Ajankohtaista

  • 9.11.2020 Ajankohtainen

    Vill du skriva eller fotografera till vår årsbok?

    Vill du skriva ett reportage till vår årsbok? Eller vara en av de fotografer som vi samarbetar med? Nu efterlyser vi vassa skribenter och skärpta fotografer. I maj 2021 ger vi ut Kulturfondens årsbok 2020. Här beskriver vi intressanta projekt som drivits med hjälp av Kulturfondens finansiering. Och förstås personerna bakom projekten. Då vi gör årsboken samarbetar vi med flera skribenter och fotografer. Nu kan du anmäla ditt intresse för att bli en av våra samarbetspartners. Också du som har tidigare samarbetat med oss får gärna höra av dig. Journalisten Jens Berg är redaktör för årsboken 2020. Läs mer om Jens Berg. Så här anmäler du intresse Mejla oss senast söndagen den 22 november 2020 på jens(at)montem.fi. Berätta kort om dina erfarenheter och vilket ämnesområde du helst beskriver. Vi uppmuntrar journalister och fotografer med olika fokusområden att anmäla intresse. Bifoga ett arbetsprov och kontaktuppgifterna till en referens. Vi återkommer till dig med besked i december. Om du blir en av dem vi samarbetar med kommer vi överens om uppdraget och villkoren innan du påbörjar ditt arbete. Materialet till årsboken producerar vi huvudsakligen mellan januari och mars. Här kan du bekanta dig med tidigare årsböcker.

    Lue lisää »

  • 9.11.2020 Ajankohtainen

    Nu kan du igen lämna in ansökan

    Vårt ansökningsprogram var ur spel i ungefär en timme på måndagsmorgon eftersom vår tjänsteleverantör hade oväntade tekniska problem. Nu fungerar ansökningsprogrammet som vanligt. Ansökningar lämnats in innan det tekniska problemet inträffade finns kvar i ansökningssystemet.

    Lue lisää »

  • 6.11.2020 Ajankohtainen

    Körer – satsa på nyheter och kvalitet

    Coronakrisen har förändrat också körernas verksamhet. Nu är det läge för utveckling. I den här videon tipsar våra ombudsmän Martin Enroth och Matts Blomqvist om vad körer ska tänka på. Under coronakrisen hoppas vi att körer tar tid för att utvecklas. Kanske kören kan utveckla sin repertoar med nytt och kvalitativt innehåll? Eller boka in en session med en vokalcoach eller gästdirigent? Öva in ny repertoar? Om kören är en förening – kanske föreningsstrukturen behöver utvecklas? Tänk ändå på rådande restriktioner och rekommendationer. Körer kan också ansöka om bidrag för projekt och för verksamhet. Vi beviljar bidrag till både amatör- och yrkeskörer. Vi beviljar gärna bidrag till projekt som stärker barnkörer. Vi ser gärna att körer ansöker om bidrag gör inkluderande projekt och olika samarbeten. Vi kan inte bevilja bidrag för deltagaravgifter för evenemang som Kulturfonden finansierar. Vi kan inte heller bevilja bidrag för dirigentens lön om kören verkar under ett medborgarinstitut. Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 6.11.2020 Ajankohtainen

    Kulturfonden prisbelönar lokala hjältar på Svenska dagen

    På Svenska dagen belönar Kulturfonden personer som gjort insatser för kultur eller utbildning på svenska i sin region. I år får Astrid Nurmivaara det nyländska Svenska dagen-priset, Siv Sandberg får det åboländska priset och Thuy Dieu Luu får det österbottniska priset. Svenska kulturfondens Svenska dagen-priser är på 5 000 euro vardera. Prisen överräcks det här året under små ceremonier i respektive region. Pristagarna utses av Kulturfondens regionala direktioner. Direktionernas medlemmar presenteras här. Nylands svenska kulturfond prisbelönar Astrid Nurmivaara, Kårböle, Helsingfors Hembygden och dess historia ligger Astrid Nurmivaara varmt om hjärtat. Hon arbetar för att upprätthålla det kollektiva minnet och bygemenskapen i de äldre delarna av Vanda och i Kårböle. Astrid Nurmivaara är ordförande för Kårböle ungdomsförening, föreningen Guidefyren och Vanda krigsveteraner. Hon var en av initiativtagarna till Kårböle bys 600-årsjubileum, som följdes av en utställning om Kårböle och ledde till att verksamheten inom Kårböle ungdomsförening fick en nystart. Astrid Nurmivaara är en genuin Kårbölebo. Hon är uppvuxen i Kårböle som tidigare i sin helhet var en del av Helsinge kyrkoby. Nylands svenska kulturfonds Svenska dagen-pris på 5 000 euro överräcks i Västersundom den 6 november 2020. Åbolands svenska kulturfond prisbelönar Siv Sandberg, Åbo Siv Sandberg, samhällsforskare, universitetslärare och politices licentiat, hjälper oss att förstå hur politiken och samhällsstrukturerna påverkar vår vardag i smått och i stort. Hon visar vad reformer, kommunsammanslagningar och valresultat leder till för individen. Siv Sandberg delar frikostigt med sig av sin breda kompetens både i det dagliga arbetet vid Åbo Akademi och som kolumnist i dagstidningar. I sina samhälleliga analyser omvandlar hon komplexa, byråkratiska helheter till tillgänglig information kryddad med underfundig humor. Åbolands svenska kulturfonds pris på 5 000 euro överräcks vid en mindre ceremoni under november. Österbottens svenska kulturfond prisbelönar Thuy Dieu Luu, Närpes Thuy Dieu Luu har genom sitt arbete som samhälls- och hälsokommunikatör bidragit till att stärka integrationen i Närpes. Thuy är en viktig länk mellan staden och förvaltningen, arbetsplatserna, skolorna, daghemmen och hemmen. Thuy Dieu Luu har bidragit stort till att profilera Närpes som en stad som arbetar aktivt för att stärka integrationen av nyinflyttade personer. Thuys arbete leder till ett bättre samhälle och ökat välmående, framför allt för personer som vill skapa ett nytt hem och en hållbar framtid i Närpes. Österbottens svenska kulturfonds Svenska dagen-pris på 5 000 euro överräcks i Närpes den 6 november 2020. Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 6 november 2020 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kuturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 5.11.2020 Ajankohtainen

    Tips till föräldraföreningar

    Föräldraföreningarna är viktiga aktörer – för skolan och daghemmen, för hemmen och inte minst för eleverna och barnen. Men vad kan föräldraföreningarna ansöka om bidrag för? I det här videoklippet ger våra ombudsmän Åsa Rosenberg och Martin Enroth några tips till föräldraföreningar. Föräldraföreningar kan ansöka om bidrag för sådan verksamhet som inte är lagstadgad verksamhet för skolor. Det som nämns i läroplanen ska skolan ansvara för och också finansiera. Föräldraföreningar kan ansöka om projektbidrag. Vi ser gärna projekt som är samarbeten av olika slag till exempel över språk- och regiongränser. Projekten får gärna stärka läsande och skrivande. Projekten kan också tangera föräldraföreningarnas kärnverksamhet – att stärka kontakten mellan skolan och hemmen. Vi ser gärna att föräldraföreningarna inkluderar nyinflyttade på orten. Kom också ihåg vårt Kultur tillsammans-bidrag. Gör en tydlig plan och budget för ansökan. Vi beaktar att ni jobbar läsårsvis och vi kalendervis. Vi kan inte bevilja bidrag till föräldraföreningar för teaterbesök, klassresor, vår- och julfester, resor till Stafettkarnevalen eller Skolmusik eller för anskaffningar till skolan. Det här är på skolans ansvar och därför är det skolan som ska ansöka om bidrag för de här ändamålen. Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 5.11.2020 Ajankohtainen

    Beviljar vi bidrag för anskaffningar?

    Nej. Och ja. Grundregeln är att vi inte beviljar bidrag för anskaffningar. Men det finns några undantag. Vi förklarar dem här. Vår utgångspunkt är att vi inte beviljar bidrag till anskaffningar. Det här gäller både ansökan i november och de flesta av våra andra bidragsformer. Med ”anskaffningar” menar vi köp av teknisk utrustning,licenser,prenumerationer,möbler ochannat lösöre. Du ska alltså inte göra en ansökan där syftet är att till exempel köpa en kamera, en licens på ett videoredigeringsprogram, prenumeration på en tidning eller för att skaffa nya möbler eller annan utrustning till ett föreningshus. Anskaffningar inom projekt Våra projektbidrag är avsedda för arbetet inom projektet. Därför godkänner vi i regel inte ansökningar om bidrag för endast en anskaffning. Ett projekt ska aldrig användas som förevändning för att göra anskaffningar. När vi beviljar projektbidrag är avsikten att möjliggöra arbete med projektet, inte att uppdatera utrustning eller bygga upp materialförråd för framtida behov. Inom många projekt måste man ändå göra någon form av anskaffningar. Vi rekommenderar att projektägarna lånar eller hyr utrustning istället för att köpa. Om det inte är möjligt kan en del av projektbidraget användas för inköp.   För att undvika onödig byråkrati har vi ingen exakt gräns för hur stor andel av ett projektbidrag som får användas till anskaffningar. Vi litar på att bidragsmottagaren själva bedömer hur hen använder bidraget och att kostnader för anskaffningar är på en rimlig nivå. Är du osäker på om du kan använda ditt bidrag för att göra en större anskaffning inom projektet? Fråga oss gärna på förhand. Våra kontaktuppgifter finns här. Vi kan återkräva hela ditt bidrag eller delar av det om vi bedömer att bidraget har använts felaktigt.   Det finns några undantag Specialfonder Vissa av våra specialfonder tillåter – eller till och med uppmanar – oss att bevilja bidrag för anskaffningar. Då går det förstås bra att ansöka om bidrag. Det kan till exempel handla om datorer för studerande. Bland annat specialfonder inom Svenska Österbottens kulturfond och Svenska studiefonden tar emot ansökningar om anskaffningar. Specialfonderna har ansökningstid i september, förutom Studiefonden som har ansökningstid i februari. Bokpaket åt skolor och daghem Att stödja läsning för unga är viktigt för oss och därför finns det en särskild bidragsform för ändamålet. Skolor och daghem som uppfyller kriterierna kan ansöka om bidrag när som helst under året. Läs mera om bidrag för bokpaket.

    Lue lisää »

  • 5.11.2020 Ajankohtainen

    Gör en klar ansökan i ett oklart läge

    Planera projekten så de blir så bra som möjligt – med eller utan coronakris. Det är Sören Lillkungs tips till alla som söker bidrag från Kulturfonden i november. I november tar vi emot tusentals ansökningar om bidrag för projekt inom konst och kultur, utbildning och forskning och medborgarverksamhet. Men hur ska du som sökande planera ditt projekt då läget är väldigt oklart? Vill Kulturfonden ha projektplaner med coronaförbehåll? – Utveckla din projektidé och satsa på din ansökan. Det är vårt bästa tips till alla sökande. Det viktiga är att projektplanen är så bra som möjligt – oberoende av om man planerar för en coronakris eller för det nya normala, säger Sören Lillkung. Även om coronaläget är osäkert just nu, menar Sören Lillkung att det är fritt fram för de sökande att utgå från att man nästa år kan driva en någorlunda normal verksamhet. – Vi vill att du satsar hårt på din idé och har ett tydligt ändamål för ditt projekt. För dem som bedömer ansökningarna, våra sakkunniga och förtroendevalda, är det viktigt att det finns ett tydligt ändamål. Ett projekt med två alternativa planer är svårt att bedöma, säger Sören Lillkung. Blir det sedan omöjligt att förverkliga projektet, kan du antingen skjuta upp bidraget eller återbetala det. Ändamålet för bidraget kan inte ändras, eftersom det utgör grunden för att bidraget beviljas. – Om vi också 2021 ser att många projekt inte kan genomföras på grund av coronakrisen, är vi beredda att snabbt utlysa en extra ansökningstid för virtuella satsningar. Då kan du göra om din projektplan och söka ett nytt bidrag, säger Sören Lillkung. Det här gjorde vi också våren 2020 då främst frilansande kulturarbetare kunde söka ett extra bidrag inom Kultur under tiden-satsningen i samarbete med Konstsamfundet. – Så gott som alla aktörer inom den sceniska konsten har drabbats hårt. Vi väntar oss nu många ansökningar från professionella konstutövare, konstinstitutioner och kulturhus, säger Sören Lillkung. Inom Kulturfonden är vi beredda att i utdelningen 2021 stödja konstinstitutioner och kulturhus mer än vanligt. – I förlängningen är det här också ett sätt att skapa arbetstillfällen för både professionella konstnärer och frilansande kulturarbetare. Och samtidigt bidra till att människor hittar skaparglädje och lärorika och omtumlande upplevelser, säger Sören Lillkung. Pressmeddelande, den 5 november 2020 Noggrannare information: Sören Lillkung (kommentarer)
    vd
    040 620 7500
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 4.11.2020 Ajankohtainen

    Fyra nyheter för forskare

    År 2020 har vi flera nyheter för dig som ansöker om bidrag för forskning. I det här videoklippet presenterar våra utbildningsombudsmän Berndt-Johan Lindström och Katarina von Numers-Ekman nyheterna inom forskning.   Samfund som ansöker om bidrag för vetenskaplig forskning använder den nya blanketten November – Samfund/vetenskaplig forskning. Doktorander – alltså privatpersoner som gör ansökan i eget namn – använder fortsättningsvis blanketten November – Doktorandstipendier. Ett helårsstipendium för doktorander är nu 26 000 euro. Vi beviljar bidrag till forskning inom humaniora, pedagogik, samhällsvetenskaper och ekonomi där själva forskningsämnet anknyter till det svenska i Finland. Forskningsfinansiering för medicin och naturvetenskaplig forskning beviljar ur våra specialfonder. Här kan du läsa mer om våra specialfonder för naturvetenskaplig forskning. Kulturfonden är från och med det här året med i Datalagret för forskningsinformation. Det betyder att en del av informationen du angett i ansökningsblanketten automatiskt skickas vidare till datalagret och publiceras på nätet om du får ett positivt finansieringsbeslut från oss. Forskare kan ansöka om resebidrag under hela året. Använd då blanketten Fortbildningsstipendier – utbildning. Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 3.11.2020 Ajankohtainen

    Kulturfonden är med i kampanjen Eget språk

    Tala modigt ditt eget språk. Språket du använder är en viktig del av din identitet. Det berättar om vem du är. Samtidigt är språket ett verktyg för växelverkan som förenar dig med världen och hjälper dig att förstå den. Vi ska lyssna på varandra. Var och en har något viktigt att säga. I ett gott språkklimat vågar var och en tala sitt eget språk. Tala ditt eget språk, vi hittar säkert en gemensam melodi. #omakieli #egetspråk Justitieministeriet driver kampanjen och vill genom den uppmuntra var och en att modigt tala sitt eget språk och se mångfalden i de olika språken som en styrka i samhället. Kulturfonden bidrar med 20 000 euro till kampanjen. Läs mer om kampanjen på kampanjsidan.  

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Från ansökan till besked

    Det finns olika sätt att ansöka om bidrag från Kulturfonden. Här berättar vi om vägar till bidrag och om hur vi tar beslut om olika typer av bidrag och stipendier. På den här sidan kan du läsa om hur behandlingen går till för alla ansökningar vi får i november. Behandlingsprocessen för ansökningar inom andra bidragstyper ser litet annorlunda ut. Du kan läsa om dem via länkarna nedan: Andra tidsbundna ansökningstiderBidragsformer med fri ansökningstidSpecialfall Du hittar alla våra olika bidragsformer här. Så här behandlar vi alla novemberansökningar Vår ordinarie ansökningstid är i november. Då kan du ansöka om både små och stora belopp inom de här bidragsformerna: arbetsstipendium för konstnärligt arbetedoktorandstipendium för arbete med doktorsavhandlingverksamhetsbidrag för organisationer inom konst, kultur och utbildningprojektbidrag för privatpersoner och arbetsgrupper, till exempel för ett konstprojektprojektbidrag för forskning (endast för samfund)projektbidrag för organisationer inom konst, kultur och utbildning Vi får ungefär 3 500 ansökningar i november – cirka hälften av hela årets mängd ansökningar. Alla novemberansökningar granskas av många ögonpar och diskuteras på flera möten. Så här vill vi säkra att alla ansökningar behandlas noggrant och rättvist. Vem deltar i behandlingen? Alla ansökningar som lämnas in i november behandlas av både våra ombudsmän och våra förtroendevalda. Vi har tre förtroendeorgan: Styrelsen – vårt beslutande organDelegationen – ett internt sakkunnigorgan inom konst, kultur, utbildning och forskningDe regionala direktionerna för Nyland, Åboland och Åland samt Österbotten – bedömer ansökningarna ur ett regionalt och lokalt perspektiv och försäkrar att lokala, mindre projekt får samma uppmärksamhet som stora, nationella satsningar Här kan du läsa mera om förtroendeorganens uppdrag och kolla vem som är invald i dem. Vi anlitar också externa sakkunniga som stöder våra förtroendevalda. Till skillnad från de förtroendevalda är de sakkunniga anonyma utåt. Här kan du läsa mer om deras uppdrag. Från ansökan till beslut Behandlingen börjar hos våra ombudsmän, som sorterar och läser alla ansökningar. Beroende på vilken typ av ansökan det gäller fortsätter behandlingen antingen hos de externa sakkunniga och i delegationen elleri någon av de regionala direktionerna. Efter behandlingen beslutar Kulturfondens styrelse om varje enskild ansökan. Den här animationen visar hur de sakkunniga och delegationen behandlar ansökningarna i november. Delegationen eller en direktion? Vilka ansökningar behandlas av delegationen och vilka behandlas av en regional direktion? Det avgörande är främst ansökans verksamhetsområde och din boendeort. Du som är sökande behöver inte ta ställning till om delegationen eller en direktion ska bedöma din ansökan. Ansökningarna fördelas mellan delegationen och direktionerna ungefär så här: Sakkunniga > Delegationen > Styrelsen Arbets- och doktorandstipendierForskningsprojektAnsökningar från stora och/eller professionella organisationer inom konst, kultur, utbildning, forskning och den tredje sektornVissa projektansökningar från privatpersoner och arbetsgrupper. Det här kan vara ansökningar från personer bosatta utomlands eller ekonomiskt stora projekt. (Sakkunniga) > Direktionerna > Styrelsen Enskilda konstnärers projektansökningar (bedöms också av externa sakkunniga)Ansökningar från lokala organisationer inom konst, kultur och utbildning (till exempel lokala konst-, hembygds, Hem & Skola- och ungdomsföreningar)Ansökningar från skolor och daghem När får jag svar? Behandlingen av alla novemberansökningar tar ungefär fyra månader. Alla sökande får svar i mars.

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Söka bidrag för verksamhet eller projekt?

    Vi tycker det är viktigt att föreningar och förbund kan utvecklas genom projekt samtidigt som man har en stabil verksamhet. Därför beviljar vi bidrag för både ordinarie verksamhet och tidsbundna projekt. I november kan du söka bidrag för bådadera, men du måste ha koll på skillnaden mellan dem. I det här videoklippet berättar Kulturfondens ombudsmän Matts Blomqvist och Åsa Rosenberg om skillnaden mellan verksamhetsbidrag och projektbidrag. Här kan du läsa om vad som utmärker ordinarie verksamhet, vad som är typiskt för projekt och vilken blankett du ska använda för din ansökan. Vad är ordinarie verksamhet? Ordinarie verksamhet är det som föreningen i första hand finns till för att sköta. För en hembygdsförening kan ordinarie verksamhet till exempel vara att upprätthålla en hembygdsgård, ordna programkvällar för medlemmarna och sköta om de egna samlingarna. För en organisation som arbetar med fritidsverksamhet för barn kan den ordinarie verksamheten bestå av att planera och ordna kurser och klubbar, sköta administrationen av personal och upprätthålla kontakter med skolor och föräldraföreningar. Till skillnad från projekt (se nedan) finns det inget slutdatum för den ordinarie verksamheten, utan den pågår så länge föreningen är aktiv. Det betyder förstås inte att verksamheten ska se likadan ut varje år – en aktiv förening utvecklar sin verksamhet enligt de behov som uppstår bland medlemmarna. Vad kostar ordinarie verksamhet? Kostnaderna för att driva föreningen och verksamheten beror helt på vad föreningen gör och i hur stor omfattning arbetet görs. En liten förening med aktivitet på ett begränsat område, till exempel en föräldraförening i en skola, har inte lika stora utgifter som ett nationellt förbund. De flesta organisationer har ändå samma typ av utgifter: hyror för kansli eller verksamhetsutrymme, löner för eventuella anställda, arvoden för personer som anlitas för kurser eller föredrag och kostnader för att ordna möten och evenemang. Många föreningar ger också ut någon form av tidskrift och har då kostnader för både produktion (skribenter, fotografer, ombrytning, tryckning) och distribution. Det är ofta också nödvändigt för föreningen att upprätthålla en webbplats och annan digital infrastruktur. En hembygdsförening kan till exempel ha kostnader för samlingsförvaltningsprogram eller arkivutrymmen. Hur finansieras ordinarie verksamhet? I de flesta föreningar består stommen i ekonomin av en kombination av medlemsavgifter, inkomster från uthyrningsverksamhet och evenemang eller försäljning av tjänster och produkter. Många föreningar arrangerar till exempel en årlig revy där biljettintäkterna långt finansierar föreningens verksamhet. Eftersom få kan finansiera verksamheten bara med egna inkomster får många organisationer inom konst, kultur, utbildning och tredje sektorn också verksamhetsbidrag av olika finansiärer. Offentliga och privata finansiärer Inom många verksamhetssektorer finns det statliga bidrag att ansöka om. De flesta kommuner beviljar också understöd till föreningar som verkar i kommunen. Fonder och stiftelser som delar ut avkastningen från privata donationer är viktiga finansiärer för många organisationer. Vem som kan få bidrag beror på vad de ursprungliga donatorerna har bestämt att pengarna får användas till. Ibland understöder en fond eller stiftelse till exempel bara en viss typ av verksamhet och ibland är det bara organisationer som verkar på en viss ort eller i en viss region som kan ansöka om bidrag. Många viktiga funktioner inom konst, kultur och utbildning är lagstadgade. Sådana verksamheter, till exempel bibliotek och grundläggande undervisning, får inte verksamhetsbidrag av privata finansiärer som fonder och stiftelser. Däremot kan de få bidrag för specialprojekt. Vad får man använda verksamhetsbidrag till? Verksamhetsbidrag är oftast inte öronmärkta utan föreningens styrelse kan bestämma hur man disponerar pengarna – till hyra, till föreläsararvoden eller till kostnader för evenemang. Det är ändå viktigt att läsa finansieringsbeslutet ordentligt. Ibland kan finansiären kräva att bidraget bara får användas för vissa delar av verksamheten, till exempel för arbete med barn och unga. Då får bidraget inte användas för att betala kanslihyra eller lön för någon som enbart arbetar med verksamhet för vuxna. Vad är ett projekt? Ett projekt (även specialprojekt, tidsbundna projekt) är alltid tidsbegränsat och något som görs utöver den ordinarie verksamheten. När projektet är slut fortsätter inte aktiviteterna inom det och eventuella projektanställda är inte längre anställda. Inom en organisation, speciellt litet större organisationer, arbetar man ofta samtidigt både med ordinarie verksamhet och med olika specialprojekt som är i olika fas. Avsikten med ett projekt ska alltid vara att åtgärda någonting eller skapa någonting nytt. Inom ett projekt kan man till exempel skapa en ny tjänst eller att utveckla och införa ett nytt arbetssätt inom en organisation. Ett projekt kan också vara något väldigt konkret, som arbetet med att planera och producera en teaterföreställning, en konsert eller en seminarieresa. Det ska alltid finnas ett tydligt formulerat mål för vad man vill uppnå med projektet: till exempel att få ett effektivare sätt att arbeta, att hålla konserten och därmed sprida intresset för en viss typ av musik eller att arrangera resan och bidra till att deltagarna lär sig mera om ämnet. Läs mera om projekt och hur du skriver en bra projektplan här. Anställningar inom projekt Det är vanligt att föreningar och förbund i perioder har medarbetare som är anställda inom olika projekt. Deras löner finansieras då med pengar som beviljats uttryckligen för projektet de arbetar inom. Finansiering för projekt är alltså öronmärkt för det specifika projektet och får inte användas för att driva den ordinarie verksamheten. Läs mera om hur vi resonerar kring bidrag för anställningar här. Både offentliga och privata finansiärer beviljar bidrag för projekt. För större samarbetsprojekt kan organisationer också ansöka om EU-finansiering. Projekt och piloter En del projekt utvecklas med tiden till att bli en del av organisationens ordinarie verksamhet. Då finansieras arbetet inte längre med särskilda projektbidrag och det finns oftast inte längre någon särskilt anställd för ändamålet. Många projekt startas för att utveckla nya arbetssätt som man hoppas kan bli standard med tiden. Sådana projekt kallas ofta pilotprojekt eller piloter. Då brukar det ingå i projektet att sprida de erfarenheter man fått till andra aktörer, så att de också kan dra nytta av projektet. Projekt ska utvärderas Det är viktigt att projekt utvärderas innan de avslutas. Finansiärer brukar kräva någon form av utvärdering i de redovisningar som görs för bidrag man fått för att driva projektet, men det är också viktigt att projektgruppen utvärderar sitt arbete internt. Läs vår publikation ”3 x 3 – en modell för projektutvärdering” – en enkel modell för hur du kan utvärdera ditt projekt.
    Hur väljer jag rätt blankett? Sökande som är aktiva inom mindre föreningar frågar ofta vilken blankett de ska använda för sin ansökan om bidrag. I de allra flesta fall är det bidrag för ordinarie verksamhet som man vill kunna ansöka om, och då ska du använda den blanketten. I en ansökan om bidrag för ordinarie verksamhet berättar du vad din förening gör, vad ni har för planer för det kommande året och hur ni arbetar med att utveckla er verksamhet. Du ska också uppge hur er verksamhet finansieras i sin helhet. Det är bara om föreningen eller organisationen planerar någonting som innebär ett tydligt tillägg till den vanliga verksamheten, någonting ni inte gör varje år, som det är aktuellt att ansöka om bidrag för tidsbundna projekt. En bra indikation på att någonting är ett projekt när det har en helt egen budget och kanske drivs av en särskild arbetsgrupp, och det finns en tidtabell för start och slut på arbetet. Exempel på sådana projekt är: Stora renoverings- och utvecklingsprojekt. Läs gärna mer om våra bidrag för Föreningshusrenovering om ni har ett föreningshus. Om ni ansöker om Leader-finansiering för ert projekt kan ni också ansöka om självfinansieringsandel för EU-bidrag.Evenemang och produktioner som klart avviker från sådant som föreningen alltid ordnar. Den årliga julkonserten, revyn eller sommarmarknaden behöver ni däremot inte göra en egen ansökan för – det är ordinarie verksamhet.Större digitaliseringsprojekt där till exempel föreningens hela arkiv ska scannas och publiceras på internet. Se gärna också vårt bidrag för Lokalhistorisk praktik. Mindre projekt kan ingå i en ansökan om bidrag för ordinarie verksamhet. Kontakta gärna någon av våra ombudsmän om du är osäker. Läs mera om projekt och verksamhet Du hittar mera information om de olika typerna av bidrag här: Bidrag för ordinarie verksamhet Bidrag för tidsbundna projekt Ett undantag ansökningar för självfinansieringsandelar i projekt som förverkligas med EU-finansiering. Sådana ansökningar kan göras när som helst under året. Läs mera om självfinansiering för EU-projekt här.

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Arbetsstipendier och projektbidrag för konstnärer

    Du som är konstnär kan ansöka om två olika bidrag i november: arbetsstipendium och projektbidrag. Våra kulturombudsmän Åsa Juslin och Anna Wilhelmson ger tips och råd för din ansökan. Projektbidrag Ansök om projektbidrag för ett tidsbegränsat projekt. Du ska kunna ange när det börjar och när det slutar. I ansökan ska du också beskriva hur du fördelar bidraget på till exempel lön, material och hyror. Arbetsstipendium Du kan ansöka om arbetsstipendium för ditt konstnärliga arbete i ett, två eller tre år. I ansökan behöver du inte beskriva hur du fördelar din tid eller stipendiet. Däremot ska du ha en tydlig och realistisk arbetsplan. Om du till exempel ansöker om ett arbetsstipendium för tre år ska du i din plan presentera hur du jobbar under de kommande tre åren. Granska din arbetsplan kritiskt! Tar det du har planerat att göra så länge? Nytt för i år är att vi ber om rekommendationer då du ansöker om arbetsstipendium. Det här betyder att du i ansökan fyller i kontaktuppgifter till en eller flera personer som du vill att ger sin rekommendation. Då du lämnar in din ansökan kontaktar vårt ansökningsprogram automatiskt den du bett om rekommendation av. Hen får en länk till ett formulär med några frågor att fylla i. Formuläret finns på svenska, finska och engelska. Kom ihåg att också bifoga arbetsprover. För inspiration om hur du kan planera ditt år som arbetsstipendiat kan du kolla inspelningen av webbinariet Mitt kreativa år. Där finns också information om arbetspension och beskattning. Ska jag ansöka om projektbidrag eller arbetsstipendium? Ansök om både och! Då har du flera chanser. Du kan göra flera projektansökningar för flera enskilda projekt. Däremot kan du göra bara en ansökan om arbetsstipendium. Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Vill du bredda din pedagogiska behörighet?

    Kulturfonden har flera olika bidrag för dig som jobbar med pedagogik på svenska i Finland. I det här videoklippet berättar våra utbildningsombudsmän Åsa Rosenberg och Katarina von Numers-Ekman vilka bidrag du kan söka för att höja din behörighet. Du kan ansöka om bidrag för kortare kurser eller fortbildning året runt. Det här gäller pedagoger, elevvårdspersonal och administrativ personal på alla stadier. I november tar vi emot ansökningar av dig som vill bredda din akademiska examen.   Lagen för behörighet inom småbarnspedagogiken har nyligen uppdaterats. Du som jobbar inom småbarnspedagogiken och har en examen kan ansöka om bidrag då du vill studera vidare för att höja din behörighet. Du som jobbar med pedagogik och ansöker om bidrag för att höja din behörighet: kan beviljas högst 1 000 euro som ett engångsbidragska ha en studieplats och vara inskrivenkan inte ansöka om bidrag retroaktivt Du kan använda bidraget till: resorlogideltagaravgifterinkomstbortfall Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Våra instruktionsvideor guidar dig steg för steg genom ansökan

    Känns det knepigt att registrera sig som sökande hos Kulturfonden? Vet du inte hur du fyller i ansökningsblanketten? Eller vill du försäkra dig om att du har tolkat frågorna i ansökningsblanketten rätt? Du hittar alla svar i våra instruktionsvideor. Vi guidar dig genom ansökan steg för steg i våra instruktionsvideor. Våra ombudsmän visar hur du fyller i blanketten steg för steg. Det finns videor för hur du registrerar dig och hur du fyller i de olika ansökningsblanketterna. Alla instruktionsvideor finns också på vår Youtube-kanal. Våra videor om hur du registrerar dig Våra videor om hur du fyller i olika ansökningsblanketter

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Margita Engelholm har inspirerat hundratals unga till företagande

    Årets pris ur Frans Henriksons testamentsfond går till Margita Engelholm, lärare i historia och samhällskunskap och Ung Företagsamhet vid Kristinestads högstadieskola. Priset på 15 000 euro delas ut på Frans Henriksons födelsedag den 2 november. I Kristinestads högstadieskola har hundratals elever valt Ung företagsamhet som tillvalsämne sedan starten år 2006. En uppsjö företag har grundats och många av dem har tillsammans med läraren Margita Engelholm nått framgångar i riksfinalerna i ämnet Ung Företagsamhet. Österbottens svenska kulturfond belönar nu Margita Engelholm för hennes engagemang i elevernas företagsamhet. I prismotiveringen konstaterar direktionen för Österbottens svenska kulturfond: ”Margita arbetar för att skapa nytt kunnande om entreprenörskap bland ungdomar i Sydösterbotten. Hon låter sina elever växa och modigt ta fram nya företagsidéer. Margita kännetecknas av sin positiva drivkraft och genuina samarbetsvilja. Hon är en föregångare inom arbete med ungdomars företagsamhet.” Priset delas ut på donatorn Frans Henriksons födelsedag måndagen den 2 november kl. 12 i restaurang Jungman i Kristinestad. Om Frans Henriksons testamentsfond Frans Henrikson (född 2.11.1870 i Pjelax, avled 21.2.1960 i Kristinestad) beslöt i sitt testamente år 1957 att merparten av hans kvarlåtenskap skulle tillfalla Svenska kulturfonden. Enligt testamentet ska fondens avkastning riktas till svenska kulturändamål i Sydösterbotten. Frans Henriksons testamentsfond är idag en av de stora specialfonderna inom Svenska kulturfonden. Arvet har möjliggjort många små och stora projekt och investeringar i området Sideby i söder till Vasa i norr. Testamentsfonden avkastar årligen ungefär 800 000 euro. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Vasa den 2 november 2020 Noggrannare information: Martin Enroth (kommentarer)
    ombudsman, Österbotten
    040 715 4697
    martin.enroth(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description