Ajankohtaista

  • 14.5.2020 Ajankohtainen

    Knappast någon kan stoppa Holger

    Holger Wikström får Nylands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro. Kulturfondens prismotivering Holger Wickström är idékläckaren vars hjärta klappar starkt för hembygden. Han är också kultursnickare i ordets vidaste bemärkelse – han snickrar ihop projekt och bygger kulisser, läktare och scener. Under Wickströms tid som ordförande för Västnyländska Ungdomsringen har Raseborgs sommarteater upplevt några av sina största succéer. Också Raseborgs festspel har vuxit till att omfatta midsommarfester, konserter och medeltidsevenemang. Holger Wickström har också arbetat träget för många andra kulturproduktioner och evenemang, bland annat festivalen Faces. Under sina fyrtio år som kulturaktiv har han själv ofta trivts bäst i kulisserna, men hans ovärderliga insats för kulturlivet och bygemenskapen i Västnyland är desto synligare. *** På grund av coronakrisen uppmärksammas pristagarna först i september-oktober på Kulturfondens höstfester. Mer information närmare festerna på www.kulturfonden.fi. Observera att intervjureportaget nedan är skrivet före coronakrisen. Knappast något kan stoppa Holger Hej Holger, vem är du?  Jag har hunnit kallas allt från idrottare till politiker, har aldrig haft tråkigt utan alltid haft händerna fulla. En tid som präglat mig är det omvälvande 1970-talet under studietiden i Åbo, och efter det har jag helt enkelt låtit jobben och utmaningarna ramla in. Alla gånger har det inte gått så bra, men man måste låta det slå slint ibland. Efter 25 år i kommunens och kulturens tjänst är jag i dag en samhällsengagerad pensionär och egenföretagare med flera roliga projekt som ligger på hyllan och väntar på att bli verklighet.

    Kan du berätta lite om hur du arbetar?  Jag är en nattmänniska som funderar och grubblar då det är mörkt och tanken får tid att mogna. Då jag vaknar på morgonen är planen ofta klar, även om det kan hända att den bleknar då man kommer ut i friska luften. Ibland kan idén till och med bli pinsam då man testar den på andra och uttalar den högt, men man måste klara av att vara självkritisk och se till att inte omge sig med enbart ja-sägare. Oktober och november då det regnar och stormar är den bästa tiden för planering och inspiration. Då våren kommer rullar allt igång och det finns ingen tid att tänka längre.  Finns det någon höjdpunkt du vill berätta mera om? Så många att de egentligen kunde bli en egen bok. Men en händelse jag gärna lyfter fram är 20 juni 1993. Jag var producent och ordförande i Raseborgs sommarteater då den plötsligt brann ner en natt. Vi hade ingen försäkring, inga pengar, men tack vare en otrolig uppslutning byggde vi upp hela teatern igen på bara tre dagar och hade premiär precis som planerat. Det blev en fantastisk sommar med publikrekord, men framför allt minnen av en helt overklig händelse och heroiska insatser.

    Vilken utveckling skulle du vilja se inom ditt område?  Kulturen i mina trakter mår väldigt bra och kulturlivet är i förhållande till folkmängden otroligt fint. Flera projekt jag varit med och startat, exempelvis Tryckeriteatern och Faces, är i dag närmast institutioner som är både tekniskt och konstnärligt högtstående. Problematik hittar vi däremot inom ett annat område som engagerar mig, nämligen utbildningen och småbarnspedagogiken, speciellt i huvudstadsregionen. Det är i förlängningen en överlevnadsfråga för vårt språk att det finns undervisning på svenska.

    Vad ska du göra med prissumman?  Min dator har kommit till en sådan ålder att den inte orkar längre, så jag tänker köpa en ny. Samtidigt blir det en ny färgprinter och en snabbare uppkoppling, förutsatt att bilen inte hinner gå sönder först!  Fakta:  Född: 1948 i Karis dit jag återvänt och där jag fortfarande bor, bara ett stenkast från gatan där jag växte upp. Studier: Statsvetenskap vid Åbo Akademi. Karriär: Jobbat som bland annat journalist, informatör, idrottssekreterare, kultursekreterare och socialarbetare. Vid sidan om förvärvsarbetet otaliga styrelse- och föreningsuppdrag.  Priset: Åhå, det här var oväntat, sa jag. Eftersom jag aldrig varit någon större konstnär eller skådespelare utan snarare alltid pynjat på i bakgrunden är jag väldigt överraskad.  Gör på fritiden: Jag har ingen fritid, men jag läser gärna en god bok om jag får en stund över.  Dricker: Kranvatten. Raseborgs vatten är naturligt mineralvatten och det bästa kommunala vattnet i Finland.  Äter: Kåldolmar eller wienerschnitzel. Favoritbok: Colorado Avenue av Lars Sund. Lyssnar på: Blues och country.  Favoritartist: Bluesmusikern Elmore James och countrysångerskan Patsy Cline.  Beundrar: Willy Brandt, tidigare borgmästare i Berlin och förbundskansler i Västtyskland. Drömuppdrag: Inget uppdrag direkt, men jag vill att Raseborg ska överleva. Jag var med och startade staden och tycker att det är otacksamt att nu behöva försvara det vi skapat.  Text: Catrin Sandvik

    Lue lisää »

  • 14.5.2020 Ajankohtainen

    Estrids bokklubb inspirerar barn att dela läsupplevelser

    Estrids bokklubb får Kulturfondens pris på 15 000 euro. Kulturfondens prismotivering Teamet bakom Estrids bokklubb med Sanna Sofia Vuori i spetsen belönas för den populära videoserien där unga programledare intervjuar barnboksförfattare, illustratörer och serietecknare och pratar om böcker tillsammans med andra barn. I serien kommer finlandssvenska, finskspråkiga och sverigesvenska skapare av barn- och ungdomslitteratur till tals på ett sätt som inspirerar tittarna att läsa, skriva, skapa bilder och dela läsupplevelser. De fyra säsonger som hittills har publicerats på webben når ut till en bred målgrupp, också utanför Finlands gränser. Den tillhörande bloggen och en bok med uppgifter för mångsidigt skapande ger skolorna bra verktyg för att uppmuntra till kreativitet och interaktivitet. *** På grund av coronakrisen uppmärksammas pristagarna först i september-oktober på Kulturfondens höstfester. Mer information närmare festerna på www.kulturfonden.fi. Observera att intervjureportaget nedan är skrivet före coronakrisen. Sanna arbetar med sin dröm Hej Sanna Sofia, vem är du?  Jag sysslar med alla möjliga olika former av kulturprojekt, från kreativt skrivande, barnteater och workshops till Estrids bokklubb och litteraturförmedling. Man kan säga att jag är något av en självlärd mångsysslare: lite råddig, lite barnslig och lite kaotisk men en som ändå alltid lyckas få de flesta saker gjorda, som genom ett trollslag.

    Kan du berätta lite om hur du arbetar?  Jag får en idé och tänker: Det här gör jag! Saker brukar gå ganska snabbt tills världen kommer emot i form av ekonomi, byråkrati, logistik, andra människors tidtabeller och liknande. Då man arbetar med projekt märker man verkligen varför en aktör som Kulturfonden är viktig.
    Arbetet med Estrids bokklubb sker till stor del i Underverkstadens lilla källare där vi också spelar in. Samarbetet med Estrid Airas, Ida-Lina Nyholm som gör vårt pedagogiska material till skolor och Timo Kari som sköter film och klipp är både inspirerande och enkelt, inget känns jobbigt med dem. Vi är nu inne på den femte säsongen och vårt sätt att arbeta har blivit snabbare och säkrare med åren.  Finns det någon höjdpunkt du vill berätta mera om? Det är väldigt roligt att se hur programmet lever vidare och att det gjort sig ett namn ute i samhället. Jag tror att någon elev i varje skola och de flesta pedagoger i Svenskfinland känner till Estrids bokklubb, och det känns fint. Varje säsong har vi tagit med något nytt och även om vi inte riktigt har någon uppföljning av hur många som ser programmet så vet vi att det också används inom pedagogiken i Sverige.

    Hurdan utveckling skulle du vilja se inom ditt område?  Barn- och ungdomslitteraturen mår bra, förlagen satsar och det kommer nya författare hela tiden. Att intresset för läsning bland unga i högstadieåldern dalar tror jag beror på att texterna och de saker unga är intresserade av helt enkelt inte möts.
    Jag skulle också önska lika fina satsningar på barnteater som på andra former av teater.  Barnteatern förtjänar ett bättre rykte och att tas på större allvar eftersom underhållning för barn också kräver mycket kunskap. Samhället behöver teater som riktar sig till just barn och som ger dem något mer.

    Vad ska du göra med prissumman?  Det är lite oklart ännu, men förstås till att röja tid att utveckla projektet. Jag vill också väldigt gärna göra något tillsammans med alla som varit med och arbetat med bokklubben, så det kanske blir en liten fest.  Fakta:  Född: I början av 1980-talet i Helsingfors där jag fortfarande bor.  Studier: Började ursprungligen studera biologi på Helsingfors universitet men flyttade över till nordisk litteratur, sedan studier till dramainstruktör och olika kurser i kreativt skrivande.  Karriär: Jag startade en dramaverksamhet inom Föreningen Brage som sedan växte och blev den egna satsningen SagaTeater, nuvarande Flax. Produktionerna växte och blev sedan Underverkstaden som i dag har flera pågående projekt.  Priset: Först trodde jag samtalet handlade om att jag glömt att redovisa för något bidrag, men då jag förstod att jag fått ett pris blev jag både glad och överraskad.  Gör på fritiden: I princip samma som på jobbet, men försöker att ägna mig åt min familj så mycket det går.  Dricker: Helst mjölk, men det beror på maten förstås.  Äter: Svampsås från Iloranta Favoritbok: Jag tycker förstås mycket om min egen barnbok “Ägget”, men min favoritbok är Kotiruokaa leikki-ikäiselle, en bok jag hade som barn och som jag inte lyckats få tag i efter det.  Lyssnar på: Radio, vett och snälla människor. Favoritartist: Jag har rätt samma smak som mångas mor- och farföräldrar har. Inom de flesta former av konst. Beundrar: Många och på olika sätt. De som är och gör som de själva vill.  Drömuppdrag: Det håller jag på med just nu! Jag får arbeta mångsidigt med projekt som kan variera från timme till timme.  Text: Catrin Sandvik

    Lue lisää »

  • 14.5.2020 Ajankohtainen

    Dag vill se finlandssvensk film på hög nivå

    Dag Andersson får Åbolands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro.
    Kulturfondens prismotivering Dag Andersson har genom sitt gedigna kunnande inom såväl film, musik, konst och kultur bidragit till framgångar inom den finlandssvenska filmen. Med sitt breda nätverk är han ett stort stöd för många som är verksamma inom filmvärlden idag.
    Han engagerar sig lika starkt för stora nationella projekt som för lokala festivaler och han är en viktig kulturell kraft i Åboland, där barn och unga genom hans initiativ fått njuta av både skolbio och dagisbio. Han har också bidragit till att sprida filmer där man synliggjort den unika åboländska skärgården för en bredare publik och presenterat intressanta åboländska miljöer och personporträtt. *** På grund av coronakrisen uppmärksammas pristagarna först i september-oktober på Kulturfondens höstfester. Mer information närmare festerna på www.kulturfonden.fi. Observera att intervjureportaget nedan är skrivet före coronakrisen. Hej Dag, vem är du? Jag är en något lat och flegmatisk person som ändå på något vis kan ta tag i saker och få dem gjorda. Jag är självlärd, som så många andra i branschen som började jobba på 80-talet då det inte fanns så många utbildningsmöjligheter på svenska. Jag är kanske inte den mest effektiva då det gäller pappersarbete och att redovisa bidrag, men jag är engagerad i det jag gör, noggrann och kollegial i mitt sätt att arbeta.

    Kan du berätta lite om hur du arbetar? Nuförtiden jobbar jag hemifrån men är i daglig kontakt med mina arbetskamrater på Finlandssvenskt filmcentrum. Ibland gör vi projekt enligt uppdrag, som exempelvis filmseminariet i Helsingfors i höstas som var en beställning från Kulturfonden och Konstsamfundet. Jag tror det är bra och viktigt att våra representanter finns utspridda över Svenskfinland så att vi kan arbeta på gräsrotsnivå, men det kan hända att vår verksamhet skulle gagnas av om vi satt tillsammans och bollade idéer dagligen. Vi får se hur det blir i framtiden Finns det någon höjdpunkt du vill berätta mera om?

    Sedan starten 1989 har många viktiga projekt kommit och gått. Till exempel lyckades vi för omkring 30 år sedan göra så att begreppet ”finlandssvensk film” fick mera kött på benen genom festivalen Finlandssvensk filmmönstring i Vasa. En annan minnesvärd sak är vår omtyckta tidskrift Filmjournalen, som tyvärr drabbades av tidningsdöden för ett par år sedan. Två riktigt lyckade pågående projekt är Barnsöndagar på Kino Engel i Helsingfors och filmfestivalen Bio Fix för en mognare publik i Kimito.

    Vilken utveckling skulle du vilja se inom ditt område? Jämfört med för några år sedan mår den finlandssvenska filmen förhållandevis bra nu. Under det här året kan vi exempelvis se fram emot tre långfilmer på svenska, vilket i sig knappast är en trend, men ett positivt tecken. Utmaningen är att hitta kunnigt folk som är villigt att arbeta med film på svenska, och därför hoppas jag att många svenskspråkiga får utbildning på högskolenivå i framtiden. Branschen är liten i vårt land och svensktalande personer behövs också på viktiga positioner.

    Vad ska du göra med prissumman? Jag vet faktiskt inte. Det finns inga materiella saker jag känner att jag vill köpa, så kanske blir det en ny resa till Japan. Jag var där för ett par år sedan och tycker att det finns ett intressant släktskap mellan Japan och Finland. Fakta: Född: 1957 i Åbo, bosatt i Kimito Studier: Studier i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Karriär: Började som kultursekreterare på studentkåren och fick 1983 tjänsten som filmsekreterare vid Åbolands kulturråd, och på den vägen är det. Priset: Jag är ju ingen skapande konstnär och trodde att samtalet skulle handla om en telefonladdare som glömts kvar på ett möte. Därför blev jag väldigt överraskad, men glad förstås! Gör på fritiden:  Efter många år som både löntagare, restaurangägare, biografägare och jordbrukare (dräng) är jag ovan med fritid, men jag gillar att röra mig ute i naturen och är sedan ett par år tillbaka drevkarl i ett jaktlag. Dricker: Jag tillverkar egen cider, så gärna en sådan. Äter: Allt från skräpmat till fine dining. Favoritbok: Ingen särskild bok, men gillar författarna Patrick Modiano och WG Sebald. Lyssnar på: Alla former av bra musik, gärna modern konsertmusik eller country/americana/folk. Håller som bäst på att förkovra mig i japansk musik och har kommit till 1960-talet ungefär. Det låter väldigt mycket som finsk dito! Favoritartist: Ragnar Kjartansson och hans verk The Visitors imponerade. Videoverket är en timme långt och jag såg det sex gånger på Kiasma i vintras. Beundrar: Massor, men ingen speciell. Drömuppdrag: Inget. Jag är ganska nöjd med livet som det är nu. Text: Catrin Sandvik

    Lue lisää »

  • 14.5.2020 Ajankohtainen

    Vård på svenska i fokus då Kulturfonden belönar Pia Stoltzenberg

    Pia Stoltzenberg jobbar för att svenskspråkiga patienter ska få en bra vårdupplevelse. Nu belönar Svenska kulturfonden henne med Anita och Nils Meinanders stipendium för medicinsk journalistik. Modersmålet är viktigt – särskilt för alla som behöver sjukhusvård. Pia Stoltzenberg, utvecklingschef vid HUS Helsingfors universitetssjukhus, lyfter fram betydelsen av att både få och erbjuda vård på svenska. – Att främja det svenska innebär ofta en balansgång: när ska man kräva, när ska man tacka och när ska man uppmuntra? Jag tror att vi finlandssvenskar som grupp kunde bli ännu bättre på att också se allt det goda som görs, säger Pia Stoltzenberg. Pia Stoltzenberg har satt fokus både på HUS-personalens förmåga att kommunicera på svenska och på synligheten för det svenska språket inom HUS överlag. Via vardagliga hjälpmedel som ordlistor uppmuntrar och stöder HUS idag personalen att kommunicera på svenska – både med varandra och med patienter. Inom personalen finns numera också språkambassadörer. Ambassadörerna uppmuntrar och stöder sina kolleger att använda svenska. Hela 120 anställda är idag språkambassadörer vid sidan av sitt vanliga arbete på olika enheter och sjukhus. – Vi tror ofta att vi måste tala perfekt. Det stämmer inte. Att tala någon annans modersmål ger en signal om att man bryr sig om, att man ser den andra. Det räcker långt, säger Stoltzenberg. Under sin anställning på HUS har Pia Stoltzenberg bland annat varit sekreterare i HUS nämnd för den språkliga minoriteten. Hon har också lett arbetet med att förnya HUS språkprogram. Svenska kulturfonden lyfter fram Pia Stoltzenbergs aktiva arbete för tvåspråkigheten. – Tvåspråkighet betyder inte att allt behöver göras på två språk, men att man tänker tvåspråkigt från början. Det sparar ofta tid och extra arbete i slutändan. Om stipendiet Anita och Nils Meinanders stipendium delas ut ”för främjande av finlandssvensk journalistik inom medicin och sjukvård”.  Stipendiet är 6 000 euro och delas ut vart tredje eller vart fjärde år. Stipendiet kan inte sökas. Kulturfondens prismotivering Kulturfonden belönar utvecklingschefen inom Helsingfors universitetssjukhus Pia Stoltzenberg med Anita och Nils Meinanders stipendium för medicinsk journalistik. Stipendiet är 6 000 euro. Stoltzenberg får stipendiet för sitt aktiva arbete för tvåspråkigheten, bland annat som sekreterare i HUS nämnd för den språkliga minoriteten och som medlem i styrgruppen för språkprogrammet. Under sin tid på HUS har Stoltzenberg gjort stora insatser för kommunikationen på svenska och synliggjort modersmålets betydelse för patientens vårdupplevelse, bland annat genom att organisera språkambassadörsverksamhet och skapa ordlistor.

    Lue lisää »

  • 12.5.2020 Ajankohtainen

    Nästan 600 000 euro till film och media

    Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet har i maj beviljat nästan 600 000 euro till film-, tv- och medieproduktioner. Stora bidrag på 50 000 euro går bland annat till tv-serien Virala genier 2 och 40 000 euro till en dokumentär om Jörn Donner. Klaus Härös internationella filmproduktion får ett förlustgarantilån på 200 000 euro. Kulturfonden och Konstsamfundet beviljade sammanlagt 32 bidrag på mellan 200 000 och 1 500 euro. Nedan presenteras kort några plock bland de beviljade bidragen. Alla bidrag som beviljades finns på Konstsamfundets webbplats. Virala genier får en uppföljare Dramaserien Virala genier 2 (Citizen Jane Productions Oy, tidigare Pohjola-filmi Oy) får ett bidrag på 50 000 euro. Virala genier 2 är uppföljaren till den humoristiska dramaserien för ungdomar. Serien baserar sig på Ted Forsströms och Kaj Korkea-ahos bok ZOO Hjärtattack!. Elin Grönblom står för manus och regi. I virala genier 2 har tonåringen Atlas just blivit invald i skolstyrelsen. Med sitt nya kändisskap får han inte bara uppmärksamhet av snygga Tessie utan också av speciella Felicia och samtidigt växer Atlas känslor för Sarah-Li. Virala genier riktar sig främst till yngre tonåringar, men också till 10-12 åringar och föräldrar. Serien spelas in sommaren 2020 och ska vara klar för publicering våren 2021. Hallonbacken blir tv-serie Projektet Hallonbacken (Hanna Lämsä) får 6 000 euro för manusarbetet inför tv-serien Hallonbacken. Hallonbacken baserar sig på författaren Eva Frantz nya bok med samma namn, en rysare för 10-12 åringar. Stina är en ung flicka som lever med sin mamma och sina sex syskon i Helsingfors på 1920-talet. Stina blir sjuk – hon hostar och hostar – och skickas till sanatorium. Där möter hon doktor Hagman som är lite för intresserad av hennes hjärta. Hallonbacken väver samman historia, maktmissbruk, orättvisor och ensamhet. Serien ska omfatta tre avsnitt på 20 minuter och vara klar för distribution våren 2022. Inspelningarna görs hösten 2021.
    Jörn Donners sista intervju Produktionsbolaget Oy Bufo Ab får 40 000 euro för en 75 minuter lång dokumentär om Jörn Donner. Jörn Donners sista intervju visar en man som är empatisk, blyg, principfast och feminist. De flesta känner kanske honom som arrogant, motstridig, svår och lite skrämmande. Dokumentären som baseras på den sista inspelade intervjun med Donner visar däremot den privata Jörn med fokus på helt andra egenskaper. Den sex timmar långa intervjun spelades in i december 2019. Materialet bearbetas nu och planeras ha tv-premiär i februari 2021. Klaus Härö får det första förlustgarantilånet Konstsamfundet och Kulturfonden har beviljat ett förlustgarantilån till en filmproduktion. Förlustgarantilånet, ett bidrag på 200 000 euro, går till regissören Klaus Härös spelfilm My Sailor, My Love. Bidraget kan genast utbetalas, men om filmproduktion går med vinst måste det återbetalas till finansiärerna som sedan kan ta beslut om att fördela pengarna på nytt. En pensionerad sjökapten förälskar sig i sitt nyanställda, kvinnliga hembiträde. Hans medelålders dotter godkänner inte förhållandet men de två kvinnorna tvingas hitta en väg till försoning. My Sailor, My Love är Klaus Härös första film på engelska, en finländsk-irländsk-belgisk samproduktion som ska marknadsföras internationellt. Första året gemensam fondfinansiering Kulturfonden och Konstsamfundet gick vid årsskiftet in för att koordinera både behandlingen av ansökningar och utdelningen av bidrag till film- och medieproduktioner. Två gånger per år – i februari och september – tar Kulturfonden och Konstsamfundet gemensamt emot ansökningar om bidrag för manusarbete, projektutveckling och produktion. Ansökningarna görs i Konstsamfundets ansökningssystem. År 2020 fördelas sammanlagt 1,5 miljoner euro. Kulturfonden står för 1 miljon och Konstsamfundet för 0,5 miljoner euro av finansieringen. ***
    Pressmeddelande, Helsingfors den 12 maj 2020
    Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    Svenska kulturfonden
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 11.5.2020 Ajankohtainen

    Huvudbry med skattedeklarationen 2: Forsknings- och arbetsgrupper

    Är du medlem i en forsknings- eller arbetsgrupp som har fått ett bidrag eller stipendium? Har det blivit fel i din förhandsifyllda skattedeklaration? I den förhandsifyllda skattedeklarationen kan ett bidrag till en forsknings- eller arbetsgrupp antecknas som inkomster för en enskild medlem i gruppen. Trots att bidraget i praktiken har fördelats bland alla medlemmar, kan det här hända om en person rekvirerat bidraget för hela arbetsgruppen. Alla måste finnas med i sökandeprofilen Eftersom vi rapporterar till Skatteförvaltningen enligt de utbetalade beloppen, måste alla gruppmedlemmars namn finnas antecknade i sökandeprofilen. Då ni anhåller om utbetalning ska kontaktpersonen fylla i information för alla gruppmedlemmar. Har bidraget utbetalats till ett forskningsinstitut eller universitet, som sedan betalat gruppmedlemmars löner eller övriga kostnader? Också i det här fallet kan liknande problem uppstå, om bidragsansökan är gjord endast i gruppens kontaktpersons namn. Eller om gruppens kontaktperson i misstag använt sin individuella sökandeprofil istället för att använda en organisationsprofil som tillhör universitet. Här kan du läsa mera om hur du gör då du ansöker om bidrag eller har beviljats bidrag för en arbetsgrupp. Vad kan jag göra nu? Om du är kontaktperson i arbetsgruppen ska du korrigera din förhandsifyllda skattedeklaration och uppge endast din andel av bidraget.Korrigera vid behov också uppgifterna om att bidraget har utbetalats till en grupp.Om du överhuvudtaget inte har fått inkomsten som bidrag, ska du radera det aktuella bidragsbeloppet från dina inkomster.De övriga medlemmarna i gruppen ska uppge sina andelar av bidraget i sina skattedeklarationer.Du sköter det här lättast via Skatteförvaltningens MinSkatt-webbplats. Vår information baserar sig på Skatteförvaltningens webbinformation och föreningen Stiftelsers och fonders finskspråkiga instruktioner. Du hittar mera information på Skatteförvaltningens webbplats och i Föreningen Stiftelser och fonders infobrev. Läs också det här Bestämmelserna om beskattningen kan ändras och tolkningen variera. Vi försöker ge allmän information om beskattning till våra bidragstagare, men om du vill ha detaljerade råd om beskattning eller känner dig osäker ska du alltid vända dig direkt till skattemyndigheterna www.vero.fi.

    Lue lisää »

  • 11.5.2020 Ajankohtainen

    Kan Kulturtriangeln bli ett vardagsrum?

    Några finlandssvenska fonder vill ta reda på om centrala Helsingfors kan erbjuda en kulturell mötesplats med svenskspråkiga och nordiska förtecken. Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr, Stiftelsen Tre Smeder och Svenska folkskolans vänner finansierar en utredning om möjligheterna till mångsidig kulturverksamhet i den så kallade Kulturtriangeln.  (Lehdistötiedote suomeksi alla) Området i centrala Helsingfors, som nu fått arbetsnamnet Kulturtriangeln, inramas av Centralgatan, Norra Esplanaden och Skillnaden. Svenska teatern, Akademiska Bokhandeln och Stockmann, som idag verkar i triangeln, är i det här skedet positivt inställda till utredningen. – Stockmann har alltid erbjudit upplevelser och inspiration och varit en samlingsplats. Vi deltar mycket gärna i utredningen om hur kulturutbudet i området kunde vidareutvecklas, säger Jari Latvanen, vd för Stockmann. – Det här kunde förstärka den träffpunkt som Akademen redan erbjuder och utveckla ett levande centrum, säger Magnus Brundin, vd för Akademiska Bokhandeln. – Vi ser fram emot att fortsätta utveckla vår 150-åriga teaterverksamhet i Helsingfors centrum, hitta möjligheter för synergier mellan andra aktörer och innehåll som kompletterar varandra, säger Joachim Thibblin, teaterchef för Svenska Teatern.  Flera aktörer har under den senaste tiden efterlyst bland annat ett barnkulturcentrum, större synlighet för det finlandssvenska i centrala Helsingfors och samtidigt en utveckling av fastigheterna i Kulturtriangeln. Bland annat Anna Rotkirch resonerar kring utbudet i området i sin kolumn i Hbl “Varför händer inget med triangeln Teatern-Bokhandeln-Varuhuset?” (14.9.2019).  – Vårt uppdrag är att stärka det svenska i Finland och det betyder att vi också ska vara lyhörda för både behov och nya förslag. Vi behöver en stark och synlig närvaro på ett centralt läge; en plats där man kan erbjuda mångsidiga kulturella upplevelser för Helsingforsbor och andra inhemska och internationella besökare, säger Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden. Johanna Stenback och Anna-Mari Karhunen på produktionsbolaget All Things Content Ab inleder i maj utredningsarbetet. Deras uppdrag är att göra en bedömning av de fysiska utrymmena i Kulturtriangeln och av möjligheterna till synergier mellan aktörerna. I utredning beaktas också andra platser i centrala Helsingfors. Fastighetsägarna och fonderna beslutar om vidare åtgärder under hösten 2020.  *** Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr och Föreningen Konstsamfundet Pressmeddelande den 11 maj 2020 – får fritt publiceras Noggrannare information  Sören Lillkung
    vd
    Svenska kulturfonden
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi *** Voiko Kulttuurikolmiosta tulla olohuone? Eräät suomenruotsalaiset säätiöt haluavat selvittää voiko Helsingin keskusta toimia kulttuurisena kohtaamispaikkana, suomenruotsalaisuuden ja pohjoismaalaisuuden esikuvana. Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr ja Föreningen Konstsamfundet rahoittavat selvitystyön, mahdollisuuksista monipuoliselle kulttuuritoiminnalle ns. Kulttuurikolmiossa.  Alue Helsingin keskustassa, jolle on annettu työnimi Kulttuurikolmio, muodostuu Keskuskadun, Pohjoisesplanadin ja Erottajan väliin. Kolmiossa jo toimivat Svenska Teatern, Akateeminen Kirjakauppa ja tavaratalo Stockmann suhtautuvat selvitystyöhön myönteisesti.  – Stockmann on aina tarjonnut elämyksiä ja inspiraatiota sekä toiminut kohtaamispaikkana. Olemme mielellämme mukana selvittämässä tapoja kehittää alueen kulttuuritarjontaa entisestään, sanoo Stockmannin toimitusjohtaja Jari Latvanen. – Tässä on mahdollisuuksia vahvistaa Akateemista Kirjakauppaa kohtaamispaikkana ja herättää keskusta eloon, toteaa Akateemisen Kirjakaupan toimitusjohtaja Magnus Brundin. – Haluamme edelleen kehittää 150-vuotista teatteritoimintaamme Helsingin keskustassa, löytämällä synergioita eri toimijoiden kesken sekä kehittää sisältöjä, joka täydentävät toisiaan, sanoo Svenska Teaternin teatterinjohtaja Joachim Thibblin. Useammat tahot ovat viime aikoina nostaneet esiin tarpeen lastenkulttuurikeskukselle, keskeiselle suomenruotsalaisuuden paikalle Helsingin keskustassa sekä Kultuurikolmion kiinteistöjen kehittämiselle. Kuten Anna Rotkirch Hbl kolumnissaan kysyy, ”Miksei Teatteri, Kirjakauppa, Tavaratalo-kolmiossa tapahdu mitään?” (14.9.2019). – Meidän tehtävänämme on vahvistaa suomenruotsalaisuutta Suomessa. Se tarkoittaa sitä, että meidän tulee herkästi kuunnella eri tarpeita ja ehdotuksia. Suomenruotsalaisuus tarvitsee vahvan ja näkyvän läsnäolon keskeisellä paikalla. Paikan, joka tarjoaa monipuolisia kulttuurielämyksiä niin helsinkiläisille, ulkopaikkakuntalaisille kuin kansainvälisille vieraille, toteaa Svenska kulturfondenin toimitusjohtaja Sören Lillkung. Johanna Stenback ja Anna-Mari Karhunen tuotantoyhtiöstä All Things Content Ab aloittavat selvitystyön toukokuun aikana. Heidän tehtävänään on arvioida kiinteistöjen mahdollisuudet kulttuuritoiminnalle sekä löytää synergioita toimijoiden kesken. Selvitystyö ottaa myös huomioon muita mahdollisia paikkoja Helsingin keskustan alueella.  Kiinteistöjen omistajat ja säätiöt tekevät päätöksen jatkotoimenpiteistä syksyn 2020 aikana.  *** Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr och Föreningen Konstsamfundet Lehdistötiedote 11. toukokuuta 2020 – vapaasti julkaistavissa Lisätietoja medialle Sören Lillkung
    vd
    Svenska kulturfonden
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 8.5.2020 Ajankohtainen

    Vem är nästa Fredrika?

    I utmanande och avvikande tider blir samhällsmoderliga handlingar särskilt viktiga – för hela samhället och för många enskilda personer. Känner du en vardagshjälte? Någon som gör en insats utöver det vanliga inom till exempel skola och utbildning, vård, sociala sektorn eller föreningsliv? Det är dags att välja årets Fredrika Runeberg-stipendiat. Fredrika Runeberg drev ett stort hushåll, fick åtta barn och hörde till de mest bildade kvinnorna på sin tid; hon var författare och en av landets första kvinnliga tidningsredaktörer. Hon tog ställning för ogifta kvinnors rättigheter och kvinnors rätt till skolgång, utbildning och arbete. För många var Fredrika Runeberg mest känd som Johan Ludvig Runebergs hustru. Fredrika Runeberg-stipendiet delas varje höst ut till en person som gjort en samhällsmoderlig gärning i Svenskfinland. Stipendiet kan inte sökas, men i år har du första gången möjlighet att föreslå din Fredrika-stipendiat. Vem tycker du skulle vara den allra bästa Fredrika-stipendiaten år 2020? Vem är vår vardagshjälte då världen satt vardagen på undantag? Lämna in ditt förslag Den du föreslår kan jobba eller verka inom vilken sektor som helst. Ditt förslag kan vara en enskild person eller till exempel en arbetsgrupp eller förening. Det viktiga för priskommittén är att stipendiaten gör en tydlig, samhällsmoderlig insats för sina medmänniskor. Kontrollera gärna om din kandidat tidigare har fått stipendiet. Här hittar du en förteckning över de tidigare stipendiaterna. Det var möjligt att lämna in förslag mellan den 8 maj och den 25 maj 2020. Om Fredrika Runeberg-stipendiet Inom Svenska kulturfonden finns Fredrika Runebergs stipendiefond. Fondens syfte är att bevara minnet av Fredrika Runebergs gärning och stimulera till den samhällsmoderlighet som var utmärkande för henne. Stipendiet utdelas varje år på Fredrikas födelsedag den 2 september. Mottagaren utses av en kommitté med representanter för
    • Svenska kulturfonden,
    • Finlands svenska Marthaförbund,
    • Svenska kvinnoförbundet och
    • Svenska folkskolans vänner.

    Lue lisää »

  • 7.5.2020 Ajankohtainen

    Vållar skattedeklarationen dig huvudbry?

    Bidrag och stipendier i den förhandsifyllda skattedeklarationen har i år vållat många bidragsmottagare huvudbry. Känner du dig villrådig? Läs vår text och kontakta gärna Skatteförvaltningen om du behöver noggrannare information. Det här har hänt Vi meddelar alla bidrag till Skatteförvaltningen. Det här betyder att alla bidrag som du har fått av Kulturfonden och andra aktörer finns med i din förhandsifyllda skattedeklaration. Skattefritt eller skattepliktigt? Har du fått ett bidrag eller stipendium från ett offentligt samfund – till exempel staten, en kommun, centraldelegationen för konst, Finlands Akademi eller Nordiska rådet? Om svaret är ja, är ditt bidrag alltid skattefritt. Har fått ett bidrag av Kulturfonden, någon annan stiftelse eller privat aktör? Är det sammanlagda beloppet av alla dina bidrag under år 2019 max 20 728,44 euro* efter dina avdrag för utgifter? Om svaret är ja på båda frågorna, är dina bidrag skattefria. Men om det sammanlagda värdet av alla dina bidrag överstiger maxbeloppet, då måste du betala skatt. *Det här beloppet motsvarar statens konstnärsstipendium år 2019. Varför är det otydligt i år? I den förhandsifyllda skattedeklarationen har i år (2020) alla bidrag av privata aktörer antecknats som skattepliktiga inkomster, trots att bidragen inte överstiger den ovannämnda gränsen. Trots att alla bidrag finns med i din skattedeklaration är de beskattningsbar inkomst endast om de överstiger den ovannämnda eurogränsen. Endast i det här fallet ska du betala skatt på dem. Så här löser du problemet Trots att dina bidrag från privata aktörer, till exempel Kulturfonden, finns antecknade som skattepliktiga i din förhandsifyllda skattedeklaration, behöver du inte korrigera deklarationen. Bidragens sammanlagda belopp är skattepliktiga endast till den del som de efter avdrag överstiger 20 728,44 euro. I det här fallet har det beskattningsbara eurobeloppet antecknats i din förhandsifyllda skattedeklaration under rubriken ”Skattepliktiga understöd sammanlagt”. Då ska du också fylla i de utgifter som hänför sig till understödet. Fick du hjälp? Om du fortfarande har frågor kring beskattningen av bidrag, rekommenderar vi att du kontaktar Skatteförvaltningen. Vår information baserar sig på Skatteförvaltningens webbinformation och föreningen Stiftelsers och fonders finskspråkiga instruktioner.

    Lue lisää »

  • 4.5.2020 Ajankohtainen

    Mikael Svarvar leder Kulturfondens delegation

    Mikael Svarvar blir ny delegationsordförande för Svenska kulturfonden. Svarvar efterträder Ann-Luise Bertell vars mandatperiod tar slut i juli 2020. Sfp:s partistyrelse har utsett Mikael Svarvar till ny ordförande för Kulturfondens delegation. Sfp:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson är nöjd med beslutet. – Svarvar har lång och gedigen erfarenhet av kulturlivet och den kommer väl till pass i ledningen av Kulturfondens delegation. Han och Mikaela Nylander kommer att utgöra ett bra team som kan se till att utbildnings- och kulturröster från hela Svenskfinland tas i beaktande i Kulturfondens arbete, säger Henriksson. Mikael Svarvar är frilansande musiker. Han är sångare och pianist, har uppdrag som kapellmästare och både skriver och arrangerar musik i ett brett musikaliskt spektrum. Nu jobbar Svarvar som lektor i musik vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Han är 46 år och bor i Larsmo. – Delegationen har under de senaste åren utvecklats till ett sakkunnigorgan inom Kulturfonden. Svarvars kompetenser befäster den här rollen. Just nu är särskilt utrymmet mellan de olika konstområdena intressant. Också här ser vi att Svarvar med sin erfarenhet är väl rustad att sköta utvecklingen, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung. Mikael Svarvar vill också själv sätta fokus på kulturell mångfald. Han vill vara med om att ta reda på vad som behövs för att kulturen ska frodas – idag och i framtiden. – När konstutövare och kulturarbetare från olika konstformer möts händer ofta bra saker. Det här hoppas jag att jag nu via Kulturfonden får vara med om att lyfta fram och stödja, säger Mikael Svarvar. Hela kulturfältet är just nu i en svår situation. Mikael Svarvar väljer ändå att se de möjligheter som på sikt öppnas för många aktörer. – Det här utmanande läget kan samtidigt ge nycklar till nya möjligheter, nya samarbeten och nya plattformar. Nu har vi som är kulturarbetare, konstnärer och utbildare chans att stanna upp och fundera på våra värderingar i samhället och i livet. Vi fortsätter framåt, men just nu på andra villkor, säger Mikael Svarvar. Kulturfonden beviljade i mars Mikael Svarvar ett arbetsstipendium på ett år. I och med uppdraget som delegationsordförande har Svarvar meddelat att han inte tar emot stipendiet. Svarvar efterträder Ann-Luise Bertell som lett delegationen sedan 2014. Mikaela Nylander utsågs i februari till Kulturfondens styrelseordförande. Både Nylander och Svarvar tillträder den 1 augusti 2020. Båda har valts för tre år och kan återväljas en gång. Sören Lillkung tillträdde som vd för Kulturfonden i maj 2018 och är utnämnd på fem år. Här presenteras Kulturfondens samtliga förtroendevalda. Enligt Kulturfondens stadgar utser Svenska folkpartiets styrelse fondens förtroendevalda och vd. Om Kulturfondens delegation Kulturfondens delegation bistår styrelsen med kunskap från konst- och utbildningsfältet. Den är ett rådgivande organ som samlar bred sakkunskap från olika regioner och verksamhetsområden. Delegationens ordförande deltar i styrelsemötena, men utan beslutanderätt. *** Pressmeddelande – Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 4 maj 2020 Noggrannare information: Martina Landén-Westerholm (intervjuförfrågningar och porträttbilder på Mikael Svarvar)
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi Mikael Svarvar (du når honom måndag efter kl. 11)
    040 716 7179
    svarvar.music(at)icloud.com

    Lue lisää »

  • 1.5.2020 Ajankohtainen

    Kulturhuset Fokus får 3,5 miljoner euro

    Planerna på ett nytt kulturhus i Karis har tagit ett rejält kliv framåt. Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar (SKUI) ger ett bidrag på 3,5 miljoner euro till stiftelsen Fokus i västra Nyland. Bidraget går till planeringen och byggandet av Kulturhuset Fokus i Karis och utbetalas under åren 2020-2022. (Lehdistötiedote suomeksi alla) – Bidraget på 3,5 miljoner euro är det näst största i SKUI:s historia. De finlandssvenska fonderna står tillsammans för ungefär 6,5 miljoner euro av budgeten för de utrymmen som Stiftelsens Fokus i västra Nyland ska äga. Det här är ett unikt projekt där också de regionala fondernas bidrag varit avgörande, säger Johan Johansson, direktör för SKUI. Kulturhuset beräknas stå färdigt hösten 2022. Det ska då inhysa teater, studio, bibliotek, utrymmen för musikundervisning, kafé, galleri och andra utrymmen för kultur. De största hyresgästerna i huset blir Raseborgs stad och Västnyländska ungdomsringen, som bland annat upprätthåller TryckeriTeatern och Raseborgs sommarteater. – Kulturens betydelse för välmående ökar, i samhället och särskilt i lokalsamhället. Kulturproduktionen är viktigast, men också väggar och tak har stor betydelse. Fokus kommer att erbjuda bådadera i Västnyland. Då dessutom både TryckeriTeatern och Raseborgs sommarteater ofta varit språngbrädor för unga talanger från andra regioner, finns det också en allfinlandssvensk dimension i projektet, säger SKUI:s styrelseordförande Stefan Wallin som också leder Kulturfondens styrelse. Anders Walls, stadsstyrelsens ordförande i Raseborg, är nöjd över samarbetet med fonderna. – I staden är vi glada över att tillsammans kunna skapa ett hus med så här mycket aktivitet för raseborgare. Kulturhuset Fokus är en helhet som ingen enskild aktör kunde skapa. Positiva projekt som ger framtidstro är särskilt viktiga nu, då många är i en utmanade situation, säger Anders Walls. Hela projektbudgeten är cirka 10,5 miljoner euro. Av det här beloppet står staden Raseborg för knappt hälften och stiftelsen Fokus i västra Nyland för resten. Förutom SKUI deltar också följande fonder och stiftelser i finansieringen:
    – Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo
    – Sophie von Julins Stiftelse
    – Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne
    – Föreningen Konstsamfundet
    – Svenska Folkskolans vänner Byggherre är det ömsesidiga fastighetsaktiebolaget Fastighets Ab Fokus. Byggherrekonsult är Byggnadsövervakning Mårten Viljanen Ab och huvudplanerare Marcus Ahlman vid Ahlman Arkkitehdit Arkitekter Oy Ab Om SKUI Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar (SKUI) främjar utbildning och kultur på svenska i Finland genom kulturpolitiska fastighetsinvesteringar. För SKUI reserveras varje år fem procent av hela beloppet som Svenska kulturfonden fördelar. År 2019 uppgick beloppet till 2 miljoner euro. Kulturfondens styrelseordförande är samtidigt också ordförande för SKUI. Läs mera på www.skui.fi. Svenska kulturfonden och Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar
    Pressmeddelande, Helsingfors den 1 maj 2020
    Noggrannare information: Johan Johansson
    direktör
    Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar
    040 455 4677
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak8cdf17e568de0c77582c995f1a1b2b3a').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy8cdf17e568de0c77582c995f1a1b2b3a = 'johan.johansson' + '@'; addy8cdf17e568de0c77582c995f1a1b2b3a = addy8cdf17e568de0c77582c995f1a1b2b3a + 'investeringsstiftelsen' + '.' + 'fi'; var addy_text8cdf17e568de0c77582c995f1a1b2b3a = 'johan.johansson' + '@' + 'investeringsstiftelsen' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloak8cdf17e568de0c77582c995f1a1b2b3a').innerHTML += ''+addy_text8cdf17e568de0c77582c995f1a1b2b3a+''; Kulttuuritalo Fokukselle 3,5 miljoonaa euroa
    Karjaan uuden kulttuuritalon suunnitelmat ovat ottaneet ison harppauksen eteenpäin. Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar (SKUI) myöntää 3,5 miljoonan euron tuen Fokus i västra Nyland -säätiölle. Tuki on tarkoitettu kulttuuritalo Fokuksen suunnitteluun ja rakentamiseen Karjaalle vuosille 2020-2022. – 3,5 miljoonan euron tuki on SKUI:n historian toiseksi suurin. Suomenruotsalaiset rahastot vastaavat yhdessä 6,5 miljoonan euron osuudesta budjetissa, joka koskee Fokus i västa Nyland -säätiön omistamia tiloja. Tässä ainutlaatuisessa hankkeessa myös paikallisten rahastojen tuella on ollut ratkaiseva merkitys, sanoo SKUI:n johtaja Johan Johansson. Kulttuuritalon on tarkoitus valmistua syksyllä 2022, ja taloon on suunnitteilla teatteri, studio, kirjasto, musiikinopetuksen tiloja, kahvila, galleria ja muita tiloja kulttuuritoimintaa varten. Talon suurimpia vuokralaisia ovat Raaseporin kaupunki ja Västnyländska ungdomsringen -yhdistys, joka mm. pyörittää TryckeriTeatern-teatteria sekä Raaseporin kesäteatteria. – Kulttuurin merkitys hyvinvoinnille on kasvavassa asemassa yhteiskunnassa ja erityisesti paikallisessa yhteisössä. Tärkeintä on kulttuurin tuottaminen, mutta myös tilalla on suuri merkitys. Fokus yhdistää nämä molemmat toiminnot Länsi-Uudellamaalla. Ja koska sekä TryckeriTeatern että Raaseporin kesäteatteri ovat usein toimineet ponnahduslautoina muiden seutujen nuorille lahjakkuuksille, hankkeella on myös laajempi suomenruotsalainen ulottuvuus, sanoo SKUI:n hallituksen puheenjohtaja Stefan Wallin, joka johtaa myös Kulturfondenin hallitusta. Raaseporin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Anders Walls on tyytyväinen rahastojen väliseen yhteistyöhön. – Olemme iloisia, että voimme yhdessä luoda talon, jossa on näin paljon erilaisia aktiviteetteja raaseporilaisille. Kulttuuritalo Fokus on kokonaisuus, jota kukaan toimija ei yksin pystyisi luomaan. Erityisen tärkeitä ovat nyt positiiviset hankkeet, jotka luovat uskoa tulevaisuuteen, sillä monet ovat tällä hetkellä haastavassa tilanteessa, Anders Walls toteaa. Koko hankkeen budjetti on noin 10,5 miljoonaa euroa. Tästä summasta lähes puolet tulee Raaseporin kaupungilta, loppuosasta vastaa Fokus i västra Nyland -säätiö. SKUI:n lisäksi rahoitukseen osallistuvat myös seuraavat rahastot ja säätiöt:
    – Karjaan-Pohjan säästöpankkisäätiö
    – Sophie von Julinin säätiö
    – Brita Maria Renlundin muistosäätiö
    – Föreningen Konstsamfundet
    – Svenska Folkskolans vänner Rakennuttajana toimii keskinäinen kiinteistöosakeyhtiö Fastighets Ab Fokus. Rakennuttajakonsulttina on Byggnadsövervakning Mårten Viljanen Ab ja pääsuunnittelijana Ahlman Arkkitehdit Arkitekter Oy Ab:stä Marcus Ahlman. Tietoa SKUI-säätiöstä Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar (SKUI) -säätiö edistää ruotsinkielistä koulutusta ja kulttuuria Suomessa tekemällä kulttuuripoliittisia kiinteistösijoituksia. Vuosittain SKUI:lle varataan viisi prosenttia koko Svenska kulturfondenin jakamasta summasta. Vuonna 2019 summa oli 2 miljoonaa euroa. Kulturfondenin hallituksen puheenjohtaja on samalla myös SKUI:n puheenjohtaja. Lisätiedot osoitteesta www.skui.fi. Svenska kulturfonden ja Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar
    Lehdistötiedote, Helsingissä, 1. toukokuuta 2020 Lisätiedot: Johan Johansson
    johtaja
    Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar
    040 455 4677
    Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak9289a14fd91b59ff249dafc16b04be0f').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy9289a14fd91b59ff249dafc16b04be0f = 'johan.johansson' + '@'; addy9289a14fd91b59ff249dafc16b04be0f = addy9289a14fd91b59ff249dafc16b04be0f + 'investeringsstiftelsen' + '.' + 'fi'; var addy_text9289a14fd91b59ff249dafc16b04be0f = 'johan.johansson' + '@' + 'investeringsstiftelsen' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloak9289a14fd91b59ff249dafc16b04be0f').innerHTML += ''+addy_text9289a14fd91b59ff249dafc16b04be0f+'';

    Lue lisää »

  • 29.4.2020 Ajankohtainen

    Kultur under tiden pop bland musiker

    Kulturfonden och Konstsamfundet har nu delat ut 700 000 euro i Kultur under tiden-bidrag. Musik var det konstområde som flest ansökningar handlade om. Hela 482 ansökningar lämnades in under de drygt tre veckor då Kultur under tiden-ansökan var öppen. På måndagen tog Kulturfonden och Konstsamfundet de sista besluten om bidrag inom det gemensamma krispaketet. Av de sökande fick 177, alltså 37 procent, ett positivt besked. Hela potten på 700 000 euro är nu utdelad. Av ansökningarna handlade 32 procent om projekt inom musik. Visuell konst och scenkonst var också väl representerade. Alla beviljade Kultur under tiden-bidrag finns på webbsidan https://beviljade.kulturfonden.fi/listor/?ar=2020&fond=2098. I förteckningen kan du sortera bland mottagare, hemorter, beviljade belopp och verksamhetsområden. Några av de beviljade Kultur under tiden-bidragen Tigerfiskar som audiodrama Regissören Arn-Henrik Blomqvist och skådespelaren Johanna af Schultén får ett bidrag för att dramatisera och spela in ett audiodrama baserat på boken Tigerfiskar. Dikterna i Henrika Anderssons nya bok knyter an till det finlandssvenska uppropet Dammen brister. I boken beskrivs sexuella övergrepp och trakasserier både lyriskt och suggestivt – ett grepp som passar som teater för örat. Texten ska bearbetas till en monolog och sedan dramatiseras. Genreöverskridande dansteater Kristian Lever, koreograf och manusförfattare, och Merja Salo, kulturarbete och producent, får ett bidrag för att utveckla och förverkliga en kort dansfilm under våren och sommaren 2020. Filmen, som kombinerar både dans och dialog, ska göras i samarbete med dansare från Nationalbaletten och finlandssvenska skådespelare. Kortfilmer om isolation och längtan En arbetsgrupp under ledning av skådespelaren Tobias Zilliacus får ett bidrag för sju kortfilmer om isolation, längtan och återseenden. Arbetsgruppen ska skapa en filmhelhet med sju korta episoder som kombinerar nyskriven ordkonst och musik, skådespelararbete och film. Tobias Zilliacus står för regin. Bidraget fördelas mellan författare, skådespelare, kompositör, filmare och regissör. Dirigera på distans Dirigenten Anna-Maria Helsing får ett bidrag för att planera och leda en dirigentkurs på distans. Kursen är för ensembleledare, dirigenter och körledare i Svenskfinland och man vill nu nå särskilt dem som kanske undviker att anmäla sig till en livekurs. I september planeras en avslutande träff i Vasa och en i Kronoby för att tillsammans dirigera ett verk för kör, solister och orkester. Kursen förverkligas under våren i samarbete med DUNK. Ett digitalt besök i historisk miljö Arbetsgruppen Digital Historia (Isa Lindgren-Backman, regissör, Frank Berger, kapellmästare/skådespelare och Sarah Nedergård, skådespelare) får ett bidrag för att skapa en digital, dramatiserad och historisk rundvandring på Torgare Prästgård. Med hjälp av en berättarröst, videomaterial, bilder och dramatiserade händelser tas besökaren på en digital rundtur i den kulturhistoriska miljön i Kronoby. Under sommaren blir materialet tillgängligt på Stiftelsen Torgares webbplats och på sociala medier. Om Kultur under tiden Kultur under tiden-ansökningarna har behandlats i samarbete mellan Kulturfonden och Konstsamfundet. Båda fonderna deltar i finansieringen av bidragen. Här kan du läsa mera om bidragsomgången. *** Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet
    Pressmeddelande, Helsingfors den 29 april 2020 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    Svenska kulturfonden
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 28.4.2020 Ajankohtainen

    65 vill bli vår ombudsman i Österbotten

    Hela 65 personer har sökt jobbet som ombudsman för region Österbotten. Av de sökande är nästan 70 procent kvinnor. Inom de närmaste dagarna kallar vi ungefär tio sökande till distansintervjuer. De allra starkaste kandidaterna får sedan vara med om en andra intervjuomgång. Vår målsättning är att utse fondens nya medarbetare senast i början av juni. Också du som inte kallas till intervju får besked inom de närmaste dagarna. Vår nya ombudsman kommer att jobba på vårt kansli i Vasa. Här kan du läsa rekryteringsannonsen.

    Lue lisää »

  • 23.4.2020 Ajankohtainen

    Mer pengar till Kultur under tiden

    Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet delar ut ytterligare 300 000 euro genom den gemensamma bidragsformen ”Kultur under tiden”. Det betyder att fondernas gemensamma pott nu är uppe i totalt 700 000 euro. Kulturfonden och Konstsamfundet satsade i mars 200 000 euro vardera i den tillfälliga bidragsformen ”Kultur under tiden”. Hittills har nästan hela beloppet på 400 000 euro delats ut bland dem som lämnade in sin ansökan under de första tre veckorna. Nu riktar fonderna mera pengar till bidragen. Svenska kulturfonden satsar ytterligare 180 000 euro och Konstsamfundet 120 000 euro. Under ansökningstiden i mars-april lämnades över 480 ansökningar in. Den totala ansökta summan är över 3,2 miljoner euro. – Vi fick hundratals ansökningar om bidrag för bra projekt. Många kulturproffs är i en otroligt knepig situation, men har samtidigt visat prov på kreativitet och driftighet. Den extra finansieringen kommer väl till pass, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung. Redan i början av april kunde man konstatera att behovet av Kultur under tiden-bidragen är stort. Därför skjuter nu båda fonderna till mera pengar. – Då vi i mars tog det första beslutet om finansieringen av Kultur under tiden var vi medvetna om att det sannolikt handlade om en första rat. Nu när vi sett nivån på alla projektplaner är vi redo att satsa mer, säger Konstsamfundets vd Stefan Björkman. Ansökningarna har behandlats efterhand som de lämnats in och många sökande har redan fått besked. Inom den närmaste veckan tar fonderna beslut om de ansökningar som lämnades in i slutet av perioden. På grund av coronaepidemin kan många projekt, som tidigare beviljats bidrag, inte förverkligas. Kulturfondens tilläggsfinansiering på 180 000 euro är främst pengar som blev över då Kulturfonden tog beslut om ansökningarna som lämnades in i november 2019. Alla beviljade Kultur under tiden-bidrag publiceras vecka 18 på webbadressen https://beviljade.kulturfonden.fi. Om Kultur under tiden Kulturfondens och Konstsamfundets tillfälliga krispaket för kulturfältet som drabbas hårt ekonomiskt av coronakrisen. Kan beviljas åt frilansande professionella konstutövare och kulturarbetare, antingen individuellt eller som arbetsgrupp.Ett personligt bidrag kan vara högst 8 000 euro, arbetsgrupper kan få högst 15 000 euro.Under ansökningstiden 24.3-15.4.2020 lämnades över 480 ansökningar in.Kulturfonden har satsat totalt 380 000 euro, Konstsamfundet 320 000 euro. Kulturfondens bidrag under coronakrisen Under coronakrisen stöder Kulturfonden på flera sätt aktörer inom kultur och utbildning: Genom Kultur under tiden delar Kulturfonden ut totalt 380 000 euro. Dessutom bidrar Kulturfonden med 100 000 euro till det nationella krispaketet på 1,5 miljoner euro tillsammans med Undervisnings- och kulturministeriet, Suomen Kulttuurirahasto och andra stora fonder. I samarbete med finlandssvenska fonder har e-biblioteket Ebbans böcker gjorts tillgängliga för alla elever i årskursen 1-9.Kulturkraft-bidraget till DUNK möjliggör veckohälsningar till alla elever och studerande i distansundervisning i Svenskfinland. *** Pressmeddelande, Helsingfors den 23 april 2020
    Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet
    Intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817 Annika Rönnblad
    kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    040 537 1494

    Lue lisää »

  • 17.4.2020 Ajankohtainen

    Konsttestarna fortsätter nästa läsår – här är besöksmålen

    Konsttestarna fortsätter i höst. Under läsåret 2020–2021 erbjuds alla åttondeklassare ett regionalt konstbesök. Det här är en förkortad version av artikeln som publicerades av Förbundet för barnkulturcenter i Finland. Du kan läsa den ursprungliga nyheten här. 47 besöksmål Konsttestarnas första treårsperiod slutar i maj 2020. Under hösten 2020 fortsätter Konsttestarna med 47 besöksmål. Sex av besöksmålen är nya. En lista över besöksmålen finns i slutet av den här artikeln. Besöksmålen väljs på basis av en ansökan där följande saker tas i beaktande: Konstnärligt innehållPublikarbete som riktar sig till ungdomarDet material som besöksmålen erbjuder för att fördjupa upplevelsen Vårsäsongen 2020 avbröts Konsttestarnas vårsäsong 2020 avbröts på grund av coronaläget. Som bäst utreds möjligheten att erbjuda virtuellt innehåll åt konsttestarna. – Det är fint om vi kan hämta hem konst till de unga som studerar hemma och samtidigt förse lärarna med färdigt innehåll. Det här är särskilt viktigt för de grupper som inte hade möjlighet att genomföra vårens besök, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung. Vad är Konsttestarna? Konsttestarna är ett kulturprojekt som under läsåren 2017–2020 har möjliggjort konstupplevelser för cirka 180 000 ungdomar och deras lärare. Projektet har åren 2017-2020 finansierats av Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden och samordnats av Förbundet för barnkulturcenter i Finland. Läsåret 2020-2021 finansieras Konsttestarna av Undervisnings- och kulturministeriet, Svenska kulturfonden och Suomen Kulttuurirahasto. Staten står för hälften av finansieringen och de två fonderna för andra hälften. Helhetsbudgeten för läsåret 2020–2021 är 2,8 miljoner euro. Läs med om Konsttestarna på www.konsttestarna.fi. Konsttestarnas besöksmål under läsåret 2020–2021 Aboa Vetus & Ars Nova-museet Ahaa Teatteri Aurinkobaletti Björnebors konstmuseum Björneborgs teater Finlands Nationalgalleri: Kiasma, Ateneum och Sinebrychoffs konstmuseum Finlands nationalopera och -balett Finlands nationalteater Flow Productions Joensuu stadsorkester Jyväskylä Sinfonia Jyväskylä stadsteater Kajana stadsteater Kajana konstmuseum Kemi Konstmuseum Klockriketeatern Kouvola teater Kuopio konstmuseum Kuopio stadsorkester Lahtis stadsteater Lojo stadsorkester Mellersta Österbottens kammarorkester Red Nose Company Rovaniemi teater Seinäjoki konsthall Serlachius-museerna S.t Michels teater Svenska Teatern Särestöniemi-museet Tammerfors teater Tanssiteatteri Hurjaruuth Tanssiteatteri Minimi och arbetsgruppen Tanssiteatteri Raatikko Tavastehus konstmuseum Tavastehus teater Uleåborgs stadsteater Uleåborgs konstmuseum Varkauden Teatteri Vasa stadsteater Wasa Teater Willmanstrands konstmuseum Willmanstrands stadsorkester Wäinö Aaltonens museum Åbo Svenska Teater Ålands konstmuseum

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description