Ajankohtaista

  • 13.12.2021 Ajankohtainen

    Från digital gränsövervakning till en ny förmögen elit

    Elva projekt har valts för finansiering inom forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället. Projekten representerar allt från digital hälsa och juridik till klimatforskning och kulturforskning. Det totala finansieringsbeloppet är cirka 10,5 miljoner euro. Framtida utmaningar i Norden är ett sjuårigt forskningsprogram som finansierar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Norden. Programmet inriktar sig på det 21:a århundradets stora samhällsutmaningar och på hur de förstås och hanteras av våra nordiska samhällen. Programmet fick under våren in 449 ansökningar och nu har elva projekt valts ut för finansiering. Forskningsprogrammet betonar mångvetenskaplighet och samarbete över de nordiska nationsgränserna. I de elva utvalda projekten deltar forskare från Finland, Sverige, Norge och Danmark och ett trettiotal olika forskningsdiscipliner finns representerade. Tom Moring, ordförande för forskningsprogrammets styrgrupp, är väldigt nöjd med de projekt som kommer att finansieras. – De utvalda projekten är mångvetenskapliga och kombinerar samhällsvetenskaper och humaniora på nya sätt. De har också klar samhällsrelevans och uppvisar en bred spridning över olika forskningsdiscipliner. Intresset för programmet bland forskare var så stort och ansökningarna var av så hög kvalitet att alla finansiärer valde att höja sina ursprungliga finansieringsbelopp. Dessutom fick vi en ny finansiär i Familjen Kamprads stiftelse på slutrakan av ansökningsprocessen, säger Tom Moring. Forskningsprogrammet finansieras av de finländska stiftelserna och föreningarna Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne samt av de svenska stiftelserna Riksbankens Jubileumsfond och Familjen Kamprads stiftelse. Målet med Framtida utmaningar i Norden är, utöver forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, att programmet även ska bidra till konkret samhällsnytta. För mer information om Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället, besök futurenordics.org eller kontakta Christer Kuvaja
    Forskningschef
    Svenska litteratursällskapet i Finland
    +358 40 152 2314
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak4d5a6ead836f8f99898fa303ce3ecc52').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy4d5a6ead836f8f99898fa303ce3ecc52 = 'christer.kuvaja' + '@'; addy4d5a6ead836f8f99898fa303ce3ecc52 = addy4d5a6ead836f8f99898fa303ce3ecc52 + 'sls' + '.' + 'fi'; var addy_text4d5a6ead836f8f99898fa303ce3ecc52 = 'christer.kuvaja' + '@' + 'sls' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloak4d5a6ead836f8f99898fa303ce3ecc52').innerHTML += ''+addy_text4d5a6ead836f8f99898fa303ce3ecc52+''; Kulturfonden delfinansierar fem projekt Projektet Nordic Basic Schools as Past, Present and Future Sites for Solving the Challenges of Making Diverse Inclusive Knowledge-Based Societies (Nordiska grundskolor förr, nu och i framtiden som platser att lösa utmaningarna med att skapa inkluderande kunskapsbaserade mångfaldssamhällen) studerar hur grundskolan som fysisk plats har bidragit till social samhörighet, inkludering och exkludering från 1970-talet till i dag. Speciellt fokus läggs vid hur de materiella förändringarna och digitaliseringen har påverkat och förändrat den sociala samvaron i skolan i de nordiska länderna. I projektet ingår forskare från Finland, Sverige, Danmark och Norge, och de företräder pedagogik, historia och tillämpad lingvistik. Projektet är förlagt till Åbo Akademi och leds av Fritjof Sahlström, professor i pedagogik. Projektet beviljades 900 000 euro för fyra år. I projektet Ethnic Stereotypes Over Time – a Nordic Comparison (Etniska stereotyper över tid – en nordisk jämförelse) studerar forskare från Sverige och Finland hur och varför stereotyper om nationella minoriteter och invandrargrupper har förändrats sedan 1955 till i dag. Syftet är att öka kunskapen om relationerna mellan etniska grupper och därigenom kunna förutse hur relationerna utvecklas i framtiden. Forskarna i projektet företräder sociologi och Nordenstudier. Projektet är placerat vid Institutet för framtidsstudier i Sverige med forskningsledaren, FD Moa Bursell, som projektledare. Projektet beviljades 670 000 euro för fyra år. Projektet Tackling Precarious and Informal Work in the Nordic Countries (PrecaNord) (Att tackla prekärt och informellt arbete i de nordiska länderna) undersöker hur hållbar den nordiska modellen är i och med förändringarna på arbetsmarknaden, där allt fler har ovissa eller informella arbetsförhållanden. Forskare inom sociologi, socialantropologi, ekonomi och migrationsstudier i Finland, Sverige och Norge studerar förekomsten av och trenderna inom ovisst och informellt arbete i de här länderna. Projektet är placerat vid Helsingfors universitet och projektledare är Lena Näre, biträdande professor i sociologi. Projektet beviljades 950 000 euro för fyra år. I projektet The Future of Nordic Youth in Rural Regions: A Cross-National Qualitative Longitudinal Study in Four Nordic Countries (Framtiden för nordiska ungdomar i rurala regioner: en övernationell kvalitativ, longitudinell undersökning i fyra nordiska länder) undersöker forskare från Finland, Sverige, Danmark och Norge ungdomars livserfarenheter, framtidsplaner och tillhörighet på landsbygden, som präglas av avfolkning och en åldrande befolkning i alla nordiska länder. Undersökningen berör historia, sociologi, pedagogik, kulturforskning och geografi. Projektet är förlagt till Jyväskylä universitet och projektledare är Kaisa Vehkalahti, docent i  kultur- och socialhistoria. Projektet beviljades 900 000 euro för tre år och åtta månader. Projektet Keeping New Money on Board. The New Nordic Wealth Elites and the Future of the Welfare Mode (Att hålla de nya pengarna ombord. De nya förmögna eliterna i Norden och välfärdstankens framtid) undersöker nya förmögna eliter, framför allt it- och finanseliterna och deras inställning till de värderingar som ligger till grund för den nordiska välfärdsstaten. Kommer de här eliterna att förändra eller utmana den nordiska modellen och dess särdrag såsom hög beskattning och en stor offentlig sektor? Forskarna i projektet kommer från Finland och Sverige och de är specialiserade inom sociologi, kommunikationsforskning, kulturforskning och företagsadministration. Projektet är placerat vid Tammerfors universitet, och projektledare är docenten i mediekultur Hanna Kuusela. Projektet beviljades 900 000 euro för tre år och nio månader. Totalt elva projekt Projektet The Automated Administration: Governance of ADM in the Public Sector (Den automatiserade administrationen: styrningen av ADM [automatiserat beslutsfattande] inom den offentliga sektorn) undersöker hur automatiserat beslutsfattande kan införas utan att grundläggande rättigheter, god förvaltningssed och tilliten till offentliga institutioner äventyras. Forskare inom rättssociologi, statskunskap, medier och kommunikation, teknik- och vetenskapsstudier och rättsdogmatik i Sverige och Finland deltar i projektet, som är placerat vid Lunds universitet. Stefan Larsson, docent i teknologi och social förändring, är projektledare. Projektet beviljades 950 000 euro för fyra år. Projektet Demography and Democracy – Healthy Ageing in a Digital World (Demografi och demokrati – friskt åldrande i en digital värld) studerar hur personer över 75 år har tillgång till digitala hälsovårdstjänster i syfte att motverka att digitaliseringen leder till skillnader i hälsa och digitala klyftor inom den äldre befolkningen i Norden. Projektet är placerat vid Lunds universitet och involverar forskare inom bland annat kommunikation, digital hälsa, hälsosociologi, socialt arbete och gerontologi i Sverige, Danmark och Finland. Projektledare är Helena Sandberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Projektet, som finansieras av Familjen Kamprads stiftelse, beviljades 990 000 euro för fyra år. Projektet Peripheral Visions: When Global Agendas Meet Nordic Energy Peripheries (Perifera visioner: När globala agendor möter nordiska energiperiferier) undersöker hur man tänker sig den förnybara energiomställningen, hur den genomförs och ifrågasätts i de nordliga delarna av Sverige och Finland samt på Grönland. Projektet engagerar forskare inom idé- och teknologihistoria, miljöhistoria, socialantropologi, humanekologi, statskunskap, ekologi och socialvetenskaplig energiforskning.  Projektledare är Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, där projektet också är placerat. Projektet beviljades 950 000 euro för tre år. Projektet Unpacking the Contention Between Openness and Security in the Nordic Region: Digital Public Surveillance Practices at Three State Borders (Att avtäcka motsättningen mellan öppenhet och säkerhet i Norden: digitala övervakningspraktiker vid tre nationsgränser) undersöker hur övervakning med metoder som bygger på artificiell intelligens och maskininlärning används vid nationsgränserna i Sverige, Norge och Danmark. Syftet är att visa på spänningen mellan öppenhet och säkerhet, där ökad säkerhet riskerar att inkräkta på individens integritet. Projektet är placerat vid Göteborgs universitet med Elena Raviola, professor i design management, som projektledare. I projektet medverkar forskare inom designstudier, informatik, sociologi, juridik, teknik- och vetenskapsstudier och organisationsstudier i Sverige, Danmark och Norge. Projektet beviljades 990 000 euro för fyra år. Projektet Fossil Free Futures: Divestment Across the Nordic Countries (Fossilfri framtid: Divestering i de nordiska länderna) undersöker drivkrafter som motiverar nordiska pensionsfonder att frångå investeringar i, det vill säga att divestera ur, fossila bränslen. Syftet med projektet är att bättre förstå aktörer som driver på förändring, hur de värderar investeringar och vilka verktyg de använder. Projektledare är Linda Soneryd, professor i sociologi, och de övriga deltagarna i projektet är forskare inom sociologi, teknik- och vetenskapsstudier, ekonomisk sociologi och klimatforskning från Sverige, Norge och Danmark. Projektet är förlagt till Stockholms universitet och beviljades 870 000 euro för tre år. Projektet The Future of Diverse and Disadvantaged Neighborhoods in the Nordic Welfare States – The Voices of Residents (Framtiden för heterogena och förfördelade bostadsområden i de nordiska välfärdsstaterna – invånarnas röster) genomför surveyundersökningar bland invånare i urbana bostadsområden med etnisk mångfald för att höra deras synpunkter på sin miljö. Samtidigt är projektets syfte att skapa metoder att höra personer som vanligen inte deltar i undersökningar. I projektet deltar forskare i statsvetenskap och stadsgeografi från Sverige, Danmark, Norge och Finland. Projektet är förlagt till Göteborgs universitet med professorn i statsvetenskap Peter Esaiasson som projektledare och det beviljades 850 000 euro för tre år. Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället är ett sjuårigt forskningsprogram som stimulerar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Norden. Programmet inriktar sig på det 21:a århundradets stora samhällsutmaningar, och hur de förstås och hanteras av våra nordiska samhällen. Forskningsprogrammet finansierar elva forskningsprojekt med totalt 10,5 miljoner euro. Målet med programmet är att forskningen ska komma samhället till nytta i form av lättillgänglig kunskap för medborgare och beslutsfattare. Forskningsprogrammet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland, Suomen Kulttuurirahasto, Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Riksbankens Jubileumsfond och Familjen Kamprads stiftelse.

    Lue lisää »

  • 2.12.2021 Ajankohtainen

    Familjen Kamprads stiftelse går in som finansiär i stort nordiskt forskningsprogram

    Forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället får en sjätte finansiär i Familjen Kamprads stiftelse från Sverige. Programmet finansierar forskning om vår tids stora samhällsutmaningar. Alla finansiärer har beslutat att höja sina finansieringsbelopp så att den totala summan nu uppgår till ca 10,5 miljoner euro. Framtida utmaningar i Norden är ett 7-årigt forskningsprogram för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning inom områden som innebär stora utmaningar, både socialt och kulturellt. Programmet vill framför allt stimulera forskning över nations- och disciplingränserna, och målet är att forskningsresultaten ska komma samhället till konkret nytta. Forskningsprogrammet finansieras av de finländska stiftelserna och föreningarna Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, den svenska stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och nu även Familjen Kamprads stiftelse. – Vi är glada att delta i forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden. Tillsammans bidrar vi till att stödja forskning som på ett tydligt sätt gör skillnad i samhället med kunskap och nytta för medborgare och beslutsfattare, samtidigt som vi stärker samarbetet mellan finansiärer i Norden, säger Lena Fritzén, verkställande ledamot för Familjen Kamprads stiftelse. Familjen Kamprads stiftelse grundades 2011 av Ingvar Kamprad och hans familj för att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas. Stiftelsen lägger stor vikt vid att resultaten av forskning och utbildning snarast och med kostnadseffektivitet ska komma de många människorna till del. – Det är med både glädje och stolthet vi välkomnar Familjen Kamprads stiftelse som finansiär i forskningsprogrammet, säger Christer Kuvaja, samordnare för forskningsprogrammet och forskningschef på Svenska litteratursällskapet i Finland. Att vi får en ny finansiär och att de andra finansiärerna vill höja sina finansieringsbelopp visar att den forskning vi kommer att bedriva inom programmet både håller en hög kvalitet och behövs. Ursprungligen skulle forskningsprogrammet finansiera mellan sex och tio projekt med upp till en miljon euro var. Efter ansökningsprocessen under våren och sommaren kunde finansiärerna konstatera att det bland de 449 inkomna ansökningarna fanns så många av hög kvalitet att man ville öka finansieringsbeloppen. Nu uppgår den totala summan för programmet till 10,5 miljoner euro. Projekten som får finansiering inom forskningsprogrammet presenteras inom en snar framtid. ***
    För mer information om forskningsprogrammet, kontakta Christer Kuvaja
    Forskningschef
    Svenska litteratursällskapet i Finland
    +358 40 152 2314
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakf931e013a7700898c08cf42904fb452f').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyf931e013a7700898c08cf42904fb452f = 'christer.kuvaja' + '@'; addyf931e013a7700898c08cf42904fb452f = addyf931e013a7700898c08cf42904fb452f + 'sls' + '.' + 'fi'; var addy_textf931e013a7700898c08cf42904fb452f = 'christer.kuvaja' + '@' + 'sls' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloakf931e013a7700898c08cf42904fb452f').innerHTML += ''+addy_textf931e013a7700898c08cf42904fb452f+''; För mer information om Familjen Kamprads stiftelses deltagande i forskningsprogrammet, kontakta Anna Carlström
    Presskontakt
    Familjen Kamprads stiftelse
    +46 72 54 34 700
    Lena Fritzén
    Talesperson och verkställande ledamot
    Nås via Anna Carlström Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället är ett 7-årigt forskningsprogram som stimulerar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Norden. Programmet inriktar sig på det 21:a århundradets stora samhällsutmaningar, och hur de förstås och hanteras av våra nordiska samhällen. Målet med programmet är att forskningen ska komma samhället till nytta i form av lättillgänglig kunskap för medborgare och beslutsfattare.

    Lue lisää »

  • 1.12.2021 Ajankohtainen

    Vi fick över 2800 ansökningar

    Nästan 90 procent av ansökningarna lämnades in under sista veckan i november. Vi fick drygt 2800 ansökningar under vår stora ansökningsmånad. Det är ungefär 200 färre än ifjol. Alla sökande får besked i mars 2022. – Jag är imponerad av alla sökande som trots alla utmaningar de två senaste åren orkar och vågar se framåt och planera nya projekt, säger Sören Lillkung, vd för Kulturfonden. Färre ansökningar inom alla områden Antalet ansökningar sjönk nu för andra året i rad. I år är första gången på över tio år som vi fick under 3 000 ansökningar i november. Efter en första analys verkar det som att ansökningarna har minskat ungefär lika mycket inom alla sektorer. Minskningen syns också i ett av våra populäraste bidrag. I år fick nästan 370 ansökningar om arbetsstipendium. Det är ungefär 80 färre ansökningar än ifjol. Trots att antalet ansökningar i november minskade, bedömer Sören Lillkung att Kulturfonden på årsbasis har fått ungefär lika många ansökningar som tidigare. Under de två senaste åren har Kulturfonden fått hundratals ansökningar via coronasatsningarna Kultur under tiden. – Vårt mål har varit att skapa flexibla ansökningssystem som speglar de sökandes behov. Många bidrag går att söka under hela året och vi har också nya ansökningstider för specifika bidrag, säger Lillkung. Större ansökt belopp Trots färre ansökningar är det totala ansökta beloppet större än ifjol. De sökande gör anspråk på nästan 72 miljoner euro. Det är ungefär en miljon euro mer än ifjol. Ansökningarna varierar mellan 100 och 1,5 miljoner euro. Många lämnar in ansökan i slutet av november Under den sista ansökningsveckan fick vi nästan 90 procent av ansökningarna. Den sista ansökningsdagen var den brådaste i vårt ansökningssystem. Då fick vi 1 550 ansökningar – alltså ungefär 55 procent. Under den sista timmen fick vi 246 ansökningar. Flest ansökningar från Helsingfors I de här kommunerna lämnade man in flest ansökningar: Helsingfors, 794 ansökningarVasa, 259Åbo, 200Raseborg, 151Jakobstad, 131Pargas, 110Esbo, 91Korsholm, 77Mariehamn, 76Borgå, 68 Informationen ovan baserar sig på den hemort som de sökande har angett i sin sökandeprofil. November i siffror Under onsdagen sorterar vi ansökningarna enligt inom vilket område de behandlas. Det betyder att antalet ansökningar kan leva litet.   2 814 ansökningar 1 550 ansökningar under sista dygnet 246 ansökningar under sista timmen 56 sökande lämnade in sin ansökan under dygnets sista tio minuter 192 mejl till kansliet(at)kulturfonden.fi 50 Zoom-möten med ombudsmän 63 samtal till vår tekniska hjälplinje 100 euro är det minsta ansökta beloppet 1,47 miljoner euro är det största sökta beloppet 72 miljoner euro är det totala ansökta beloppet Vad händer nu? Ombudsmännen i december och januari I december och januari sorterar, läser och bereder våra ombudsmän ansökningarna. Varje ombudsman läser hundratals ansökningar. Sakkunniga i februari I februari behandlar våra sakkunniga ansökningarna. De sakkunniga som vi anlitar är både svensk- och finskspråkiga personer som är experter inom sitt område. Eftersom det är viktigt att de sakkunniga kan utföra sitt uppdrag utan att bli utsatta för påverkan av personer som har anknytning till de ansökningar som behandlas, har vi valt att inte publicera deras namn. Styrelsen och delegation i mars Styrelsen och delegationen går igenom ansökningarna två gånger. Styrelsen fattar beslut på sitt andra möte. Alla sökande får besked inom mars. Besked inom mars Efter styrelsens möte mejlar vi besked till alla sökande; både till dem som beviljats bidrag och till dem som fått avslag. Har du frågor? Har du frågor kring processen? Du kan kolla vad som händer med din ansökan här eller ta kontakt med oss.

    Lue lisää »

  • 26.11.2021 Ajankohtainen

    Scen för samarbete

    I december ordnade vi webbseminariet “Scen för samarbete – modeller för lyckade kulturhus på svenska“. Efter sändningen fredagen den 10 december 2021 kl. 9.00-10.30 kan du se webbseminariet på vår Youtube-kanal. Fonder och stiftelsen stöder många kulturhus i Svenskfinland. I kulturhusen samlas verksamhet, kreativitet och också många viljor under samma tak. Hur kan man på bästa sätt grunda, utveckla och driva kulturhus på svenska i Finland? Tomas Järvinen fick uppdraget att göra en utredning om svenska kulturhus i Finland – särskilt Schaumansalen i Jakobstad, kvarteret Victoria på Busholmen i Helsingfors och Kulturhuset Fokus i Karis. Samtidigt gjorde Nina Gran en utredning om projektet Focus Mattliden i Esbo. Här kan du bekanta dig med Tomas Järvinens rapport Svenska kulturhus i Finland – hur, var och varför? Här kan du läsa Nina Grans utredning Focus Mattliden – en kultursmedja för nyskapande verksamhet. Vi presenterar nu utredningarna och inbjuder till diskussion om kulturhus på svenska i Finland. Webbseminariet Scen för samarbete är öppet för alla. Här kan du se webbseminariet: Program 9.00
    Välkomna
    Sören Lillkung, vd, Svenska kulturfonden
    Henrik Wolff, ordförande, Focus Mattliden 9.10
    Svenska kulturhus i Finland – hur, var och varför?
    Tomas Järvinen, utredare 9.40
    Focus Mattliden – en kultursmedja för nyskapande verksamhet
    Nina Gran, utredare 10.00
    Nycklar till friktionsfria fastighetsprojekt, paneldiskussion
    Joakim von Bergmann, vd, Kustregionens utbildningsfastigheter
    Jessica Mattila, verksamhetsledare, Kulturskafferiet Ritz
    Annika Nummelin, styrelseledamot, Svenska kulturfonden 10.30
    Seminariet avslutas Svenska kulturfondens fastighetschef Joel Johansson leder seminariet. Tomas Järvinens utredning beställdes och finansierades av Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen för Åbo Akademi, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen Tre Smeder, Svenska Folkskolans Vänner och Svenska kulturfonden. Nina Grans utredning gjordes på uppdrag av Föreningen Focus Mattliden rf. Noggrannare information om webbseminariet Joel Johansson
    fastighetschef
    joel.johansson(at)kulturfonden.fi
    tfn 050 354 0802 Mia Smulter
    producent
    mia.smulter(at)kulturfonden.fi
    tfn 0400 774 500

    Lue lisää »

  • 24.11.2021 Ajankohtainen

    Sopranen Anu Komsi får Erik Bergman-priset

    Anu Komsi får Erik Bergman-priset för sin exceptionellt mångsidiga gärning för vokalmusiken och sångkonsten både i Finland och utomlands. Priset är 30 000 euro och går till en kompositör eller utövande musiker som verkar i Finland. Erik Bergmans fond är en specialfond inom Svenska kulturfonden. Fonden har som ändamål att ”främja nya strävanden inom den seriösa musiken i vårt land”. I prismotiveringen konstateras: Sopranen Anu Komsi har skapat sig en internationell toppkarriär som fört henne till världens främsta opera- och konsertscener. Komsis gärning har varit exceptionellt mångsidig; hennes repertoar sträcker sig från renässansen till den nyaste samtidsmusiken. Särskilt unik är hennes insats som fördomsfri, skicklig och passionerad uttolkare av såväl den moderna musikens klassiker som den nyaste konstmusiken. Komsi har uruppfört en stor mängd nya vokalverk av vår tids främsta kompositörer, och hennes sångkonst har varit en märkbar inspirationskälla för många tonsättare i såväl hemlandet som utomlands. Även som beställare av nya verk har Komsi främjat finländsk musik. Under hennes konstnärliga ledarskap beställde och uruppförde West Coast Kokkola Opera tre intressanta nya inhemska operor, vilka väckte uppmärksamhet även internationellt. Anu Komsi har som konstnär visat sig behärska alla traditionens utmaningar, samtidigt som hon angett en riktning in i framtiden för vokalmusiken och sångkonsten.   Om prisutdelningen Priset överräcks på Erik Bergmans födelsedag den 24 november i samband med Helsingfors stadsorkesters jubileumskonsert i Musikhuset i Helsingfors. Helsingfors stadsorkester framför under ledning av Nils Schweckendiek verk som täcker Bergmans hela kreativa period från 1940 till 2000-talet. Mer information om konserten finns på Musikhusets webbplats. Om Erik Bergman-priset Tonsättaren och körledaren Erik Bergman föddes 1911. Erik Bergmans fond inrättades till Bergmans 80-årsdag år 1991. Erik Bergman-priset delades senast ut 2011. Tidigare pristagare är: tonsättaren Veli-Matti Puumala, 2011dirigenten Ulf Söderblom, 2001tonsättaren Jukka Tiensuu, 1996tonsättaren Paavo Heininen, 1991 Erik Bergmans fond har en egen styrelse som utser pristagare. I styrelsen finns representanter för i stadgarna definierade organisationer. Medlemmar i fondens styrelse är Nils Schwekendiek, Sibelius AkademinUlf Långbacka, Åbo AkademiMarkus Fagerudd, Finlands Tonsättare rfLauri Kilpiö, TeostoSören Lillkung, ordförande, Svenska kulturfondenÅsa Juslin, sekreterare, Svenska kulturfonden Se videon ”Erik Bergman i 20 planscher” här. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Åsa Juslin
    ledande ombudsman, kultur
    Svenska kulturfonden
    asa.juslin(at)kulturfonden.fi
    tfn 050 325 0825 Annika Rönnblad
    kommunikationsassistent
    Svenska kulturfonden
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    tfn 040 537 1494

    *** Erik Bergman-palkinto sopraano Anu Komsille Anu Komsi saa Erik Bergman-palkinnon harvinaisen monipuolisista teoistaan laulutaiteen edistämiseksi Suomessa ja ulkomailla. Palkinnon suuruus on 30 000 euroa ja se jaetaan Suomessa aktiivisesti toimivalle säveltäjälle tai muusikolle. Erik Bergmanin rahasto on yksi Svenska kulturfondenin erikoisrahastoista. Rahaston tarkoituksena on edistää uusia pyrkimyksiä taidemusiikin saralla Suomessa. Palkintoperustelut: Sopraano Anu Komsi on luonut huipputason kansainvälisen laulajanuran, joka on vienyt hänet maailman huomattavimmille ooppera- ja konserttilavoille. Komsin ura on ollut harvinaisen monipuolinen; hänen ohjelmistonsa on ulottunut renessanssista uusimpaan nykymusiikkiin. Erityisen ainutlaatuista on ollut Komsin toiminta modernin musiikin klassikoiden sekä uusimman nykymusiikin ennakkoluulottomana, taiturillisena ja intohimoisena tulkkina. Komsi on kantaesittänyt huomattavan määrän uusia vokaaliteoksia aikamme merkittävimmiltä säveltäjiltä, ja hänen laulutaiteensa on ollut monelle suomalaiselle ja ulkomaiselle säveltäjälle merkittävä inspiraation lähde. Suomalaista musiikkia Komsi on edistänyt myös uusien teosten tilaajana; mm. Komsin vuosia johtama West Coast Kokkola Opera tilasi ja kantaesitti kolme kiinnostavaa uutta suomalaista oopperaa, jotka saivat myös kansainvälistä huomiota. Anu Komsi on taiteilijana hallinnut suvereenisti tradition asettamat haasteet sekä samalla näyttänyt laulumusiikille ja -taiteelle suuntaa tulevaisuuteen. Palkinnonjako Palkinto jaetaan Erik Bergmanin syntymäpäivänä 24. marraskuuta Helsingin kaupunginorkesterin juhlakonsertin yhteydessä Musiikkitalossa Helsingissä. Helsingin kaupunginorkesteri esittää Nils Schweckendiekin johdolla teoksia koko Bergmanin aktiivisen uran ajalta. Lisätietoja konsertista löytyy Musiikkitalon verkkosivuilta.
    Erik Bergman-palkinto Säveltäjä ja kuoronjohtaja Erik Bergman syntyi vuonna 1911. Nimikkorahasto perustettiin Bergmanin 80-vuotispäivänä vuonna 1991. Edellinen Erik Bergman-palkinto jaettiin vuonna 2011. Aiemmin palkinnon ovat saaneet   säveltäjä Veli-Matti Puumala, 2011kapellimestari Ulf Söderblom, 2001säveltäjä Jukka Tiensuu, 1996säveltäjä Paavo Heininen, 1991 Palkinnonsaajan valitsee Erik Bergmanin rahaston hallitus. Hallituksen kokoonpano määräytyy rahaston sääntöjen mukaan. Hallituksen jäsenet ovat Nils Schwekendiek, Sibelius-AkatemiaUlf Långbacka, Åbo AkademiMarkus Fagerudd, Suomen Säveltäjät ryLauri Kilpiö, TeostoSören Lillkung, hallituksen puheenjohtaja, Svenska kulturfondenÅsa Juslin, hallituksen sihteeri, Svenska kulturfonden Katso Anu Komsin haastattelu tästä. Katso esittelyvideo ”Erik Bergman i 20 planscher” tästä. *** Lehdistötiedote
    Svenska kulturfonden

    Lue lisää »

  • 24.11.2021 Ajankohtainen

    Erik Bergman i 20 planscher

    Idag har det gått 110 år sedan Erik Bergman föddes. Se videon ”Erik Bergman i 20 planscher” här. Tonsättaren och körledaren Erik Bergman föddes 1911. Erik Bergmans fond är en specialfond inom Svenska kulturfonden. Bergmans fond inrättades till Bergmans 80-årsdag år 1991. Fonden har som ändamål att ”främja nya strävanden inom den seriösa musiken i vårt land”. Erik Bergman-priset delas ut onsdagen den 24 november 2021 kl. 20.

    Lue lisää »

  • 22.11.2021 Ajankohtainen

    Grand utvecklar för över 80 000 euro

    Svenska kulturfonden ger 82 500 euro till kulturhuset Grand i Borgå. Med hjälp av bidraget ska Grand utveckla verksamheten och på sikt få en egen stabil ekonomi. – Vi stöder mer än gärna kulturhus, men för oss är det också viktigt att verksamheten inte enbart är beroende av våra bidrag. Vårt mål är nu att Grand utvecklar verksamheten, skapar flera egna produktioner, ökar sina intäkter och på sikt klarar sig med bidrag som ligger på samma nivå som de vi ger till andra kulturhus, säger Svenska kulturfondens vd Sören Lillkung. Det här har hänt Kulturfonden har under många år beviljat bidrag för verksamheten i kulturhuset Grand i Borgå. Redan när kulturhuset grundades i slutet av 1990-talet var Kulturfonden involverad. Fram till år 2020 ägde dessutom Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar fastigheten som Grand verkar i. Kulturfonden har gett större bidrag till Grand än till andra jämförbara kulturhus, men i mars 2021 sänktes bidraget från 60 000 till 20 000 euro. Fastigheten Grand hade sålts till Aktiastiftelsen i Borgå och hyressubventionen som tidigare ingått i bidraget var inte länge aktuell. Kulturfonden och Grand har sedan våren tillsammans diskuterat olika sätt att utveckla verksamheten. Bredare repertoar och egna produktioner I slutet av november inleder en styrgrupp som leder utvecklingen sitt arbete. – Grand ska vara ett levande teaterhus med en mångsidig repertoar med allt från teaterskolor till amatörteatrar, egna produktioner och professionella uppsättningar. Vi vill stärka vår egen produktion, ha regelbunden teaterverksamhet i huset och också stödja andra östnyländska kulturaktörer, säger Nadina Vihinen som är verksamhetsledare vid Kulturföreningen Grand. Projektet drivs under två år ochen extern granskare utvärderar det redan från start. Kulturfondens bidrag utbetalas till Kulturföreningen Grand som driver kulturhuset i Borgå.Föreningen driver också Luckan i Borgå, men bidragen till Luckan har inte förändrats under de senaste åren. Här finns alla bidrag som Kulturfonden beviljat till Kulturföreningen Grand sedan 2007. Kulturfondens ordförande Mikaela Nylander anmälde jäv och deltog inte i behandlingen eller beslutet. *** Svenska kulturfonden Pressmeddelande – får fritt publiceras Måndagen den 22 november 2021 Noggrannare information ger Sören Lillkung (kommentarer)
    vd
    040 620 7500
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi Nadina Vihinen (kommentarer)
    verksamhetsledare, Kulturföreningen Grand
    040 845 6133
    nadina.vihinen(at)grand.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 16.11.2021 Ajankohtainen

    Hälsningar från Kulturfonden

    Fick du mejl av oss förra veckan? Då skickade vi vårt första nyhetsbrev. Vill du få information om våra bidrag och vår verksamhet i din inkorg? I vårt första nyhetsbrev fanns ett urval av våra bästa tips till dig som förbereder din ansökan i november. Vi skickar vårt nyhetsbrev till dig som har godkänt att vi sänder dig information om våra bidrag och vår verksamhet. Nyhetsbrevet utkommer några gånger per år. Beställ vårt nyhetsbrev här. Du kan när som helst avsluta din prenumeration på nyhetsbrevet.

    Lue lisää »

  • 15.11.2021 Ajankohtainen

    Digitaalinen asiakaspolku ja matkailutuotteen ostoprosessin kehittäminen

    Työpajojen ja valmennuksien avulla kehitämme yhdessä yritysten kykyä toteuttaa digitaalista myynti- ja markkinointityötä sujuvasti, luontevasti ja täsmällisesti digitaalisia kanavia hyödyntäen. Yksi  kysytyimmistä valmennuksistamme on digitaalinen asiakaspolku, asiakaskokemus ja ostoprosessin kehittäminen digitaalisissa kanavissa. Digitaalinen löydettävyys Lähestymistapamme digitaalisen asiakaskokemuksen ja ostoprosessin kehittämiseen on ensijaisesti yrityksen digitaalisen löydettävyyden eli verkkojalanjäljen riittävyys. Rakennamme  osallistuville yrityksille erittäin käytännönläheiset työpajat ja valmennukset, joissa huomioidaan matkailuliiketoiminnan … Lue lisää The post Digitaalinen asiakaspolku ja matkailutuotteen ostoprosessin kehittäminen first appeared on Sähköinen Liiketoiminta Suomi Oy.

    Lue lisää »

  • 9.11.2021 Ajankohtainen

    Staten och stiftelser grundar ny fond för scenkonst – ökade bidrag enligt ny modell

    Staten och några stora finländska stiftelser grundar en gemensam fond som stöder konst med flera miljoner euro. Fondens bidrag riktas inledningsvis till det fria fältets scenkonstgrupper som samarbetar med konstinstitutioner vilka får statsandelar för sin verksamhet. Syftet med den nya fonden är att förändra och förbättra konstfinansieringen på lång sikt; inte att minska effekten av de nedskärningar som riktats mot branschen. Finska staten och fyra finländska stiftelser som stöder kultur grundar en fond för att stödja scenkonst enligt en ny finansieringsmodell. Nu investeras 10 miljoner euro i fonden, men beloppet kan senare öka. Statens andel av startkapitalet är 5 miljoner euro, förutsatt att riksdagen godkänner regeringens budgetförslag för 2022. Den privata finansieringen fördelar sig så här: Suomen Kulttuurirahasto 3,9 miljoner euroSvenska kulturfonden 0,5 miljoner euroAlfred Kordelinin säätiö 0,3 miljoner euroJenny ja Antti Wihurin säätiö 0,3 miljoner euro Också andra privata finansiärer är välkomna att bidra till den nya fonden med satsningar på minst 0,3 miljoner euro. Kapitalet ska inte bli vinstbringande, utan används i sin helhet för att stödja konst under de kommande åren. Inledningsvis tar fonden emot bidragsansökningar från scenkonstgrupper som år 2022 beviljas verksamhetsbidrag av Taike. Idag finns 170 sådana grupper; två tredjedelar av dem är aktiva inom scenkonst och en tredjedel inom tonkonst. Senare utreds om det är möjligt att utvidga målgruppen till att omfatta också andra konstområden. De sökande måste samarbeta med en eller flera VOS-institutioner – alltså konstinstitutioner som får statsandelar för sin verksamhet. Bidragets slutliga belopp beror på biljettintäkterna från föreställningarna. Om sökande skapar konst som är relevant för en bredare publik, kan produktionen ge en betydande vinst. Också VOS-institutionen får en överenskommen ersättning för samarbetet. Den nya fonden möjliggör ett positivt bokslut för de grupper som lyckas producera nya klassiker. Målet med den nya finansieringsmodellen är att förbättra förutsättningarna för etablerade aktörer på det fria fältet. Samtidigt vill man ge dem möjlighet till en bättre finansiering, högre konstnärlig kvalitet och bredare publik. De fria grupperna kämpar varje år med en begränsad finansiering. Coronapandemin har ytterligare försvårat situationen, men branschen ser nu ut att långsamt återhämta sig. Med hjälp av den nya finansieringen kan scenkonstgrupper både skapa nya produktioner och förlänga livscykeln för produktioner som man redan tidigare skapat. Det här underlättar för de grupper som är inne i en projektspiral som gör det svårt att bygga upp ett ekonomiskt överskott som ger en buffert för framtiden. Via bidragen ska grupper på det fria fältet få möjlighet att använda befintliga utrymmen och också på andra sätt samarbeta med VOS-institutioner. Samtidigt bidrar turnéverksamhet till ett livligt kulturutbud på olika håll i landet. Tillgången på konst ökar, olika konstuttryck möjliggörs, nivån på helhetsfinansieringen höjs och klyftan mellan aktörerna på det fria fältet och de statligt finansierade aktörerna minskar. Båda parter kan via samarbete lära sig och vinna fördelar. De fria grupperna får en ekonomisk buffert, de kan betala rimliga ersättningar till dem de anlitar och de har bättre möjligheter att planera för framtiden. Då publikbasen breddas, framhävs konstens betydelse i samhället och i förlängningen växer också det politiska stödet för konstfinansiering. Den nya fondens första ansökningsomgång är våren 2022. Instruktioner till sökande publiceras före årsskiftet. Den nya fonden minskar inte på stiftelsernas normala utdelning – bidrag beviljas i samma utsträckning som tidigare. *** Pressmeddelande, tisdagen den 9 november 2021 Noggrannare information:
    Överdirektör Riitta Kaivosoja, Undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 129
    Överombudsman Antti Arjava, Suomen Kulttuurirahasto, tfn 050 385 7600
    Vd Sören Lillkung, Svenska kulturfonden, tfn 040 620 7500
    Vd Erik Båsk, Alfred Kordelinin säätiö, tfn 040 825 8071
    Ombudsman Arto Mäenmaa, Jenny ja Antti Wihurin rahasto, tfn 050 2536

    Lue lisää »

  • 6.11.2021 Ajankohtainen

    Kulturfonden prisbelönar lokala eldsjälar

    På Svenska dagen belönar Kulturfonden personer som gjort insatser för kultur eller utbildning på svenska i sin region. I år får skådespelaren och regissören Kim Gustafsson det nyländska Svenska dagen-priset, musikern Mikael Långbacka får det åboländska priset och Föreningen Kulturgaraget det österbottniska. Svenska kulturfondens Svenska dagen-pris är på 5 000 euro. I varje region utses en pristagare. Nylands svenska kulturfonds Svenska dagen-pris Skådespelaren och regissören Kim Gustafsson Skådespelaren, regissören, dramaturgen och teaterpedagogen Kim Gustafsson är en brobyggare på det nyländska teaterfältet. Hans produktioner är ofta gränsöverskridande både till sitt innehåll och sammanhang. I sitt arbete med invandrare, personer med funktionsnedsättning och sitt engagemang för Pride-rörelsen visar han betydelsen av respekt och förståelse. Kim ställer alltid upp, han är en veritabel idéspruta och hans stora hjärta klappar både för hembygden och för hela kulturfältet. Kim Gustafsson. Bild: Ingemar Raukola Åbolands svenska kulturfonds Svenska dagen-pris Musikern Mikael Långbacka Musikern Mikael Långbacka har målmedvetet väckt liv i blåsmusiken i Åboland. Först pendlade han från Esbo till blåsklubbar runtom i Åboland, bland annat Korpo, S:t Karins och Kimitoön. Senare startade han bigband-verksamhet i Houtskär, Nagu och Pargas. År 2014 var Mikael med om att grunda föreningen BlåsÅboland, som i dag erbjuder musiker i alla åldrar mångsidiga möjligheter att spela blåsinstrument. Micke Långbacka. Österbottens svenska kulturfonds Svenska dagen-pris Föreningen Kulturgaraget i Karleby Föreningen Kulturgaraget i Karleby är en samlingsplats för konst och kultur i Karleby med omnejd. Föreningen synliggör det svenska språket i Karleby och arbetar för en levande tvåspråkighet. Kulturgaraget är en brobyggare mellan olika språk och konstformer. Föreningens eldsjälar visar på ett imponerande sätt hur man kan ta tillvara gamla byggnader och skapa en professionell kulturscen i en inspirerande och rustik miljö. Robert och Tina Hagnäs på Kulturgaraget. Bild: Jorma Uusitalo. Svenska dagen-pristagarna utses av Kulturfondens regionala direktioner. Direktionernas medlemmar presenteras här. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 6 november 2021 Närmare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kuturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 4.11.2021 Ajankohtainen

    Elfvik-ateljélägenheterna är populära

    Vi har fått 41 ansökningar om att bo och jobba i Kulturfondens ateljélägenheter på Busholmen i Helsingfors. Alla sökande får besked i december 2021. Kulturfondens vd, kulturombudsman och fastighetschef behandlar nu alla ansökningarna som vi fick före utgången av oktober. Alla sökande får besked i december 2021 och kan flytta in i lägenheterna under nästa år.  Om Elfvik-ateljéerna Vi hyr ut Elfvik-ateljéerna som stipendielägenheter till svenskspråkiga professionella konstnärer och skådespelare. Stipendieperioden är fem år. Ateljéstipendierna beviljas för förtjänstfull verksamhet som skapande konstnär. I mars 2017 utsåg vi de fjorton första stipendiaterna som fick flytta in i de splitternya Elfvik-ateljéerna i Victoriakvarteret i Helsingfors. Den första femårsperioden tar slut under hösten 2021 och under 2022 får nio nya stipendiater flytta in i. Här kan du läsa mera om stipendielägenheterna. Anmäl ditt intresse Eftersom lägenheter ibland blir lediga innan femårsperioden är slut, är ansökningsformuläret öppet hela året på vår webbplats. Kom ihåg att bekräfta din ansökan en gång om året. (Du får en mejlpåminnelse via vårt ansökningssystem.) Har du frågor? Kontakta gärna vår fastighetschef Joel Johansson (joel.johansson(at)kulturfonden.fi).

    Lue lisää »

  • 3.11.2021 Ajankohtainen

    Nästan 60 nya läromedel produceras med hjälp av fonderna

    Gymnasiet övergår stegvis under läsåret 20212022 till en ny läroplan och det har medfört ett ökat behov av nya, digitala läromedel. Det stora behovet syns tydligt bland ansökningarna till de finlandssvenska fondernas läromedelsgrupp, vars utdelning steg med 90 procent i år. Läromedelsgruppen består sedan drygt tio år av Föreningen Konstsamfundet, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Svenska folkskolans vänner (SFV) och Svenska kulturfonden. I år har sammanlagt 115 stipendier delats ut till läromedelsförfattare, översättare och sakgranskare för en summa på totalt 368 023 euro av läromedelsgruppen. Det är nästan 175 000 euro mer än i fjol. – Ökningen på 90 procent har vi finansierat med överskott från tidigare år, men vi har också fått tilläggsfinansiering från de fonder som deltar i läromedelssamarbetet. Genom samarbetet jobbar vi för att eleverna i de svenskspråkiga skolorna kan använda sig av högklassiga läromedel, säger Niklas Wahlström, beredande tjänsteman i läromedelsgruppen och sektorsansvarig för utbildning på SFV. År 2021 har läromedelsgruppen delat ut stipendier för produktionen av sammanlagt 58 läromedel: 48 för gymnasiet och 10 för den grundläggande utbildningen. De finlandssvenska förlagen producerar inte läromedel för yrkesutbildningen på grund av dålig lönsamhet, och därför har det inte varit aktuellt för läromedelsgruppen att bevilja stipendier till den delen av andra stadiets utbildning. Men det är något man nu planerar se över. – Vi vet att läromedlen för yrkesutbildningen på många håll är bristfällig, ibland även helt obefintlig. Utbildningsstyrelsen gör just nu en kartläggning av utbudet inom den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen som vi kommer att ta del av. Som komplement har läromedelsgruppen beställt en utredning av Tankesmedjan Magma som ger oss en djupare lägesanalys och ett underlag vi kan jobba vidare ifrån, säger Åsa Rosenberg, ordförande för läromedelsgruppen och ombudsman på Svenska kulturfonden. Läromedlet som produkt utvecklas just nu i snabb takt. Dessutom har allt fler aktörer tagit sig in på marknaden. –  En ökad konkurrens mellan förlagen höjer kvaliteten på läromedlen, vilket är bra. Dagens svenskspråkiga läromedel i Finland har hög kvalitet och är långt utvecklade produkter med många olika pedagogiska delar, säger Niklas Wahlström. Läromedelsgruppens syfte är att stödja produktionen av finlandssvenska läromedel och att arbeta för att eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland ska kunna använda sig av läromedel som motsvarar utbudet inom den finskspråkiga utbildningen. Ansökningstiden pågår hela året och gruppen beviljar stipendier i tre omgångar. *** Pressmeddelande
    Helsingfors, den 3 november 2021 Föreningen Konstsamfundet
    Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd
    Svenska folkskolans vänner
    Svenska kulturfonden Mer information:

    Åsa Rosenberg, ombudsman
    Svenska kulturfonden
    tfn 0500 744 477
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak50ab9c47601343b6a857a629794daea5').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy50ab9c47601343b6a857a629794daea5 = 'asa.rosenberg' + '@'; addy50ab9c47601343b6a857a629794daea5 = addy50ab9c47601343b6a857a629794daea5 + 'kulturfonden' + '.' + 'fi'; var addy_text50ab9c47601343b6a857a629794daea5 = 'asa.rosenberg(at)kulturfonden.fi';document.getElementById('cloak50ab9c47601343b6a857a629794daea5').innerHTML += ''+addy_text50ab9c47601343b6a857a629794daea5+''; Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning
    Svenska folkskolans vänner
    tfn 050 548 2100
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak472532f3ac666892f0ffed496eb46790').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy472532f3ac666892f0ffed496eb46790 = 'niklas.wahlstrom' + '@'; addy472532f3ac666892f0ffed496eb46790 = addy472532f3ac666892f0ffed496eb46790 + 'sfv' + '.' + 'fi'; var addy_text472532f3ac666892f0ffed496eb46790 = 'niklas.wahlstrom(at)sfv.fi';document.getElementById('cloak472532f3ac666892f0ffed496eb46790').innerHTML += ''+addy_text472532f3ac666892f0ffed496eb46790+'';

    Lue lisää »

  • 28.10.2021 Ajankohtainen

    Vill du ha hjälp med din ansökan?

    I november tar vi emot ansökningar inom alla områden. På vår webbplats hittar du våra bästa tips för ansökan. Om du vill diskutera din ansökan med våra ombudsmän kan du boka ett Zoom-möte. Vi har samlat våra bästa tips på vår webbplats. Vi har listat de 16 punkter våra ombudsmän hoppas att alla sökande känner till. Här hittar du korta svar på de allra vanligaste frågorna vi får. Det här är samtidigt våra 16 bästa tips för att undvika de vanligaste misstagen i ansökan. På den här webbsidan har vi listat alla våra artiklar med goda tips för ansökan. Kolla gärna tipsen innan du lämnar in din ansökan. Kolla också våra instruktionsvideor om ansökan. Boka en ombudsman Om du vill diskutera din ansökan kan du boka ett möte med någon av våra ombudsmän. Vi läser inte din ansökan under mötet men ger dig gärna tips och råd på vägen. Så här bokar du tid Gå till vår bokningssida för att boka en tid.  Mötet är 30 minuter långt. Vi har tider nästan varje vecka i november, också kvällstid. Beskriv kort ditt ärende i din bokning. Vi matchar dig vid behov med den ombudsman som kan ditt område bäst. Du kan inte själv välja vilken ombudsman du bokar ett möte med. Efter att du bokat tid får du en bekräftelse per mejl som innehåller länken till mötet. Om ni ska vara flera med på mötet kan du skicka länken till de andra deltagarna. Vill du hellre ringa eller mejla? Du kan alltid också ringa eller mejla oss. Våra kontaktuppgifter hittar du här. Har du en teknisk fråga? I november kan du ringa vår hjälplinje om du har en teknisk fråga om vårt ansökningsprogram. På den här sidan kan du läsa mer hjälplinjen. På sidan hittar du också telefonnummer och jourtider. Våra ombudsmän svarar inte på tekniska frågor om vårt ansökningsprogram under Zoom-möten.

    Lue lisää »

  • 28.10.2021 Ajankohtainen

    Kritik och imponerade stilistik i kolumntävlingen Argh?

    Henrika Brink från Katedralskolan i Åbo får första pris i årets kolumntävling Argh? – en skrivartävling för dig som har något på hjärtat. Hennes stilistiska kolumn med kritik mot modersmålsundervisningen imponerade på juryn. Tävlingen är öppen för studerande vid gymnasier och yrkesskolor. Vinnarna i årets kolumntävling Argh? är: Henrika Brink, Katedralskolan i Åbo, första prisLinn Sønnerstad, Gymnasiet Lärkan i Helsingfors, andra prisValia Sadiq, Ekenäs Gymnasium, tredje prisKatarina Johansson, Katedralskolan i Åbo, juryns hedersomnämnde Årets kolumntävling Argh? samlade 69 bidrag. Populära teman i kolumnerna var feminism, utsatthet, klimatångest och utanförskap. Många skribenter resonerade kring coronaåret och beskrev oro och frustration bland unga. Juryn konstaterar i sitt utlåtande om tävlingen: Juryns helhetsbedömning av årets textskörd är att våra unga nu skulle vara betjänta av lite mer optimistiska framtidsprognoser, samt konkreta åtgärder som skulle ge dem hopp om ett hållbart och jämställt framtida samhälle. Prisutdelning på Helsingfors bokmässa Pristagarna belönas på Helsingfors bokmässa torsdagen den 28 oktober kl. 15.00 på scenen Kallio. Samtidigt uppmärksammas också vinnarna i två andra skrivtävlingar. Prisutdelningen är öppen för alla. Vill din redaktion intervjua vinnarna? Mejla Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakd5e7da16785d7860b9267378502ef5d0').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyd5e7da16785d7860b9267378502ef5d0 = 'martina.landen-westerholm' + '@'; addyd5e7da16785d7860b9267378502ef5d0 = addyd5e7da16785d7860b9267378502ef5d0 + 'kulturfonden' + '.' + 'fi'; var addy_textd5e7da16785d7860b9267378502ef5d0 = 'martina.landen-westerholm' + '@' + 'kulturfonden' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloakd5e7da16785d7860b9267378502ef5d0').innerHTML += ''+addy_textd5e7da16785d7860b9267378502ef5d0+''; för kontaktuppgifter till vinnarna. Pristagarna och juryns motiveringar Första pris Flugsnappare i motljus – Henrika Brink, Katedralskolan i Åbo Skribenten ställer sig med imponerande stilistik kritisk till innehållet i dagens modersmålsundervisning. Hen vågar bryta mönstret och inleder sitt alster med ett fiktivt textsjok, som juryn anser är av hög kvalitet. Med tanke på den här uppenbara förmågan att skriva kan man bara önska att skribenten i framtiden ges, eller tar sig, möjlighet att utveckla sin begåvning. Klicka här för att läsa kolumnen Flugsnappare i motljus. Andra pris Förr eller senare reagerar jag – Linn Sønnerstad, Gymnasiet Lärkan i Helsingfors
    Många skribenter har också i år försökt sig på temat jämställdhet eller feminism, men ofta saknar texterna en tillräckligt personlig vinkling för att de ska lyckas bli mera än allmänna. Ibland är utgångspunkten i stället så personlig att texten bara blir ett uttryck för förståelig ilska och frustration. Skribenten för den här texten skriver däremot både engagerat och balanserat med utgångspunkt i sina egna erfarenheter. Språket är moget och nyanserat, vilket bidrar till en samtidigt känslofylld men ändå övervägd text. Tredje pris Bara ett till dött barn på en turkisk strand – Valia Sadiq, Ekenäs Gymnasium Med en väl uppbyggd text och ett starkt personligt engagemang tar sig skribenten an flyktingkriserna i världen. Redan den kraftfulla och ikoniska rubriken visar vad skribenten vill ha sagt. Skribenten ställer flera retoriska frågor och skapar snabbt en kontakt med läsaren. Hen försöker med sin text att väcka den sovande massan vid sina skärmar och dagstidningar. Vakna medmänniskor! Alla förtjänar en andra chans i livet. Hedersomnämnande Sårade änglar – Katarina Johansson, Katedralskolan i Åbo Det är sällan den så kallade lilla människan ges utrymme i en kolumn. Kanske är det speciellt sällan den lilla människan ges utrymme i en text skriven av en väldigt ung person. Med glädje läste därför juryn denna fina och välskrivna hyllning till hen som jobbar i kassan i närbutiken eller den som alltid ställer upp för alla och hjälper, men sällan får ett tack. Texten andas en fräsch positivitet och en medmänsklighet som verkligen behövs just nu och den värmde länge efter läsningen. Om kolumntävlingen Argh? Svenska modersmålslärarföreningen i Finland arrangerar kolumntävlingen Argh? med bidrag från Svenska kulturfonden.I år ordnades tävlingen för tionde gången.Tävlingen är öppen för alla studerande i svenskspråkiga gymnasier i Finland och motsvarande åldersgrupp inom yrkesutbildningen kunde delta.Uppdraget är att skriva en kolumn på högst 3 000 tecken. Ämnet får skribenterna välja fritt.Första pris är en resa för två personer till en valfri nordisk huvudstad. Andra och tredje pris är en pekplatta laddad med skönlitteratur.Den vinnande kolumnen publiceras på www.kulturfonden.fi.Juryns medlemmar var i år: Jeanette Björkqvist, journalist, Johanna Holmström, författare och Petter Wallenius, lektor i historia och samhällskunskap. *** Pressmeddelande, Helsingfors den 28 oktober 2021 Noggrannare information: Katarina von Numers-Ekman
    ombudsman, utbildning
    katarina.von.numers-ekman(at)kulturfonden.fi
    tfn 050 360 7436 Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    tfn 040 595 0817 Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    tfn 040 537 1494

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description