Ajankohtaista

  • 8.4.2021 Ajankohtainen

    Två miljoner euro till nytt arkitektur- och designmuseum

    Kulturfonden har beviljat Helsingfors stad ett villkorligt bidrag på 2 miljoner euro för ett nytt arkitektur- och designmuseum. Målet är världens bästa arkitektur- och designmuseum; ett museum som är användarinriktat, tillgängligt och ambitiöst experimenterande. Kulturfondens finansieringsbeslut på två miljoner euro har fyra villkor som ska uppfyllas innan bidraget utbetalas. Bland annat måste museet få en klart tvåspråkig identitet där båda nationalspråken syns jämbördigt i till exempel kommunikation och skyltning. Dessutom måste museets permanenta innehåll bli huvudsakligen nordiskt och museets ambition ”internationell toppnivå” måste uppfyllas. Det planerade museet har en bred finansieringsbas. Jane och Aatos Erkkos stiftelse, Suomen Kulttuurirahasto och Kulturfonden står sammanlagt för minst 24 miljoner euro. Erkko-stiftelsens donation på 20 miljoner euro är Finlands genom tiderna största enskilda donation till kultur.

    Lue lisää »

  • 8.4.2021 Ajankohtainen

    Rekreation för äldre i Åboland för 200 000 euro

    Svenska kulturfonden och Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet satsar tillsammans 200 000 euro på rekreation för äldre personer i Åboland. I maj kan organisationer lämna in en bidragsansökan till Kulturfonden. Alla – oberoende av ålder, hälsa och boendeform – ska ha tillgång till konst och kultur i vardagen. Det är målet då Kulturfonden och Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet tillsammans lanserar ett nytt bidrag för kultur- och rekreationsprojekt för äldre i Åboland. Stiftelserna satsar 100 000 euro vardera i bidragen. – Ensamheten har blivit ett allt större problem i vårt samhälle, också före coronapandemin. Vi hoppas att vi nu kan föra kulturen och framförallt kulturgemenskapen närmare våra äldre medmänniskor, säger Henrik Karlsson, vd för Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet. Inom Kulturfonden finns Fredrikahemmets fond, en specialfond som stöder ”rekreation bland åldringar i Åboland”. Fonden har god avkastning och nu behövs nya metoder för att pengarna ska nå fondens målgrupp. Åsa Rosenberg, Kulturfondens ombudsman i Åboland, hoppas att den nya bidragsformen triggar nya idéer, samarbeten mellan aktörer och också nya tankesätt som på sikt kan bidra till nya strukturer. – Vi är glada över att både kulturproducenter och vårdinrättningar vill att kultur ska vara en del av äldre personers vardag. Hittills har våra bidrag gått främst till kulturbesök vid äldreboenden och servicehem, men nu hoppas vi att kulturupplevelserna når också dem som bor hemma. Vår målgrupp är alla äldre som har svårt att ta del av det ordinarie kulturutbudet, säger Åsa Rosenberg. Rosenberg och Karlsson hoppas att de i ansökningarna får se många projekt som är nyskapande och på sikt tryggar det kulturella utbudet för äldre. – Men visst stöder vi också mera traditionella kulturbesök, säger Åsa Rosenberg. Den 1-15 maj kan registrerade organisationer med verksamhet i Åboland lämna in en ansökan. De sökandes verksamhetsområde kan vara kultur, social- och hälsovård, utbildning eller något annat relevant. Alla ansökningar riktas görs i Svenska kulturfondens ansökningssystem och beslut om utdelningen tas i början av juni. *** Pressmeddelande, den 8 april 2021 Noggrannare information: Åsa Rosenberg (kommentarer och frågor)
    ombudsman, Åboland, Svenska kulturfonden
    0500 744 477
    asa.rosenberg(at)kulturfonden.fi Henrik Karlsson (kommentarer)
    vd, Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet sr
    050 511 9496
    henrik.karlsson(at)eschner.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef, Svenska kulturfonden
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 7.4.2021 Ajankohtainen

    Samspelets regler – webbseminarium 21.4

    Vilken roll spelar stiftelsernas finansiering för kultur- och bildningsorganisationers verksamhet? Välkommen på det tvåspråkiga webbseminariet Samspelets regler – Yhteiset pelisäännöt. Seminariet är ett samarbete mellan Cupore och fem finlandssvenska fonder och stiftelser. Se det inspelade webbseminariet här. Flera finlandssvenska stiftelsers uppdrag är att stödja och främja det svenska i Finland genom utbildning och kultur. Uppdraget påverkar hur man finansierar olika projekt och aktörer men också vilken relation man skapar till aktörerna. Speciellt komplex blir relationen med de organisationer som stiftelserna stöder mera långsiktigt och ibland till och med har varit med om att grunda. Ska stiftelser ta initiativ till organisationer som i förlängningen förväntas förverkliga stiftelserna ändamål och målsättningar? Blir relationen oklar om finansiär och bidragsmottagare uppfattar förhållandet olika?
    Finns det risk för att stiftelser på sikt då finansierar verksamheter som egentligen ska bekostas med offentliga medel? Vi – fem finlandssvenska fonder och stiftelser – ville veta mera om bland annat de här frågorna och tog därför initiativ till en granskning av stiftelsefinansieringens effekter på kultur- och bildningsorganisationer. Kulturpolitiska forskningscentret Cupore presenterar nu sin rapport Samspelets regler – stiftelsefinansieringens betydelse för finländska kultur- och bildningsorganisationers verksamhet. Det tvåspråkiga webbseminariet ordnas 21.4.2021 kl. 14.00-16.00 och är öppet för alla för alla intresserade. Rapporten finns tillgänglig på Cupores webbplats. Inbjudan och program finns här: Inbjudan_Samspelets_regler_1Ladda ner Arrangörer: Kulturpolitiska forskningscentret Cupore i samarbete med Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Tre Smeder.

    Lue lisää »

  • 30.3.2021 Ajankohtainen

    Nya kriterier för renoveringsbidrag för föreningshus

    Dags att renovera föreningshuset? Nu beviljar vi bidrag också för planeringskostnader.  Dessutom utvidgar vi vårt renoveringsbidrag också till föreningar som inte äger sitt föreningshus. Alla aktiva kultur- och ungdomsföreningar med verksamhet på svenska kan ansöka. – Vi hoppas att de nya kriterierna gör att föreningarna snabbare kan få ihop finansieringen till sina renoveringsprojekt, att projekten genomförs effektivt, hållbart, med hög kvalitet och med beaktande av byggnadens kulturhistoriska värde, säger Matts Blomqvist, ombudsman på Kulturfonden. Nytt för i är också att föreningar som inte äger sitt hus kan söka bidrag. Då måste föreningen ha minst 15 år kvar av hyresavtalet. Föreningshuset får inte vara i kommunal ägo. Två olika bidrag Det nya bidraget är avsett för en konditionsbedömning av föreningshuset och för planeringskostnader. – På det här sättet betonar vi vikten av att planera renoveringen noggrant, säger Blomqvist. Bidraget för renoveringsåtgärder kan användas för att täcka kostnader för utomstående experter som föreningen anlitar för att göra renoveringen. Samma förening kan få båda bidragen, men inte samtidigt. Lämna in skilda ansökningar för de olika bidragen.   Sök bidrag innan renoveringen inleds – vi beviljar inte bidrag retroaktivt. Nytt bidrag för konditionsbedömning och planering Läs mer om Föreningshusrenovering – konditionsbedömning och planering. Bidrag för renoveringsåtgärder Läs mer om Föreningshusrenovering – renoveringsåtgärder. Ansökningstid två gånger i året Ansökningstiden för renoveringsbidragen är i april och september. Frågor? Kontakta gärna vår ombudsman Matts Blomqvist, matts.blomqvist(at)kulturfonden.fi, för noggrannare information. 

    Lue lisää »

  • 30.3.2021 Ajankohtainen

    Rekordstort intresse för Konsttestarna

    Det exceptionella året och coronakrisen har inte påverkat skolornas intresse för Konsttestarna. Nästan alla högstadier i Finland har anmält sig till Konsttestarna för läsåret 2021–2022. Deltagarantalet är rekordhögt, över 68 000 elever. Alla åttondeklassister får två konstupplevelser under läsåret. Också antalet besöksmål för Konsttestarna – 73 stycken – är rekordhögt. Av dem är nio besöksmål nya för Konsttestarna.   Det här är en förkortad version av pressmeddelandet 30.3.2021. Läs hela pressmeddelandet här. Konsttestarna, som inledde sin verksamhet år 2017, är Finlands största program för kulturfostran. Under sina verksamhetsår har de skapat nya samarbetsmöjligheter, utvecklat ungas möte med publiken, stött skolornas kompetens gällande utflykter samt främjat uppkomsten av en alldeles ny verksamhet på Finlands konstfält. Även under läsåret 2021–2022 deltar staten, i enlighet med riksdagens beslut, i finansieringen av Konsttestarna med 1,4 miljoner euro. Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden betalar fortfarande största delen av kostnaderna, så att konstbesöken kan fortsätta då coronasituationen lättar. Sören Lillkung, verkställande direktör på Svenska kulturfonden, riktar redan blicken mot framtiden. – Nu är det kanske viktigare än någonsin att unga mänskor får uppleva konst och kultur av hög kvalitet i fysiska, autentiska miljöer. Pandemin har i hög grad fråntagit oss den här möjligheten. Vi får alla hjälpa varandra att återupptäcka det magiska mötet mellan konst och publik – här och nu. Konsttestarna fyller också här en viktig uppgift. Vad då för Konsttestare? Genom projektet Konsttestarna får alla åttondeklassister i Finland högklassiga konstupplevelser. Till helheten hör förhands- och efterhandsuppgifter samt att ge respons. Konsttestarna är en del av verksamheten för Förbundet för barnkulturcenter i Finland, och finansieras av Suomen Kulttuurirahasto, Svenska kulturfonden och undervisnings- och kulturministeriet.

    Lue lisää »

  • 25.3.2021 Ajankohtainen

    Det svenska i Finland står och faller med utbildningen

    Fonder och stiftelser kan bara finansiera en bråkdel av alla de åtgärder som behövs i den svenskspråkiga utbildningen. Det stora ansvaret måste staten och kommunerna, universiteten och högskolorna axla. – Regeringens initiativ att granska den svenskspråkiga utbildningen är bra. Utredaren Gun Oker-Bloms 62 åtgärdsförslag för att förbättra utbildningen är också bra. Vi är beredda att satsa pengar på det här, men åtgärderna är ett ansvar som den offentliga sektorn måste ta. Precis som då det handlar om andra nationella utbildningsfrågor, säger Svenska kulturfondens ordförande Mikaela Nylander. Av de bidrag som Kulturfonden beviljade förra veckan går 12 stora bidrag – sammanlagt 1,7 miljoner euro – till aktörer som ska driva projekt med tydlig koppling till olika åtgärder som Oker-Blom föreslår i sin rapport. Rapporten publicerades några dagar före Kulturfondens stora utdelning. – Flera aktörer är redan i startgroparna med förbättringar som Oker-Blom efterlyser. Projekten som vi beviljat bidrag handlar ändå om pilotförsök, koordinering och kartläggning. Inte regelbunden, lagstadgad verksamhet. För att projekten ska få effekt behövs breda samarbeten och satsningar på skola och utbildning från statens och kommunernas sida, säger Berndt-Johan Lindström, ledande utbildningsombudsman på Kulturfonden. – Det finns många stora och akuta utbildningsfrågor som måste lösas nu. En del så stora att det svenskspråkiga i Finland står och faller med dem. Tillgången på småbarnspedagoger och undervisningen i det andra inhemska språket är bara två exempel, säger Mikaela Nylander. Kulturfonden får varje år tusentals ansökningar från utbildningsfältet. Ansökningarna bidrar till att man har en ganska bra bild av helhetsläget och vet vilka specifika behov det finns till exempel i skolorna. – Vi kan, gärna i samarbete med andra stiftelser och fonder, till exempel facilitera diskussioner, sammanföra aktörer och ibland ge projektidéer. Våra bidrag spelar roll, men kan inte ställa allt till rätta, säger Berndt-Johan Lindström. Bland annat de här åtgärderna har beviljats bidrag: För att förbättra tillgången på svenskspråkiga behöriga småbarnspedagoger ordnas flera flerformsutbildningar – flexibla studieformer för bland annat studerande som redan är i yrkeslivet.Den utvidgade läroplikten har gjort behovet av mera handledning för elever och studerande akut. Samtidigt är det brist på behöriga handledare för elever och studerande. Med hjälp av en startpeng ordnas studiehandledarutbildning för redan yrkesverksamma lärare.Både tillgången och kvaliteten undervisningen i elevers andra hemspråk varierar. Bidrag går till flera projekt med fokus på svenskspråkiga barns undervisning i finska, modersmålsinriktad finska och äiru, modersmålsinriktad svenska i finskspråkiga skolor.Kulturfonden lät i fjol göra en kartläggning av den grundläggande konstundervisningen på svenska – både tillgången och kostnaderna varierar. Med hjälp av bidrag ska nu aktörerna föra dialog och samarbeta mera.Språköskolor och integration har under en längre tid varit Kulturfondens fokusområden i utdelningen. ***
    Pressmeddelande
    Torsdagen den 25 mars 2021 Noggrannare information: Mikaela Nylander (kommentarer)
    ordförande
    050 511 3029
    mikaela.nylander(at)gmail.com Berndt-Johan Lindström (kommentarer)
    ledande ombudsman, utbildning
    040 838 1358
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 24.3.2021 Ajankohtainen

    Praktik utomlands är en spännande upplevelse

    Ella Lundqvist gjorde praktik på Finlandsinstitutet i Tokyo. Hon upplever att en praktik utomlands lärt henne mycket om sig själv. Vill du också göra praktik utomlands? Ansökan är öppen till 31.3.2021. Observera att intervjun är gjord före coronakrisen. Vilka var dina arbetsuppgifter? Till mina arbetsuppgifter hörde bland annat att uppdatera institutets kommunikationskanaler på sociala medier och på webben, och hjälpa till på olika evenemang såsom studentmässor, konstutställningar eller seminarier. Jag hade också ett eget projekt, en finlandssvensk vecka, då jag ansvarade för programmet. Det var speciellt roligt att ha ett eget projekt! Vad var det bästa med praktiken? Genom praktiken har jag lärt mig mycket om mig själv. Jag har också fått pröva på att jobba i ett team på ett annat sätt än jag tidigare gjort. Att få vara med och planera olika typer av evenemang, ända från idéstadiet till förverkligande, tror jag kommer att ha varit till stor nytta i framtiden. Under praktiken hade jag dessutom möjlighet att öva min japanska, vilket jag uppskattade. När jag är utomlands upplever jag också att den finländska och finlandssvenska identiteten stärks på ett annat sätt än hemma i Finland. Vad vill du säga åt någon som funderar på att ansöka om praktikstipendium? Jag skulle rekommendera alla som funderar på praktikstipendium att söka. Det är en ypperlig möjlighet att lära känna dig själv bättre och att få uppleva något nytt och spännande! Vill du också göra praktik utomlands? Kulturfonden erbjuder årligen praktikplatser vid tolv kultur- och vetenskapsinstitut runt om i världen i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf. Dessutom erbjuder vi två praktikplatser vid Kommunförbundets kontor i Bryssel och Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom. Läs mer om vilka praktikplatser vi erbjuder våren 2021. Ansökningstiden är 15-31.3. Våren 2021 tar vi emot ansökningar, men är noggranna med rådande coronarestriktioner och anpassar praktikprogrammet enligt läget.

    Lue lisää »

  • 22.3.2021 Ajankohtainen

    Praktik utomlands ger nya perspektiv

    Marie Peltomäki har gjort praktik i Paris. Hon ser många fördelar i att ha gjort praktik utomlands, bland annat bättre språkkunskaper och viktig arbetserfarenhet. Vill du också göra praktik utomlands? Ansökan är öppen till 31.3.2021. Observera att intervjun är gjord före coronakrisen. Marie Peltomäki gjorde utlandspraktik på Institut finlandais, Finlands kulturinstitut i Paris. Svenska kulturfonden finansierade Maries praktik. Vilka var dina arbetsuppgifter? Som produktionsassistent jobbade jag i galleriet med en konstutställning. Dessutom planerade och producerade jag konst- och kulturprogram och arbetade med kundservice på institutets olika evenemang och händelser. Jag fungerade också som “spindeln i nätet” och var i kontakt med samarbetspartner, intressenter och konstnärer och så fick jag också skriv-g och översättningsuppdrag. Små kontorsjobb och att springa ärenden ibland hörde naturligtvis också till praktiken. Vad var det bästa med praktiken? Det bästa var att få arbeta i en konstnärlig, kreativ och framåtsträvande omgivning med varierande arbetsuppgifter och att vara huvudproducent för två evenemang. Institut finlandais drivs av ett litet team så jag kom snabbt med i gänget och kände att jag fick förtroende, eget ansvar och utrymme att utvecklas. Jag tyckte mycket om arbetskulturen på Institut finlandais; flexibla arbetstider, alla talade med alla, det var låg tröskel att fråga om hjälp och händelserika hektiska dagar varvades med lugnare och mer rutinmässiga dagar. Och Paris är en fantastisk stad att bo och leva i! Har du något du vill säga åt någon som funderar på att ansöka om praktikstipendium? Jag tycker absolut du ska ansöka, jag vet att jag är jätteglad att jag gjorde det! Stipendium för utlandspraktik är en fantastisk möjlighet att åka utomlands en tid och få nya perspektiv, förbättra sina språkkunskaper, skaffa arbetserfarenhet och träffa nya människor… Praktikanter är viktiga för instituten så din närvaro och din insats uppskattas. Och med hjälp av stipendiet har du råd att bo och leva och upptäcka din praktikstad. Är du nyfiken, fördomsfri och intresserad av kultur tycker jag att du ska söka ett en praktikplats vid något av kulturinstituten. Vill du också göra praktik utomlands? Kulturfonden erbjuder årligen praktikplatser vid tolv kultur- och vetenskapsinstitut runt om i världen i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf. Dessutom erbjuder vi två praktikplatser vid Kommunförbundets kontor i Bryssel och Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom. Läs mer om vilka praktikplatser vi erbjuder våren 2021. Ansökningstiden är 15-31.3. Våren 2021 tar vi emot ansökningar, men är noggranna med rådande coronarestriktioner och anpassar praktikprogrammet enligt läget.

    Lue lisää »

  • 19.3.2021 Ajankohtainen

    Kulturfonden delar ut cirka 23 miljoner euro

    Svenska kulturfonden delar den här veckan ut cirka 23 miljoner euro utgående från ansökningarna som lämnades in i november 2020. Beloppet är ungefär lika stort som i fjol och motsvarar drygt 30 procent av ansökningarnas sammanlagda värde. Av cirka 3 000 ansökningar beviljas knappt 1 600; drygt hälften av de sökande får alltså ett positivt besked. Du hittar alla beviljade bidrag på vår webbplats beviljade.kulturfonden.fi. Så här mycket går till de olika sektorerna Av hela summan på cirka 23 miljoner euro som nu fördelas går ungefär 10,9 miljoner euro till konst och kultur.

    Till utbildning går 4,8 miljoner euro och till forskning och vetenskap 3,9 miljoner euro.

    Förbund, föreningar och medborgaraktiviteter får 3,5 miljoner euro. Den här kategorin har tidigare kallats ”allmän finlandssvensk verksamhet”.

    Av hela den sammanlagda utdelningen i mars på cirka 23 miljoner euro fördelar Kulturfonden 3,5 miljoner euro i regionerna. Nylands svenska kulturfond fördelar drygt 1,7 miljoner euro, Österbottens svenska kulturfond 1,1 miljoner euro och Åbolands svenska kulturfond 0,7 miljoner euro. I alla regioner går överlägset flest bidrag till konst och kultur. Läs mera om den regionala utdelningen i vårt separata pressmeddelande.

    I november fick Kulturfonden ungefär 400 färre ansökningar än året innan. Minskningen kan bero dels på det stora antalet bidrag som under året fördelats som coronastöd och dels på att många aktörer ifjol sköt upp projekt som de redan beviljats bidrag för.

    – Vi har under de senaste månaderna tagit del av en mängd bra idéer och driftiga planer. Vi ska stärka det svenska i Finland både på kortare och på längre sikt, men också både brett och fokuserat. Samtidigt måste vi noga granska alla projekt och också ställa en del krav på aktörerna. Den här veckan har vi gjort många sökande glada, men nästan lika många har fått negativt besked. Det kan kännas betungande, särskilt nu i coronatider, men är ofrånkomligt, säger Kulturfondens ordförande Mikaela Nylander som tillträdde i augusti och nu deltog första gången i behandlingen av novemberansökningarna. Arbetsstipendiater med tunga meriter Arbetsstipendier för professionella konstnärer är Kulturfondens mest eftertraktade bidrag. Av 440 ansökningar beviljas i år 77 arbetsstipendier – 1 treårigt, 3 tvååriga och 73 ettåriga stipendier inom olika konstgrenar.

    Arbetsstipendierna höjdes i år från 24 000 euro till 26 000 euro per år. Sammanlagt beviljas arbetsstipendier för 2,1 miljoner euro. Både beloppet och antalet stipendier är större än i fjol.

    – Via arbetsstipendier ger Kulturfonden konstnärer förutsättningar att arbeta med sin konst helhjärtat och under en lite längre tid. Stipendiet har stor betydelse för konstnären, men i förlängningen också för alla oss som tar del av konsten. Konst gör att vi mår bättre, vi blir bättre på att förstå och samverka med varandra, säger Mikael Svarvar som är delegationsordförande och också deltog första gången i behandlingen av novemberansökningarna.
    Delegationsordförande Mikael Svarar deltog också första gången i behandlingen av novemberansökningarna. Bild: Christoffer Björklund
    De sökandes konstnärliga kvaliteter väger alltid tyngst då ett arbetsstipendium beviljas. Samtidigt försöker Kulturfonden prioritera konstområden där svenska språket är viktigt, till exempel litteratur och teater, och beakta olika kompetenser, köns- och åldersfördelning inom de olika konstområdena. I år finns ovanligt många dansare bland arbetsstipendiaterna; av elva stipendiater inom scenkonst representerar fem danskonst. Av arbetsstipendiaterna är 42 kvinnor och 35 män.

    Kulturfonden behandlade sammanlagt 440 ansökningar om arbetsstipendium. Här finns en lista på alla beviljade arbetsstipendium. Klart fokus, men suddiga gränser inom konst och kultur Utöver arbetsstipendierna beviljar Kulturfonden också många andra bidrag till projekt och verksamhet inom olika konst- och kulturområden. De största beloppen fördelas inom konstområden där det svenska språket är ett viktigt inslag.

    – Konst- och utbildningsfältet står inte och stampar på stället. Områden och uttrycksformer utvecklas just nu genom tvärkonstnärliga och tvärdisciplinära projekt. Vi ser många ansökningar från aktörer med nya tankar och nya samarbeten. De kombinerar sina olika kompetenser, tänjer på gränser och ställer nya krav också på oss, säger Mikael Svarvar.

    Den grundläggande konstundervisningen har under det senaste året ofta varit i fokus inom Kulturfonden och syns nu också i utdelningen.

    – Vi beställde ifjol en kartläggning som bland annat visade att det finns stora regionala och lokala skillnader i både tillgängligheten på grundläggande konstundervisning och kostnaderna för den. Vårt nästa steg är att försöka öka tillgängligheten inom de olika konstformerna för barn och unga. Martin Wegelius-institutet (MWI) får nu ett bidrag för att samla aktörer som ordnar konstundervisning för barn och unga till lokala träffar, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.
    Kulturfondens vd Sören Lillkung. Bild: Cata Portin Syftet med projektet, som förverkligas i samarbete mellan MWI och DUNK, är att samla information om visioner och utmaningar och få en helhetsbild av hur fältet kan stärkas och tillgängligheten förbättras.

    Inom musik får bland annat förbund stora bidrag för både verksamhet och olika projekt, till exempel: Finlands svenska sång- och musikförbund får 232 000 euro för verksamheten och 38 000 euro för projektet Kör i skolan.DUNK får 100 000 euro för verksamheten, 40 000 euro för Skolmusik 2021, 100 000 euro för Musik & Talang och 25 000 euro för ett musikutbildningssamarbete mellan flera musikskolor.Vasa Baroque får ett treårigt verksamhetsbidrag på 75 000 euro. Inom scenkonst ligger tyngdpunkten på bland annat finlandssvensk dramatik, barn och unga och publikarbete. Några exempel är: Unga Teatern får ett bidrag på 80 000 euro.Treåriga verksamhetsbidrag går till DuvTeatern 120 000 euro, Klockriketeatern 135 000 euro och teater Taimine 270 00 euro. Inom litteratur prioriteras projekt för barn och unga, projekt som främjar läsande, skrivande och berättande och konst- och kulturkritik. Större bidrag går till: Tidsskriftscentralen, som får 50 000 euro för att arrangera en essätävling som tidigare administrerats av Kulturfonden,Svensk Presstjänst, som får 82 500 euro för ett utvecklingsprojekt för journalister,arbetsgruppen bakom bokmässorna, som får 23 000 euro för att ge ut ett nummer av Vi Läser om finlandssvensk litteratur, ochden finlandssvenska satsningen på bokmässorna i Helsingfors och Göteborg. Illustration är ett av de konstområden där antalet ansökningar växte rejält i år. Inom bildkonst, fotokonst, skulptur, övrig visuell konst och illustration går bidrag till bland annat: Konstrundan med Åbolands hantverk som huvudman får det största bidraget på 100 000 euro Alla bidrag för filmproduktion, manus- och utvecklingsarbete fördelas sedan i fjol i samarbete med Konstsamfundet under två separata ansökningstider. Kulturfonden beviljar nu endast bidrag för filmfrämjande verksamhet och dessutom två arbetsstipendier inom film, ett tvåårigt till Ulrika Bengts och ett ettårigt till Jenny Jokela. Finlandssvenskt filmcentrum får 60 000 euro. Bland minnesorganisationer och kulturarv prioriterar Kulturfonden projekt kring publikarbete, pedagogik och tillgänglighet. Nationalbiblioteket får 60 000 euro för ett treårigt digitaliseringsprojekt av litteratur.Det nya Centret för krig och fred i S:t Michael får 14 000 euro för en satsning med svenskspråkigt innehåll.
      Från dagis till fri bildning – De statliga så kallade STEA-bidragen har minskat kraftigt och det betyder att många aktörer har förlorat en stor del av sin finansiering. Det här handlar om en stor strukturell samhällsförändring och Kulturfonden har varken resurser eller möjlighet enligt uppdraget att täcka bortfallet, säger Mikaela Nylander.

    Bland ansökningarna inom småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet trendade projekt som stöder barns och ungas välmående. Dessutom prioriterade Kulturfonden projekt som stärker läsning och språk och projekt på språköar och i språkbadsundervisningen. Några exempel på större bidrag är: För att främja småbarnspedagogikens attraktionskraft och bidra till att öka söktrycket till utbildningar inom småbarnspedagogik delfinansierar Kulturfonden en koordinatorstjänst med 75 000 euro till Sydkustens landskapsförbund.Helsingfors universitet får ett bidrag för ett flerårigt projekt kring undervisningen i modersmålsinriktad svenska i de finska skolorna. – Vi undviker att stödja verksamhet som är den offentliga sektorns lagstadgade ansvar. Däremot kan vi ge bidrag för enskilda utvecklingsprojekt inom den offentliga sektorn. Också projekt som finansieras av EU-program kan få självfinansieringsandelar av Kulturfonden. De här är sådana ansökningar som vi kan behandla under hela året, säger Sören Lillkung.
    Också fri bildning är ett område som är intressant just nu.

    – Vi sätter gärna mera fokus på folkhögskolorna och den fria bildningen. Deras uppdrag är viktigt och vi ser att många nu jobbar med nya fokusområden och profileringar för framtiden, bland annat inom integration och förberedande utbildning. Nu behöver vi mera fakta så vi kan avgöra eventuella strategiska satsningar i framtiden, eller något liknande säger Sören Lillkung. Ett av de största bidragen, 70 000 euro, går till Bildningsalliansens projekt Dags att prata kring dialogpaussamtal om det svenska och på svenska i Finland.
      Forskning och vetenskap, högskolor och universitet Inom forskning och vetenskap prioriterar Kulturfonden humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik. Forskningen måste dessutom vara relevant för det svenska i Finland.

    För doktorandstudier beviljar Kulturfonden 72 stipendier på mellan drygt 5 000 och 26 000 euro, sammanlagt knappt 1,4 miljoner euro. Av doktoranderna är 48 kvinnor och 23 män, ett stipendium delas mellan två personer. Via olika specialfonder kan Kulturfonden stödja doktorander inom också medicin, fysik och andra naturvetenskaper.

    Flera forskningsprojekt får stora belopp på upp till 150 000 euro. Den största andelen går till pedagogik och humaniora; här är några exempel: Yrkeshögskolan Arcada får 70 000 euro för ett projekt som tar fram röstigenkänningsprodukter och algoritmer som stöder finlandssvenska dialekter.Åbo Akademi får bland annat 100 000 euro för forskning kring välbefinnande bland elever i årskurserna 4–8 och 100 000 euro för forskning kring pedagogiska särdrag i dagis och skolor på språköar. Några bidrag ur samhällsvetenskap och ekonomi: Det största bidraget på 150 000 euro går till Helsingfors universitet för ett projekt om politisk rekrytering och förutsättningar för politiska uppdrag i Finlands kommuner.Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet får 75 000 euro för ett forskningsprojekt som identifierar de avgörande faktorerna för invandrarnas deltagande i idrott i Svenskfinland.Yrkeshögskolan Novia får 20 000 euro för att kartlägga äldres hälsa och livsvillkor i Österbotten. Inom medicin och naturvetenskap är forskningsämnets koppling till det svenska i Finland inte lika viktig, helt i enlighet med specialfondernas donationsbestämmelser.

    Utöver bidragen för forskningsprojekt och doktorandstudier, stöder Kulturfonden också utvecklingsprojekt vid universitet och högskolor. Bland ansökningarna fanns många projekt som främjar tvåspråkighet och språkinlärning och som skapar nya digitala verktyg för undervisningen.

    – Personalbristen är akut inom flera yrkesgrupper på utbildningsfältet i Svenskfinland och Kulturfonden försöker dra sitt strå till stacken för att avhjälpa problemet, säger Mikaela Nylander.

    Några exempel på bidrag till utvecklingsprojekt är: Åbo Akademi och Helsingfors universitet får 165 000 respektive 69 000 euro för att utveckla flexibla flerformsutbildningar inom småbarnspedagogik.Åbo Akademi får ett bidrag på 150 000 euro för att hösten 2021 starta en behörighetsgivande studiehandledarutbildning för redan yrkesverksamma personer.Tvärminne Zoologiska station får 130 000 euro för att synliggöra kunskapen om föroreningar i Östersjön.Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia får 150 000 euro för ett projekt kring utvecklingen av kreativ personcentrerad vårdkonst inom äldreomsorgen och vårdvetenskaplig yrkesutbildning.
      Förbund, föreningar och intresseorganisationer Kulturfonden beviljar omfattande verksamhetsbidrag för kultur och stora organisationer och förbund. I och med en omstyrning av bidragen för förbundens webblösningar höjdes i fjol flera organisationers verksamhetsbidrag. Många förbund får också så kallade förbundspaket att fördela bland sina föreningar. Förbundspaketen, på sammanlagt drygt en halv miljon euro, beviljades redan under hösten.

    – När vi läser och behandlar ansökningarna från förbund, föreningar och organisationer blir det tydligt att här har vi stommen för medborgarsamhället på svenska i Finland. Många organisationer har under det senaste året varit hårt prövade, men också hittat nya, kreativa och hållbara lösningar för sin verksamhet. Jag är glad att Kulturfonden kan stödja dem, säger Mikaela Nylander.

    Intresseorganisationer – partiföreningar och andra politiska organisationer och intresseorganisationer utan politisk koppling – får också bidrag av Kulturfonden. Fortsättning följer Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Kulturfonden, ställde i fjol ungefär 42 miljoner euro till Kulturfondens förfogande. Trots coronakrisen estimeras beloppet vara ungefär lika stort för år 2021. Förutom de bidrag som beviljas i mars fördelar Kulturfonden under hela året bidrag med fri ansökningstid och också strategiska bidrag som kräver en snabbare behandling. I september tar Kulturfonden emot ansökningar inom flera olika områden, bland annat till en del av de många specialfonderna.

    Lue lisää »

  • 19.3.2021 Ajankohtainen

    Kulturfonden ger över tre miljoner euro till regionala aktörer

    I regionerna, Nyland, Åboland och Österbotten, fördelar Kulturfonden 3,5 miljoner euro av vårens sammanlagda utdelning på cirka 23 miljoner euro. Bland projekten som får bidrag finns bland annat kläddesigners med hbtq-perspektiv, tvåspråkiga konserter och genreöverskridande berättande. Du hittar alla beviljade bidrag på vår webbplats beviljade.kulturfonden.fi. Framtidstro bland regionala aktörer Av nästan 3 000 ansökningar i november behandlades drygt 1 600 i Kulturfondens regionala direktioner. De regionala direktionerna i Nyland, Åboland och Österbotten fungerar som sakkunniga i ansökningar med stark regional förankring. Kulturfondens styrelse tog beslut om alla ansökningar.  

    – En trend som vi ser i alla regioner är ett ökat intresse för personliga stipendium för behörighetsgivande studier. Många vill bredda sin behörighet eller bli behöriga småbarnspedagoger eller rektorer, säger Åsa Rosenberg, ombudsman i Åboland och på Åland.

    I år präglades många projektplaner av coronakrisen. Kulturfondens tre regionala ombudsmän är ändå överens om att det finns framtidstro och optimism bland sökande.

    – Coronakrisen har orsakat riktigt knepiga situationer för många. Många på kulturfältet har ändå kreativa lösningar och en flexibel inställning till läget, säger Matts Blomqvist, ombudsman i Nyland.

    Det råder osäkerhet i planeringen av evenemang, festivaler och teaterföreställningar. Många föreningar undviker större satsningar, och fokus är på basverksamhet och drift av till exempel föreningshus.

    – Inom musikbranschen ser vi nu mer ansökningar än vanligt för olika typer av inspelnings- och streamingprojekt, säger Martin Enroth, ombudsman i Österbotten.
    Österbottens svenska kulturfond Österbottens svenska kulturfond (ÖSK) delar ut 1,1 miljoner euro till nästan 350 mottagare. Över 550 ansökningar behandlades av direktionen för Österbottens svenska kulturfond.

    Martin Enroth är ny ombudsman på Kulturfonden och bereder första gången den stora utdelningen. Han är glad över mångfalden i ansökningarna, trots utmanande tider.

    –  Jag är imponerad av nivån på ansökningarna inom litteratur i Österbotten. Vi fick många bra ansökningar med nya idéer, speciellt inom barnlitteratur och illustration.   Bild: Tage Rönnqvist
    Enroth är noga med att föra fram att det finns många bra idéer också bland de ansökningar som får avslag.

    –  Ett negativt besked betyder inte alltid att din idé är dålig. Granska din ansökan kritiskt och var noggrann med att du har en bred finansieringsplan. Ibland blir vi tvungna att ge negativt besked om Kulturfonden är den enda finansiären, säger Enroth.

    Här är några exempel på bidrag ur ÖSK: Berättelser och livssituationer i den finlandssvenska kulturbranschen under coronakrisen blir en podcast- och videoserie. Joel Isaksson får 5 000 euro för att producera serien.Vad får man om man kombinerar två former av berättande: musik och skönlitteratur? En musikalisk novell eller en ljudbok 2.0. Felicia Eriksson får 6 000 euro för sitt projekt som bygger broar mellan genrer. Den musikaliska novellen publiceras på digitala plattformar.Bollon är en champagnefärgad 30 år gammal husbil. Maria Österåker får 3 000 euro för att skriva manuset till boken ”Bollon – en kärlekshistoria”.Vasabon och indiern Nirupam Smart får 1 000 euro för sitt projekt The Findian. Nirupam har redan tidigare berättat om sitt liv på svenska i Finland för sina 40 000 följare på Facebook. Nu ska han skapa en webbplats om Svenskfinland för en indisk publik.Barnen vid Bergö Daghem får lära sig mer om sin lokalhistoria och sägner i den. Föräldraföreningen vid Bergö Daghem får 1 000 euro för att ordna pedagogiska sagovandringar i samarbete med fristående teatergrupper.Jeppis Art Collective får 8 000 euro för att göra en utställning med temat att blicka in i en annan värld. Grupputställningen planeras ha en virtuell del.Regionala danscentret i Österbotten – Dans i Österbotten får 8 000 euro för dansprojekt med barn och unga i Vasa, Närpes och Karleby.Fotografiföreningen Ibis får ett verksamhetsbidrag på 5 000 euro och ett projektbidrag på 2 000 euro. Bild: Fotofabriken Åbolands svenska kulturfond Åbolands svenska kulturfond (ÅSK) delar ut 0,7 miljoner euro till nästan 200 sökande. Av ansökningarna i november behandlades ungefär 300 ansökningar i ÅSK.  

    – På Åland har man stark tilltro till båtbyggnadskultur och stärker båtbyggandet som hantverk, säger Åsa Rosenberg. Bild: Pixabay

    Här är några exempel på bidrag ur ÅSK: På Åland får Stiftelsen Emelia 20 000 euro för att bygga en galeas i ek. Bygget beräknas vara klart senast 2026. Ungdomsgrupper ska lära sig segla på galeasen Emelia.Segeljaktsföreningen Atlanta får 13 000 euro för att bygga klart segeljakten Atlanta. Målsättningen är att sjösätta Atlanta under sommaren 2021.  Kompositören Pauliina Isomäki och folkmusikern Marianne Maans får 5 000 euro för en tvåspråkig konsertföreställning. I konserten kombineras dikter, nykomponerad musik och folkmusik. Temat är naturen, havet och berättelser från den finlandssvenska skärgården.Föreningen Svenskans väl får 4 500 euro för att ordna kulturprogram på svenska för seniorer i Åbo. Bland annat dansfadderveckor, högläsning, museibesök och trubaduruppträdande finns i planerna.Nicklas Lantz får 4 000 euro för att skapa en minimusikal av Karin Erlandssons bok ”Nattexpressen”. I manuset beaktas jämlikhet och genusfrågor. Lantz planerar en föreställning i Mariehamn och en turné i skolor.Pehr Kalm och Akademiska trädgården presenteras i två utställningar på Sibeliusmuseet i Åbo. Bidraget på 4 000 euro går till Charlotta Green för arbetet med utställningarna.Intresseföreningen för Jazzmusik i Dalsbruk får 13 000 euro och Korpo Jazz får 17 000 euro för sommarens jazzfestivaler i skärgården. Nylands svenska kulturfond Våren 2021 delar Nylands svenska kulturfond (NSK) ut 1,7 miljoner euro till nästan 400 mottagare. Nylands svenska kulturfond behandlade över 700 ansökningar.

    – I Nyland finns det flera välplanerade projekt kring hållbar utveckling. Också antalet projekt med fokus på hbtq-frågor ökar inom konstämnena, säger Matts Blomqvist.

    Här är några exempel på bidrag ur NSK:

    Nyländska föreningar som får verksamhetsbidrag är bland annat Hurja Piruetti Västra Nylands Dansinstitut får 15 000 euro,Esbobygdens ungdomsförbund får 15 000 euro för teaterskolans verksamhet,Helsingfors gaykör Out ’n Loud får 3 000 euro i verksamhetsbidrag ochAMABILE – Föreningen för Konst för Barn och Ungdomar får ett verksamhetsbidrag på 20 000 euro för att ordna musikundervisning för barn och unga på sociala grunder. Hurja Piruetti får ett verksamhetsbidrag på 15 000 euro. Här är några projektbidrag som beviljas: Loviisa Contemporary får 15 000 euro för projektet Så Svarar Skogen. Det tvåspråkiga och tvärvetenskapliga projektet kombinerar performativa körföreställningar med en rumslig installation med levande växter.  Karis-Billnäs gymnasium får 5 000 euro för att tillsammans med övriga gymnasier i Raseborg förverkliga en tvärvetenskaplig studiehelhet kring hållbar utveckling.Samfundet Ehrensvärd firar 100 år och får 15 000 euro för sitt jubileumsprojekt Sveaborg – Tre rikes flotta. I projektet ingår en utställning, publikarbete och evenemang.Kompositören Olli Kortekangas får 20 000 euro för att komponera ett operalibretto till en både tragisk och humoristisk berättelse om kärleken.Designern Ella Boucht får 4 000 euro för sitt projekt inom queer klädkonstruktion.   Bild: Tage Rönnqvist

    Lue lisää »

  • 17.3.2021 Ajankohtainen

    Sökte du bidrag i november?

    Kolla din inkorg. Vi har nu skickat ut besked till alla sökande. Det betyder över 3 000 mejl. Imorgon mejlar vi information om alla beviljade bidrag till redaktionerna. Alla bidrag publiceras på fredag på beviljade.kulturfonden.fi. Fick du avslag på din ansökan? Här kan du läsa om de vanligaste orsakerna för avslag. Här kan du läsa om de vanligaste orsakerna för avslag på arbetsstipendium.

    Lue lisää »

  • 15.3.2021 Ajankohtainen

    Praktik i Estland är exotiskt

    Hur är det att göra praktik i Estland? Förvånansvärt exotiskt, säger Lisa Forss. Vi pratade med henne då hon gjorde praktik på Soome Institiut i Tallinn. Lisa Forss inledde sin praktik på Soome Insitituut i augusti 2019. Intervjun är gjord före coronakrisen. Vilka är dina arbetsuppgifter som praktikant? Mina arbetsuppgifter har varit väldigt varierande. Det största ansvarsområdet jag har är att koordinera resestipendiet för uppträdande artister TelepART. Finländska konstnärer kan ansöka om stöd för att uppträda i Baltikum och konstnärer från de baltiska länderna för att uppträda i Finland. Meningen är att öka kulturutbytet mellan områdena. Mitt arbete är främst att hålla koll på mejl och att se till att information hamnar på rätt ställe. Samtidigt får jag en väldigt bred inblick i kulturfältet och hurdan konst som artisterna håller på med. Förutom det har jag ordnat en finskspråkig diskussionscirkel för ester. Också det har varit väldigt lärorikt. Trots att vi som folk är rätt nära varandra finns det stora kulturella skillnader mellan finländare och ester.  Vad är det bästa med din praktik, Lisa? För mig har det varit väldigt roligt att få uppleva en annorlunda kultur – speciellt en annorlunda arbetskultur. Estland är förvånansvärt exotiskt. Samtidigt har jag lärt mig om mig själv under ett år i ett nytt land. Det är hälsosamt att lite bryta sig loss från sina rutiner. En annan rolig grej som kommit med mitt år som praktikant – ett nytt språk att lägga på min CV. Har du någon hälsning till dem som funderar på att ansöka om stipendium för utlandspraktik? Du har inget att förlora med att söka och i bästa fall bli erbjuden en praktikplats utomlands. Istället kan du vinna en fantastisk chans att lära dig nya kunskaper, ett nytt språk och nya saker om dig själv! Ett år kan kännas som en lång tid, men sist och slutligen är det en kort period i ditt liv. Vill du också göra praktik utomlands? Kulturfonden erbjuder årligen praktikplatser vid tolv kultur- och vetenskapsinstitut runt om i världen i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf. Dessutom erbjuder vi två praktikplatser vid Kommunförbundets kontor i Bryssel och Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom. Läs mer om vilka praktikplatser vi erbjuder våren 2021. Ansökningstiden är 15-31.3. Våren 2021 tar vi emot ansökningar, men är noggranna med rådande coronarestriktioner och anpassar praktikprogrammet enligt läget.

    Lue lisää »

  • 15.3.2021 Ajankohtainen

    Laura gjorde praktik i Bryssel

    Hur är det att jobba i Europas politiska centrum? Vi har pratat med Laura Lapela som våren 2020 gjorde praktik på Kommunförbundets Brysselkontor. Lauras praktik finansierades av Svenska kulturfonden. Intervjun är från februari 2020 före coronakrisen. Kommunförbundets uppgift i Bryssel är att följa med aktuella diskussioner och beslut inom EU som påverkar kommunerna i Finland. Det gör man genom att delta i olika möten och läsa olika texter. Laura har fått göra ett djupdyk i frågor som handel, jämställdhet och agrikultur. Laura är nöjd med sin praktik. – Den här praktiken har erbjudit möjligheter jag inte hade kunnat förvänta mig, säger Laura. Hon betonar att praktiken är mycket mer än själva jobbet. – Livet utanför jobbet är nya bekantskaper och fantastiska upplevelser. Atmosfären i Bryssel är som i en bubblande studentstad, men för politiker och praktikanter. Dessutom är Bryssel fantastiskt beläget, om man vill utforska resten av Belgien och även Europa. Våga ansöka om praktikstipendium Laura uppmuntrar alla att våga ansöka om en praktikplats. – Du behöver inte vara osäker på om dina kunskaper räcker till. Du åker på praktik för att lära dig. Du kommer inte vara ensam om att känna dig lite vilsen i början – men du lär dig och det finns stöd under vägen, säger Laura. Laura gör praktik i Bryssel med Kulturfondens stipendium för utlandspraktik. Vill du också göra praktik utomlands? Kulturfonden erbjuder årligen praktikplatser vid tolv kultur- och vetenskapsinstitut runt om i världen i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf. Dessutom erbjuder vi två praktikplatser vid Kommunförbundets kontor i Bryssel och Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom. Läs mer om vilka praktikplatser vi erbjuder våren 2021. Ansökningstiden är 15-31.3. Våren 2021 tar vi emot ansökningar, men är noggranna med rådande coronarestriktioner och anpassar praktikprogrammet enligt läget.

    Lue lisää »

  • 11.3.2021 Ajankohtainen

    Studerar du ett museiämne?

    Visste du att du kan ansöka om stipendium för lokalhistorisk praktik? Kulturfonden beviljar stipendium för praktik på 1–3 månader. Ansökan är öppen hela året. Du kan ansöka om stipendium om du: har svenska som modersmål eller studiespråk och studerar vid en högskola eller ett universitet. Din praktikplats ska vara ett mindre museum eller en svenskspråkig hembygdsrörelse i Finland. Stipendiet kan användas om du som praktikant jobbar med:
    • katalogisering i elektroniskt samlingsförvaltningssystem
    • digitalisering av samlingar
    • kommunikation (i första hand webbsidor, sociala medier) Stipendiet får inte användas för annat museiarbete, till exempel: öppethållning, butiksarbete eller guidning. Stipendiet är 1500 euro per månad. Du kan beviljas stipendium högst fyra gånger (totalt 12 månader). Du kan ansöka om praktikstipendium när som helst under året. Du får besked om beslut inom cirka fyra veckor till den mejladress som finns registrerad i din sökandeprofil. Lokalhistorisk praktik ersätter vårt tidigare bidrag kulturarvspraktik.   Läs mer om lokalhistorisk praktik.

    Lue lisää »

  • 10.3.2021 Ajankohtainen

    Vill du göra praktik utomlands?

    Är du i slutskedet av dina studier? Nu erbjuder vi elva praktikplatser utomlands. Ansökan är öppen 15-31.3.2021.  Du kan ansöka om praktikplatserna om du: är finsk medborgare eller fast bosatt i Finland,har svenska som modersmål eller studiespråk ochär i slutskedet av dina högskole- eller universitetsstudier. Vi erbjuder elva praktikplatser utomlands. Nio av praktikplatserna erbjuds i samarbete med Finlands vetenskaps- och kulturinstitut. Praktikperioderna inleds i augusti eller september 2021. Lämna in din ansökan på vår webbplats senast den 31 mars 2021Våren 2021 kan du söka följande praktikplatser: Finlandsinstitutet i Berlin, TysklandFinlands Beneluxinstitut, Bryssel, BelgienFinnAgora – Finlandsinstitutet i Budapest, UngernFinlands kulturinstitut i Danmark, KöpenhamnFinlands institut i Paris, FrankrikeFinlandsinstitutet i Stockholm, SverigeFinlandsinstitutet i Storbritannien och Irland, LondonFinlands institut i Tallinn, EstlandFinlands institut i Tokyo, JapanSkandinaviska föreningens konstnärshus, Rom, ItalienKommunförbundets kontor, Bryssel, Belgien Så här ansöker du om praktikplats Praktikplatserna har olika inriktning. Bekanta dig med de olika praktikplatserna innan du lämnar in din ansökan. Du gör din ansökan elektroniskt i Kulturfondens ansökningssystem. Du kan ansöka om högst två praktikplatser – gör i så fall två separata ansökningar. Skriv din ansökan på svenska.  Läs mer och gör din ansökan här. Nästa gång öppnar vi ansökan i september 2021. Så här påverkar coronakrisen I början av coronakrisen våren 2020 tog vi beslutet att inte ta emot ansökningar om praktikplatserna. Nu tar vi emot ansökningar, men är fortsättningsvis noggranna med rådande restriktioner och anpassar praktikprogrammet enligt läget. Har du frågor? Noggrannare information om praktikplatserna vid kultur- och vetenskapsinstituten: Alexandra Enberg
    praktikkoordinator, Finlands kultur- och vetenskapsinstitut
    alexandra.enberg(at)instituutit.fi
    tfn 050 521 3457 Noggrannare information om praktikplatserna vid Kommunförbundets kontor i Bryssel och Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom: Matts Blomqvist
    ombudsman, Svenska kulturfonden
    matts.blomqvist(at)kulturfonden.fi
    tfn 050 592 3795

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description