hon leder Borgå stadsfullmäktige och är ordförande för bland annat Svenska hörselförbundet och Nylands fiskarförbund. Hon har tidigare varit medlem i Nationalgalleriets delegation, medlem i Utbildningsstyrelsens direktion, ordförande för Sydkustens landskapsförbund och ordförande för Sfp:s utbildningspolitiska utskott. Nylander är född 1970 och bor med sin familj i Borgå.   – Kultur och utbildning på svenska är en förutsättning för en levande tvåspråkighet – här spelar Kulturfonden en viktig roll, idag och i framtiden. Samtidigt tar vi i Svenskfinland ibland fondernas och särskilt Kulturfondens insatser som givna. Utan fondernas insatser är det mycket som aldrig förverkligas på svenska, säger Nylander. Mikaela Nylander tillträder den 1 augusti 2020, då både Stefan Wallins och delegationsordförande Ann-Luise Bertells mandatperioder går ut. Bertells efterträdare utses senare i vår. Enligt Svenska kulturfondens stadgar utser Svenska folkpartiets styrelse fondens förtroendevalda – också styrelseordförande och delegationsordförande. Båda ordförandena väljs för en period på tre år och de kan återväljas en gång. Sören Lillkung fortsätter som vd för Svenska kulturfonden. Lillkung tillträdde i maj 2018 och är utnämnd på fem år. Här presenteras Svenska kulturfondens alla förtroendevalda. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 18 februari 2020 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Behöver du porträttbilder på Mikaela Nylander?
    Kontakta Kulturfondens kommunikationsassistent Annika Rönnblad, Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakf032fa88d5ba07f73ceebf5323a08571').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyf032fa88d5ba07f73ceebf5323a08571 = 'annika.ronnblad' + '@'; addyf032fa88d5ba07f73ceebf5323a08571 = addyf032fa88d5ba07f73ceebf5323a08571 + 'kulturfonden' + '.' + 'fi'; var addy_textf032fa88d5ba07f73ceebf5323a08571 = 'annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi';document.getElementById('cloakf032fa88d5ba07f73ceebf5323a08571').innerHTML += ''+addy_textf032fa88d5ba07f73ceebf5323a08571+''; , tfn 040 537 1494. Mikaela Nylander (kommentarer)
    mikaela.nylander(at)gmail.com Sören Lillkung (kommentarer)
    vd
    Svenska kulturfonden
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi 

    Lue lisää »

  • 18.2.2020 Ajankohtainen

    I mars diskuterar vi den grundläggande konstundervisningen

    Hur tillgänglig är den grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland? I vilka kommuner fungerar konstundervisningen bra? Finns det kommuner där tillgången till undervisningen är svag? I mars lanseras utredningen Mer än en Hobby! En kartläggning av den grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. Utredningen presenteras den 3 mars 2020 på Paasitorni i Helsingfors. Läs utredningen Mer än en hobby! här. Det är Lasse Garoff, kulturredaktör på Svenska Yle, som gjort utredningen. Garoff har kartlagt tillgången till grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. I utredningen presenterar han en rad åtgärdsförslag för en mer jämlik tillgång till undervisning.   I utredningen finns också en lista över aktörer som ordnar grundläggande konstundervisning på svenska i Finland. Undersökningen inkluderar 33 tvåspråkiga kommuner på fastlandet och 16 kommuner på Åland. Spara datumet Evenemanget inleds med lunch tisdagen den 3 mars 2020 kl. 12 och avslutas kl. 16. Kulturfonden bjuder på lunch och kaffe. Seminariet riktar sig till
    – rektorer och pedagoger inom grundläggande konstundervisning
    – kommunala bildningsdirektörer, tjänstemän och representanter
    – representanter från Undervisnings- och kulturministeriet
    – beslutsfattare. Det är gratis att delta i seminariet. Program Lasse Garoff presenterar utredningen Mer än en Hobby! En kartläggning av den grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. Utredningen kommenteras av sakkunniga inom kultur och utbildning. Undervisningsminister Li Andersson kommenterar utredningen. Seminariet avslutas med en paneldebatt och diskussion. Här kan du se programmet för dagen. Anmälan Anmäl dig till seminariet på anmalan.kulturfonden.fi senast den 25 februari 2020.   Information och förfrågningar Åsa Juslin
    ledade ombudsman, kultur
    asa.juslin(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 14.2.2020 Ajankohtainen

    Vad vill du fråga fonden?

    Varför satsar Kulturfonden så mycket på scenkonst? Eller varför satsar vi alldeles för litet på scenkonst? Hur bedömer vi ansökningar inom cellforskning? Och hur många bidrag kan någon få? Nu har du chans att ställa alla dina knepigaste frågor om Svenska kulturfonden. I vår årsbok som utkommer i maj svarar Kulturfondens vd Sören Lilkung på alla de knepigaste frågorna som våra följare ruvar på. Du kan ställa dina frågor på vår Facebook-sida, som meddelande via Facebook Messenger eller genom att mejla martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi. Sänd din fråga senast den 1 mars 2020. Allra oftast försöker vi svara så fort som bara möjligt på alla frågor. Men den här gången blir du tvungen att vänta på svar. Vi publicerar frågorna och Sörens svar i vår årsbok som utkommer i mitten av maj i samband med våra vårfester. Samtidigt publicerar vi också både vår nya årsbok och alla svar på vår webbplats.

    Lue lisää »

  • 14.2.2020 Ajankohtainen

    Ett tjugotal ville skriva eller fotografera till vår årsbok

    I december sökte vi samarbetspartner för vår årsbok. Vi fick 24 bra ansökningar och är glada över att så många vill samarbeta med oss. Vi har inlett ett samarbete med 13 sökande. Elva kontakter sparar vi och hoppas kunna samarbeta med dem i framtiden. Här kan du läsa vår annons i december om att vi söker samarbetspartners.   I maj ger vi ut Kulturfondens årsbok. Här beskriver vi intressanta projekt som drivits med hjälp av Kulturfondens finansiering. Och förstås personerna bakom projekten. Här kan du bläddra i tidigare årsböcker.

    Lue lisää »

  • 12.2.2020 Ajankohtainen

    Stort intresse för fortbildningsresan till Oslo

    I april 2020 ordnar vi tillsammans med stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Folkhälsan en fortbildningsresa för personer som jobbar med elev- eller studerandevård. Deltagarna i resan deltar tillsammans med en kollega från samma skola eller kommun. Intresset för resan är stort. Hundra personer, det vill säga 50 par, ansökte om en plats på resan. Nu läser vi ansökningarna och utser 26 personer (13 par) som får plats på resan. Vi utser deltagarna utgående från motiveringen till varför ni vill delta. Dessutom vill vi att det finns en god regional spridning inom gruppen och att flera yrkeskategorier är representerade. Alla får besked under vecka 7 Alla som ansökt om en plats på Osloresan får besked av oss per mejl under vecka 7. Samtidigt får deltagarna instruktioner om följande steg i processen. Här kan du läsa mer om resan. Fortbildningsresan finansieras av Kulturfonden och stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Folkhälsan är sakkunnigorgan i samarbetet kring resan.  

    Lue lisää »

  • 12.2.2020 Ajankohtainen

    Vad gör Kulturfondens sakkunniga?

    Kulturfonden anlitar varje år ungefär 40 sakkunniga inom de område vi beviljar bidrag till. De flesta ansökningar som lämnas in till oss bedöms förutom av våra ombudsmän och förtroendevalda också av de sakkunniga. De sakkunniga tar ställning till ansökningar inom vetenskaplig forskningansökningar inom professionell konstutövningansökningar från centralorganisationer eller större institutioner inom konst, kultur och utbildning Ansökningar av regional eller lokal karaktär får sin sakkunnigbedömning i våra regionala direktioner som känner sina regioner bäst. Det gäller t.ex. ansökningar från skolor och lokala konst- och kulturföreningar. Här kan du läsa om de regionala direktionernas medlemmar i Nyland, Åboland och Åland samt Österbotten. Vi publicerar inte namnen på de externa sakkunniga. Varför har Kulturfonden anonyma sakkunniga? För oss är det viktigt att våra processer är transparenta och rättvisa. Samtidigt måste vi garantera att våra sakkunniga inte blir utsatta för påtryckningar och objektivt kan bedöma ansökningarna. Därför har vi – till skillnad från offentliga myndigheter – valt att inte publicera namnen på de externa sakkunniga vi anlitar. År 2018 gjorde vi en anonym enkät bland våra sökande där en klar majoritet (62 %) föredrog att de sakkunniga är anonyma. Vem kan bli sakkunnig? Sammanlagt deltar omkring 40 sakkunniga i bedömningen av ansökningarna. De sakkunniga är utomstående experter inom olika områden – till exempel litteratur, film, yrkesutbildning, humanistisk forskning eller musik. En del områden är tematiskt breda och då har vi sakkunniga som representerar olika genrer inom samma område – till exempel klassisk musik, rytmmusik eller folkmusik. Alla våra sakkunniga måste kunna svenska och vara insatta i det finlandssvenska kultur- eller utbildningsområdet, men vi har också flera finskspråkiga personer bland våra sakkunniga. Vi anlitar en sakkunnig mellan ett och tre år, sedan utses en ny person till uppdraget. Ingen sakkunnig ska få påverka för länge. De sakkunniga får en rimlig ersättning för sitt arbete. Vad gör de sakkunniga? Efter att novemberansökningarna har kommit in fördelas de ansökningar som ska behandlas av externa sakkunniga mellan de olika sakkunniggrupperna. De sakkunniga har bara tillgång till ansökningar i den egna sakkunniggruppen. Medlemmarna i de olika sakkunniggrupperna läser och kommenterar ”sina” ansökningar, och samlas sedan till ett möte där ansökningarna diskuteras gemensamt. Representanter för styrelse och delegation samt ombudsmän deltar också i mötena. Under sakkunnigmötena formuleras ett gemensamt förslag för varje ansökan. Förslagen från de sakkunniga är en viktig vägledning och ett stöd för styrelsen i dess arbete. Beslut i mars Du som ansökt om bidrag av oss i november 2019 får besked under vecka 12.

    Lue lisää »

  • 10.2.2020 Ajankohtainen

    Kulturfonden och Konstsamfundet satsar 1,5 miljoner på film och media

    Svenska kulturfonden och Föreningens Konstsamfundet gör en gemensam satsning på film och media. Tillsammans fördelar fonderna i år 1,5 miljoner euro i bidrag till svenskspråkiga produktioner. Från och med februari koordinerar Kulturfonden och Konstsamfundet både utdelningen och behandlingen av ansökningar. – Vi stöder också i fortsättningen produktioner som har bra innehåll och är relevanta för det svenska i Finland. Nu förenklar vi processerna särskilt för våra sökande, men också för våra egna beslut, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung. Både Kulturfonden och Konstsamfundet har tidigare beviljat produktionsbidrag till film och media. Under de senaste åren har Kulturfonden satsat cirka en miljon euro per år till finlandssvenska långfilms-, tv- och andra medieproduktioner. Miljonsatsningen fortsätter – nu i samarbete med Konstsamfundet. Konstsamfundet tar emot ansökningarna Samarbetet innebär att alla ansökningar om bidrag för manusarbete, projektutveckling och produktionsstöd behandlas gemensamt. De sökande lämnar in sin ansökan via Konstsamfundets ansökningssystem och kan sedan beviljas bidrag från både Konstsamfundet och Kulturfonden. Ansökningstiden är i februari och september. En extern sakkunniggrupp bedömer varje enskild ansökan tillsammans med tjänstemän från både Kulturfonden och Konstsamfundet. Konstsamfundets styrelse beslutar sedan om utdelningen två gånger per år. – Genom att samla krafterna får vi både en proffsigare beredning och en plattform för att utveckla film på svenska i Finland, säger Konstsamfundets vd Stefan Björkman. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet
    Helsingfors den 10 februari 2020 Noggrannare information: Anna Wilhelmson
    ombudsman, kultur
    anna.wilhelmson(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 6.2.2020 Ajankohtainen

    Kaniner på vinterkarneval och Kulturfondens förbundspaket

    Fenomenet kaninhoppning har blivit allt större i Österbotten sedan det tog ett skutt från Åland till fastlandet för några år sedan. Man kunde kanske tro att vintern innebär lågsäsong för kaninhoppning, men snö är ett utmärkt underlag för grenen. Snön i sig är inget bekymmer för de hoppintresserade kaninerna, men om det är för halt finns risk för sträckningar. – Grus eller snö är ändå bra. Om man hoppar på gräs kan det bli så att kaninerna vill stanna och äta, berättar Jessica Roos, verksamhetsledare för Pedersöre 4H. Jessica Roos är verksamhetsledare för Pedersöre 4H. När hon började sitt jobb i föreningen visste hon inte mycket om kaninhoppning, men hon fick omgående se till att bättra på kunskaperna. Österbottens kaninhoppare grundades 2017 och är en växande del av Svenska Österbottens 4H-distrikt. Pedersöreföreningen ordnar både klubbar under terminerna och läger med övernattning för barn och deras kaniner. – Deltagarna i våra klubbar får lära sig om kaninskötsel och om hur kaniner vill äta och bo. Genom hoppningen får de se att kaninen är något mer än bara ett djur i en bur som man ger mat ibland, säger Roos. Hoppningen stärker också bilden av djuren som individer med egen vilja och egna känslor. Man kan aldrig tvinga en kanin att hoppa genom att till exempel dra i kopplet. – Det måste ske helt på kaninens villkor.  Kaniner på karneval Alina Ahlberg, 17 år från Korsholm, och 15-åriga Linn Ekström från Jakobstad är på plats med fem kaniner för att representera sin sport och 4H på Larsmo Vinterkarneval. Karnevalen är ett kommunalt evenemang där ortens föreningar får visa för allmänheten vad de sysslar med. Alina och Linn är två av cirka 30 ungdomar som tränar och tävlar i kaninhoppning i Österbotten. Linn Ekström (med Ronja) och Alina Ahlberg (med Hallen) är båda aktiva i Österbottens kaninhoppare, en del av svenska Österbottens 4H-distrikt. – Jag började med hoppningen sommaren 2017 när jag köpte en kanin av Alina, berättar Linn Ekström som går i nian i Oxhamns skola. Jag hade haft kelkaniner tidigare, men såg hoppning på Youtube och tyckte att det verkade roligt. Nu lägger jag minst en timme, ibland fyra-fem timmar om dagen, på hoppningen. Alina Ahlberg hade för sin del prövat på kaninhoppning på egen hand hemma på gården redan 2014. Till vardags studerar hon till djurskötare på Optima i Jakobstad. – Jag har åtta kaniner som jag delar med mina systrar. När jag är hemma i Korsholm lägger jag nästan all min tid på kaninerna och hoppningen. Kaninerna är känsliga för distraktioner och det är inte bara gräs som kan få dem att tappa koncentrationen. I Larsmo idrottspark är de fysiska hindren bara en del av utmaningen för kaninerna. När en samling barn åker förbi på kälke efter en snöskoter ser kaninerna ut att tappa fokus för en stund. – Det är bra att kaninerna utsätts för det här, så de lär sig att det inte är farligt med ljud eller människor, säger Jessica. Tävlingar i flera grenar I dag finns cirka hundra kaninägare som sysslar med kaninhoppning; de flesta bor i södra Finland. Föreningen Finlands Kaninhoppare ordnar FM-tävlingar och man tävlar även på regional nivå, i banhoppning, höjd- och längdhopp.  – Det bästa med kaninhoppningen är gemenskapen med kaninerna, och att de på det här sättet hålls i gång. Med rätt träning kan en kanin bli drygt tio år gammal, säger Alina Ahlberg och poängterar att det aldrig finns garantier för att en kanin blir en riktigt bra hoppare. Delvis handlar det om gener, men vilken kanin som helst kan bli duktig. Kulturfondens förbundspaket År 2019 beviljade Kulturfonden förbundspaket till åtta centralorganisationer på sammanlagt 529 000 euro. Förbundspaketen gick till: – Finlands svenska 4H – Finlands Svenska Scouter – Finlands svenska Marthaförbund – Föreningen Pohjola-Norden – Svenska pensionärsförbundet – Finlands Svenska Idrott – Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) – Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige FRIS  Det här reportaget ingick i Svenska kulturfondens årsbok 2018-2019. Hela årsboken hittar du här. Text: Pär Jonasson Bild: Memento

    Lue lisää »

  • 5.2.2020 Ajankohtainen

    Studerar du ett museiämne på en högskola eller ett universitet?

    Då kan du ansöka om stipendium för lokalhistorisk praktik. Kulturfonden beviljar stipendium för praktik på 1–3 månader. Du kan ansöka om stipendium om du har svenska som modersmål eller studiespråk och studerar vid en högskola eller ett universitet. Din praktikplats ska vara ett mindre museum eller en svenskspråkig hembygdsrörelse i Finland. Stipendiet kan användas om du som praktikant jobbar med:
    • katalogisering i elektroniskt samlingsförvaltningssystem
    • digitalisering av samlingar
    • kommunikation (i första hand webbsidor, sociala medier) Stipendiet får inte användas för annat museiarbete t.ex. öppethållning, butiksarbete eller guidning. Stipendiet är 1500 euro per månad. Du kan beviljas stipendium högst fyra gånger (totalt 12 månader). Du kan ansöka om praktikstipendium när som helst under året. Du får besked om beslut inom cirka fyra veckor till den mejladress som finns registrerad i din sökandeprofil. Lokalhistorisk praktik ersätter vårt tidigare bidrag kulturarvspraktik.   Läs mer om lokalhistorisk praktik.

    Lue lisää »

  • 3.2.2020 Ajankohtainen

    Ansök om stipendium från Studiefonden i februari

    Studerar du på heltid vid en högskola eller ett universitet? I februari 2020 kan du ansöka om ett stipendium från Svenska studiefonden. Du som ansöker om ett stipendium ska vara finsk medborgare eller fast bosatt i Finland,vara heltidsstuderande vid en högskola eller ett universitet i Finland eller utomlands ochha svenska som modersmål eller studiespråk. Studiefonden beviljar stipendier för studierelaterade kostnader i Finland eller utomlands. I första hand beviljas stipendier för utbytesstudier och utlandspraktik som räknas tillgodo i slutexamen. Utlandsvistelsen ska vara minst två månader lång. Du kan också få stipendium för studierelaterade kostnader för heltidsstudier i Finland och heltidsstudier vid en högskola eller ett universitet utomlands om motsvarande utbildning inte erbjuds i Finland. Studiefonden prioriterar andra, tredje och fjärde årets studerande. Studiefonden beviljar inte stipendier retroaktivt. Du kan få stipendium från Studiefonden endast en gång. Ansökningsformulär och noggrannare information om stipendierna hittar du här. Också på www.studiefonden.fi finns noggrannare information om stipendierna. Studiefondens ombudsman katja.zevallos(at)kulturfonden.fi svarar på eventuella frågor. Gör din ansökan mellan den 1 och 29 februari 2020. Svenska studiefonden är ett samarbete mellan Svenska kulturfonden,Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne,Föreningen Konstsamfundet,Svenska folkskolans vänner ochLisi Wahls stiftelse för studieunderstöd.

    Lue lisää »

  • 30.1.2020 Ajankohtainen

    Vistelsestipendier till Frankrike och Ryssland

    Vill du bo och verka några månader i Grez-sur-Loing eller S:t Petersburg? I februari tar vi igen emot ansökningar om vistelsestipendier. Nu är det igen möjligt att ansöka om ett vistelsestipendium till S:t Petersburg. Vi har varit tvungna att ha ett tillfälligt uppehåll i stipendierna till Ryssland, men från och med april har vi åter tillgång till lägenheten i Finlandshuset. Om S:t Petersburg (Ryssland) År 2020 beviljar vi tre vistelsestipendier till S:t Petersburg. Stipendieperioderna är 1.4-30.6.20201.7-30.9.20201.10-31.12.2020 Vi beviljar vistelsestipendier för konstnärligt arbete, forskning och planering och genomförande av projekt med anknytning till Ryssland. Du som söker ska vara svenskspråkig författare, konstnär (inte inom bildkonst), journalist, pedagog eller forskare och verksam i Finland. Stipendiet ger dig fri tillgång till en lägenhet i Finlandshuset i S:t Petersburg och ett stipendium på 6 000 euro. I september 2020 tar vi emot ansökningar om vistelsestipendier till S:t Petersburg för stipendieperioderna 1.1-31.3.2021 och 1.4-30.6.2021. I februari 2021 tar vi emot ansökningar för stipendieperioderna 1.7-30.9.2021 och 1.10-31.12.2021. Om Grez-sur-Loing (Frankrike) Till Grez-sur-Loing beviljar vi nu ett vistelsestipendium för sex månader (1.7–31.12.2020). Stipendiet är för konstnärligt arbete. Du kan söka det om du är svenskspråkig professionell konstnär och verksam i Finland inom visuell konst, litteratur eller scenkonst. Stipendiet ger dig fri tillgång till Carl Larsson-lägenheten och ateljén i Hôtel Chevillon och ett arbetsstipendium på 12 000 euro. Här kan du läsa Marianne Backléns blogg från Grez-sur-Loing. Marianne var vår stipendiat i Frankrike 1.7-31.12.2019. Mera info Läs mera om stipendierna och ansök här. Har du frågor eller vill du veta mera? Kontakta vår ombudsman asa.rosenberg(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 30.1.2020 Ajankohtainen

    Katja Zevallos är Studiefondens nya ombudsman

    I februari kan studerande ansöka om stipendium från Svenska studiefonden. Studiefondens nya ombudsman Katja Zevallos hanterar ansökningarna. – Det är roligt att läsa ansökningarna och få en glimt i vart studerande åker på utbyte, hur deras studier framskrider och hurdana studieval de har gjort, säger Katja. Katja började som ombudsman på Studiefonden i oktober 2019. Hon är pedagogie magister och har tidigare jobbat som utvecklingskoordinator på Yrkesinstitutet Prakticum och som inspektör på Regionförvaltningsverket. Katja uppskattar Studiefondens kontakt med studerande. – Många har fina framtidsplaner och vill satsa på sin utbildning. Det känns kul att hjälpa dem en bit på vägen. Jag har redan nu under den korta tid jag har jobbat på Studiefonden pratat med flera trevliga studerande. Sammanlagt 34 personer sökte jobbet som Studiefondens ombudsman. Du kan läsa annonsen här. Katja efterträder Studiefondens mångåriga ombudsman Maria Bergenwall. Studiefondens ansökningstid är i februari Studerande vid högskolor och universitet kan ansöka om studiestipendier varje år i februari. Katja hjälper gärna om du har en fråga om ansökan till Studiefonden. Du når henne: per mejl på kontakt(at)studiefonden.fiper telefon +358 50 554 8800 (må-ti kl. 9.30-13.00).   Ifjol delade Studiefonden ut över 820 000 euro till studerande. Läs mer om Studiefondens utdelning här. Svenska studiefonden är ett samarbete mellan Svenska kulturfondenStiftelsen Brita Maria Renlunds minne srFöreningen Konstsamfundet r.f.Svenska folkskolans vänner r.f.Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd sr. Studiefondens ombudsman är anställd hos Svenska kulturfonden. Läs mer på Studiefondens webbplats.

    Lue lisää »

  • 28.1.2020 Ajankohtainen

    Bakom kulisserna – ombudsmannen håller i trådarna

    De som först ser stipendieansökningarna som skickas till Svenska kulturfonden är ombudsmännen. De bereder ansökningarna och i vissa fall fattar de också beslut om vem som ska få pengar. Och kommer det in en riktigt bra ansökan händer det att det hörs glädjerop i korridoren på Simonsgatan 8. Anna Wilhelmson är ombudsman med specialkunskap om museifrågor. Hon är ansvarsperson för cirka 240 av den nästan 3500 ansökningar som lämnades in i november. Det betyder att hon läste ansökningarna och satt med på möten där externa experter gör sin bedömning av ansökningarna som gäller deras specialområde. Hon har skrivit sammandrag och förberett ansökningarna inför styrelsemötet där de slutgiltiga besluten fattas. Anna Wilhelmsson har jobbat på Kulturfonden fyra år och säger att hon inte alls blivit cynisk med åren.
    – När jag ser en ansökan där någon tar tag i ett problem som vi fått indikationer på att borde åtgärdas eller när jag ser ansökningar med oväntade samarbeta blir jag jätteglad och energisk. Fina ansökningar får ombudsmännen, som sitter i ändan av samma korridor i Kulturfondens kansli, att sticka ut huvudet genom dörren och utropa ”Har ni sett det här…?!”. Perioden mellan mars och juni beskriver Anna Wilhelmson som en mer ”social period”.
    – Vi tar emot folk som vill diskutera olika projekt och åker ut på besök i regionerna tillsammans med våra regionala ombudsmän. Hon håller också koll på vad som är aktuellt inom kulturfältet.
    – Det är viktigt att vi känner till hur finansieringsstrukturerna ser ut nationellt. De som jobbar med utbildning ska ha koll på statsandelar med mera och så bör vi känna till lagstiftningen. Allt detta görs för att Kulturfonden ska veta var det behövs ”det lilla extra”. I slutet av sommaren är Anna Wilhelmson med på Kulturfondens idédagar som samlar personalen och de förtroendevalda. Och när hösten närmar sig förbereds den stora novemberansökan på nytt. Vid sidan om tar hon hela tiden ställning till stipendieansökningar som kan skickas hela året, till exempel resestipendier, och så är hon med på runda-bord-samtal.
    – Vi kallar dem ”fonden lyssnar och lär”. Vi har rätt bra koll på aktuella frågor i Svenskfinland. Anna Wilhelmson, 32 Anna Wilhelmson. Bild: Eva Persson Jobb: Ombudsman på Kulturfonden med ansvar för kultur.
    Gör: Bereder stipendieansökningar och behandlar direkt en del ansökningar (till exempel resestipendier). Träffar sakkunniga, dem som fått bidrag och håller sig uppdaterad om vad som sker inom kulturfältet.
    Motto: ”Allt blir bättre med listor.”
    Jobbade tidigare: Som museipedagog på Esbo stadsmuseum (har studerat historia). ”Jag har lekt mycket med flintstenar”.
    Dold talang: Kan sedan barnsben rabbla den svenska regentlängden utantill. ”Jag skyller på Herman Lindqvist.” Text: Lina Laurent Bild: Eva Persson

    Lue lisää »

  • 24.1.2020 Ajankohtainen

    Jultomte och shishparaks i Nagu

    Rosanna Fellman har besökt Nagu och föreningen Multicultis Kultur tillsammans-evenemang för nagubor. Här berättar hon om sina upplevelser tillsammans med svenskspråkiga och nyinflyttade i Nagu. Bild: Amandra Grönroos Text: Rosanna Fellman Bild: Fred Sundén Jag anländer till Nagu en lördag morgon i november. En av männen vid bensinstationen hjälper mig: ”Gå upp på backen och ropa lite. Det brukar fungera här.” Mycket riktigt. Nagu är litet och några evenemangsdeltagare hittar mig snart. De föser in mig i Kyrkby skolkök. Matos fyller hela köket, vuxna stökar och barn springer omkring. Jag hör skratt och tal på flera språk, säkert tjugo olika konversationer förs samtidigt i köket. Det känns som att ha kommit till ett mångkulturellt släktkalas i skärgården. Passionerad mångkulturell verksamhet I köket tillreder Zenah Altlawi shishparak, en maträtt som påminner om dumplings. Zenah Altlawi visar hur man ska knipa ihop degknytena så att de inte öppnar sig under kokningen. Shishparak-knytena kokas sedan i en blandning av vatten, tomatkross och buljong. Deltagarna antecknar när Altlawi demonstrerar. Altlawi har bott ungefär ett år i Nagu och känt sig välkomnad av Naguborna, speciellt via verksamheten som föreningen Multiculti bedriver. Multiculti i Nagu har som mål att via olika evenemang föra ”gammelnaguborna” och nynaguborna närmare varandra. Hösten 2015 kom många flyktingar till Nagu och öns befolkning ökade med 10 procent. Hösten 2018 anlände ytterligare ett par familjer från Syrien och behovet av språkundervisning ökade. Hotell Strandbo blev flyktingförläggning och en stor del av byns befolkning välkomnade nynaguborna genom föreningsverksamhet och språkundervisning. När jag besöker Nagu har föreningen Multiculti planerat en heldag med matlagning, lekar och diskussion – ett nytt inslag i Multicultis verksamhet. Maten i fokus Matlagning är viktigt för nynaguborna. Socialarbetaren och handledaren Mona Lindroos berättar att tillreda mat tillsammans har ökat Nagubornas känsla av gemenskap och tillhörighet. – Vid Strandbo fanns inget större kök och därför har Multicultis satsningar varit betydande för oss. Matlagningskvällarna har varit viktiga för de nyanländas välmående och känsla av tillhörighet i Nagu, förklarar Lindroos. Etihad Almatar påbörjade matlagningen redan igår och vill gärna berätta om sina favoritmaträtter. Dagens maträtter består av långkok och sallader. Almatar demonstrerar hur maträtten coppa tillreds, hon förklarar att mängderna i receptet sällan är något som man fäster någon vikt vid. Det gäller helt enkelt att känna sig fram. Idéerna sprudlar och deltagarnas intresse för varandras maträtter är stort. Någon föreslår att de nästa gång kan utöva vinterfiske tillsammans och tillreda fångsten. – Innan vi kom till Finland åt vi inte mycket fisk, våra rätter är för det mesta kött- och grönsaksbaserade. Fiskrätter blev vi bekanta med först när vi flyttade hit, berättar Almatar. Jultomtens skattjakt Högljudda röster hörs utifrån och jag går för att se vad de yngre deltagarna gör. Under lekstunden utomhus har barnen lekt att de varit allt från fåglar till bollar, men nu börjar det verkliga äventyret – skattjakten! Nina Wiiala-Laude förklarar för barnen hur en skattjakt går till. Plötsligt dyker jultomten upp! Jultomten har med sig vykort som leder barnen fram till skatten. Tomten håller upp ett vykort där motivet är en julgran. Barnen sätter iväg på jakt efter skatten och efter en stunds letande hittar barnen något som sticker upp ur jorden under en gran. Femton barn gräver efter skattkistan, hela hopen försöker få fram dagens höjdpunkt. Ivriga skrik hörs när skattkistan öppnas: Pussel! Palapeli! Skatterna – nagellack, kritor, papper och pussel – sysselsätter de yngre, medan de vuxna fortsätter förbereda maten. Bordsdekorationerna med granris ställs fram på ett bord som dignar av mat. Deltagare med hungriga magar tar för sig av alla läckerheter som tillagats. Alla sätter sig till bords och shishparaks-knytena avnjuts och beröms. ”Nagu är vårt hem nu” – Nynaguborna ville börja matlagningen klockan sju på morgonen men vi kompromissade och började först klockan elva, skrattar Mona Hemmer. Mona Hemmer är något av en kändis i sammanhanget. Hemmer är aktiv i Multikulti och har gjort så mycket frivilligarbete som hon hunnit under de senaste åren. När Azaldeen Kadhem och hans femåriga dotter Diana anlände till Nagu blev Diana fäst vid Hemmer och de började umgås regelbundet. Hemmer beskriver dem som sin utvidgade familj. En gång i veckan brukar Hemmer hämta Diana på dagis och äta middag tillsammans med henne, Azaldeen och sin man Kaj. Media har uppmärksammat Kadhems och Hemmers vänskap. Också UNHCR har gjort en video om hur Kadhem kom ensam med dottern Diana till Finland och hur Hemmer blev något av en farmor för Diana. Kadhem trivs bra i Nagu och är glad över att ha hittat ett hem. – Det har varit svårt att hitta ett jobb här, men trots det skulle jag aldrig flytta härifrån. Vi har vårt hem här nu. Diana kan tre språk – ett av dem är nagudialekt – och vi känner oss hemma här, säger Kadhem stolt. För att ändå underlätta kommunikationen mellan deltagarna har 19-åriga Eleen Jewareh anlitats som tolk för dagen. Jewareh studerar till sjukskötare och kom till Nagu som 15-åring. Hon bodde ett år i Nagu då hon lärde sig språket och flyttade sedan till Reso för att studera. Jewarehs familj bor fortfarande i Nagu och hon hälsar ofta på. Kultur tillsammans Med hjälp av Svenska kulturfondens Kultur tillsammans-bidrag kunde föreningen Multiculti bland annat avlöna Jewareh under evenemanget. Ann-Helen Saarinen hade läst om det nya bidraget Kultur tillsammans och ville pröva på att ordna en träff. – När vi första gången hörde om Kultur tillsammans blev vi genast intresserade. Det här är precis vad vi håller på med! Med hjälp av bidraget har vi kunnat utveckla vårt koncept, berättar Saarinen. Kultur tillsammans är en ny bidragsform för Svenska kulturfonden. Bidraget beviljas aktörer som vill arrangera korta projekt där två eller fler kulturer möts och interagerar. De beviljade summorna är på 1 000 euro per projekt. Kultur tillsammans är – precis som det låter – något kulturellt man gör tillsammans. Det handlar inte om att bara ena parten lär ut sina seder och bruk, utan om ett kulturellt utbyte. Såsom att göra maträtter tillsammans, visa olika traditioner och lekar för varandra eller ordna diskussionskvällar. Slutbetyg Innan bussen till Åbo lämnar Nagu kommer Diana Kadhem fram till mig och ger sin kommentar om evenemanget: – Jag tycker om att pyssla! Och godis tycket jag också om! Med de orden i minnet lämnar jag Nagu där nya vänskapsband uppstått och deltagarna fått nya kunskaper inom matlagning. Jag har själv blivit inspirerad och dessutom hungrig av att beskåda bordet med läckerheter.

    Lue lisää »

  • 21.1.2020 Ajankohtainen

    Att bevara genom att använda

    Sebastian Gripenberg gjorde 2019 en utredning om Kulturfondens renoveringsbidrag. Hur effektiva är bidragen egentligen – dels för bidragsmottagarna och dels för finansiärerna? Du kan ladda ned utredningen ”Att bevara genom att använda – Utredning om Svenska kulturfondens renoveringsbidrag” här: Att bevara genom att användaLadda ner Utredningen svarar bland annat på frågorna: Vilka är bidragsformens problem? Vilka är föreningarnas största problem i samband med sina renoveringsprojekt? Vilka effekter har renoveringsbidragen? Påverkar de användningen av renoverade föreningshusen?Vilken struktur har renoveringsprojektens finansiering?Vilka aktörer står i dagens läge utanför bidragssystemet? Sebastian Gripenberg är också verksamhetsledare på Finlands svenska ungdomsförbund. Utredningen presenterades på ett seminarium i G18, Helsingfors tisdagen den 21 januari 2020. Seminariet streamades och kan följas på Kulturfondens Youtube-kanal.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description