Ajankohtaista

  • 12.8.2020 Ajankohtainen

    Dags att ansöka om Huset mitt i byn-bidrag

    I augusti kan kultur- och ungdomsföreningar som äger ett föreningshus igen ansöka om Huset mitt i byn-bidrag. Den tillfälliga bidragsformen är för föreningar som drabbats ekonomiskt av coronakrisen. Bidraget ska användas till att utveckla föreningsverksamheten på ett hållbart sätt. – Vi lanserade Huset mitt i byn-bidraget på våren då föreningarna inte kunde bedriva sin ordinarie verksamhet och det stod klart att coronakrisen drabbar också föreningarnas ekonomi. Huset mitt i byn-bidraget erbjuder föreningarna en möjlighet att under rådande omständigheter fokusera på att utveckla sin verksamhet, säger Matts Blomqvist, ombudsman på Svenska kulturfonden. Ansökningstiden pågår mellan den 17 augusti och den 31 augusti 2020. Bidraget är högst 3 000 euro och en förening kan beviljas bidrag en gång. Huset mitt i byn är ett utvecklingsbidrag. I ansökan bedöms en långsiktig utvecklingsplan för hållbar fastighetsskötsel, ekonomi och medlemsstruktur. Över 70 föreningar fick Huset mitt i byn-bidrag i juni Under den första ansökningstiden i maj fick Kulturfonden 80 ansökningar. I juni beviljade Kulturfonden över 140 000 euro i Huset mitt i byn-bidrag till 71 föreningar. Kulturfonden delar ut totalt 300 000 euro till föreningar vars verksamhet har drabbats av coronakrisen. Bidraget har hjälpt föreningarna som beviljades bidrag att balansera sin ekonomi och gett dem möjlighet att planera sin verksamhet på längre sikt.   – Föreningar har bland annat gjort renoveringsplaner, uppdaterat strategier och utvecklat konkreta idéer för att nå nya målgrupper. Vi hoppas och tror att det här planeringsarbetet gynnar föreningarnas verksamhet på lång sikt, också långt efter coronakrisen, säger Blomqvist. Här kan du se vilka föreningar som redan beviljats Huset mitt i byn-bidrag i juni. Huset mitt i byn-bidraget En tillfällig bidragsform för kultur- och ungdomsföreningar som äger ett föreningshusBidrag beviljas enligt en långsiktig utvecklingsplanAktuell ansökningstid: 17-31.8.2020Under ansökningstiden i maj ansökte 80 föreningar om bidragHittills har över 140 000 euro delats till 71 föreningarEn förening kan beviljas bidrag en gångBidraget är högst 3 000 euro Läs vårt tidigare pressmeddelande om Huset mitt i byn-bidraget: https://www.kulturfonden.fi/2020/05/18/huset-mitt-i-byn-nytt-bidrag/ *** Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 12 augusti 2020
    Pressmeddelande Noggrannare information: Matts Blomqvist
    ombudsman för Nyland
    matts.blomqvist(at)kulturfonden.fi
    050 592 3795 Annika Rönnblad
    kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    040 537 1494

    Lue lisää »

  • 3.7.2020 Ajankohtainen

    Så här tycker Svenskfinland – Barometern 2019?2020 är klar

    Finlandssvenskarna känner stark samhörighet med Norden och Europa, men i hemlandet känner många sig som andra rangens medborgare.  Språkklimatet är utmanande och var tredje finlandssvensk har upplevt trakasserier – framförallt i massmedia och i rikspolitiken. Nu är resultaten klara från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern 2019-2020. Svenska kulturfonden har finansierat Barometern med 200 000 euro till Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi. Rapporten publiceras den 3 juli på www.barometern.fi, men redaktionerna får redan nu tillgång till den via länken nedan. – Barometerns resultat är för alla som är nyfikna på vad finlandssvenskarna tycker i olika frågor. Vi presenterar inte avancerade vetenskapliga analyser, utan berättar om finlandssvenskarnas åsikter och värderingar på ett populärvetenskapligt sätt, säger forskare Marina Lindell som har lett arbetet med Barometern och också är redaktör för rapporten. Samhälle och politik är toppteman i rapporten. Ofta ligger fokus på jämförelser mellan regioner och olika grupper i samhället – till exempel utgående från kön, ålder eller utbildning. Språklig identitet och flexibilitet är två av de frågor där regionen spelar roll. – I Nyland och Åboland är tvåspråkigheten och den språkliga flexibiliteten störst. Här byter fler till finska om någon i sällskapet är finskspråkig och här pratar fler finska med myndigheterna. Här tar man inte svensk service för given och här upplever allt fler att de blir sämre bemötta om de envisas med att tala svenska. Samtidigt tror många på svenskans framtid här och vet att svenska måste höras och synas i samhället, säger Marina Lindell. Också i klimatfrågor finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och regioner. Till exempel pälsdjursnäringen och avskjutningen av varg får större stöd i Österbotten och bland män, äldre personer och lägre utbildade. – Bland unga syns klimatskam och klimatångest mest. Finlandssvenskarna är överlag intresserade av miljöfrågor och beredda att göra mycket mera för miljön nu än för tio år sedan, säger Marina Lindell. Politiken är komplicerad, tycker många, men samtidigt litar ändå majoriteten på sin förmåga att delta i politiken. Finlandssvenskarnas stöd för demokratin är högre än den finskspråkiga befolkningens. Till politiskt beslutsfattande och politiker är finlandssvenskarna däremot skeptiska. Två tredjedelar anser att landet behöver starka ledare för att återställa ordning och disciplin. En dryg tredjedel av finlandssvenskarna anser att experter borde styra landet. – I vissa moralfrågor – bland annat frågan om mera disciplin i samhället – är högre ålder och lägre utbildning förknippade med mer konservativa värderingar. De mest konservativa åsikterna finns i norra Österbotten, medan de mest liberala finns i Åboland och mellersta Nyland, säger Marina Lindell. Överlag känner finlandssvenskarna ändå stark samhörighet sinsemellan, med Norden och med Europa. Med Norden känner 77 procent samhörighet och med Europa 56 procent. Båda siffrorna har stigit med omkring 15 procentenheter under de senaste tio åren. Samhörigheten med Finland har däremot minskat något. Om och hur ländernas olika strategier att bekämpa covid-19 påverkar den nordiska sammanhållningen återstår att se. – Barometern visar att finlandssvenskarna är mycket nöjda med regeringen och ansvariga aktörers agerande under coronaepidemin i Finland. Vi ser liknande reaktioner också i andra länder. I tider av kris tenderar medborgarna att sluta upp bakom sina ledare. Frågan är hur stödet utvecklas efter att krisen är över, säger Marina Lindell. Om rapporten Rapporten fokuserar på följande teman i Svenskfinland: språktillhörighet och språkvanor, samhörighet och identitet, socialt och politiskt förtroende, demokratisyn och politiskt deltagande, språkklimatet, miljö och klimatförändringen, politiska attityder, åländsk politik och finlandssvenskarnas reaktioner på regeringens arbete kring coronaepidemin Förutom Marina Lindell deltar också forskarna Kimmo Grönlund, Kjell Herberts, Thomas Karv, Rasmus Lindqvist, Lauri Rapeli, Siv Sandberg, Jonas Schauman, Rasmus Sirén, Kim Strandberg, Claus Stolpe, Peter Söderlund och Albert Weckman. Rapporten ges ut av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och Svenska kulturfonden inom ramen för projektet Barometern. Opinionsundersökningen Barometern har sedan 2001 analyserat finlandssvenskarnas värderingar, identitet, språkliga omgivning och politiska beteende. Samforsk har gjort samtliga undersökningar med finansiering från Kulturfonden. Här kan du läsa mer om projektet Barometern: https://www.kulturfonden.fi/2019/02/14/%ef%bb%bfopinionsundersokningen-barometern-tar-ny-fart/ *** Svenska kulturfonden
    Pressmeddelande den 3 juli 2020 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Marina Lindell
    forskare
    046 921 6586
    Marina.lindell(at)abo.fi

    Lue lisää »

  • 25.6.2020 Ajankohtainen

    Elva konstnärer fick lärlingsstipendium

    Nyutexaminerade konstnärer och hantverkare kan ansöka om lärlingsstipendium av Kulturfonden. Våren 2020 beviljades elva personer ett lärlingsstipendium. Kulturfonden erbjuder konstnärer och hantverkare som nyligen avslutat sin egentliga utbildning att förkovra sig i sin konstgren under ledning av en etablerad konstnär/hantverkare. Våren 2020 ansökte 22 personer om lärlingsstipendium. Elva personer beviljades lärlingsstipendium. Av dem beviljades fem stipendium för ett år, det vill säga 15 000 euro. Totalt beviljades 126 250 euro i lärlingsstipendium under våren 2020. Lärlingsstipendiaterna är: Finn Appel, bildkonstnär 15 000 €
    Emilia Lipiäinen, guldsmed 15 000 €
    Michel Ruths, bildkonstnär 15 000 €
    Kira Björklund, internationellt arbete, bildkonst 15 000 €
    Maria Westerlund, integration och bildkonst 12 500 €
    Roxanne Mikkonen, bildkonst, 11 250 €
    Elina Sjöwall, scenografi, regi 11 250 €
    Maria Sundell, keramiker 8 750 €
    Daniela Lillhannus, förlagsverksamhet 5 000 €
    Clara Lumio, kuratorskap inom bildkonst 2 500 €
    Gatska Daria, bildkonst/foto 15 000 € Nästa ansökningstid för lärlingsstipendium är 12.9-12.10.2020. Läs mer om Kulturfondens lärlingsstipendier. Här kan du läsa om hur Nayab Ikram upplevde sin tid som lärling. Om Kulturfondens lärlingsstipendier Kulturfondens lärlingsstipendium är för dig som är konstnär eller hantverkare och nyligen avslutat din egentliga utbildningOckså du som har studerat ämnen inom museisektorn och vill ha internationell erfarenhet kan ansöka om lärlingsstipendiumLärlingsstipendiet är 1 250 euro per månad och kan beviljas för högst tolv månaderDu kan ansöka om stipendiet två gånger per år: 12.3 – 12.4 och 12.9 – 12.10För att du ska kunna beviljas ett lärlingsstipendium ska du ha ett avtal med en handledare

    Lue lisää »

  • 22.6.2020 Ajankohtainen

    Tydligt och tillgängligt om Kulturfonden

    Vi på Kulturfonden vill kommunicera tydligt och lättläst. Under hösten kommer vi på Kulturfonden att jobba på att bli mer tillgängliga och att skriva lättläst. Det här är en lättläst presentation av Kulturfonden. Svenska kulturfonden Svenska kulturfonden arbetar för det svenska språket i Finland.  Svenska kulturfonden kallas också för Kulturfonden.  Vad gör vi på Kulturfonden? Vi delar ut ungefär 40 miljoner euro varje år. Pengarna kommer från människor som har testamenterat dem till Kulturfonden. Alltså bett oss att dela ut dem till viktiga ändamål efter att de dött.  Vi gör också annat, som att vi ordnar seminarier och ger ut rapporter. Vem kan få pengar av Kulturfonden? Du kan ansöka om pengar av Kulturfonden om du gör något inom utbildning eller kultur på svenska i Finland.  Både personer och organisationer kan få pengar. Du måste inte vara finlandssvensk för att få pengar av Kulturfonden. Du kan ha ett annat modersmål än svenska. Hur kan jag ansöka om pengar från Kulturfonden? Du kan ansöka om pengar från Kulturfonden genom att skriva en ansökan på internet.  I ansökan ska du skriva vad du vill göra inom utbildning eller kultur på svenska i Finland. Du ska också skriva hur mycket pengar du ansöker om.  Vi tar emot ansökningar i november varje år. Du kommer till sidan där du kan skriva din ansökan när du klickar på den här länken. Texten på sidan är inte lättläst. Om du behöver hjälp kan du kontakta oss genom att skicka e-post till kansliet(at)kulturfonden.fi. 
    Vad händer när jag skickat in min ansökan? Personer som är experter inom utbildning och kultur läser ansökningarna. Experterna säger vilka ansökningar som både är tydligt skrivna och handlar om verksamhet som vi kan ge pengar till. Sedan bestämmer Kulturfondens styrelse vem som ska få pengar. Ungefär hälften av dem som har skickat in en ansökan till oss får pengar.   I mars får du veta om du har fått pengar eller inte.  När du får pengar från Kulturfonden ska du använda dem inom ett år. Sedan ska du skriva till oss och berätta hur det du gjorde lyckades. 

    Lue lisää »

  • 18.6.2020 Ajankohtainen

    Nyheter för unga med fondernas hjälp

    Pålitliga nyheter för barn och unga behövs mer någonsin. Fem finlandssvenska fonder satsar sammanlagt 200 000 euro på KSF Medias svenskspråkiga nyhetstidning för unga läsare. Den första papperstidningen utkommer efter skolstarten. – Läsning, verksamhet för barn och unga och att stärka språk är tre områden som vi ofta har fokus på. Vi är övertygade om att den här finansieringen träffar rätt, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung. Kulturfonden står tillsammans med Brita Maria Renlunds Minne sr, Konstsamfundet, Stiftelsen Tre smeder och Svenska folkskolans vänner för finansieringen. Alla fonder satsar 40 000 euro vardera på KSF Medias nya tidning för unga läsare. Susanna Landor är Hufvudstadsbladets chefredaktör och leder också KSF Medias satsning. – Vårt viktigaste mål är att erbjuda pålitliga nyheter som är roliga att läsa. Sedan är det ett plus om vi dessutom lyckas stärka de ungas känsla för sitt språk, inbjuda till läsning och inlärning och skapa ett bra inslag i familjernas vardag på svenska, säger Susanna Landor. Inte för svårt, absolut inte för lätt Målgruppen, 7-13-åringar i svensk- och tvåspråkiga familjer, är utmanande, medger Susanna Landor. – Nyheterna ska vara lätta att ta till sig, men samtidigt måste vi komma ihåg att barn och unga är vana att handskas med information. För att bättre förstå de ungas behov, har vi intervjuat både barn och unga och deras föräldrar. Den här referensgruppen var jätteviktig då vi planerade tidningens upplägg och innehåll, säger Landor. Tidningen ska innehålla både skräddarsydda nyheter, reportage, pyssel och frågespalter, men också Hbl-nyheter som anpassas för unga läsare. Innehållet görs i första hand av vuxna medarbetare, men också barn och unga ska delta i produktionen på olika sätt. – Många unga har redan meddelat att de vill samarbeta med oss, säger Landor. Papper är på riktigt Trots att allt mer information publiceras endast digitalt, ger KSF Media ut de ungas nyhetstidning på papper. – Både vår testgrupp och tidigare projekt har visat att en papperstidning fortfarande är grejen för många barn och unga. De är vana att själva publicera digitalt, men upplever att det som är tryckt på papper är ”på riktigt”. Föräldrarna tycker dessutom att barnen redan har för mycket skärmtid och att de själva har dålig insyns i vad barnen ser via sina digitala kanaler, säger Susanna Landor. Under hösten bjuder KSF Media svenskspråkiga hem i hela Svenskfinland på några gratisnummer av tidningen. I framtiden blir sedan tidningen tillgänglig endast för prenumeranter. Maria Saaristo är projektchef för tidningen och Lena Bergholm sköter layout. *** Svenska kulturfonden
    Pressmeddelande
    Helsingfors den 18 juni 2020 – får fritt publiceras Noggrannare information: Susanna Landor
    chefredaktör och ansvarig utgivare
    Hufvudstadsbladet
    susanna.landor(at)hbl.fi
    040 562 9568 Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    Svenska kulturfonden
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817

    Lue lisää »

  • 17.6.2020 Ajankohtainen

    Vårdrobotar lär sig svenska med bidrag av Kulturfonden

    Tjänste- och vårdrobotar ska kunna kommunicera på begriplig svenska. Det är drivkraften bakom Åbo Akademis och Arcadas gemensamma projekt kring artificiell intelligens och robotik inom social- och hälsovård. Kulturfonden bidrar med totalt 200 000 euro till projektet. Coronapandemin har aktualiserat frågan om att använda robotar inom vården. En robot är hygienisk och smittfri. Nu startar ett projekt som ska ta reda på hur vårdklienter och studerande upplever möten med robotar.   För att AI-lösningar och robotik ska vara till nytta för svenskspråkiga användare behövs ett utvecklingsprojekt i robotik på svenska i Finland. Projektet känns viktigt för oss som har fokus på utbildning och forskning som gynnar det svenska i Finland. Vård, omsorg och utbildning på det egna modersmålet är ett fundament för identiteten och för ett gott liv, säger Berndt-Johan Lindström, ledande utbildningsombudsman på Svenska kulturfonden. Genom projektet skapas applikationer för utvalda robotplattformar. Arcada och Experience Lab vid Åbo Akademi i Vasa samarbetar kring designarbetet och testningen av innehållet i applikationerna inom vården. – Om vi ska arbeta tillsammans med robotar i vården måste vi kunna lita på dem. För att robotarna ska stödja vården på ett etiskt och meningsfullt sätt ska de fungera på en begriplig svenska, säger Susanne Hägglund, forskningsarkitekt på Experience Lab vid Åbo Akademi i Vasa. På Arcada involveras studerande i vård, IT och tjänstedesign. Forskningssamarbetet ger en djupare förståelse för hur socialrobotiken kan användas i vård, omsorg och andra miljöer på svenska. Vi använder sociala robotar i undervisningen. Det ger studerande ökad förståelse för teknologisk förändring i arbetslivet. Vi kombinerar undervisningen inom olika branscher så att studerande tidigt lär sig att arbeta med roboten som kollega, säger Henrika Franck, prorektor för forskning och innovation på Arcada. Bidraget på 200 000 euro fördelas jämnt mellan Åbo Akademi och Arcada. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 17 juni 2020 Noggrannare information: Berndt-Johan Lindström
    Ledande ombudsman, utbildning
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi
    040 838 1358 Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    040 537 1494

    Lue lisää »

  • 16.6.2020 Ajankohtainen

    Ny upplaga av Tänk språk! – läs strategin på Sydkustens webbplats

    Från och med 2020 är det Sydkustens landskapsförbund som sköter administrationen och distributionen av Tänk språk! Språkstrategi för småbarnspedagogiken med bidrag av Kulturfonden. Strategin är för dig som jobbar inom småbarnspedagogik. I strategin hittar du information om hur du som pedagog kan skapa en gynnsam miljö för barnens språkutveckling Tänk språk! har under våren 2020 utkommit i en elfte upplaga. Läs mer om strategin här. Du kan läsa språkstrategin kostnadsfritt på Sydkustens webbplats. Sydkusten administrerar språkstrategin med bidrag av Kulturfonden.

    Lue lisää »

  • 11.6.2020 Ajankohtainen

    Martin Enroth är vår nya ombudsman i Österbotten

    Vi har valt Martin Enroth till vår nya ombudsman i Österbotten. Martin börjar jobba på Kulturfondens kansli i Vasa i augusti 2020. Martin Enroth är ett organisationsproffs och en aktiv frilansande musiker. Sedan 2007 har han jobbat som verksamhetsledare på DUNK – De Ungas Musikförbund i Svenskfinland. Han är utbildad pedagogie magister vid Åbo Akademi (2007), har en examen i utbildningsledarskap och studerar som bäst till musikpedagog vid Yrkeshögskolan Novia. – I Österbotten finns flera ledande konstutbildningar och ett stort kunnande på alla kulturområden. Som ombudsman i Österbotten blir det viktigt för mig att vara i tät kontakt med fältet och med alla som berörs av Svenska kulturfonden, säger Enroth. Martin Enroth tar över efter Håkan Omars som i våras utsågs till prefekt för Institutionen för kultur inom Yrkeshögskolan Novia. Omars har jobbat på Kulturfonden sedan november 2003. – Vi är mycket nöjda över att få Martin som vår nya medarbetare. Han känner bra till kultur- och utbildningsfältet i hela svenskspråkiga Österbotten. Martin har dessutom koll på verksamheten både på gräsrotsnivå och bland professionella, säger Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden. Noggrannare information: Martin Enroth
    0500 661973
    martin.enroth(at)gmail.com Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 5950817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi Kontakta Martina Landén-Westerholm för pressbilder på Enroth.

    Lue lisää »

  • 11.6.2020 Ajankohtainen

    Nästan 40 förslag på årets Fredrika-stipendiat

    I början av maj vände vi oss till dig med en fråga: Känner du en vardagshjälte? Någon som gör en insats utöver det vanliga inom till exempel skola och utbildning, vård, sociala sektorn eller föreningsliv? Vi fick nästan 40 förslag på vem som kunde bli årets Fredrika 2020. Nu går en stipendiekommitté igenom de förslag vi fått. Mottagaren av Fredrika Runeberg-stipendiet utses av en kommitté med representanter för
    • Svenska kulturfonden,
    • Finlands svenska Marthaförbund,
    • Svenska kvinnoförbundet och
    • Svenska folkskolans vänner. Årets Fredrika 2020 offentliggörs onsdagen den 2 september 2020. I år kommer årets Fredrika-stipendiat att firas virtuellt. På grund av det osäkra coronaläget ordnar vi ingen fest på Runebergshemmet i Borgå. Vi återkommer med mera information närmare festdatumet.  Du kunde lämna in förslag på årets Fredrika mellan den 8 maj och den 25 maj 2020. Om Fredrika Runeberg-stipendiet Inom Svenska kulturfonden finns Fredrika Runebergs stipendiefond. Fondens syfte är att bevara minnet av Fredrika Runebergs gärning och stimulera till den samhällsmoderlighet som var utmärkande för henne. Stipendiet kan inte sökas, men i kunde du för första gången föreslå din Fredrika-stipendiat. Stipendiet utdelas varje år på Fredrikas födelsedag den 2 september. Läs mer om Fredrika Runeberg-stipendiet.

    Lue lisää »

  • 10.6.2020 Ajankohtainen

    Pengarna på armlängds avstånd

    Populismens återtåg har aktualiserat frågan om styrningen av medel till enbart vissa former av kultur. För de avgående ordförandena Ann-Luise Bertell och Stefan Wallin är principen om att pengarna inte får diktera formen för den fria konsten och kulturen helig. Det här är en förkortad version av reportaget som ingick i Kulturfondens årsbok 2019. Du kan läsa årsboken här. Observera att reportaget skrevs innan coronakrisen.
    Text: Jens Berg
    Bild: Cata Portin Sex år är snart till ända. Ann-Luise Bertells och Stefan Wallins andra och därmed också sista mandatperioder som ordförande för Svenska kulturfondens delegation respektive styrelse närmar sig sitt slut. Därför bad jag dem att fundera ut en symbolisk plats för den här intervjun. De valde Musikhuset i Helsingfors. – Vi valde Musikhuset bland annat för att Svenska kulturfonden firade Finlands 100-årsjubileum här med den stora finlandssvenska konserten Spegling som garanterat blev ett minne för livet för åtminstone alla de barn som uppträdde under kvällen, säger Bertell. Historielöst om monokultur Den här avskedsintervjun kommer att handla mycket om samhällets styrkor och om de nya hotbilder som har dykt upp under de år som Bertell och Wallin har fungerat som ordförande. Tack vare sina uppdrag har de haft en utmärkt utkikspost därifrån de kunnat följa med och reagera på samhällsutvecklingen. – Miljöfrågan och populismens återtåg är de två saker som kanske mest har präglat 2010-talet. I och för sig har vi ju länge varit medvetna om miljöns tillstånd med det är nu som det har lyfts upp på riktigt av både den yngre generationen och av forskningen. Speciellt landsbygden – och därför också Svenskfinland – berörs mycket av till exempel köttskammen och trycket på att resa mera klimatsmart, säger Bertell. När Bertell och Wallin valdes till sina uppdrag 2014 såg världen annorlunda ut. Någon tanke på att Donald Trump skulle bli USA:s president fanns inte. Ryssland hade inte invaderat Krim. Brexit kändes som en utopi. Och »fake news« var ett okänt begrepp. – Det här är exempel på hur oförutsägbar världen är. Men det finns också element som framstår som klippor när hela världen står i brand och en sådan klippa borde ju rimligtvis vara uppfattningen om att kulturen är värdefull och tidlös. Kulturen förändras, den speglar sin tid och den opponerar sig mot sin tid. Man kan till och med säga att kulturen blir starkare när det blåser, säger Wallin. Och på det kulturpolitiska fältet blåser det. År 2014 hade Sannfinländarna ännu inte suttit med i regeringen, men nu sex år senare är de åtminstone utifrån opinionsmätningarna det största partiet i landet. I deras färska medie- och kulturpolitiska program definierar de vilken typ av kultur och konst som borde få åtnjuta offentlig finansiering. Enligt Finlands största parti i dag borde bland annat public service-uppdraget och stödet till minoritetskulturer krympas. – De ligger trots allt i täten nu och med tanke på kommande val måste vi förhålla oss till dem på något sätt. Men inte bara mellan raderna utan också på raderna uttrycker de nu en historielös uppfattning om att Finland igen borde bli en monokultur, som om det skulle vara något vi borde gå tillbaka till. Men så är det ju inte. Vi har aldrig varit en monokultur. Se till exempel bara på Viborg där det talades 6–7 språk ända fram till 1940-talet, säger Wallin. – Ett skräckexempel på det här är det som nu händer i den svenska kommunen Sölvesborg där kultur- och bibliotekschefen nyligen sa upp sig efter påtryckningar från Sverigedemokraterna om vilken kultur och litteratur som ska bekostas av kommunen. Politikerna ville till exempel inte ha så mycket litteratur på andra språk än svenska i sina bibliotek. Det är både skrämmande och otroligt att man kan se det här som en väg framåt när man betraktar världen idag, suckar Bertell. Konsten kommenterar samhället Både Bertell och Wallin återkommer ofta till den heliga principen om att det måste finnas ett tydligt avstånd mellan pengarna och den fria konsten. I klartext betyder det att pengarna inte kan och får styra de uttryck som olika kulturformer väljer att ta. Det här gäller för såväl den offentliga kulturpolitiken som för hur Svenska kulturfonden använder sin makt via pengarna. Jag för in samtalet på hur kulturen och konsten nu reagerar på det som sker i samhället. Hur märks det i dag? – De flesta som söker sig till konsten och kulturen gör det för att de vill uttrycka något. Därför blir konsten och kulturen ofta också en kommentar på det som sker i samhället. Ofta går konsten och kulturen före och visar på en riktning som samhället är på väg mot, säger Bertell. Vilka konkreta exempel ser du just nu? – Det finns många exempel i Svenskfinland. Unga teatern spelar nu Fascinerande ismer, som handlar om hur populismen föds. Annika Luthers senaste bok De sista entusiasterna handlar om hur ett främmande virus börjar sprida sig. Också inom dansen och bildkonsten finns det många exempel på direkt samhällsdiskussion just nu, svarar Bertell. Ann-Luise Bertell och Stefan Wallin betonar vikten av att se Svenskfinland som en helhet. Stefan Wallin påpekar att speciellt det nya informationssamhället, med en allt högre grad av direkta och medvetna lögner i offentligheten, gör att behovet av att vi ifrågasätter blir allt större. – Det här är en utmaning för kulturen, litteraturen, journalistiken och för allt skapande samhällsarbete. Vi måste för det första förstå att det blivit så här och sedan gå till positiv motattack. Man kan använda kulturella uttryck också som direkta politiska motoffensiver, jämför bara med Finlandia-hymnen av Jean Sibelius och vilket budskap han hade med den, säger Wallin. Hur har Svenska kulturfondens strategiska satsningar som motoffensiv sett ut? – Jag kommer att tänka på två saker. Det ena är att vi gett resurser för lyckad integration i Svenskfinland – och därmed också i hela Finland. Det andra är nog det tvåspråkiga programmet Hallå!, som också är ett svar på tidsandans prickskytte mot det svenska i Finland. Vi ville därför bygga en bro mellan våra nationalspråk och öka den ömsesidiga förståelsen och antalet positiva möten mellan det svenska och det finska, svarar Wallin. Risktagning och kvalitet Det som speciellt glädjer Bertell och Wallin är att de har fått verka under så gynnsamma ekonomiska förutsättningar. Under deras tid vid rodret har de disponibla medlen ökat så att Svenska kulturfonden nu årligen kan dela ut över 40 miljoner euro. Under sina sex år de har de med andra ord kunnat dela ut cirka en kvarts miljard euro! Det gör att man har kunnat satsa mycket och brett. Därför är det en enkel uppgift för dem att räkna upp projekt och bidrag som gör dem extra nöjda. De nämner gärna satsningarna på universiteten och yrkesskolorna parallellt med de större strategiska projekten. Samtidigt gläds de över att fonderna och stiftelserna nu har börjat samarbeta mera. – Vi har försökt koordinera för att minska det överlappande arbetet. Ett exempel är ansökningarna för filmstöd som vi nu sköter tillsammans med Konstsamfundet. Ibland kommer vi överens om att göra vissa saker tillsammans med andra och ibland inte. Nu känner vi bättre till varandras verksamhet, säger Wallin. Wallin och Bertell återkommer ofta till kravet på kvalitet och också till de risker som finns inbyggda när en fond sitter på stora summor pengar. – När pengarna ökar och vi är en liten folkspillra som ska dela på dem så måste vi hela tiden vara medvetna om kvaliteten. Den måste vara på åtminstone nationell men helst på internationell nivå. Det måste finnas konkurrens och inom det här området ska våra efterträdare fortsätta att fundera på hur man ska fördela pengarna på det smartaste sättet, säger Bertell. Från händelsernas centrum På tal om efterträdare blir jag nyfiken på vilka egenskaper de tycker att en person behöver för att framgångsrikt kunna fungera som ordförande för styrelsen eller delegationen. – Det behövs kunskap om Svenskfinland, kärlek och intresse för kultur, konst och utbildning, en förmåga att samarbeta och också en förmåga att argumentera för sina tankar och idéer, säger Bertell. – Och en förmåga att se Svenskfinland som en helhet och inte vara alltför förälskad i bara det egna postnumret, skjuter Wallin in. Det man ger till en är inte bort från någon annan. Det är svårt att avgöra om det är vemod eller lättnad som präglar Wallin och Bertell när de nu ser slutet på sin andra och sista mandatperiod. Sannolikt både och. – Att man har fått befinna sig mitt i händelsernas centrum har möjliggjort möten, ny kunskap och upplevelser som man annars inte hade fått. Den kontaktytan förlorar man nu. Men allt har sin tid, säger Wallin. – Jag kommer nog mest att sakna kontakten med människorna. Man träffar så många från olika samhällssektorer som man annars inte skulle ha mött. Sedan kommer jag inte att sakna just den tidpunkten när de 4 000 ansökningarna dyker upp. Du ska ha en åsikt om alla och det känns ärligt talat lite skönt att inte längre behöva ta stress för var och en av dem, säger Bertell. Ann-Luise Bertell • Född 1971 i Vasa, bor i Vörå
    • Magister i teaterkonst från Teaterhögskolan i Helsingfors
    • Skådespelare, författare och regissör
    • Teaterchef vid Wasa Teater 2011–2015
    • Ordförande för Svenska kulturfondens delegation, andra mandatperioden 2017–2020
    • Jobbar med just nu: Teaterchef vid Wasa Teater från och med 1.8.2020
    • Den mest användbara finlandismen: Hoppeligen
    • Mitt favorituttryck på dialekt: No rållar do
    • En förkortning vi borde införa i Svenskfinland: GIB (gasen i botten) Stefan Wallin • Född 1967 i Vasa, bor i Åbo
    • Politices magister från Åbo Akademi
    • Riksdagsledamot för SFP 2007–2019
    • Minister 2007–2012
    • Ordförande för Svenska kulturfondens styrelse, andra mandatperioden 2017– 2020
    • Jobbar med just nu: Head of Public Affairs, samhällelig rådgivning på nordisk nivå i Miltton-gruppen
    • Den mest användbara finlandismen: Roskis eller sidusidu
    • Mitt favorituttryck på dialekt: He e mytschi no
    • En förkortning vi borde införa i Svenskfinland: FAF (=förbjud alla förkortningar) Mikaela Nylander utsågs i februari 2020 till styrelsens nya ordförande. Mikael Svarvar utsågs i maj 2020 till delegationens nya ordförande.

    Lue lisää »

  • 9.6.2020 Ajankohtainen

    Gutsy Go förebygger marginalisering

    Ungdomar ska vara delaktiga i samhället. Det här är tanken bakom den prisbelönta metoden Gutsy Go. Nu ska metoden spridas också bland svenskspråkiga högstadieelever. Kulturfonden bidrar med 50 000 euro. Gutsy Go stöder ungdomar som vill göra goda gärningar för närsamhället och för mänskor som behöver hjälp. Ungdomarna blir fredsskapare på gräsrotsnivå och bidrar till att öka välmående och minska polariseringen i samhället. Det här är värdefullt, säger Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden. Genom Gutsy Go får ungdomar möjlighet att påverka sin närmiljö. De får identifiera och lösa problem i sin hemkommun. Till exempel minska ensamheten bland seniorer och hjälpa dem med hushållssysslor. Ungdomarna får sedan handledning av medieproffs i att utveckla sina idéer, filma sina insatser och editera materialet till videoklipp som sprids på nätet. Nu ska metoden nå ut till fler svenskspråkiga högstadieelever genom en satsning på tvåspråkighet. Några finlandssvenska fonder bidrar med finansiering på sammanlagt 150 000 euro. Kulturfondens andel är 50 000 euro. Ett pilotprojekt för att använda metoden på två språk har redan drivits i Sibbo med goda resultat. Nu ska Gutsy Go användas också i Vasaregionen och i Åbo med omnejd. Ungefär 100 svenskspråkiga lärare utbildas till Gutsy Go-coachar. Den tvåspråkiga satsningen resulterar i 100 tvåspråkiga videoklipp. Videoklipp på tidigare Gutsy Go-gärningar hittar du här. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 9 juni 2020 Noggrannare information: Sören Lillkung
    vd
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi
    040 620 7500 Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    040 537 1494

    Lue lisää »

  • 1.6.2020 Ajankohtainen

    Hur skulle du illustrera dagens samhälle?

    Nu ordnar Svenska kulturfonden PON-tävlingen för unga tecknare. Tävlingen är öppen för alla som är under 30 år och bosatta i Finland. Tävlingen pågår fram till den 30 september 2020. I PON-tävlingen efterlyser vi teckningar som kommenterar dagens samhälle. Det kan vara seriestrippar, karikatyrer eller andra tecknade verk som berör samhället. Tekniken är fri – men tävlingsbidragen ska kunna klassas som en teckning. Endast fysiska alster godkänns. Du som är född efter år 1990 och är bosatt i Finland eller på Åland kan delta i tävlingen. Du deltar genom att lämna in din teckning i original. Du kan lämna in flera bidrag till tävlingen, men bidragen som du lämnar in ska du inte tidigare ha publicerat, ställt ut eller deltagit i tävlingar med. Juryn i PON-tävlingen består år 2020 av Filippa Hella, Christina EricssonHannah Kaihovirta och Anssi Hurme. Kulturfondens ombudsman Matts Blomqvist fungerar som juryns sekreterare. Uppdatering 14.10.2020: Vinnarna offentliggörs i under hösten 2020. Om PON-tävlingen för unga tecknare Fonden till PONs minne inom Svenska kulturfonden är grundad på initiativ av systrarna Marika Christensson och Christina Ericsson för att hedra minnet av deras far konstnären Per-Olof Nyström (1925-1996). P-O Nyström var konstnärlig chef för Tauchers reklambyrå 1951-1988 och framträdde även som landskapsmålare. Dessutom var han knuten till Hufvudstadsbladet som tecknare under många år. Fondens ändamål är att stödja främst unga tecknare. Den senaste PON-tävlingen ordnades år 2015. Anna-Sofia Nylund-Allén vann första pris i tävlingen. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här. Svenska kulturfonden
    Pressmeddelande
    Helsingfors den 1 juni 2020 Noggrannare information ges av: Matts Blomqvist
    Ombudsman
    matts.blomqvist(at)kulturfonden.fi
    050 592 3795 Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    040 537 1494

    Lue lisää »

  • 29.5.2020 Ajankohtainen

    Spökhuset fick nytt liv

    I festsalen är stolarna radade och i aulan står en moped parkerad – förberedelserna för Vörå ungdomsförenings revy anno 2020 är i full gång. Med på scenen finns bland andra ordförande Niklas Svartbäck, vice ordförande Victor Ohlis och sekreterare Fanny Hästbacka. (Observera att det här reportaget skrevs innan coronakrisen.) Året är 1912. Koskeby ungdomsförening grundas och ett föreningshus byggs. År 1953 bygger man ut huset till vad det är i dag. 26 år senare, 1969, går fem föreningar ihop och Vörå ungdomsförening grundas. Sedan 2009 har Vörå ungdomsförening renoverat nästan oavbrutet. Det hela startade med ett större projekt där man rustade upp festsalen, scenen, aulan, köket och serveringsrummet. Föreningshuset hade då sett sina bästa dagar. I ett skede stod gräset så högt runt husknutarna att en jordbrukare bärgade hö från vad som i dag är parkeringsplats. – Det var som ett spökhus. Slitet och utnött, beskriver Ohlis. – Jo, det gick knappt att koka kaffe i köket, tillägger Svartbäck. Vörå ungdomsföreningen genomförde renoveringen som ett EU-finansierat Leaderprojekt tillsammans med intresseorganisationen Aktion Österbotten. Man samarbetade också med ytbehandlingslinjen vid Yrkesakademin i Österbotten. Ungdomsföreningen tog ett eget banklån och fick bidrag via Hembygdsförbundet, Vörå kommun och Kulturfonden. År 2012 hade man rott i land projektet och den totala prislappen för renoveringen landade på 136 300 euro. Banklånet på 26 000 euro betalades tillbaka på ett år. Lärorik renovering Efter den omfattande renoveringen har man också utfört mindre renoveringar. I föreningshuset finns förutom allmänna utrymmen, som festsal och serveringsrum, också en liten verkstad, övningsrum för band och teatergarderoben. Flera av dessa har rustats upp efterhand. Sommaren 2018 förnyades taket på föreningshuset med bidrag från Vörå kommun, Hembygdsförbundet, Vörå Sparbanks Aktiastiftelse och Kulturfonden. Renoveringarna varit lärorika. – Man vet aldrig vad man kommer hitta när man renoverar, säger Svartbäck. Hästbacka lyfter fram talkofolket som en oerhört viktig del av renoveringarna. – Vi har kunnigt folk på talko. Alltid finns det någon som kan något om ytbehandling, byggarbeten och elarbeten. Om man inte kan från förut så lär man sig på plats. Ett ställe att hänga på Alla tre konstaterar att föreningshuset i dag är ett allmännyttigt hus där det ofta ordnas olika sammankomster som dop, julfester och möten. Också skolavslutningar ordnas i festsalen. Vad har renoveringarna betytt för föreningen? – Folk har fått upp ögonen för huset, säger Niklas Svartbäck. Fanny Hästbacka berättar att också utomstående visat intresse för huset, mycket tack vare att lokalen är fräsch och funktionell. Där har till exempel ordnats bröllopsfester utan att paret haft någon anknytning till Vörå. På vinden i den 800 kvadratmeter stora byggnaden är det senaste renoveringsprojektet i full gång. Där rustar man upp ett 120 kvadratmeter stort utrymme för Vörås ungdomar. – Tanken är att skapa något där ungdomarna får vara delaktiga, säger Svartbäck och berättar att kravet var att ungdomarna själva är med och renoverar. Idén bakom ungdomsrummet uppstod som ett samarbete mellan Vörå ungdomsförening och Vörå Lions Club. Målsättningen är att skapa ett mångfunktionellt utrymme med bland annat toalett, ett litet kök och ett tv-rum. – Finansieringen för ungdomsrummet har vi löst tillsammans med Vörå Lions Club, säger Ohlis och berättar att många finansiärer står bakom projektet, bland annat Kulturfonden. Revyn som dragplåster De stora danserna på 70- och 80-talet med tusentals besökare är i dag ett minne blott, även om man fortfarande ordnar några mindre danser ett par gånger om året. Ett annat evenemang som tidigare lockade Vöråborna till föreningshuset var den populära bingon. Verksamheten har förändrats på 30 år, men ett inslag består – revyn. För Vörå ungdomsförening är den årets höjdpunkt. Publiksiffrorna ligger kring 2000–3000 personer per år. – Revyn har i dag inte enbart en lokal koppling. Vi har öppnat upp för en större publik, säger Hästbacka. I Vörå ungdomsförening är revyn också den stora inkörsporten till styrelsen. Så var det även för Svartbäck, Ohlis och Hästbacka som alla började med att stå på revyscenen innan de tog steget in i styrelsen. – Jag brukar säga att år 2000 steg jag in i huset och efter det har jag inte stigit ut, skämtar Niklas Svartbäck. Text: Alexia Sahl Bild: Ken Kackur Det här reportaget ingår i Kulturfondens årsbok 2019. Läs hela årsboken här.

    Lue lisää »

  • 28.5.2020 Ajankohtainen

    Nya regler för auskulteringsbidraget

    Ska du auskultera nästa läsår? Vi har under många år beviljat bidrag för blivande ämneslärares pedagogiska studier i Vasa. Nu ändrar vi reglerna för vårt så kallade auskulteringsbidrag. Från och med den 1 juni 2020 kan alla blivande ämnes- och yrkeslärare söka bidraget för pedagogiska studier som ger behörighet att undervisa i svenskspråkiga läroinrättningar i Finland. Vi ställer alltså inte längre krav på var du avlägger de pedagogiska studierna. Det viktiga är att du blir behörig att undervisa i svenska skolor i Finland. Bidraget är – precis som tidigare – för blivande ämnes- och yrkeslärare; inte för klasslärarstuderande och andra pedagogikstuderandes i vilkas grundexamen ingår pedagogiska studier för lärare. De sistnämnda kan istället ansöka om bidrag från Studiefonden. När ska du söka? Bidragen har tidigare haft fri ansökningstid, men från och med den 1 juni 2020 tar vi emot ansökningar endast i november. Du måste lämna in din ansökan innan du inleder auskulteringen. Vi beviljar inte bidraget retroaktivt. För vad kan du få bidrag? Vi kan bevilja bidraget för pedagogiska studier som ger ämnes- eller yrkeslärarbehörighet i svenskspråkiga läroinrättningar i Finland (”auskultering”). Yrkeslärare kan få bidraget för behörighetsgivande närstudiedagar och praktik. Bidraget ska täcka en del av dina levnads- och resekostnaderna under studie- och praktiktiden. Hur stort är bidraget? Bidraget för de pedagogiska studierna kan vara högst 1 000 euro per sökande och kan sökas bara en gång. Har du frågor? Kontakta gärna vår ombudsman Katarina von Numers-Ekman, katarina.von.numers-ekman(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 25.5.2020 Ajankohtainen

    Utbetalning av bidrag under sommaren

    Under sommaren måste du i god tid anhålla om utbetalning av våra beviljade bidrag. Mellan den 22 juni och den 10 augusti 2020 har vi endast tre utbetalningsdagar. Sänd din anhållan senast den 19 juni 2020, om du vill att vi betalar ut bidrag under sommarperioden. Mellan den 22 juni och den 10 augusti är våra utbetalningsdagar: den 22 juni 2020den 20 juli 2020den 10 augusti 2020 De här utbetalningsdagarna gäller både Kulturfondens och Studiefondens bidrag. Du anhåller om utbetalning elektroniskt. I e-postmeddelandet som du fick då du beviljades bidrag finns noggrannare instruktioner. Om du inte har anhållit om utbetalning under vår sommarpaus senast den 19 juni, är du tvungen att vänta på utbetalningen till mitten av augusti. Om coronakrisen påverkar projektet eller verksamheten Om ditt projekt eller din verksamhet påverkas av coronakrisen, läs det här innan du anhåller om utbetalning. Skjuts projektet upp? Kontakta Kulturfondens kansli om ditt projekt eller din verksamhet skjuts upp, ändrar omfattning eller på annat sätt inte stämmer överens med planen du presenterade i ansökan. Kontakta vårt kansli enligt instruktionen nedan. Är projektet inhiberat? Lyft inte bidraget, innan du vet att projektet eller verksamheten som du beviljats bidrag faktiskt blir av. Kontakta Kulturfondens kansli enligt instruktionen nedan. Så här kontaktar du oss Kontakta oss via vårt stipendiehanteringssystem i alla ärenden som gäller ditt bidrag. Logga in via webbsidan https://ansokan.kulturfonden.fi. Om du har flera sökandeprofiler måste du använda de inloggningsuppgifter som hör ihop med den ansökan som beviljats. Välj sedan menyalternativet ”Korrespondens”. Kansliet sommarstängt Svenska kulturfondens kansli är sommarstängt mellan den 22 juni och den 3 augusti 2020. De flesta anställda håller sin semester då och några tar också ut övertidsledigt. Från och med måndagen den 3 augusti når du oss som vanligt igen. Ha en riktigt skön sommar!

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description