Ajankohtaista

  • 10.9.2018 Ajankohtainen

    Vägen tillbaka till PISA-toppen

    I matematik går det just nu ganska bra för eleverna i de svenskspråkiga skolorna. År 2015 hörde PISA-resultaten till de bästa i Norden. Med pojkarnas testresultat i läsning är det sämre ställt.   Bland annat det här kommer universitetsforskare, doktor Kari Nissinen och doktor Satya Brink fram till i sin rapport ”Jämlikhet och kvalitet i skolan – Hur når vi utmärkta resultat på svenska och finska”. Rapporten presenterades vid Svenska kulturfondens seminarium ”Bäst i test?” i Helsingfors måndagen den 10 september. Nissinen och Brink har på uppdrag av Kulturfonden granskat de svenskspråkiga elevernas resultat i 2015 års Pisa-undersökning. I sin rapport analyserar de svenskspråkiga elevers resultat i läsning, naturvetenskaper och matematik och presenterar insatser som Finland borde vidta för att igen nå PISA-toppen.   – För de svenskspråkiga flickornas del är läget ganska bra. Bland annat i matematik har de höjt sin nivå – år 2003 var flickorna svagare än både pojkarna och de finskspråkiga eleverna, men 2015 hörde de till de bästa. Överlag är trenden i också matematikresultaten positiv. År 2015 hörde resultaten i de svenskspråkiga skolorna till de bästa i Norden. Å andra sidan har vi inte höjt vår nivå, snarare är det de resultaten i de andra nordiska länderna som blivit sämre, säger Kari Nissinen. Däremot är Nissinen och Brink oroade över de svenskspråkiga pojkarnas svaga resultat i läsning. Även om pojkarna ligger i mellanskiktet i en nordisk jämförelse – Norge och Danmark har bättre resultat, Sverige och Island sämre – är läget alarmerande. I jämförelse med andra OECD-länder ligger de svenskspråkiga pojkarnas resultat fortfarande under medelnivån. Också de finskspråkiga pojkarna klarar sig däremot betydligt bättre. – Å andra sidan har vi också en undersökning (PIAAC) som visar att unga svenskspråkiga vuxna, också män, uppnår lika bra – eller till och med bättre – testresultat i läsning som finskspråkiga. Om det här beror på att svenskspråkiga pojkar mognar senare eller att PISA-testerna inte intresserar dem, kan vi bara spekulera i, säger Nissinen.   Vad kan skolvärlden då göra för att lyfta pojkarnas resultat och resultaten bland eleverna överlag? Nissinen och Brink listar några allmänna åtgärder i sin rapport: Redan små tilläggsanslag för tidsbegränsade riktade insatser, utöver de ordinarie budgetmedlen, kan höja inlärningsresultaten. Satsa mera på individanpassad undervisning så att varje elev kan maximera sin inlärning. Så här uppnår vi målet med brett utbildade elever med höga genomsnittsvärden i de grundläggande ämnena. Alla de som är involverade i undervisningen borde ha chans att samordna sina insatser och jobba mera fokuserat. Följ bättre upp de lågpresterande elevernas resultat och gör tidigare insatser för att stödja de här eleverna – oberoende av om de är pojkar, invandrare eller elever med låg social bakgrund. Satsa på både jämlikhet och excellens. Då kan Finland nå toppresultat och igen bli en respekterad modell för andra länder, konstaterar Brink och Nissinen.   Kulturfonden har sedan början av 2000-talet låtit analysera de svenskspråkiga elevernas PISA-resultat. – Det ställs stora krav på skolorna idag – undervisningen ska ständigt utvecklas och specialsatsningar är alltid aktuella. Vi har med hjälp av våra rapporter försökt hjälpa både beslutsfattare och skolor att få klarhet i vad det lönar sig att satsa på. Medan PISA-undersökningarna visar på resultaten, vill vi hitta dels trender i inlärningsresultaten – särskilt för Svenskfinlands del – och dels lösningar på de brister eller problem som framkommer, säger Kulturfondens utbildningsombudsman Berndt-Johan Lindström.   Ladda ned rapporten På Jyväskylä universitets webbplats kan du läsa eller ladda ned hela Brinks och Nisisnens rapport ”Jämlikhet och kvalitet i skolan”. Kulturfonden tackar Jyväskylä universitet, särskilt Kari Nissinen, och Satya Brink för ett gott samarbete och välkommen vägkost.   *** Helsingfors den 10 september 2018
    Pressmeddelande Ytterligare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    informatör
    040 595 0817
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak5cbeb7ee511f2b26e942c3b85162cd4f').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy5cbeb7ee511f2b26e942c3b85162cd4f = 'martina.landen-westerholm' + '@'; addy5cbeb7ee511f2b26e942c3b85162cd4f = addy5cbeb7ee511f2b26e942c3b85162cd4f + 'kulturfonden' + '.' + 'fi'; var addy_text5cbeb7ee511f2b26e942c3b85162cd4f = 'martina.landen-westerholm' + '@' + 'kulturfonden' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloak5cbeb7ee511f2b26e942c3b85162cd4f').innerHTML += ''+addy_text5cbeb7ee511f2b26e942c3b85162cd4f+'';    

    Lue lisää »

  • 5.9.2018 Ajankohtainen

    Hej i Österbotten!

    Nu kan du som är svenskspråkig österbottning eller verksam i en österbottnisk sammanslutning ansöka om bidrag. Bidragen riktas till vetenskaplig forskning, studier och konstnärlig och kulturell verksamhet med direkt anknytning till det svenskspråkiga Österbotten. Vi ledigförklarar bidrag ur följande fonder i Svenska Österbottens Kulturfond Henry och Martta Bertells minnesfond, Inga, Valdemar, Anna-Lisa och Inga-Brita Westbergs fond och ett antal övriga österbottniska specialfonder. Ansök mellan den 1 och 30 september 2018 på https://ansokan.kulturfonden.fi Mera information om bidragen får du genom att klicka på länkarna ovan. Ombudsman Håkan Omars, hakan.omars(at)kulturfonden.fi, ger noggrannare information om bidragen.

    Lue lisää »

  • 5.9.2018 Ajankohtainen

    Hyvää yrittäjän päivää!

    Siitä on 13 vuotta kun ryhdyin yrittäjäksi ja 10 vuotta kun perustin Sähköinen Liiketoiminta Suomi Oy:n. Onnittelen itseäni, kiitän asiakkaitamme, taputan yhteistyökumppaneille ja annan suurta arvoa omalle perheelleni. Yrittäjätaipaleen ajatukset ovat edelleen samat Muistatko kun kirjoitin blogissamme 10 vuoden yrittäjätaipaleestani? Tänään 13 vuotta yrittäjänä toimineena allekirjoitan edellen saman kuin kuin 13 vuotta sitten. “Kun aloitin … Lue lisää

    Lue lisää »

  • 3.9.2018 Ajankohtainen

    Tidskriften Astra får Fredrika-stipendiet

    Årets Fredrika Runeberg-stipendium går till tidskriften Astra för det omfattande och gedigna arbetet med kampanjen #dammenbrister. I förlängningen går stipendiet till alla de kvinnor som modigt delade sina vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp. I Finland var #dammenbrister först med att, som en del av metoo-rörelsen, ge röst åt tusentals kvinnor som tidigare inte vågat berätta eller som berättat men inte blivit lyssnade på eller trodda. På kort tid undertecknade över 6 000 finlandssvenska kvinnor i alla åldrar det offentliga uppropet. Kravet är nolltolerans mot sexuella övergrepp och respekt för kvinnors kroppsliga integritet ”i studiesammanhang, på jobbet, i skolan, på krogen, i föreningar, i församlingar, i klubbar, i kollektivtrafiken, i vården, i idrottssammanhang och i hemmen”. Hela 949 vittnesmål om sexuellt ofredande, övergrepp, utnyttjande och våld samlades in. Varje enskild berättelse redigerades före publicering så att såväl offer som förövare står anonyma. Ur mosaiken av vittnesmål framträder mönster av destruktiva strukturer och kränkande umgängeskultur som drabbat och drabbar otaliga kvinnor och även män, med ibland livslånga trauman som följd. #dammenbrister bidrog på ett avgörande sätt till att bryta tystnaden, ge drabbade mod att berätta, förflytta skammen från offren till förövarna, och blottlägga det lidande som orsakas. Detta ger ökad medvetenhet om och ökad beredskap att motverka och ingripa mot sexuella trakasserier och övergrepp i vårt samhälle. 

    Fredrika Runeberg-stipendiet 2018 tas emot av Ylva Perera, Ida Kronholm, Jenna Emtö, Vilhelmina Öhman och Nina Nyman, eldsjälarna bakom kampanjen #dammenbrister. 

    Stipendieutdelningen direktsänds på www.sfv.fi söndag 2.9 kl. 17.

    Lue lisää »

  • 29.8.2018 Ajankohtainen

    Studiefonden delade ut över 820 000 euro

    I höst inleder 736 studerande sina studier med ett stipendium från Svenska studiefonden på kontot. Sammanlagt delar Studiefonden i år ut stipendier på över 820 000 euro.   Studiefonden har i år beviljat 736 studerande vid högskolor och universitet ett stipendium på mellan 500 och 1 800 euro. Över 650 000 euro går till universitets- och högskolestuderande. Bland de sökande prioriterades de som sökte stipendium för utbytesstudier eller utlandspraktik. Av de sökande fick drygt hälften stipendium för utlandsstudier eller praktik utomlands. De övriga beviljades stipendium för studiekostnader i Finland. Stipendierna för studier i Finland var 500-800 euro, medan beloppen för utbytesstudier beror på utlandsvistelsens ort och längd. Totalt fick Studiefonden i år 1 024 ansökningar; ungefär 200 ansökningar färre än under de fem senaste åren. Det lägre antalet sökande beror på en ny teknisk lösning, som inte tillåter personer som tidigare fått stipendium från Svenska studiefonden att fylla i den elektroniska ansökan. Enligt Studiefondens regler kan en studerande beviljas ett stipendium bara en gång. Av de sökande fick 288 sökande avslag på sin ansökan. De sökande ska vara heltidsstuderande vid en högskola eller ett universitet, finska medborgare eller fast bosatta i Finland och ha svenska som modersmål eller studiespråk. Svenska studiefonden beviljar också gymnasier, yrkesläroanstalter och folkhögskolor bidrag för utdelning som elevstipendier. I år fick 53 skolor totalt 170 000 euro att dela ut som elevstipendium. Svenska studiefonden är ett samarbete mellan: Svenska kulturfonden Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne Föreningen Konstsamfundet Svenska folkskolans vänner Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd   Svenska studiefonden har ansökningstid i februari. Mer information finns på www.studiefonden.fi.   *** Helsingfors den 29 augusti 2018
    Pressmeddelande – Får fritt publiceras Närmare information och kommentarer
    Maria Bergenwall
    ombudsman
    Svenska studiefonden
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak8095f87a146ed84bb4839d604fc0fe42').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy8095f87a146ed84bb4839d604fc0fe42 = 'kontakt' + '@'; addy8095f87a146ed84bb4839d604fc0fe42 = addy8095f87a146ed84bb4839d604fc0fe42 + 'studiefonden' + '.' + 'fi'; var addy_text8095f87a146ed84bb4839d604fc0fe42 = 'kontakt' + '@' + 'studiefonden' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloak8095f87a146ed84bb4839d604fc0fe42').innerHTML += ''+addy_text8095f87a146ed84bb4839d604fc0fe42+'';

    Lue lisää »

  • 24.8.2018 Ajankohtainen

    Kultur ger mervärde i skolvardagen

    Kulturfonden har sedan år 2005 erbjudit ett bidrag om 500 euro till skolor för att anställa en konstnär eller kulturarbetare för tio timmar. Årligen beviljas ungefär 150 000 euro som Kultur i skolan-bidrag. En skola som flitigt utnyttjat Kultur i skolan-paketen är Härkmeri skola i Kristinestad. Rektor Marina Barsetti är nöjd.
    – Kultur i skolan är super och ger en guldkant i vardagen, säger hon. Under våren 2018 använde skolan sitt bidrag för ett besök av Vasabon Jonny Björkström som genom sitt företag Robot Workshop Finland ordnar workshopar om programmering genom att använda sig av legobitar. – Programmering är en del av allmänbildningen i dag. Det handlar helt enkelt om att förstå hur världen och prylarna i den fungerar, säger Björkström. Många skolor använder sitt bidrag för en kodningsworkshop av Jonny Björkström.
    Foto: Sara Bondegård (Studio Sara) Litet bidrag med stor avkastning Trots att ett bidrag om 500 euro kan verka litet då Svenska kulturfonden årligen delar ut omkring 36 miljoner euro, är det ett bidrag som ger stor avkastning. – Bidragen ger verksamhet under tio timmar åt eleverna och en skälig ersättning åt kulturarbetarna, säger Håkan Omars, ombudsman på Kulturfonden. Skolorna ska själva göra ansökan och kontakta och anställa kulturarbetaren. På fältet har man ibland önskat att ansökan skulle göras av den lokala Hem och skola-föreningen eller av kulturabetaren. Men det är ändå skolan själv som ska prioritera kultur i sin verksamhet och bidraget ska användas under skoldagen. Därför är hela processen idag skolans ansvar. – Vi beviljar skolan ett bidrag som den sedan använder för att anställa en kulturarbetare. Det är viktigt att komma ihåg att kulturarbetaren inte är anställd av Kulturfonden, säger Omars. Ansökningarna behandlas inom ungefär en månad efter att de lämnats in. Foto: Sara Bondegård (Studio Sara) “Målsättningen är att bevilja pengar” Kultur i skolan-paketet gynnar inte bara skolorna och eleverna, utan också kulturarbetarna. – Det är fint att jag får jobba med det jag brinner för. Jag hoppas Kulturfondens beredare och förtroendevalda förstår hur viktigt jobb de gör. Det skulle vara roligt om de skulle se glädjen i barnens ögon då de går upp ett ljus för dem och de löst ett problem, säger Björkström. För skolor som vill ansöka om bidrag har Omars ett gott råd. – Läs igenom kriterierna för bidragen. Var tydlig med vilken målgrupp och vilken verksamhet ni ansöker för. Om ansökan fyller kriterierna beviljar vi ansökan – vår målsättning är att bevilja snarare än att avslå, säger Omars. Kultur i skolan i korthet Kultur i skolan är ett bidrag som beviljas för 10 timmar (6-10 timmar för gymnasiet) åt skolor för att integrera kultur i sin verksamhet genom samarbeta med en konstnär eller kulturarbetare. 2017 beviljades 182 bidrag för Kultur i skolan, för år 2018 har 150 000 euro reserverats för Kultur i skolan. Kulturfonden beviljar också bidrag för daghem, bibliotek och vårdinstanser genom Kultur på dagis, Kultur på bibban och Kultur i vården. Läs mer och ansök om Kultur i skolan-bidrag här. Text Annika Rönnblad    

    Lue lisää »

  • 21.8.2018 Ajankohtainen

    Sex miljoner till Hallå! Vad händer sen?

    Vilken blir Svenska kulturfondens nästa strategiska satsning? I juni fördelade Kulturfonden 6 miljoner euro till 77 projekt inom Hallå!, fondens strategiska program för en levande tvåspråkighet. Samtidigt som projekten startar sin verksamhet, blickar de förtroendevalda framåt mot nästa satsning.   – Trots att många Hallå-projekt bara är i startgroparna, är det dags för oss att börja förbereda nästa strategiska program. Under hösten låter vi göra en utredning kring den grundläggande konstundervisningen i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna. Vår fingertoppskänsla är att det idag finns stora skillnader mellan kommunerna – i tillgängligheten, kvaliteten och bredden på undervisningen. Eventuellt kunde Kulturfonden göra en insats här, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung. Till den grundläggande konstundervisningen hör bland annat kommunernas och samkommunernas musik-, konst-, dans- och teaterinstitut. Fondens utredning är ett sätt att kartlägga behoven inför nästa strategiska program som planeras starta tidigast 2020.   Hallå Österbotten I juni behandlade Kulturfondens styrelse närmare 300 ansökningar om bidrag inom det nu aktuella strategiska programmet Hallå. I Österbotten drivs under de närmaste tre åren flera både större och mindre projekt med Hallå-bidrag. – Vi är glada över att vi i våras fick många ansökningar också från finskspråkiga trakter i Österbotten. Bland annat har vi kunnat bevilja flera Hallå-bidrag på 10 000 euro till finsk- och svenskspråkiga gymnasier, daghem och grundskolor för samarbete över språkgränserna. Stora bidrag på mellan 120 000 och 300 000 euro går till Åbo Akademi i Vasa och Jyväskylä universitet för forskning kring bland annat språkinlärning och modersmålsinriktad finska, säger styrelseordförande Stefan Wallin.   Hitta nya vänner Både inom Hallå-programmet och den ordinarie utdelningen uppmuntrar Kulturfonden sökande till nya, gärna otippade, samarbeten med andra aktörer. – I Vasa startar ett konstpedagogiskt pilotprojekt med Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, Vasa stads museer och Pro Artibus. Projektet, som får 51 000 euro, ska bland annat utveckla ett program i bildkonst för klasslärarstuderande. Dessutom ska man överlag lyfta fram möjligheterna att använda samtidskonst på olika sätt i undervisningen, säger Ann-Luise Bertell, ordförande för Kulturfondens delegation   38 miljoner också 2019? Kulturfondens förtroendevalda samlas till två strategidagar i Vasa den 21 och 22 augusti. De omkring 70 ledamöterna gör linjedragningar för utdelningen under 2019 och granskar utmaningarna inom fondens verksamhetsområden. Vid strategidagarna presenterar också fondens ägare och förvaltare Svenska Litteratursällskapets vd Dag Wallgren en prognos för avkastningen som ställs till Kulturfondens förfogande under nästa år. – Under de senaste åren har SLS årligen ställt omkring 38 miljoner euro till vårt förfogande. Med den här summan har vi kunnat satsa både på bredd och spets i fondens utdelning. Vi hoppas och tror att Dag Wallgren kommer med lika fantastiska siffror också inför år 2019, säger Lillkung.   *** Vasa den 21 augusti 2018
    Pressmeddelande Närmare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    Informatör
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 17.8.2018 Ajankohtainen

    Prakticum får 50 000 för att motarbeta marginalisering

    Kulturfonden ger ett bidrag på 50 000 euro till yrkesinstitutet Prakticum. Med hjälp av bidraget ska Prakticum minska antalet elever som avbryter sina studier och öka antalet invandrare som väljer yrkesutbildning på svenska. Under det tvååriga projektet ska Prakticum utveckla specialundervisningen och handledningen för invandrarstuderande och studerande som löper risk att marginaliseras. Projektet utvecklar bland annat metoder för hur man kan stödja studerande med invandrarbakgrund eller andra specialbehov. – I dagens läge vill ett tjugotal invandrare inleda studier vid en yrkesutbildning på svenska. Prakticum ska med hjälp av bidraget bland annat sprida information om möjligheten att integrera sig på svenska genom Push!-utbildningen; det som på finska heter VALMA, säger Berndt-Johan Lindström, utbildningsombudsman på Kulturfonden. Stödundervisning får idag ungefär 20 procent – cirka 200 – av de studerande vid Prakticum. Cirka 60 studerande får stöd av en speciallärare under hela sin studietid. – Samtidigt ska Prakticum också bli bättre på att kartlägga studerandes kunskaper och planera individuella studiestigar för dem. Kartläggningen är både omfattande och viktig för studerande med invandrarbakgrund och andra studerande som behöver extra stöd. Kartläggningen kan vara skillnaden mellan att lyckas eller misslyckas i studierna och i yrkeslivet, säger Lindström. *** Pressmeddelande
    Helsingfors den 17 augusti 2018 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Berndt-Johan Lindström
    Utbildningsombudsman
    +358 40 838 1358 Martina Landén-Westerholm
    Informatör
    +358 40 595 0817

    Lue lisää »

  • 9.8.2018 Ajankohtainen

    Välkommen till #orgkonf18

    Hur kan våra organisationer bli mer inkluderande? Hur ska vi integrera oss i nya kulturer och inbjuda andra till deltagande och gemenskap? Hur lyckas vi behålla kontakten? Välkommen till Organisationskonferensen, 30 år!   Den 4 oktober i SFV-huset G18 i Helsingfors bjuder vi  på en dag späckad med program, inspiration och möten. Temat för organisationskonferensen som i år fyller 30 år är: En inkluderande handling idag – Nycklar i integrationsarbetet   Organisationskonferensen är ett forum för de svenskspråkiga förbundens ledning och/eller personal. Målet med organisationskonferensen är i år att förmedla verktyg och nycklar i integrationsarbetet. Konferensprogrammet innehåller både högklassiga föreläsningar och konkreta workshops. Under dagen får du också höra om lyckade satsningar och du får konkreta tips för verksamheten. I år föreläser bland andra författaren och programledaren Alexandra Pascalidou (Sve), författaren, aktivisten och föreläsaren Navid Modiri (Sve) och riksdagsledamoten Pekka Haavisto. Programmet börjar kl. 11 i SFV-huset G18 och dagen avslutas med en festmiddag, ett etniskt mattorg i Helsingfors Svenska Marthaförenings festsal Hemvrån.   Boka dagen nu, anmäl dig strax Att delta i konferensen är gratis. Vi ser gärna att organisationernas verksamhetsledare och en medarbetare deltar. Kulturfonden och SFV subventionerar övernattningskostnaden (4-5.10) för deltagare från Åboland och Österbotten. Kostnaden för rum på Sokos Hotell Vaakuna, Stationsplatsen 2, blir 80 euro/enkelrum och 90 euro/dubbelrum för deltagaren. Du anmäler ditt behov av hotellrum i anmälningsblanketten. Rummet betalas i receptionen vid avfärd. Deltagarna står för resekostnaderna. Anmäl dej till konferensen senast 24.9. Organisationerna har under vecka 34 fått en länk till anmälningsformuläret per e-post. Vi ses på Organisationskonferensen den 4 oktober!     Alexandra Pascalidou Alexandra Pascalidou, ursprungligen från Grekland, föddes i en tvättstuga i en diktatur, kom till Rinkeby som 6-åring och bestämde sig tidigt för att förändra världen. ”Kampen för mänskliga rättigheter är min livsnerv”, säger författaren och programledaren Alexandra som också föreläser om mod, mångfald och inkludering.   Navid Modiri Navid Modiri, föreläsare, författare och poddare, har startat mångfaldsprojekten Sverige 3.0, Integratörerna och Ett Sverige För Oss Alla. Navid tar oss bakom klichéerna som ofta kännetecknar samtalet kring mångfald. Med utgångspunkt i sitt eget liv berättar han om integration, flykt och utanförskap. Vad betyder mångfald? Vad händer när vi arbetar medvetet och aktivt med frågorna i en organisation?   Pekka Haavisto Pekka Haavisto, riksdagsledamot och tidigare minister, men också fredsarbetare, humanitär aktivist och förkämpe för integration. ”Alla har sin egen bakgrund och sin egen historia”, säger Pekka som tror på kommunikation och dialog i alla lägen. Pekka har varit ordförande för Gröna Förbundet och De Gröna i Europa. Utomlands är han känd för sina internationella uppdrag, särskilt i krisområden.

    Lue lisää »

  • 8.8.2018 Ajankohtainen

    Bäst i test?

    Hur klarade sig de svenskspråkiga eleverna i PISA 2015? Vilka är utmaningarna och framgångsutsikterna i våra skolor? I september ordnar vi ett seminarium om de svenskspråkiga elevernas Pisa-resultat i naturvetenskap och läsning i PISA 2015
    Välkommen till Kiltasali i centrum av Helsingfors måndagen den 10 september 2018. Vid seminariet presenterar universitetsforskare Kari Nissinen, Jyväskylä universitet, elevernas resultat i naturvetenskaper och läsning och Dr Satya Brink analyserar resultaten. Specialsakkunnig Jari Metsämuuronen vid Nationella centret för utbildningsutvärdering resonerar kring mätningar och om det finns utrymme för fler undersökningar. Under seminariedagen presenteras också projekt och arbetsmetoder som stöder läsning och naturvetenskaper. Inbjudan och program Här kan du läsa mer om våra talare: Talarpresentation 10.9.2018 Du kan anmäla dig redan nu på adressen http://anmalan.kulturfonden.fi. Deadline för anmälningar är onsdagen den 5 september. Seminariet är gratis för deltagarna och vi bjuder på serveringen.  

    Lue lisää »

  • 1.7.2018 Ajankohtainen

    Kesälukemista: Suomen matkailun digitiekartta

    Suomen matkailun kehittämisen tavoitteena on tehdä Suomesta älykäs matkakohde vuodeen 2025 mennessä (edit 15.8.2018), joka tarjoaa edelläkävijänä matkailijalle sujuvimman polun haaveilusta matkalle. Se tarkoittaa neljän asian ratkaisemista ja yhteistoimintaa Visit Finlandin julkaiseman matkailun digitiekartan mukaan. Suomessa on noin 29 000 matkailuteollisuutta harjoittavaa yritystä,  joista valtaosa on mikro- ja pienyrityksiä.  Matkailun digitiekartan tehtävänä on näyttää matkailutoimijoille yhteistä kehittämisen suuntaa. … Lue lisää

    Lue lisää »

  • 22.6.2018 Ajankohtainen

    Kulturfonden och sommaren

    Vi har sommarpaus i vår verksamhet mellan den 25 juni och den 5 augusti 2018. Då har vår personal semester eller övertidsledigt i olika perioder. Om du mejlar oss får du noggrannare information om hur du i akuta ärenden når oss under sommarpausen. Här hittar du information om hur vi betalar ut bidrag under sommarpausen. Hoppas vi ses på evenemang, aktiviteter och samlingsplatser i Svenskfinland under sommaren.   Skön sommar till alla våra sökande och samarbetspartners. Kasta loss!

    Lue lisää »

  • 21.6.2018 Ajankohtainen

    Från Jakobsson till Lillkung

    Fredagen den 1 juni tillträdde Sören Lillkung som vd för Kulturfonden 110 år. Sören tog då över efter Leif Jakobsson som slutar efter drygt sex år som fondens direktör. Läs vårt reportage om Leifs tips till Sören och Sörens förväntningar på sitt nya jobb.
      Leif Jakobsson och Sören Lillkung har jobbat sida vid sida på Kulturfondens kansli under hela maj. Ett arrangemang som de båda är nöjda med. Sören menar att han har haft stor hjälp av Leifs introduktion i nätverk, bland fondens samarbetspartner och i de pågående satsningarna. – Min ”praktikantmånad” på fonden var en bra början. Jag har hittills jobbat med olika frågor på många håll, både geografiskt och tematiskt, men nu ser jag fram emot att jobba med hela det finlandssvenska kultur- och utbildningsfältet. Jag tar mig an uppdraget med ödmjukhet och välkommen självkritik, säger Sören Lillkung som i april lämnade sitt jobb som enhetschef vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad.   Effektivt och billigt År 2011 tog Leif över en organisation som långt skapats av fondens tidigare direktör Krister Ståhlberg. Ståhlberg reformerade både beslutsprocesserna och administrationen så att de bättre matchade Kulturfondens växande utdelning. – Kulturfonden blev under Krister Ståhlbergs tid en ledande stiftelse i Norden. Jag har tillsammans med medarbetarna finslipat maskineriet för att vi idag ska ha ännu högre kompetens, integritet och verkningsgrad, säger Leif. Leif, som tidigare bland annat jobbat inom den statliga förvaltningen, menar att Kulturfonden står sig bra i jämförelse med statliga instanser som fördelar bidrag. – Min bedömning är att en självständig stiftelse med ändamålsenlig förvaltning är kostnadseffektiv, till exempel i jämförelse med statens utdelningssystem. Kulturfonden har relativt sett en liten personal och låga kostnader för administrationen; särskilt då vi ser på mängden ansökningar och de belopp som vi varje år delar ut, säger Leif.   Stora fönster För Leif som har lång erfarenhet bland annat från media har det varit naturligt att göra fondens beslutsprocesser genomskinliga. Leif menar att Kulturfonden har lyckats bra. – Om man vill vara genomskinlig och tydlig måste man våga utnyttja media och ny teknik i kommunikationen. Lyckligtvis är många nyfikna på våra beviljade bidrag. Det hjälper oss att sprida positiva nyheter och samtidigt stärka vårt varumärke, säger Leif. Bild: Laura Mendelin 36 miljoner räcker inte till grunden Kulturfonden har under de senaste åren haft en årlig utdelning på ungefär 36 miljoner euro. – Vi måste ändå minnas Kulturfondens ekonomiska begränsningar. Det är olyckligt om våra sökande ser oss som en huvudfinansiär. De flesta finlandssvenska aktörer – också våra bidragstagare – ska huvudsakligen driva sin verksamhet med statliga eller kommunala pengar. Vi ska bidra till sådant som en språklig minoritet inte annars skulle kunna skapa, men grundfinansieringen måste komma från annat håll, säger Leif. – Vi måste också akta oss för att ge aktörer en bild av automatik i Kulturfondens bidrag. Våra bidrag ska helst skapa möjligheter för en hållbar fortsättning på verksamheten, säger Sören.   Kulturfondens största utmaning Fonden har en relativt hög beviljningsgrad på ansökningarna. Samtidigt är många personer involverade i behandlingen av ansökningarna. – Ofta har vi en uppsjö av goda idéer att ta ställning till och då finns det en risk för att man vill säga ja till så många sökande som möjligt. Det här betyder att vi riskerar bevilja många bidrag på små belopp. Men vilken blir verkningsgraden av det? Vi kunde kanske få större effekt av att bevilja färre bidrag, men till större belopp, säger Leif. – Ibland beviljar vi bidrag till projekt som kanske kunde förverkligas på motsvarande sätt också utan fondens hjälp. Samtidigt måste vi göra en avvägning mellan om vi ska göra många glada eller låta kvalitetskraven väga tyngst, säger Sören. – Det är avgörande för oss att veta vilka verksamheter och bidrag som är livsviktiga för Svenskfinland. När handlar bidragen om att överleva och när handlar de om stundens förnöjelse, säger Leif.   Gasa eller bromsa Idag grundar Kulturfonden sig på cirka 480 donationer – en del till väldigt specifika ändamål. – Donatorernas vilja är ofta att bevara och stärka något som i donationsstunden varit angeläget. Men vi borde också inspirera till förnyelse i Svenskfinland. Världen förändras i snabb takt, fonden måste hänga med och samtidigt balansera förnyelsen mot donatorernas vilja, säger Sören. – Donatorernas vilja var knappast att Kulturfonden skulle vara enbart en minnesorganisation, säger Leif. Idag har ofta föreningar eller rörelser en ganska begränsad livslängd. En del firar 100-årsjubileum, men bland yngre sammanslutningar blir det allt vanligare att de är aktiva endast en kortare tid. – Så länge en förening eller en verksamhet är livskraftig och energisk kan Kulturfonden bevilja bidrag. Men vi måste märka om en förening går på sparlåga och då våga säga nej. Utmaningen för oss är att avgöra var energin finns i Svenskfinland. Vad ska vi satsa pengar på för att Svenskfinland ska må så bra som möjligt? Här spelar våra sakkunniga en viktig roll, säger Sören. – Också fondens kvalitetskrav på de sökande och deras projekt hjälper oss både då vi utvärderar beviljade bidrag och blickar framåt, säger Leif.   Varna dina vänner Vilket är då Leif bästa tips till Sören? – Trots att Svenskfinland ofta är större än vi tror, är vi ändå relativt få. Det betyder många starka nätverk och personliga kontakter. En stiftelses tjänstemän får aldrig gynna någon närstående person eller organisation. Det här är en mycket viktig diskussion som vi hela tiden måste föra – både med oss själva, med medarbetare och beslutsfattare, säger Leif. Då Leif valdes till direktör för Kulturfonden år 2011, beklagade han sin nya position bland vänner och bekanta. – Jag sade till många av mina närstående som tidigare sökt och beviljats bidrag från Kulturfonden: ”Beklagar, men så länge jag jobbar på fonden, kommer era ansökningar att granskas betydligt noggrannare än andras och kvalitetskraven på er skärps ännu mer”, säger Leif. Sören drar paralleller till ett stort projekt som han drev inom Yrkeshögskolan Novia. Där var han med om att utarbeta och ta i bruk ett kvalitetssystem. – Kvalitetssystemet tog bort möjligheter att agera på stundens ingivelse och utgående från det egna godtycket. Arbetslivet blev litet svårare och processerna blev definitivt mera krävande, men vi höjde kvaliteten rejält, säger Sören som ser fram emot att jobba med kvalitetsfrågor också inom beslutsprocesserna på fonden.   Dags att trampa orgel Leif menar att det bästa med åren på Kulturfonden har varit att det alla dagar har varit roligt att gå på jobb. – Jag har fått ha ett jobb där vi alla dagar kan känna att vi gör skillnad. Kulturfonden är en expertorganisation och jag har haft professionella medarbetare. Via samarbetet med svenskspråkiga aktörer och centrala finska stiftelser har vi hittat gemensamma områden att satsa på, säger Leif som varit med om att öppna nya kanaler för dialog och samarbete. Som operasångare har Sören har jobbat på många, både finska och svenska, scener, men under de senaste åren har han huvudsakligen varit administratör. – Sedan början av år 2000 har jag varit mera förvaltare än artist. Det här blev ett naturligt nästa steg för mig. Det var dags att definitivt blir mera orgeltrampare än organist, säger Sören.   Text: Martina Landén-Westerholm
    Bild: Laura Mendelin/Eva Persson Reportaget har också publicerats i Medborgarbladet i juni 2018.

    Lue lisää »

  • 20.6.2018 Ajankohtainen

    Nu letar Konsttestarna efter nya besöksmål

    Konsttestarna söker nu inspirerande besöksmål på olika håll i Finland för läsåret 2019-2020. Jobbar du på en konstinstitution som är skulle funka fint för tonåringar? I augusti kan man ansöka om att få bli ett besöksmål!  Under tre läsår bjuder projektet Konsttestarna in alla åttor i Finland till två oförglömliga konstupplevelser. Alla konstformer kan föreslås för testning. En vanlig rundvandring på ett museum eller en teaterföreställning räcker ändå inte. Gästfrihet och en välplanerad samt involverande helhet förväntas av organisationerna. I valet av målen poängteras både den konstnärliga kvalitén och ett innovativt publikarbete som riktar sig till ungdomarna. Hurdan konst tycker åttorna är högklassig och intressant? Hurdan är en spännande, intressant och upplyftande konstupplevelse?   120 000 besök per år Konsttestarna är det största kulturprojektet för ungdomar i Finlands historia. Åttorna med sina lärare blir årligen sammanlagt över 60 000 personer. Varje klass gör två konstbesök, allt som allt talar vi om så många som 120 000 besök. Eftersom det ena besöket görs i närområdet, måste organisationen alltså kunna ta emot en betydande del av åttorna i sitt landskap. För det andra besöket reser ungdomarna till Helsingfors – eller från huvudstadsregionen till andra orter i Finland. Storprojektet koordineras av Förbundet för barnkulturcenter i Finland, som vill erbjuda minnesvärda kulturupplevelser likvärdigt åt alla ungdomar. Därför frågar vi de sökande om bland annat tillgänglighet i besöksmålet. Det treåriga projektet finansieras av Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden. Varje år ordnas en skild ansökning för läsårets besöksmål.   Ansök i augusti Ansökningstiden för besöksmålen under läsår 2019–2020 är 15.8–7.9.2018. Den elektroniska ansökningsblanketten fylls i på adressen www.skr.fi. Den sökande skall presentera sin arbetsplan som innehåller ”etkot” och ”jatkot”, dvs. publikarbete som förhandprogram och fördjupande program. Därtill frågas det bl.a. om minimi och maximi publikmängd med vilken den sökande kan delta i Konsttestarna. Vid behov kan ni kontakta den regionala Konsttestar-koordinatorn i ert område för hjälp med planeringsarbetet. Kontaktuppgifterna finns på adressen www.konsttestarna.fi. På webbplatsen finns också ytterligare information för de sökande (www.taidetestaajat.fi/info).   Noggrannare information: Projektledare för Konsttestarna Anu-Maarit Moilanen
    Förbundet för Barnkulturcenter
    044 978 4893
    föTämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakfd8ec0344a353978f6cdedeb1df97cdf').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyfd8ec0344a353978f6cdedeb1df97cdf = 'rnamn.efternamn' + '@'; addyfd8ec0344a353978f6cdedeb1df97cdf = addyfd8ec0344a353978f6cdedeb1df97cdf + 'taidetestaajat' + '.' + 'fi'; var addy_textfd8ec0344a353978f6cdedeb1df97cdf = 'rnamn.efternamn' + '@' + 'taidetestaajat' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloakfd8ec0344a353978f6cdedeb1df97cdf').innerHTML += ''+addy_textfd8ec0344a353978f6cdedeb1df97cdf+''; Ombudsman Sonja Ollas-Airinen
    Svenska kulturfonden
    sonja.ollas-airinen(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 20.6.2018 Ajankohtainen

    Femton projekt på turné

    Kulturfonden har beviljat 60 000 euro i turnébidrag. Bidragen hjälper aktörer inom musik, film och scenkonst att ta sina projekt på turné antingen i Svenskfinland, Norden eller internationellt. – Våra turnébidrag är främst för turnéer som arrangeras på kort varsel och som aktörerna därför inte kunde söka bidrag för i november, vid vår allmänna ansökningstid. Det här var första gången som vi erbjöd möjligheten, som helt klart fyller ett behov. Vi fick flera ansökningar än vi väntade oss och dessutom från många olika kulturområden, säger kulturombudsman Annika Pråhl. Kulturfonden fick i april 42 ansökningar på sammanlagt 296 000 euro. Bidrag går nu till sju sökande inom scenkonst (sammanlagt 39 000 euro), sju inom musik (sammanlagt 17 800 euro) och en inom film (3 2000 euro). Turnébidrag kan beviljas till yrkesverksamma konstnärer och arbetsgrupper för att täcka rese- och logikostnader enligt billigaste rimliga alternativ. – Vi valde i år att prioritera dels turnéer i Norden och dels färdiga produktioner som får en längre livslängd genom turnén, säger Annika Pråhl. Det största beviljade bidraget går till den finlandssvenska fria gruppen Oblivia som i början av år 2019 ska turnera i USA med föreställningen Nature Theatre of Oblivia. Oblivia skapar en skog på scenen med träd, växter, djur och skogens ljud och använder sig också av förstärkt verklighet, så kallad augmented reality. Föreställningen sätts upp i Chicago, Detroit och New York. Följande projekt får Kulturfondens turnébidrag 2018: Föreställningsturné i Mongoliet för dokumentärfilmen G.J. Ramstedts värld, 3200 euro. Oblivias turné till USA med föreställningen Nature Theatre of Oblivia, 15 000 euro. Barnens Sommarteater för turné i juli 2018 i Åboland, Österbotten och på Åland, 4000 euro. Grus Grus Teaters turné med barnföreställning Björkmusen och näbbmusen i Finland och Sverige, 3000 euro. Arbetsgruppen Cirkus för att turnera i Frankrike, Litauen, Sverige och Norge med föreställningen Circus I Love You, 3000 euro. Arbetsgruppen Tähkäpää-Rapunzel för en turné i skolor och kulturhus i Österbotten och Nyland med den tvåspråkiga barn- och ungdomsföreställningen Tähkäpää – Rapunzel, 4000 euro. Teaterföreningen Blaue Frau för en turné med dragkingföreställningen YO-BRO, 4000 euro. FraktTeaterns turné med föreställningen Hemgatan – Kotikatu, 6000 euro. Artisten Månskensbonden för turné i Sverige, 2000 euro. Arbetsgruppen The Heartbeat Band för turné i Finland och Sverige, 5000 euro. Violinisten Linda Hedlund för konsertturné i Frankrike och Italien, 1000 euro. Violinisten Frida Backman för konsertturné i USA, 1500 euro. Musikern Jonne Grans för konsertturné i Irland, 1000 euro. Arbetsgruppen Turnerande Barlast för en skivlanseringsturné i Svenskfinland och i Budapest, 3300 euro. Wentus Blues Band för turné i Sverige och Östra Finland, 4000 euro.   *** Helsingfors den 20 juni 2018
    Pressmeddelande Närmare information och förfrågningar: Annika Pråhl (kommentarer)
    kulturombudsman
    annika.prahl(at)kulturfonden.fi
    050 566 6474 Martina Landén-Westerholm
    informatör
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 081    

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description