Ajankohtaista

  • 27.10.2021 Ajankohtainen

    Det finns många bra telefonnummer i Svenskfinland

    Här kan du läsa vår insändare som publicerades i Hufvudstadsbladet i oktober 2021. Vi på Svenska kulturfonden håller med – vi ska vända på varje sten för att stärka svenskans ställning i Finland. Johan Häggman har skrivit en rapport för tankesmedjan Magma och efterlyser i Hbl (21.10) nya kreativa tag för att gynna det svenska. Det gör vi också, särskilt i november då Kulturfonden får tusentals bidragsansökningar. Så gott som alla med målet att stärka det svenska i Finland. De nästan 4 000 bidrag som vi varje år beviljar gör att vi har en ganska bra insyn i vad som redan görs på och för det svenska i Finland. Många åtgärder, som påminner om de europeiska exempel som Häggman vill se också i Finland, är faktiskt under arbete. Ofta med hjälp av finlandssvenska fonders finansiering. Driftiga och kreativa aktörer driver projekt för att till exempel öka antalet språkbad, satsa mera på språköar, låta finskspråkiga elever bekanta sig med svenska på ett lättsamt sätt, göra det lättare och trevligare för svenskspråkiga att lära sig finska, stärka den svenskspråkiga lärarutbildningen, stödja svensklärarna, integrera svenskspråkiga och invandrare, göra det lättare för invandrare att göra svenskspråkiga val, ordna fritidsverksamhet på svenska för finskspråkiga och invandrare, skapa enkla verktyg för att lustfyllt lära sig svenska, göra det lättare för finskspråkiga att ta del av kultur på svenska, stärka tjänsteinnehavares kunskaper i svenska, öka förståelsen mellan språkgrupper och förbättra språkklimatet i Finland överlag. Kulturfonden har dessutom under de senaste åren finansierat programmet ”Hallå!” som stärker det svenska språket och flerspråkighet i hela Finland. Över 70 aktörer driver – med hjälp av 6 miljoner euro – smarta strategiska projekt som hjälper språkgrupperna att förstå varandra bättre och överskrida gränser. Också här ryms många goda idéer och lyckade koncept som påminner om de europeiska exemplen. Visst ska vi satsa på benchmarking med andra språkliga minoriteter. Men det lönar sig att ha koll på vad som redan är på gång och vad som kan vara en bra grogrund för större satsningar. Vi fortsätter lita på och stödja de driftiga aktörer, kreativa initiativ och hållbara projekt som stärker det svenska. Så uppfyller vi vårt uppdrag och håller samtidigt en sund distans till både den offentliga sektorn och den politiska viljan i Finland. Och det finlandssvenska telefonnumret, institutionen med ansvar för språkplaneringen på svenska i Finland, som Johan Häggman efterlyser. Vårt tips är att ringa Folktinget. Mikaela Nylander, ordförande
    Sören Lillkung, vd
    Svenska kulturfonden

    Lue lisää »

  • 27.10.2021 Ajankohtainen

    Läs det här innan du ansöker

    Vi har listat de 16 punkter våra ombudsmän hoppas att alla sökande känner till. Här hittar du korta svar på de allra vanligaste frågorna vi får. Det här är samtidigt våra 16 bästa tips för att undvika de vanligaste misstagen i ansökan. Vad kan Kulturfonden stödja? Vi har många olika bidrag och stipendier för många olika målgrupper. Samtidigt har vi också begränsningar för vad vi kan stödja. Faller projektet eller verksamheten inom de här ramarna? Vi måste följa våra donatorers vilja och vårt uppdrag som är att stödja utbildning, vetenskap och forskning,konst och kultur och samhällsservice som gynnar det svenska i Finland. Med ”samhällsservice” menar vi verksamhet inom den tredje sektorn. Vad betyder ”anknytning till det svenska i Finland”? För att få ett bidrag eller stipendium från Kulturfonden måste din ansökan ha en tydlig anknytning till det svenska i Finland. Det räcker inte att du eller din verksamhet är svenskspråkig. Hur tolkar vi kravet? Läs mera här. Är Kulturfonden rätt finansiär? Även om din verksamhet stöder det svenska i Finland måste din ansökan också på andra sätt matcha Kulturfondens syfte och prioriteringar. Vi beviljar inte bidrag för: drift av lagstadgad verksamhet (till exempel grundläggande undervisning, bibliotek)näringsverksamhet, till exempel uppstart av företaginfrastrukturprojekt eller fastighetsbyggenturismöversättning av litteratur – se FILIsocial- och hälsovård, till exempel rehabilitering Om din ansökan gäller en självfinansieringsandel för ett regionutvecklingsprojekt, kan du få bidrag från Kulturfonden trots att projektet gäller ett fastighetsbygge. Vi ger i regel inte heller bidrag för: traktering vid seminarier och konferenseröversättningar av materialanskaffningar av utrustning eller materialanställningar tillsvidarehistoriker, fester och jubileumsevenemang; 100-årshistoriker är undantagna denna regel. Vi beviljar inte bidrag på sociala grunder.
    När kan jag söka bidrag? Kulturfondens stora ansökningstid är i november. Då utlyser vi dessa bidrag och stipendier: arbetsstipendier för konstnärerdoktorandstipendierprojektbidrag för privatpersoner och arbetsgrupperverksamhetsbidrag för organisationerprojektbidrag för organisationerprojektbidrag inom vetenskaplig forskning Våra andra bidrag har ansökningstid under andra tider på året, många i september eller mars. Dessutom har vi flera bidragsformer som du kan söka året runt. Du hittar alla bidrag här. Vid varje bidrag står när följande ansökningstid är.
    Hur ansöker jag från en specialfond? Kulturfonden består av hundratals olika fonder. Vissa fonder har väldigt specifika syften, till exempel att stödja sökande från en viss region eller inom en viss konstgenre. Om du gör din ansökan i november behöver du INTE välja vilken fond du riktar din ansökan till. Det samma gäller många andra bidrag under året. Gör en tydlig ansökan som klart beskriver ändamålet för ditt projekt eller din verksamhet. När vi bereder ansökningarna kollar vi om ändamålet för din ansökan passar inom någon specialfond. Om ändamål och fond passar ihop tas bidraget ur specialfonden. I september kan du rikta ansökan direkt till några av våra specialfonder. Då väljer du fond i samband med att du fyller i ansökan. Det gäller dessa fonder: Henrik Nysténs fondMinister Kristian Gestrins skärgårdsfond (jämna år)Karl Hjalmar och Karin Helena Winbergs Nyländska skärgårdsfond (ojämna år)Svenska Österbottens kulturfond (SÖK)Inga, Valdemar, Anna-Lisa och Inga-Brita Westbergs fondHenry och Martta Bertells minnesfondKristinestads kulturfondFrans Henriksons testamentsfond I beskedet till dig nämner vi alltid ur vilken fond bidraget har beviljats. Läs mer om våra specialfonder här. När ska jag göra ansökan i grupp? Om ni är flera personer som samarbetar och vill ansöka om bidrag gemensamt ska ni göra det som arbetsgrupp. Börja med att registrerar ett nytt användarkonto för gruppen. Gör aldrig en ansökan för flera personer med en enskild persons användarkonto. För att ett bidrag ska kunna fördelas inom gruppen måste gruppen stå som sökande. Läs mer om hur arbetsgrupper ansöker här.
    Kan kommuner och företag söka bidrag? Offentliga aktörer, till exempel kommuner, och privata företag kan söka projektbidrag och i viss mån även en del andra bidrag. Vi beviljar däremot inte företagsstöd eller bidrag för att driva ordinarie lagstadgad verksamhet. Läs mera om bidrag till företag och kommuner här. Vad är en bra ansökan? En bra ansökan är tydlig för de tjänstemän, sakkunniga och förtroendevalda som läser den. Innehållet i ansökan ska besvara frågorna vem, varför, hur och när. Omfattningen på ansökan beror på vad ansökan gäller. Ansökan om ett resebidrag behöver inte vara lika omfattande som ansökan om ett flerårigt arbetsstipendium. Tänk på att vi som läser din ansökan kanske inte känner till dig och din verksamhet. Presentera dig eller den organisation som ansöker om bidraget. Läs mer om hur du gör en bra projektplan och projektansökan.
    Hur fyller jag i budgettabellen? I de flesta ansökningsblanketter ska du fylla i en budgettabell. Om budgettabellen saknas utgår vi från att stipendiet används för levnadskostnader. Var noga med att budgeten balanserar; de totala inkomsterna och utgifterna ska vara lika stora. Ange alltid projektets eller verksamhetens hela budget, inte bara den del du söker finansiering för. Vi bedömer hela budgeten och hur stor andel vårt eventuella bidrag utgör. Vad betyder egen andel i budgeten? ”Egen andel” i budgettabellen är de pengar du eller din organisation själv satsar i projektet. Om ni inte satsar pengar i projektet kan er arbetsinsats räknas som egen andel. Räkna i så fall om arbetsinsatsen i pengar och uppge summan som egen andel i budgettabellen. Nämn gärna att det gäller en omräknad arbetsinsats. Måste jag ha flera finansiärer? Projekt ska i de allra flesta fall ha flera finansiärer. Om du i din ansökan utgår från att Kulturfonden ska finansiera projektet till 100 procent är det hög risk att du får avslag på ansökan. Uppge tydligt vilka andra finansiärer du ansökt eller tänker ansöka om bidrag från, och vilka summor du ansöker om. Uppge både sådana bidrag som du redan har beviljats och sådana som du ansökt eller ska ansöka om. Om du efter att du skickat in ansökan får ett bidrag från någon av de andra finansiärerna ska du meddela oss. Använd Korrespondens-funktionen i ansökningssystemet. Är bilagor obligatoriska? Om du måste bifoga bilagor till din ansökan eller inte beror på vilket bidrag du ansöker om. Vilka bilagor som eventuellt är obligatoriska framgår ur ansökningsblanketten. Den vanligaste bilagan vi kräver är sökandes CV. Organisationer kan också behöva bifoga det senaste godkända bokslutet till ansökan. Till stora projektansökningar kan det vara motiverat att bifoga en separat budget som är mer specificerad än budgettabellen i ansökan. Det går alltid bra att lägga till bilagor som inte är obligatoriska om du anser att de stödjer din ansökan. Allt relevant ska ändå framgå ur själva ansökan – eventuella bilagor ska bara vara komplement. Kan jag söka bidrag för anskaffningar? Det enda syftet med en ansökan kan inte vara anskaffning av till exempel teknisk utrustning eller licenser. Inom projekt kan ett bidrag i viss mån användas för utrustning, men inte enbart. Det finns några undantag: bidragsformen Bokpaket handlar om anskaffning av litteratur, och vissa specialfonder tillåter eller till och med uppmanar till anskaffningar. Läs mer om vad som gäller här. Kan vi söka bidrag för lönekostnader? Inom de flesta större projekt uppstår personalkostnader för projektledning eller andra uppgifter. Så länge anställningarna är tidsbundna och sker inom ramarna för ett enskilt projekt går det bra att rekrytera och avlöna personer med bidrag från Kulturfonden. Däremot är det inte tillåtet att använda ett bidrag för att rekrytera och anställa ordinarie personal för lagstadgad verksamhet eller inom ett företag. Projektbidrag till privatpersoner och arbetsgrupper används ofta till största delen för att täcka levnadskostnader eller för att betala arvoden. Arbetsstipendier och doktorandstipendier är i sin helhet avsedda för levnadskostnader. Kan jag ansöka trots försenade redovisningar? Om du lämnar in en ny ansökan och har försenade redovisningar, kan det betyda att du får avslag på den nya ansökan. Ifall den nya ansökan ändå beviljas ett bidrag kommer du inte kunna anhålla om utbetalning av det nya bidraget förrän de försenade redovisningarna är åtgärdade. När får jag besked? Behandlingstiden beror på vilket bidrag du har sökt. Om du ansökte i november får du besked i mitten av mars. För övriga bidragsformer är svarstiden i regel 1-3 månader.

    Lue lisää »

  • 26.10.2021 Ajankohtainen

    Det viktigaste för dig som söker arbetsstipendium

    Ska du söka ett arbetsstipendium inom konst? Innan du gör din ansökan är det bra att läsa svaren på de vanligaste frågorna konstnärer ställer i november. Vem kan söka ett arbetsstipendium? Vi beviljar arbetsstipendier endast till professionella konstnärer. Med professionell konstnär avser vi en person som har sin konstnärliga verksamhet som det huvudsakliga arbetet. Vi förutsätter också att professionella konstnärer antingen har relevant utbildning eller varit professionellt verksamma länge. Vad är skillnaden mellan arbetsstipendium och projektbidrag? Ett arbetsstipendium möjliggör konstnärligt arbete på heltid i 1-3 år. Arbetsplanen för ett arbetsstipendium kan omfatta ett stort projekt eller flera mindre. Ett projektbidrag gäller alltid ett enskilt projekt med en tydlig början och ett slut – arbetet med till exempel en bok, utställning eller teateruppsättning. Projekttiden är ofta betydligt kortare än ett år, vanligen 1-4 månader, när det gäller projektbidrag till privatpersoner och arbetsgrupper. I november tar vi emot ansökningar om både arbetsstipendium och projektbidrag. Här kan du läsa mera om skillnaden eller arbetsstipendier och projektbidrag. Kan jag söka både arbetsstipendium och projektbidrag? Ja, det går utmärkt. Konkurrensen om arbetsstipendier är hård och våra sakkunniga konstaterar ofta att en person som ansökt om arbetsstipendium också borde ha ansökt om projektbidrag. Då hade de haft möjlighet att förorda en projektansökan även om ett arbetsstipendium inte beviljats. Du kan samtidigt lämna in flera ansökningar om bidrag för olika projekt, men endast en ansökan om arbetsstipendium. Om du får ett arbetsstipendium kan du inte få ett projektbidrag samma år, och vice versa. Hur stort är ett arbetsstipendium? Kulturfondens arbetsstipendium är 26 000 euro/år under 1-3 år. För projektbidrag utgår vi ofta från drygt 2 000 euro/månad som ersättning för arbetstid. Kostnader för hyra, material och resor kan också ingå i en projektbudget. Observera att alla ansökningar om projektbidrag bedöms enskilt och beloppen kan variera. Kan jag få ett flerårigt arbetsstipendium? Vi beviljar endast ett fåtal två- eller treåriga arbetsstipendier. För att våra sakkunniga ska anse att en flerårig period är motiverad måste arbetsplanen vara välgjord och tydligt omfatta hela stipendieperioden. Du lämnar in bara en ansökan om arbetsstipendium och använder samma ansökningsblankett oberoende av om du söker ett ettårigt och flerårigt stipendium. I början av blanketten väljer du hur många år du ansöker om. Välj den längsta period du är intresserad av. Du kan få stipendium för en kortare period än du ansökt om, men inte för en längre. Om din ansökan förordas tar de sakkunniga ställning till stipendieperiodens längd. Du kan ansöka om och beviljas ettårigt arbetsstipendium flera år i följd, men högst tre år. Om du har haft ett tvåårigt stipendium och lämnar in en ny ansökan direkt när stipendieperioden slutar, kan du beviljas högst ett år till. Måste jag lämna in arbetsprov? Arbetsprov är obligatoriska för alla sökande inom konst, både för arbetsstipendium och projektbidrag. Våra sakkunniga behöver relevanta arbetsprov för att kunna bedöma en ansökan. Om du inte bifogar arbetsprov, får du sannolikt avslag på din ansökan. Här kan du läsa mera om arbetsprov. Hur gör jag en bra arbetsplan? Arbetsplanen ska beskriva vad du vill få möjlighet att skapa, utforska och utveckla under stipendieperioden. Det är viktigt att du har tydliga målsättningar i planen – vad ska vara det konkreta resultatet av stipendieperioden? Här kan du läsa flera bra tips för din arbetsplan. Hur ska jag uppge referenser och rekommendationer? När du ansöker om arbetsstipendium kan du antingen ladda upp daterade och undertecknade rekommendationsbrev eller använda vårt ansökningssystem för att be om en rekommendation av 1-2 personer. Rekommendationerna måste lämnas in senast i mitten av december. Kontrollera det exakta datumet i ansökningsblanketten. Om du använder systemet i ansökningsblanketten för att be om rekommendationer får du ett mejl när rekommendationen sänts in. Du kan också logga in i ansökningssystemet och kontrollera om rekommendationen sänts in. Om du ansöker om projektbidrag kräver vi inte rekommendationer, men du får gärna bifoga ett eller flera rekommendationsbrev som bilaga. Kan jag söka arbetsstipendium för att fortbilda mig? Nej, ett arbetsstipendium ska inte finansiera studier eller omfattande fortbildning. Vi kan göra undantag för korta kurser som stöder det övriga arbetet under stipendieperioden. Vi kan också godkänna residensvistelser under en stipendieperiod. Undvik att bygga upp din arbetsplan kring att kraftigt byta inriktning för ditt konstnärskap. Det kan ingå för dig nya och spännande element i arbetsplanen, men vi rekommenderar inte att du ansöker om arbetsstipendium för att byta genre eller teknik. Varför ska arbetsstipendiater vara 18-68 år? Vi följer LPA:s regler – de beviljar enbart försäkringar till stipendiater som är 18-68 år och inte får ålderspension. Om du får ålderspension men är yngre än 68 år kan du inte heller få arbetsstipendium. Tidigare drog vi gränsen för arbetsstipendium vid 65 år, med hänvisning till folkpensionslagen. Nu följer vi LPA:s riktlinjer istället. Kan jag ha både ett jobb och arbetsstipendium? Stipendieperioden förutsätter att du arbetar heltid med ditt konstnärskap. Om du vill dryga ut inkomsterna, kan du enbart ha kortare uppdrag. Vi följer samma regler som Centret för konstfrämjande – max 10 h/vecka eller 25 procent under stipendieperioden. Om du samtidigt har ett avlönat arbete eller uppdrag, påverkar det det sannolikt beskattningen. Kontakta Skattemyndigheten för mer information. Om du under stipendieperioden får ett heltidsarbete ska du meddela oss. Vi avbryter stipendieutbetalningarna, så du inte blir tvungen att återbetala stipendiet.

    Lue lisää »

  • 26.10.2021 Ajankohtainen

    Vad är en bra arbetsplan i en arbetsstipendieansökan?


    I din arbetsplan berättar du vad du vill skapa, utforska och utveckla under stipendieperioden. Här är våra ombudsmäns bästa tips för arbetsplanen du bifogar till din ansökan om ett arbetsstipendium. Var tydlig med dina målsättningar; vad blir det konkreta resultatet av stipendieperioden? Bedöm din tidsanvändning realistiskt. Ett arbetsstipendium är på minst ett år. Om ditt arbete kan genomföras på mindre än ett år ska du istället söka ett projektbidrag. Var tydlig och distinkt; undvik att inbegripa för många olika saker i din arbetsplan. Det kan ge ett oseriöst och splittrat intryck. Beskriv hur seriösa dina planer är. Berätta om dina förlagskontrakt eller avtal om galleriplats, utställningstid eller residens. Du behöver däremot inte bifoga kontrakt eller avtal till din ansökan.Berätta om dina planer på samarbeten med andra konstnärer eller institutioner. Bedöm hur sannolikt det är att samarbetet förverkligas.Bifoga ett uppdaterat CV som ger oss en tydlig bild av vad du gjort hittills.Kom ihåg dina arbetsprov – de hjälper våra sakkunniga att bedöma om din arbetsplan är realistisk. Vill du ha flera tips för din ansökan om ett arbetsstipendium? Här har vi samlat de vanligaste orsakerna till att vi ger avslag på ansökan: https://www.kulturfonden.fi/2020/03/13/fick-du-nej-pa-ansokan-om-arbetsstipendium/

    Lue lisää »

  • 26.10.2021 Ajankohtainen

    Vad gäller för arbetsprov?

    Arbetsprov är obligatoriska för alla sökande inom konst, både då du söker arbetsstipendium och projektbidrag. Läs det här innan du lämnar in dina arbetsprov. Arbetsprov behövs för att våra sakkunniga ska kunna bedöma din ansökan. Om du inte bifogar arbetsprov till din ansökan, får du sannolikt avslag. Aktuellt och tydligt Dina arbetsprov ska vara aktuella och tydligt utmärkta. Använd inte arbetsprov från din utbildning om du tog examen för fler år sedan. Förlita dig inte bara på dina välkända äldre verk. Endast digitalt Lämna in alla arbetsprov elektroniskt. Vi tar inte emot fysiska arbetsprov. Kontrollera att alla länkar fungerar. Länka inte direkt till material på molntjänster som Google Drive eller Dropbox utan ladda upp filerna i din ansökan eller på din webbplats. Spara helst som PDF Spara helst visuellt material och textprov i PDF-format. Då säkerställer du att materialet är tillgängligt och att typsnitt återges korrekt på olika enheter. Sammanställ helst textprov och bilder i ett PDF-dokument istället för att ladda upp flera olika. Visuell konst Bifoga en digital portfolio i PDF-format där namn, teknik, och årtal anges för verken. Du kan också länka till en webbplats med samma information, men kontrollera då att materialet är lättåtkomligt på webbplatsen. Vänligen observera att enbart hänvisning till konton på sociala medier inte räcker som arbetsprov. Litterär verksamhet Bifoga både texter ur tidigare verk och textprov från de projekt du vill arbeta med under stipendieperioden. Texterna behöver inte vara i sin slutliga form. Spara alla filer i ett och samma dokument, helst i PDF-format. Hänvisning till konton på sociala medier räcker inte som arbetsprov. Musik, film och scen- och mediekonst Audiovisuellt material kan du antingen ladda upp i ansökan eller länka. Det går bra att hänvisa till lösenordskyddat material på Vimeo eller Youtube, men kom ihåg att uppge lösenordet i ansökan. Hänvisning till konton på sociala medier räcker inte som arbetsprov.

    Lue lisää »

  • 22.10.2021 Ajankohtainen

    Ansöker du om forskningsfinansiering eller doktorandstipendium?

    I november tar vi emot ansökningar om forskningsfinansiering och doktorandstipendium. Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna våra ombudsmän får. Klicka på frågan för att läsa svaret. Vilka vetenskapsgrenar kan få finansiering? Pedagogik, humaniora, samhällsvetenskaper och ekonomi är de vetenskapsgrenar som ligger närmast Kulturfondens ändamål, men för att forskning inom dessa områden ska kunna få finansiering måste forskningsämnet ha relevans för det svenska i Finland. Vi har också specialfonder där avkastningen enligt donatorns vilja ska gå till naturvetenskaplig forskning. Ur dem beviljar vi finansiering till framför allt medicin, fysik, biologi och teknik – men också forskning inom andra naturvetenskapliga grenar kan få finansiering. Också här måste det finnas en koppling till det svenska i Finland, till exempel genom att doktoranden har svenska som modersmål eller forskargruppen är svensk- eller tvåspråkig. Hur långa forskningsprojekt kan få finansiering? Vi kan bevilja finansiering för maximalt tre år. Det går också att ansöka om finansiering för projektets inledningsfas och sedan återkomma med en ny ansökan. Måste vi ha annan finansiering än den vi ansöker om nu? Ja. Att ni också vänt er till andra finansiärer ses alltid som ett plus. Att universitetet, högskolan eller forskningsinstitutet bidrar med en egen andel i budgeten är också viktigt. Anställdas arbetstid kan räknas in i den egna finansieringsandelen. Kan vi ansöka som arbetsgrupp? Nej. Av administrativa och skattetekniska skäl önskar vi att det är universitetet, högskolan eller forskningsinstitutet som står som sökande när det gäller forskningsfinansiering. Det går bra att räkna in overheadkostnader i det ansökta beloppet. Doktorander ansöker däremot om stipendium i eget namn. Kan vi ansöka om finansiering för utrustning? Vanligtvis beviljar vi inte finansiering för teknik och annan utrustning, men ibland har vi gjort undantag. Ta kontakt med våra ombudsmän om du har frågor kring detta. Kan vi ha med resekostnader i ansökan? Nej. Vi har en bidragsform för privatpersoner och en för grupper där forskare och doktorander kan få bidrag för att till exempel åka på vetenskapliga konferenser. Dessa bidrag kan du söka året runt och du får svar inom några veckor. Hur lång kan forskningsplanen vara? Vi har inte begränsat antalet sidor för forskningsplanen som du bifogar till din ansökan, men tänk på att våra sakkunniga har många ansökningar att läsa och är tacksamma om du uttrycker dig kort och koncist. Ett hurdant cv ska jag bifoga till ansökan? Följ gärna modellen som finns på Forskningsetiska delegationens webbsidor. Måste jag ha ett ORCID-id? Nej. Vi frågar efter det i ansökningsblanketten, men det är inte obligatoriskt att svara på frågan. Vad är Datalagret för forskningsinformation? Datalagret för forskningsinformation drivs av undervisnings- och kulturministeriet. Tjänsten samlar information om publikationer, dokumentation, forskare och forskningsprojekt från olika källor och gör den tillgänglig för fältet.

    I Datalagret samlas uppgifter om finansieringsbeslut från privata och offentliga finansiärer. Där syns bl.a. vilken person eller organisation som fått finansiering, den beviljade summan, projektets namn, en beskrivning av projektet samt vem finansiären är och hur finansieringen utlystes. I vår ansökningsblankett skriver du in de uppgifter om projektet som ska publiceras på Datalagrets webbplats, om projektet beviljas finansiering. Ska jag ansöka om doktorandstipendium i eget namn? Ja, doktorander ansöker alltid som privatpersoner. Universitetet eller högskolan ska inte ansöka för doktorandens räkning. Hur stora är doktorandstipendierna? För ett års arbete med doktorsavhandling kan vi bevilja 26 000 euro. Det går också bra att ansöka om stipendium för en kortare tid, till exempel 13 000 euro för sex månader. Om våra sakkunniga tycker att ditt arbete med avhandlingen framskrider väl kan vi bevilja dig ett ettårigt doktorandstipendium högst tre gånger. Kan jag arbeta med annat och ha ett doktorandstipendium? Ja, det kan du göra, men du måste själv hålla reda på hur detta inverkar på din beskattning. Läs mera om beskattning och obligatoriska socialavgifter på www.skatt.fi och www.lpa.fi. Måste jag vara antagen som doktorand vid ett universitet eller en högskola? Vi beviljar bara doktorandstipendier till sökande som blivit antagna till ett doktorandprogram. Om du inte hunnit få ditt antagningsbesked från universitetet eller högskolan när vår ansökningstid går ut den sista november kan du lämna in din ansökan och meddela oss att du kompletterar ansökan med antagningsbeskedet inom januari månad. Ska jag bifoga rekommendationer till min ansökan? Bifoga inte rekommendationer som bilagor till ansökan. En begäran om rekommendation sänds som ett e-postmeddelande direkt ur ansökningsblanketten när du matar in adressen till den som du vill ska ge dig en rekommendation. Vad händer om de tillfrågade inte skickar in rekommendationer? Handledare och andra som ombetts skicka in en rekommendation har tid på sig till mitten av december att göra det. Deadline anges i ansökningsblanketten och e-postmeddelandet. Om rekommendationen inte skickats in när våra sakkunniga börjar behandla ansökan i januari kommer detta att väcka frågor. Det är svårt för de sakkunniga att veta om den som ombetts skicka in rekommendationen bara glömt att göra det eller inte velat rekommendera doktoranden för ett stipendium. Att rekommendationer saknas betyder ändå inte automatiskt att doktoranden får avslag på ansökan. Måste min forskningsplan vara på svenska? Nej. Vi föredrar att du skriver på svenska, men du kan vid behov också bifoga en forskningsplan på finska eller engelska till din ansökan. Voinko hakea tiederahoitusta suomenkielisellä hakemuksella? Hakulomakkeemme on saatavilla ainoastaan ruotsinkielisenä, mutta voit tarpeen vaatiessa vastata kysymyksiin myös suomeksi. Muistathan, että voimme myöntää rahoitusta vain tutkimukselle, joka liittyy ruotsin kieleen suomalaisessa kontekstissa? Can I write my application for research funding in English? The application form is only available in Swedish, but you can write your answers in English. Please note, that we can only grant funding for research connected to the Swedish language in Finland. Kan jag söka finansiering för min pro gradu? Nej, men du kan vända dig till Svenska studiefonden som har ansökningstid i februari. Studiefonden är ett samarbete mellan Svenska kulturfonden och flera andra finansiärer.

    Lue lisää »

  • 22.10.2021 Ajankohtainen

    Söker du resebidrag inom konst och kultur?

    Vi beviljar resebidrag inom konst och kultur för att främja konstnärers och kulturarbetares fortbildning, mobilitet, nätverk och samarbeten internationellt och inom Finland. Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om resebidragen. Läs mer om våra resebidrag inom konst och kultur. Vi är flera som åker – kan vi ansöka som arbetsgrupp? Nej, ni kan inte ansöka om resebidrag som arbetsgrupp. Använd inte heller en medlems personliga användarkonto för att söka ett gemensamt bidrag. Sådana ansökningar får avslag. Ni har två alternativ: Ni gör en ansökan i en organisations namn, till exempel en förenings, ELLERvarje deltagare gör en egen ansökan som privatperson. Om ni arbetar inom den offentliga sektorn eller YLE ska ni alltid ansöka som privatpersoner, inte i organisationens namn. Kan offentligt anställda söka bidrag? Anställda inom offentlig verksamhet, till exempel kommunala bibliotek, museer och YLE, ska alltid ansöka om resebidrag som privatpersoner. Gör INTE ansökan i verksamhetens eller arbetsgivarens namn även om ni är fler som reser tillsammans. Hur stort bidrag kan jag få? Vi bedömer varje ansökan enskilt, med hänsyn till bland annat resans längd, destinationens tillgänglighet och val av färdmedel. Vi beaktar att hållbara färdsätt kan innebära extra kostnader. Nedanstående belopp är riktgivande och avser enskilda sökande. Exempelbelopp – avstånd från Finland Resor inom Norden: upp till 500 euro per person.Resor till europeiska huvud- och storstäder: upp till 500–700 euro per person.Destinationer utanför Europa: upp till 1 500 euro per person Exempelbelopp – specifika evenemang och konferenser Biennalen i Venedig – upp till 500 euroBokmässan i Göteborg – upp till 300 euro Måste arbetsgivaren också betala? Om du har ett anställningsförhållande ska din arbetsgivare bidra till kostnaderna för resan, åtminstone genom att reservera arbetstid för resan och betala dagtraktamente. Om de resandes arbetsgivare, en organisation, ansöker om bidraget ska arbetsgivaren ha en egen andel i budgeten. Kravet på arbetsgivarens andel gäller inte frilansare och fria konstnärer. Vad kan jag söka bidraget för? Resebidraget är för korta vistelser med fortbildande eller nätverksskapande syfte. Vi beviljar inte bidraget för längre vistelser med huvudsakliga syftet att utföra egna projekt som produktioner eller turnéer. Vi kan godkänna korta vistelser med egna produktioner (enstaka föreställningar, uppträdanden) eller deltagande vid egen vernissage. Kontakta oss gärna om du är osäker. I november kan du söka bidrag för turnéer och resor i anslutning till egna produktioner och utställningar. Vi tar också emot ansökningar om turnébidrag i april.  Kan jag söka för kurser i Complete Vocal Technique i Köpenhamn? Vi beviljar inte bidrag för kurser vid CVI i Köpenhamn, vare sig för lärarcertificering eller några andra kurser. Kan vi söka bidrag för en utländsk konstnär som kommer till Finland? Nej, bidraget gäller enbart finländska konstnärers resor. Du som ska resa måste dessutom alltid söka bidraget själv. Hur ofta kan jag få ett resebidrag? Vi kan bevilja högst ett bidrag per person och år (12 månader mellan resorna).

    Lue lisää »

  • 20.10.2021 Ajankohtainen

    Forskare på Orion med PoCoDo-stipendium

    Marie Nyman utvecklar ett läkemedel som används i cancerbehandling. Marie är forskare och sedan augusti 2021 är hon Kulturfondens PoDoCo-stipendiat hos Orion i Åbo.   PoDoCo (PostDocs in Companies) är ett program som finansierar samarbetsprojekt mellan företag och forskare som nyligen avlagt sin doktorsexamen. Målet är att sammanföra forskare och företag som fungerar inom samma bransch. För Marie är PoDoCo-perioden på Orion den första kontakten med ett företag. Efter att ha studerat cellbiologi vid Åbo Akademi, doktorerat vid Åbo Universitet och jobbat som post doc-forskare i två år bestämde hon sig för att ansöka om ett PoDoCo-stipendium. – Det kändes som ett naturligt nästa steg i min karriär. Det är spännande att pröva på något nytt och min erfarenhet här är riktigt positiv, säger Marie. Börja i tid och var modig Maries bästa tips till andra forskare är att modigt ta kontakt med intressanta företag. – Om du har en specialkunskap som du vet att gagnar ett företag, erbjud själv ett samarbete och berätta vad du kan bidra med, säger Marie. Ett annat gott tips är att börja i tid. Att göra en forskningsplan och få den godkänd hos ett företag kan ta upp till ett halvt år. – Själva ansökan är smidig att göra och ansökningsblanketterna är tydliga. Orion hade tidigare haft flera PoDoCo-stipendiat och det underlättade processen, säger Nyman. Stipendium, lön och anställning? PoDoCo-programmet är tvåårigt. Under det första året får Marie ett PoDoCo-stipendium och under det andra året får forskaren lön från företaget. Ett av programmets mål är att företaget anställer forskaren efter det tvååriga programmet. – Projektet jag jobbar inom kommer att pågå längre än två år, så jag hoppas på fortsättning hos Orion efter PoDoCo-tiden, säger Marie. Om PoDoCo PoDoCo-programmet startade 2015 på initiativ av universitet, industri och stiftelser i Finland. Hittills har över 160 PoDoCo-stipendium beviljats.Programmet har fått positiv respons av såväl doktorer som företag; i de flesta fall har doktorerna senare anställts av de företag de samarbetat med.De elva stiftelser som deltar i PoDoCo satsar sammanlagt nästan en miljon euro per år på projektet.PoDoCo-stipendiet är 30 000 euro per år från och med 2021Höstens ansökningstid pågår till den 31 oktober 2021. På våren är ansökan öppen 15.3–30.4.2022.Mer information om PoDoCo och ansökningstiden finns på webbplatsen: www.podoco.fi Text: Annika Rönnblad

    Lue lisää »

  • 20.10.2021 Ajankohtainen

    Smart kulturfinansiering

    Välkommen på morgonkaffe och information om kulturfinansiering tisdagen den 2 november 2021. Anmäl dig senast fredagen den 29 oktober 2021. Här kan du knyta nya kontakter och få information om olika understöd för konst och kultur. Vi diskuterar också hur konst- och kulturfinansieringen kunde skötas smidigare.
    Vi ordnar evenemanget i samarbete med Helsingfors stad (Allmänna kulturtjänster), Suomen Kulttuurirahasto, Konestiftelsen, Frame Finland, Centret för konstfrämjande och Föreningen Konstsamfundet.
    Om evenemanget Tid: 2.11. kl. 8.30-10.30
    Plats: Svenska kulturfonden, Georgsgatan 27 (vån. 6), Helsingfors. Vår adress är Georgsgatan 27. Ingången är från Mercatorgränden och dörren finns till vänster genast efter portgången in mot Tuppens torg, bredvid Café Rouge. Där tar du glashissen till våning 6.
    Förhandsanmälan senast 29.10 via anmalan.kulturfonden.fi
    Vi följer THL:s rekommendationer för publika evenemang.

    Lue lisää »

  • 19.10.2021 Ajankohtainen

    Rättvis, stabil och klimatsmart

    Ska du söka bidrag från Kulturfonden i november? Vi tjuvstartar med att bjuda alla våra sökande på inspiration för en hållbar verksamhet. Välkommen att följa vår sändning “Rättvis, stabil och klimatsmart” fredagen den 29 oktober 2021 kl. 13.00-13.30. Du hittar sändningen på vår Youtube-kanal. Program Välkommen
    Sören Lillkung, vd, Svenska kulturfonden Hur hållbarhet och hållbar utveckling blev en målsättning för hela världen
    Alan Atkisson, avdelningschef, Partnerskap och Innovation, Sida Förmögenheten, kansliet och bidragen – så här jobbar vi med hållbarhet
    Sören Lillkung Hållbar. På svenska. I Finland.
    Vi har frågat hur våra sökande beaktar hållbarhet i projekt och verksamhet. Bli inspirerad av tio goda exempel på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Alan Atkisson Du följer “Rättvis, stabil och klimatsmart” på https://hallbarhet.kulturfonden.fi. Sändningen är öppen för alla och du behöver inte anmäla dig på förhand. Efter sändningen publicerar vi hela programmet på vår Youtube-kanal. Du hittar då länken här på vår webbplats.

    Lue lisää »

  • 19.10.2021 Ajankohtainen

    Tre frågor om finansiering av verksamhet

    I november söker många föreningar bidrag för att finansiera sin verksamhet. Här berättar vi mera om finansieringen och användningen av bidrag. Osäker på om du driver verksamhet eller projekt? Här kan du läsa om skillnaden. Vad kostar ordinarie verksamhet? Kostnaderna för att driva föreningen och verksamheten beror på vad föreningen gör och omfattningen på arbetet. En liten förening med aktivitet på ett begränsat område, till exempel en föräldraförening i en skola, har inte lika stora utgifter som ett nationellt förbund. De flesta organisationer har samma typ av utgifter: hyror för kansli eller verksamhetsutrymme löner för anställda arvoden för personer som anlitas för kurser eller föredragkostnader för att ordna möten och evenemang Dessutom har föreningar ofta kostnader för att ge ut en tidskrift – produktion (skribenter, fotografer, ombrytning, tryck) och distribution ochatt upprätthålla en webbplats och annan digital infrastruktur. Hembygdsföreningarna kan också har kostnader för program för samlingsförvaltning eller arkivutrymmen. Hur finansieras ordinarie verksamhet? I många föreningar består stommen i ekonomin av medlemsavgifter, inkomster från uthyrningsverksamhet och evenemang,inkomster från försäljning av tjänster och produkter,biljettintäkter från till exempel en årlig revy. Det är utmanande att finansiera verksamhet bara med egna inkomster. Många organisationer inom konst, kultur, utbildning och tredje sektorn får också verksamhetsbidrag av olika finansiärer. Offentliga och privata finansiärer Inom många verksamhetssektorer finns statliga bidrag att söka. De flesta kommuner beviljar också understöd till föreningar som verkar i kommunen. Fonder och stiftelser är ofta viktiga finansiärer. Vem som kan få bidrag beror på vad donatorerna har bestämt att pengarna får användas till. Ibland stöder en fond eller stiftelse till exempel bara en viss typ av verksamhet och ibland kan bara organisationer som verkar på en viss ort eller i en viss region ansöka om bidrag. Många viktiga funktioner inom konst, kultur och utbildning är lagstadgade. Sådan verksamhet, till exempel bibliotek och grundläggande undervisning, får inte verksamhetsbidrag av privata finansiärer som fonder och stiftelser. Däremot kan de få bidrag för specialprojekt. Vad får man använda verksamhetsbidrag till? Verksamhetsbidrag är oftast inte öronmärkta utan föreningens styrelse kan bestämma hur man disponerar pengarna – till hyra, föreläsararvoden eller kostnader för evenemang. Det är ändå viktigt att läsa finansieringsbeslutet ordentligt. Ibland kan finansiären kräva att bidraget bara används för vissa delar av verksamheten, till exempel för arbete med barn och unga. Då får bidraget inte användas för att betala kanslihyra eller lön för någon som enbart arbetar med verksamhet för vuxna. Texten är uppdaterad och granskad oktober 2021.

    Lue lisää »

  • 15.10.2021 Ajankohtainen

    Hur söka stipendium för fortbildning och behörighetsgivande studier?

    Du som arbetar inom utbildning på svenska i Finland kan söka stipendium för att delta i fortbildning eller avlägga behörighetsgivande studier. Vad täcker stipendiet? Stipendiet för fortbildning eller behörighetsgivande studier täcker en del av dina kostnader för deltagaravgifter, resor och logi. Du kan få stipendium för en fortbildning per år. Stipendiet för behörighetsgivande studier kan du få bara en gång. Vem kan få ett fortbildningsstipendium? Vi beviljar fortbildningsstipendier till pedagoger på alla stadier,anställda inom skoladministrationen,forskare,doktorander,skolkuratorer,skolpsykologer ochskolgångsbiträden. Vi beviljar också fortbildningsstipendier till ungdomsledare,lärare i svenskt språkbad ochlärare som undervisar i svenska vid finska läroinrättningar: inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet och vid yrkeshögskolor, högskolor och universitet. Vem kan få ett stipendium för behörighetsgivande studier? Vi beviljar stipendier för behörighetsgivande utbildningar inom pedagogik, till exempel studiehandledar-, speciallärar- och rektorsutbildningar (inte kandidat- och magisterexamen) samt utbildningar för NEPSY-coacher. Om du är blivande ämnes- och yrkeslärare kan du få ett stipendium för pedagogiska studier (auskultering) som ger behörighet att undervisa i svenskspråkiga läroinrättningar i Finland. Bidraget är inte avsett för klasslärarstuderande och andra pedagogikstuderande i vilkas grundexamen ingår pedagogiska studier för lärare. De kan istället ansöka om bidrag från Studiefonden. Du som är lärare inom småbarnspedagogik kan också få ett stipendium för att komplettera din grundutbildning för att bli behörig som daghemsföreståndare, förskollärare, småbarnspedagoger med inriktning på steinerpedagogik eller motsvarande i enlighet med Lag om småbarnspedagogik 540/2018. Detta gäller till exempel om du har en pedagogie kandidatexamen och ska avlägga magisterstudierhar en socionom YH-examen och ska bli pedagogie kandidathar en treårig institutexamen och behöver bredda din behörighet Läs mera om kriterierna för stipendierna. När är ansökningstiden? Vi tar emot ansökningar under hela året och du får besked inom cirka fyra veckor.

    Lue lisää »

  • 13.10.2021 Ajankohtainen

    Sex miljoner euro till universiteten

    Svenska kulturfonden ger sammanlagt sex miljoner euro till universitetens medelinsamlingskampanjer.
    – Det måste finnas både topp och bredd i de svenskspråkiga universiteten. Det här är vårt sätt att visa hur viktig universitetsutbildning och forskning är för det svenska i Finland, säger Kulturfondens ordförande Mikaela Nylander. (suomeksi alla) I och med Svenska kulturfondens färska donationer på 6 miljoner euro är fonden nu uppe i sammanlagt över 20 miljoner euro som sedan 2010 riktats till universitetens medelinsamlingskampanjer. – Det här är en av Kulturfondens allra största strategiska satsningar genom tiderna. Det känns viktigt och bra att vi via donationerna kan stärka den svenskspråkiga utbildningen och samtidigt matcha Kulturfondens uppdrag, säger Mikaela Nylander. Kulturfondens donationer på sammanlagt sex miljoner euro fördelas så här mellan universiteten: Åbo Akademi får 2,7 miljoner euro för större satsningar på humanistiska vetenskaper, naturvetenskaper och pedagogik och lärarutbildning.Helsingfors Universitet får 2 miljoner euro för satsningar på matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och på pedagogik och lärarutbildning.Svenska handelshögskolan får 1 miljon euro för den allmänna insamlingen.Konstuniversitetet får 175 000 euro till den allmänna insamlingen.Aalto Universitetet får 125 000 euro för den allmänna insamlingen. – Att delta i insamlingen är ett sätt för oss att använda Kulturfondens pengar effektivt. Samtidigt som vi direkt stöder universiteten, garanterar våra donationer att staten satsar offentliga medel på den svenskspråkiga utbildningen, säger Mikaela Nylander. Varje euro som universiteten får via privata donationer under kampanjtiden garanterar en tilläggsfinansiering från statens sida. Den sammanlagda statliga motfinansieringen är högst 67 miljoner euro och ett enskilt universitet kan få högst 11 miljoner euro. De slutliga beloppen för motfinansieringen bestäms efter kampanjtidens slut. För att staten ska bevilja motfinansiering får inte donationerna öronmärkas för speciella ändamål. Donationssummor på minst 10 000 euro kan ändå riktas till specifika utbildningsområden. – Kulturfonden har diskuterat med representanter för alla universitet som har anknytning till det svenska i Finland. Så här har vi försökt säkra att donationerna går till områden där både de största behoven och utvecklingsmöjligheterna finns, säger Mikaela Nylander. Donationerna utbetalas till universiteten under hösten 2021 och våren 2022. Kulturfonden har också tidigare deltagit i motsvarande kampanjer. År 2010 fick Åbo Akademi en donation på 4 miljoner euro och Hanken 1,5 miljoner euro. År 2014-2017 fördelade Kulturfonden 9,25 miljoner euro till samma universitet som också nu får donationer. *** Fotnot: Mikaela Nylander avlägger i år en magisterexamen vid Svenska handelshögskolan och deltog på grund av jäv inte i behandlingen eller beslutsfattandet kring någon av donationerna. Onsdagen den 13 oktober 2021 kl. 12.00
    Pressmeddelande *** Suomeksi Kuusi miljoonaa euroa yliopistoille Svenska kulturfonden lahjoittaa yhteensä kuusi miljoonaa euroa yliopistojen varainhankintakampanjoihin. – Ruotsinkielisten yliopistojen mahdollisuuksia niin menestykseen kuin monipuolisuuteen on tuettava. Tämä on meidän tapamme osoittaa, miten tärkeitä yliopistokoulutus ja tutkimus ovat ruotsinkieliselle Suomelle, toteaa Kulturfondenin puheenjohtaja Mikaela Nylander. Tuoreen kuuden miljoonan euron lahjoituksen myötä rahasto on tukenut yliopistojen varainhankintakampanjoita vuodesta 2010 alkaen yhteensä yli 20 miljoonalla eurolla. – Tämä on Kulturfondenin kaikkien aikojen suurin strateginen panostus. Tuntuu tärkeältä, että voimme lahjoituksien kautta vahvistaa ruotsinkielisen koulutuksen asemaa, ja tämä on myös linjassa Kulturfondenin tehtävän kanssa, sanoo Mikaela Nylander. Kulturfondenin kuuden miljoonan euron lahjoitus jakautuu yliopistoille seuraavasti: Åbo Akademi, 2,7 miljoonaa euroa humanististen tieteiden, luonnontieteiden, kasvatustieteen sekä opettajankoulutuksen suurempiin panostuksiin.Helsingin yliopisto, 2 miljoonaa euroa matemaattis-luonnontieteelliselle tiedekunnalle sekä kasvatustieteeseen ja opettajankoulutukseen.Svenska handelshögskolan, 1 miljoonaa euroa yleiseen keräykseen.Taideyliopisto, 175 000 euroa yleiseen keräykseen.Aalto-yliopisto, 125 000 euroa yleiseen keräykseen. – Varainhankintakampanjaan osallistuminen on meille keino käyttää Kulturfondenin varoja tehokkaasti. Suorat lahjoitukset yliopistoille takaavat sen, että julkisia varoja suunnataan ruotsinkieliseen koulutukseen, toteaa Mikaela Nylander. Jokainen euro, jonka yliopisto saa kampanja-aikana yksityisinä lahjoituksina, vaikuttaa valtion myöntämään vastinrahoitukseen. Valtion vastinrahoitus on yhteensä korkeintaan 67 miljoonaa euroa, ja yksittäisen yliopiston osuus voi olla korkeintaan 11 miljoonaa euroa. Vastinrahoituksen lopulliset summat päätetään kampanja-ajan päättymisen jälkeen. Valtion vastinrahoituksen myöntämiseksi lahjoituksia ei saa korvamerkitä mihinkään tiettyyn tarkoitukseen. Vähintään 10 000 euron lahjoitussummat voidaan silti osoittaa tietylle koulutusalalle. – Kulturfonden on keskustellut kaikkien niiden yliopiston edustajien kanssa, joissa tarjotaan ruotsinkielistä koulutusta Suomessa. Olemme näin pyrkineet varmistamaan, että lahjoitukset menevät niille aloille, joilla tarve on suurin ja joissa kehitysmahdollisuuksia on olemassa, sanoo Mikaela Nylander. Lahjoitukset maksetaan yliopistoille syksyn 2021 ja kevään 2022 aikana.  Kulturfonden on myös aiemmin osallistunut vastaavanlaisiin kampanjoihin. Vuonna 2010 rahasto lahjoitti Åbo Akademille 4 miljoonaa euroa ja Hankenille 1,5 miljoonaa euroa. Vuosina 2014–2017 Kulturfonden jakoi 9,25 miljoonaa euroa samoille yliopistoille, jotka nyt saavat lahjoitukset. Mikaela Nylander suorittaa tänä vuonna maisterin tutkinnon Svenska handelshögskolanissa, eikä jääviytensä vuoksi ole osallistunut lahjoitusten käsittelyyn tai niihin liittyvään päätöksentekoon. Nylanderin kuva on ladattavissa osoitteesta: https://www.kulturfonden.fi/om-svenska-kulturfonden/press/ Lisätiedot ja kommentit Lahjoituksia koskevat kysymykset voi osoittaa myös yliopistojen varainhankintakampanjoista vastaaville henkilöille. Mikaela Nylander (kommentit)
    puheenjohtaja
    050 511 3029
    mikaela.nylander(at)gmail.com Sören Lillkung
    toimitusjohtaja
    040 620 7500
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi Berndt-Johan Lindström
    johtava asiamies, koulutus
    040 838 1358
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    viestintäpäällikkö
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi *** Svenska kulturfonden
    Keskiviikkona 13. lokakuuta 2021
    Lehdistötiedote – vapaa julkaistavaksi

    Lue lisää »

  • 13.10.2021 Ajankohtainen

    Rimliga arvoden för författare och konstnärer

    För oss på Kulturfonden är det en viktig principfråga att författare och andra konstnärer får rimliga arvoden för uppträdanden och andra uppdrag. Det är väldigt sällsynt att finlandssvenska författare kan försörja sig på att sälja böcker. Därför är arvoden för olika framträdanden en central del av författarnas inkomster. Att förbereda sig för ett framträdande tar dessutom mycket arbetstid. Det är alltså inte rimligt att förvänta sig att professionella författare och konstnärer ska ställa upp för en flaska vin eller kaffe och bulle. Det är inte heller okej att erbjuda ”synlighet” eller ”goodwill” som lön för mödan. På Kulturfonden vet vi också att många små föreningar som gärna skulle bjuda författare och andra konstnärer till sina kulturevenemang har svårt att skrapa ihop till arvoden och resekostnader. Därför kan du som är aktiv i en förening som har verksamhet på svenska i Finland ansöka om bidrag i november för att kunna anlita en författare eller konstnär till ett rimligt arvode. Kostnaderna kan antingen ingå i en ansökan om ett större verksamhetsbidrag eller så kan ni ansöka om ett projektbidrag för ändamålet. Vad är ett rimligt arvode? Utgå gärna från
    Läscentrums tabeller för författararvoden
    Centret för konstfrämjandets kampanj Rättvis konst
    och andra liknande rekommendationer när ni gör upp er budget. Det är också möjligt att baka in hyreskostnader i ansökan. Traktering finansierar vi däremot inte. Och kom ihåg att diskutera arvoderingen i god tid med den tilltänkta gästen. Vi påminner också om att bibliotek året runt kan ansöka om Kultur på bibban-paket för att bjuda in författare och andra proffs inom kultursektorn. Läs mer om Kultur på bibban här. Psst, du som har en förening inom Svenska pensionärsförbundet, Finlands svenska Marthaförbund, FiSSc – Finlands Svenska Scouter, Pohjola-Norden, Finlands Svenska Idrott, SAMS, FRIS Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige eller Finlands svenska 4H kan kontakta ditt förbund för att diskutera möjligheterna att söka bidrag för att ordna den här typen av program för era medlemmar. Dessa förbund får nämligen ett större bidrag av Kulturfonden som de årligen delar vidare åt sina medlemsföreningar. Om din förening är medlem i något av dessa förbund ska ni söka bidraget direkt av förbundet.

    Lue lisää »

  • 12.10.2021 Ajankohtainen

    Kulturfondens hållbarhetspolicy

    Vi på Kulturfonden har alltid strävat till att vara hållbara i vår verksamhet. De senaste åren funderat på hur vi kan bli ännu mera hållbara. Nu har vi skrivit en hållbarhetspolicy. Du kan läsa vår hållbarhetspolicy här. Vårt uppdrag är att stödja utbildning och kultur på svenska i Finland och det gör vi genom att dela ut bidrag för verksamhet och projekt för det svenska i Finland. Vi följer god stiftelsepraxis. Det betyder att vi förbinder oss till god förvaltning, vi ska visa respekt för våra sökande, samarbetsparter och kunder och vi ska vara transparenta i vår verksamhet. Det här är redan ett slags mått på att vi arbetar  ekonomiskt och socialt hållbart. Som en ansvarsfull organisation år 2021 måste vi också tänka på den ekologiska hållbarheten, det vill säga på hur mycket miljöbelastning vår egen och våra bidragsmottagares verksamhet leder till. Sedan några år tillbaka finns det en fråga om hållbarhet i ansökningsblanketten.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description