Ajankohtaista

  • 21.6.2021 Ajankohtainen

    Härliga, hemska stipendier

    Glädje och lycka, besvikelse, osäkerhet, bitterhet och till och med känslor av skam. Bland annat de här känslorna förknippas med stipendieansökningar och stipendier. Under år 2020 samlade Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland tillsammans med några finländska fonder och stiftelser in människors berättelser om att söka och få stipendium. Insamlingen avslutades i december 2020 och resulterade i ett litet men mångsidigt material. 40 personer skickade in sina berättelser om att skriva ansökningar och leva på arbetsstipendium. Skribenterna betonade att stipendier är något som är tätt sammanflätat med både lönearbete och perioder av arbetslöshet, ja med hela livssituationen. Materialet omfattar sammanlagt 119 sidor. Texternas längd varierar mellan en halv sida och sju sidor. Berättelserna håller hög nivå, de är personliga på ett intresseväckande sätt och beskrivningen av alla de känslor som förknippas med att söka stipendium är realistiska. Det handlar om glädje och lycka, besvikelse, osäkerhet, bitterhet och till och med känslor av skam. Berättelserna nyanserar den diskussion som förs i offentligheten om hur det är att leva på stipendium som forskare eller konstnär. Ett positivt stipendiebesked upplevdes ibland som ett tecken på uppskattning eller till och med som en gåva. När jag arbetade med min doktorsavhandling tänkte jag att fondfinansieringen var något ofattbart lyxigt, en gåva från himlen. Så tänker jag fortfarande. Någon gav mig pengar och jag fick koncentrera mig på att tänka egna tankar, undersöka ämnen som var viktiga för mig och skriva text som var min egen – och jag fick göra det under en lång tid. Men beviljad finansiering väcker inte alltid bara positiva reaktioner. Man kan också känna tvång att bevisa att man är värd sitt stipendium. Och om man själv beviljats stipendium, men kollegan fått avslag, blir situationen motstridig. Varför har det egna arbetet ansetts värt att finansiera, men inte kollegans? Processen med att skriva stipendieansökningar har skapat outplånliga minnen hos många skribenter. Hur beskriver man sitt projekt på ett begripligt sätt för den okända person som ska bedöma ansökan?  Hur ger man uttryck för sin sakkunskap, sitt intresse och sin motivation? Jag har skrivit stipendieansökningar i tillstånd av iver, frustration, panik, uppgivenhet och hopp. Många beskriver alla timmar de lagt ner på en ansökan och sin reaktion när de nåtts av beskedet om avslag. Besvikelsen över att den omsorgsfullt skrivna ansökan inte gav önskat resultat. Besvikelsen över att det egna arbetet och forskningsämnet inte setts som värdefullt. Besvikelsen över att en stipendieforskare inte välkomnas i forskargemenskapen. I många berättelser beskrivs en osäker utkomst och hur stipendieperioder, lönearbete och tider av arbetslöshet har avlöst varandra. Skribenterna lyfter också fram problem som uppstått kring socialskyddet. Goda sidor med att leva på stipendium som nämns är däremot friheten i arbetet och att man inte belastas av besvärlig byråkrati. Enligt många unga forskare och konstnärer ger ett stipendium de bästa möjligheterna att genomföra ett projekt man själv planerat och det kan i bästa fall också öppna dörrarna för internationella kontakter. Vinnaren i insamlingen Apurahamuistoni – I hopp om stipendium, som också får ett specialomnämnande, är Lasse Lehtinen. Övriga penningpriser (placeringarna 2-6) tilldelas Paula Arvas, Milja Heikkinen, Merja A.T. Reunanen, Minna Santaoja och Kimmo Laitinen. Tävlingsjuryn bestod av professor emeritus Kimmo Kontula som representant för Suomen kulttuurirahasto, ombudsman Katarina von Numers-Ekman som representant för Svenska kulturfonden, museilektor Leena Svinhufvud som representant Jenny ja Antti Wihurin rahasto och akademiforskare Hanna Kuusela som representant för Alfred Kordelinin säätiö. Insamlingen för personer som ansökt om och fått stipendier arrangerades av Alfred Kordelinin säätiö i samarbete med Suomen kulttuurirahasto, Jenny ja Antti Wihurin rahasto och Svenska kulturfonden, samt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. Den genomfördes 1.1–31.12.2020.

    Lue lisää »

  • 17.6.2021 Ajankohtainen

    Vi fick många bra frågor om stiftelsernas roll – här är våra svar

    Kan sökande få respons på sin ansökan? Vad gör vi med inlämnade redovisningar? Vi fick många bra frågor under webbseminariet Samspelets regler. I den här texten svarar vi på frågorna tillsammans med Stiftelser och fonder rf.     Diskussionen om stiftelsernas roll fortsätter. I april lanserade Kulturpolitiska forskningscentret Cupore sin rapport ”Samspelets regler” och vi ordnade tillsammans med några andra stiftelser ett webbseminarium om stiftelsefinansieringens roll. Här kan du läsa mer om evenemanget och debatten efter seminariet. Vi publicerade en text om vad vi gör med redovisningar, läs den här. Vi fick många bra frågor och besvarade flera av dem redan under diskussionen. Vi tyckte frågorna var så bra att vi skrev en webbartikel om dem tillsammans med Stiftelser och fonder rf. Du hittar texten men frågor och svar på Stiftelser och fonders webbplats.

    Lue lisää »

  • 15.6.2021 Ajankohtainen

    Var försiktig med dina bankkoder

    Nu gäller det att vara noggrann då du besöker vår webbplats! Adressen till Svenska kulturfondens webbplats är www.kulturfonden.fi. Ingenting annat.
    Oärliga personer har skapat en kopia av vår webbplats på en snarlik adress. Fuskwebbplatsen ser likadan ut som vår egentliga webbplats, men adressen är avvikande och kopplar dig så småningom vidare till åtminstone Aktia Banks inloggningssida. På vår webbplats – www.kulturfonden.fi – ber vi dig aldrig lämna ut dina bankkoder. Bankkoderna behövs endast då du i vår ansökningsportal undertecknar din anhållan om att lyfta ett beviljat bidrag. Till anhållan kommer du endast då du först loggat in med ditt användarnamn och lösenord. Om du är osäker – mejla kansliet(at)kulturfonden.fi. Vi har idag, tisdagen den 15 juni 2021, publicerat varningen i våra kanaler på sociala medier.

    Lue lisää »

  • 15.6.2021 Ajankohtainen

    Vill ni jobba i Jörn Donners lägenhet?

    I höst erbjuder vi residensvistelser för arbetsgrupper i Jörn Donners lägenhet i centrala Helsingfors. Residenset är ett samarbete med Föreningen Konstsamfundet och bolaget Donner Productions. Ansökan pågår 15.8-5.9.2021. Uppdatering: Vi förlänger ansökningstiden till söndagen den 5 september 2021. Arbetsgrupper som beviljas korttidsresidens får fri tillgång till Jörn Donners lägenhet dagtid i en arbetsvecka (måndag till fredag). Vi erbjuder residenset sammanlagt tolv veckor – från oktober till december (inte vecka 51). Residensstipendiet är för arbetsgrupper som består av författare,manusförfattare,journalister,dramaturger,regissörer,filmvetare ellerproducenter. Vi prioriterar arbetsgrupper inom litteratur och film. Residensstipendium beviljas inte åt studerande. Om lägenheten Lägenheten är på Norra Kajen 12 i centrala Helsingfors. I lägenheten finns ett bibliotek/mötesrum, två arbetsrum, en kokvrå och trådlöst internet. Residensvistelsen är endast dagtid och det är inte tillåtet att övernatta i lägenheten. Om residensstipendiet Förutom fri tillgång till lägenheten dagtid får residensstipendiaterna ett stipendium på 500 euro per person. Stipendiet är för kostnader för boende och/eller uppehälle under residensperioden. Vi följer noggrant myndigheternas anvisningar om coronapandemin. På grund av pandemiläget kan residenset inte ta emot internationella gäster. Ansökningstid Vi tar emot ansökningar om residentsvistelser mellan den 15 och 31 augusti 2021. Lämna in ansökan i vårt ansökningssystem.   Vi ger besked inom september. Att ansöka om bidrag som arbetsgrupp Enbart arbetsgrupper kan söka residentsstipendiet. Observera följande kriterier: Alla medlemmar i arbetsgruppen ska vara bosatta och verksamma i Finland.Gruppens arbete ska ha en anknytning till det svenska i Finland. Två- och flerspråkiga arbetsgrupper är välkomna att ansöka (ett av språken ska vara svenska).Gruppen ska bestå av 2–6 personer. Flera mindre grupper kan vistas i residenset samtidigt. Gör ansökan som en arbetsgrupp, inte som privatperson eller samfund. Registrera ett nytt användarkonto för arbetsgruppen för ansökan. Se vår video och läs vår text om arbetsgrupper här. Den totala stipendiesumman beror på hur många medlemmar arbetsgruppen har (t.ex. 4 personer = 2 000 euro). Vi fördelar stipendiesumman mellan gruppmedlemmarna i samband med utbetalningen. Läs mer om residensvistelserna här. Frågor? Ombudsman Anna Wilhelmson ger noggrannare information om residensvistelserna (anna.wilhelmson(at)kulturfonden.fi).

    Lue lisää »

  • 11.6.2021 Ajankohtainen

    Kulturfonden stöder scenarbetare med rehabilitering och friskvård

    Svenska kulturfonden delar ut över 400 000 euro som stipendium för rekreation, rehabilitering och friskvård för professionella skådespelare och konstnärer. Yrkesgrupper där många förlorat alla sina arbetsmöjligheter och hela sin utkomst under hela pandemin. – I ansökningarna såg vi tydligt hur viktigt arbetet och arbetsgemenskapen är för välmåendet. Nästan alla har drabbats hårt ekonomiskt, bland frilansarna har många stått helt utan inkomst sedan mars 2020, men många känner sig dessutom ensamma och isolerade och mår dåligt både fysiskt och psykiskt, säger Kulturfondens ledande ombudsman för kultur Åsa Juslin. Rekreationsbidraget är en tillfällig bidragsform som möjliggörs via Thelma och Lise Standertskjölds fond – en av Kulturfondens allra största specialfonder. Yrkesverksamma och pensionerade scenarbetare och konstnärer kunde söka stipendiet. – Vanligen riktar vi våra bidrag till projekt och verksamheter, inte till rekreation eller anskaffningar. Men eftersom systrarna Standertskjöld valde att stödja just rekreation och rehabilitering för skådespelare och konstnärer, kan vi nu undantagsvis ge bidrag för just det här. Fonden har mycket bra avkastning och den kommer väl till pass nu, säger Åsa Juslin. Många sökande var lättade över att inte behöva planera nya projekt, när det fortfarande är högst osäkert om planerna överhuvudtaget går att genomföra på grund av pandemin. Istället fick de sökande sätta fokus på hälsa och arbetsförmåga. – Scenkonstnärer och sångare har ett fysiskt krävande yrke och det syntes i ansökningarna. Många oroar sig för hur ett av deras viktigaste arbetsredskap – den egna kroppen – klarar den långa pausen. Scenkonstnärer har sökt bidrag för fysioterapi eller fysikalisk behandling, och sångare önskar röstvård och massage. Unga och nyutbildade oroar sig för den långa pausen innan de kommer ut i arbetslivet och de vill på egen hand kämpa för att upprätthålla allt de lärt sig under studierna. Under ansökningstiden i april-maj fick Kulturfonden nästan 300 ansökningar. Ungefär hälften av ansökningarna lämnades in av professionella scenkonstarbetare. Alla beviljade bidrag finns här. *** Svenska kulturfonden
    Den 11 juni 2021
    Pressmeddelande – får fritt publiceras Noggrannare information: Åsa Juslin
    ledande ombudsman, kultur
    +358 50 325 0825
    asa.juslin(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    +358 40 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 5.6.2021 Ajankohtainen

    Fotografen Niklas Meltio får Carina Appel-priset

    Fotojournalisten Niklas Meltio får årets pris ur Carina Appels minnesfond. Priset på 3 000 euro överräcks den 30 juni kl. 14.00 på Kilens hembygdsmuseum i Sideby, Kristinestad. Niklas Meltio (f. i Helsingfors 1979) är fotojournalist sedan 2003. Han har flera år gått i bräschen för ett unikt dokumentärt grepp, där han ihärdigt och modigt befinner sig bredvid de människor som lever i krigs- och kristillstånd och som på olika sätt rör sig i välfärdens marginaler. Han har under längre perioder rapporterat om brännande krishärdar i bland annat Syrien, Irak/Kurdistan, Ukraina, Afghanistan och om flyktingströmmen genom Europa. Passionerat och envist skildrar han skeendet på ett realistiskt och klarsynt sätt. Bild från Syrien. Bild: Niklas Meltio. Niklas Meltio har ett eget bildspråk där han på ett unikt sätt kombinerar stillfotografens kunskap och kompositioner med ett rörligt bildmaterial. Hans hantverk är starkt och genomtänkt och står sig i ett internationellt perspektiv. De senaste åren har han skapat sig en position som erkänd videofotograf och har gjort tv-dokumentärer för bland annat Yle. Han har utmärkt sig för reportage i hemlandet, om bland annat utsatta thaikvinnor, hemlösa, asylsökande och missbrukare. I hans arbete syns den respekt som han närmar sig människor med. Niklas Meltio är orädd, kompetent och drar sig inte för att utmana de mediekoncerner som prutar på sina fotojournalistiska ideal genom att rationalisera bort fotograferna. Han har vunnit flera pris för sitt arbete och sina publikationer. Ändå använder han först och främst reportagens inverkan på de samhällen där han jobbar som referens för hur relevant han är för sin bransch. Carina Appels minnesfond grundades för att hedra fotografen och filmaren Carina Appel (1967-2012) och det jobb som hon gjorde särskilt i krigsdrabbade områden. Minnesfonden stöder fotografer som förmedlar information från världen och bidrar till att öka förståelsen mellan folk. Priset ur minnesfonden delas ut vartannat år. Meeri Koutaniemi fick det första priset år 2013, år 2015 belönades Larisa Pelle, år 2017 Esa Ylijääskö och 2019 Hannamari Shakya. Carina Appels minnesfond är en av Svenska kulturfondens drygt 490 fonder. ***
    Pressmeddelande – får publiceras lördagen den 5 juni 2021
    Carina Appels minnesfond och Kilens hembygdsgård Prisjuryn ansvarar för sakinnehållet i texten ovan. Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Dennis Rundt
    prisjuryns ordförande
    tfn 045 235 7552
    dennis.rundt(at)gmail.com

    Lue lisää »

  • 2.6.2021 Ajankohtainen

    Bidrag för utlandsresor och coronapandemin

    Kulturfonden beviljar årligen resebidrag för utlandsresor åt konstnärer, lärare, forskare och andra aktörer som på olika vis arbetar med att främja det svenska i Finland. Coronapandemin har inneburit att vi fått göra flera ändringar i hur vi hanterar ansökningar om resebidrag. Under våren 2020 stängde vi ansökan om resebidrag. Under hösten 2020 tog vi emot ansökningar för resor inom Finland och Åland. Nu då myndigheternas restriktioner sakta slopas tar vi igen emot ansökningar om bidrag för utlandsresor. Men eftersom coronakrisen ännu påverkar resor har vi några nya kriterier för ansökningar om bidrag för utlandsresor. Kriterierna gäller för följande bidrag: Resebidrag – konst och kulturStipendier för fortbildning och behörighetsgivande studier – utbildningStudieresor i grupp inom utbildningssektorn När du ansöker om bidrag för en utlandsresa Kom ihåg avbokningsskydd! Utnyttja avbokningsskydd eller möjlighet till ombokning. Du kan inkludera kostnaderna i din budget för resa och logi. Håll dig uppdaterad om reserestriktioner i Finland och på ditt resmål Vi förutsätter att du följer med pandemiläget och att du bedömer om dina resplaner är realistiska. Om resan förutsätter intyg eller tester kan du inkludera kostnaderna i din budget. Om du fått bidrag för en utlandsresa Anhåll om utbetalning av ditt bidrag först när du är säker på att du kan genomföra resan Ändrade planer betyder ändå nödvändigtvis inte att du måste återbetala ett bidrag. Omständigheterna kan snabbt förändras och bidraget kan behövas för att täcka utgifter redan långt före resan. Meddela alla ändringar i planerna till oss utan dröjsmål Om resan inhiberas eller tidtabellen ändras mycket ska du meddela oss. Vi är ofta flexibla med tidtabellen för när bidraget får användas. Vi måste alltid godkänna att syftet med bidraget ändras Vill du använda ditt bidrag för en annan typ av resa? Alla sådana ändringar måste godkännas av oss. Kontakta oss via Korrespondens-funktionen i ansökningssystemet och beskriv dina ändringar.

    Lue lisää »

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Lärarna i Svenskfinland får Kulturfondens stora pris

    Svenska kulturfondens stora pris på 30 000 euro går till lärarna i Svenskfinland. Prismotiveringen Lärarna inom den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen har uppvisat en exceptionell anpassningsförmåga och ett outtröttligt engagemang för att upprätthålla en högklassig undervisning under coronapandemin. De normala rutinerna kring schemaläggning, rumsindelning, planering av undervisningen och kontakt med hemmen har på kort varsel ersatts av specialarrangemang. Lärarnas engagemang i elevernas och studerandenas välmående under coronapandemin har varit stort och samtidigt har deras egen kamp för att orka med arbetet varit påtaglig. Många har suttit hemma vid skärmen eller isolerade i sina klassrum utan det vanliga stödet från kollegerna. Nu när vi förhoppningsvis snart kan blicka tillbaka på den här utmanande tiden vill Svenska kulturfonden uttrycka tacksamhet genom att tilldela lärarna inom den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen i Svenskfinland årets stora pris på 30 000 euro. Priset är samtidigt ett erkännande för alla i skolsamfundet som har bidragit till att hålla den livsviktiga verksamheten flytande. Så här fördelas prissumman Det stora priset är i år också ett erkännande för alla medarbetare i skolsamfundet. Prissumman kommer pristagarna till godo via svenskspråkiga lärarföreningar, den svenskspråkiga yrkesutbildningens enheter och skolor på mindre språköar enligt antalet pristagare som verkar inom deras område. Vi har mejlat alla lärarföreningar och utbildningsenheter (yrkesskolor och språköar) fredagen den 28 maj 2021 angående utbetalningen av prissumman. Har din förening eller enhet inte fått ett mejl? Kontakta oss på lararpriset(at)kulturfonden.fi. Vi bjuder på ett webbseminarium i oktober På den internationella lärardagen den 5 oktober 2021 kl. 15-16.30 uppmärksammar dessutom Kulturfonden alla medarbetare i skolsamfundet med ett festligt webbseminarium med högklassigt program med bland annat minister Li Andersson, läkaren, psykiatern och författare Anders Hansen, filmregissören Klaus Härö och komikern, läraren och dramapedagogen Malin Appeltofft.

    Lue lisää »

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Åsa Hellmans keramikkonst förenar tradition och förnyelse

    Keramikern Åsa Hellman får Svenska kulturfondens pris på 15 000 euro. Prismotiveringen Keramikern och konstnären Åsa Hellman är en föregångare inom keramikkonsten och en av våra mest kända keramiker. Hennes verk finns representerade bland annat på Nationalmuseum i Stockholm och Victoria & Albert Museum i London. Åsa Hellman förenar tradition och förnyelse i sitt starka form- och färgspråk som är unikt för keramikkonsten i Finland. Hennes många resor kring Medelhavet och i Marocko och Sri Lanka syns på ett spännande sätt i hennes konst, både i färgsättningen och tekniken. Som motvikt till det tunga fysiska arbetet med leran skriver Åsa Hellman böcker och konstkritik. Hennes prisbelönta verk ”Keramikkonsten i Finland”, som gavs ut på både finska och svenska, blev vald till årets konstbok år 2004.

    Lue lisää »

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Rabbe Smedlund låter rollerna tala

    Skådespelaren Rabbe Smedlund får Svenska kulturfondens pris på 15 000 euro. Prismotiveringen Om man tänker sig det finlandssvenska teaterlivet som en kropp har Rabbe Smedlund under sina yrkesår varit hjärtat. Rabbe Smedlund har spelat unga, gamla, fula, vackra, lyckliga, olyckliga, roliga, oroliga, män, kvinnor och allt däremellan. Alltid med samma inkännande och humanistiska grepp. Han har vidrört sina rollpersoner med öm och kärleksfull hand. Rabbe Smedlund förmedlar en fläkt från svunna tider samtidigt som han lever i nuet. Av sina skådespelarkollegor beskrivs han som fördomsfri, modig, nyfiken och humoristisk. Han är ödmjuk och framhäver aldrig sig själv – han låter rollerna tala.

    Lue lisää »

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Lilla Villan får pris för sin verksamhet

    Nylands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro går till Lilla Villans vänner rf. Verksamheten i Lilla Villan i Sibbo bygger på kompetens, höga konstnärliga visioner, delaktighet, interaktion och samarbete över språk- och generationsgränser. Verksamheten har fokus på barnfamiljer och tvåspråkighet och man har skapat ett levande och trivsamt vardagsrum där alla kan känna sig välkomna. Föreningen sätter ribban högt och utvecklar ständigt sin verksamhet. Lilla Villan är också ett centrum för regionens konstfostran. Man satsar både på egna produktioner och samarbeten med andra aktörer. Det är lätt att känna sig hemma i Lilla Villan, där humanitet och bildning står i fokus.

    Lue lisää »

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Eldsjälen Barbro Sundback får pris

    Åbolands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro går till eldsjälen Barbro Sundback. Prismotiveringen Barbro Sundback har i flera decennier gjort betydande insatser för åländskt musik- och kulturliv. Hon är en av grundarna och en drivande kraft i Kulturföreningen Katrina som erbjuder högklassig kammarmusik och nya operauppsättningar på Åland, med turnéer också på fastlandet. Barbro Sundback är en stor visionär, hon vågar ta risker och satsar alltid på kvalitet. Under hennes tid har festivalen blivit både nyskapande och modig med en stark förankring i vår egen tid.

    Lue lisää »

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Iiris Viljanens sånger sätter ord på vår tid

    Österbottens svenska kulturfonds pris på 15 000 euro går till artisten och låtskrivaren Iiris Viljanen. Prismotiveringen Genom sin musik och lyrik, som har en stark österbottnisk identitet, är Iiris Viljanen en god ambassadör för det svenska i Finland – både i Sverige och här hemma. Iiris Viljanen har redan en lång karriär som musiker bakom sig och hon fortsätter ständigt att utveckla sitt musikaliska uttryck. Viljanens musik och texter andas en förtröstan som behövs särskilt nu när pandemin gör oss oroliga och vilsna. Hennes sånger sätter ord på den tid vi lever i just nu.

    Lue lisää »

  • 26.5.2021 Ajankohtainen

    Uni Junior – för nyfikna och vetgiriga elever

    Är du ett nyfiket barn? Eller känner du en extra vetgirig person i årskurs 3-6? I höst startar Uni Junior vid Helsingfors universitet. Då får upp till 200 elever uppleva forskning på ett nytt, intressant och spännande sätt. Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr finansierar tillsammans projektet Uni Junior med sammanlagt 176 000 euro. Mera aktuell information om UniJunior-verkstäderna finns på projektets webbsida http://www.helsinki.fi/unijunior. – Vi som jobbar med forskning och vetenskap har letat efter sätt att inspirera barn till vetenskapligt och kritiskt tänkande. Via Uni Junior hoppas vi att vi kan hjälpa elever att förstå hur kunskap skapas, hur man urskiljer väsentlig kunskap och hur man tolkar och använder kunskap, säger professor Gunilla Holm som leder styrgruppen för Uni Junior vid Helsingfors universitet. Ett mål med Uni Junior är att ge barn och unga en inblick i universitetsvärlden, att upprätthålla och öka deras intresse för vetenskap och stödja idén om universitetsstudier; särskilt bland dem som kommer från studieovana hem. Knepiga frågor i tio verkstäder Från och med september ordnar Uni Junior tio vetenskapliga verkstäder för barn. I varje verkstad introduceras en fråga eller ett problem. Eleverna utforskar sedan tillsammans med handledare problemet ur olika vetenskapliga perspektiv; varje verkstad omfattar flera ämnen. I varje verkstad finns plats för 20 elever i årskurserna 3-6. Sammanlagt kan upp till 200 elever delta i Uni Junior, men på sikt hoppas man kunna nå många fler och olika åldersgrupper. – Trots att de flesta verkstäder ordnas på Helsingfors universitets campus vill vi nå barn i olika regioner och med olika bakgrund; särskilt de som inte annars deltar i verkstäder är en viktig målgrupp för oss. Med hjälp av lärare och elevhandledare försöker vi hitta alla som är intresserade och behöver extra stimulans, säger Gunilla Holm. Verkstäderna är gratis och öppna för alla svensktalande barn i hela Finland. De som bor utanför huvudstadsregionen och behöver resesällskap av en vuxen kan få ett resebidrag för att delta i Uni Junior. I augusti öppnar anmälningen på Helsingfors universitets pedagogiska fakultets webbplats. Det här är Uni Junior Uni Junior startar med tio verkstäder, alla verkstäder hålls på svenska.Verkstäderna riktas till elever i årskurserna 3-6 och är gratis för alla.Från och med augusti kan man anmäla sig till en eller flera verkstäder.Barn som bor utanför huvudstadsregionen kan söka ett resebidrag för att delta i verkstäderna.Verkstäderna ordnas mellan september 2021 och juni 2022 – en verkstad per månad.Varje verkstad räcker tre timmar och hålls andra lördagen i månaden.De flesta verkstäder ordnas på Helsingfors universitets campusområde.Uni Junior anställer nu en forskare som ska hålla i trådarna för projektet och också forska i barns lärande och förståelse.Verkstäderna inleds med att en forskare presenterar forskningsproblemet.Sedan delas eleverna in i mindre grupper för den praktiska delen – forskningen. Studerande assisterar och övervakar alla grupper.Verkstäderna avslutas med att grupperna presenterar sina resultat och reflekterar över vad man lärt sig.Uni Junior finansieras av Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr och Svenska kulturfonden med 88 000 euro vardera. De planerade verkstäderna 1. Vad är vetenskap? (humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap) Vad gör en forskare? Hur skiljer sig forskning från annat vetande? Vem kan forska? Vad händer på ett universitet? Vad menar man med teori och metod? Varför ska en forskare bry sig om etik? Verkstaden närmar sig vetenskap både från ett filosofiskt och ett konkret perspektiv. 2. Färgernas underbara värld (kemi, fysik, data, matematik, bildkonst, biologi) Varför har olika fyrverkerier olika färger? Vad ger ädelstenar deras färger? Varför är blad gröna? Hur bestäms din ögonfärg? Varför är gamla fotografier svartvita? Hur ser vi färger? Eleverna får bekanta sig med färger och hur de hänger ihop med vitt ljus, lasrar och prismor och hur material får färger genom absorption och reflektion. 3. Från runskrift till emojier (språk, historia, estetik, demokrati, etik) Hur bidrar språket till delaktighet, fungerande kommunikation och argumentation? Vad kan gå fel i kommunikationen? Eleverna får utforska meddelanden, reklamer och symboler och fundera på vilken makt det skrivna språket har med tanke på delaktighet i samhället. 4. Hur uppfattar djur världen? (veterinärmedicin, biologi) Kan grisar vara glada? Varför skriker inte fisken då vi fått napp? Varför är det lättare att skola en hund än en katt? Vad vet vi om hur djuren upplever sin värld? Eleverna får testa icke-verbala beteendestudiemetoder för att få en bild av hur vi kan studera djurs upplevelser. 5. Hemligheter som alla kan höra (matematik, kemi, data) Hur kan man kryptera och överföra information utan att någon utomstående kommer åt den? Hur kan man kommunicera hemlig eller säkerhetskritisk information där så gott som vem som helst kan komma åt den? Eleverna får bekanta sig med enkla metoder för att kryptera meddelanden och förstå vikten av kryptering. 6. Vad är pengar? (finansiering, investering, företagsledning, samhällsvetenskap, samhällsansvar, hållbarhet och etik) Vilken betydelse har kunskap om pengar? Vad behöver jag kunna för att göra vettiga investeringar och vilka är riskerna? Eleverna får fundera på hantering av pengar, på vilket sätt det lönar sig att spara pengar och vad en investering innebär. 7. Kon i köket? (veterinärmedicin, biologi, kultur, etik) Varför behandlar vi en del djur med stor respekt och tycker andra djur är bara till besvär? Vad vet vi om hur djuren upplever sin värld och vad som är viktigt för dem? 8. Vad är det konstiga med konst? (bildkonst, konstvetenskap, visuell analys och normkreativitet) Eleverna får analysera två konstverk som de valt på en konstutställning. Hur gör man små och stora val i livet? Hur definierar och förhåller man sig till det som är bekant och det som upplevs som främmande? Hur formar erfarenheter, kultur, kunskap och sammanhang människors sätt att närma sig olika fenomen? 9. Fakta, sanningar och världen vi lever i Hur ska vi lära oss förstå världen och samtidigt förhålla oss kritiskt till det vi lär oss? Vems röster hör vi i olika medier och hur ska vi förhålla oss till nyhetsflödet? Hur skiljer sig fakta och sanningar i läroboken från det som du läser om i medier? 10. Vad är gemensamt för en boll och ett glas men olika för en boll och en kaffekopp? (interaktioner mellan matematik, konst och former av föremål) Hur kan man med hjälp av modellera forma en boll till ett glas eller en torus till en kaffekopp? Eleverna får skapa kroppar, bland annat Platonska kroppar och torus, och de får bekanta sig med klassificering av former med hjälp av matematik genom att beräkna Eulers karakteristika till formerna som har skapats. *** Pressmeddelande, den 25 maj 2021
    Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr Noggrannare information: Gunilla Holm
    professor, Helsingfors universitet
    050 327 5907
    gunilla.holm(at)helsinki.fi Berndt-Johan Lindström (kommentarer om Kulturfondens bidrag)
    ledande ombudsman, utbildning, Svenska kulturfonden
    040 838 1358
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi Sonja Ollas-Airinen (kommentarer om BMR:s bidrag)
    specialsakkunnig, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr
    050 3799 044
    sonja.ollas-airinen(at)bmr.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef, Svenska kulturfonden
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 24.5.2021 Ajankohtainen

    Vem får Kulturfondens pris 2021?

    På fredag 28.5 belönar vi kreativitet och kompetens på svenska i Finland. #kulturfondenspris21 Då offentliggör vi vem som får
    – Kulturfondens stora pris (30 000 euro)
    – Kulturfondens pris (två mottagare per år, 15 000 euro)
    – Kulturfondens regionala pris (tre mottagare per år, 15 000 euro) Varje år deltar vi ut pris och specialstipendier inom utbildning och kultur. Men varför delar vi ut pris? Hur väljer vi mottagarna? Det korta svaret är: Vi vill belöna modiga, nyskapande, extraordinära insatser för kunnande, kreativitet och kompetens på svenska i Finland. En prisgrupp med förtroendevalda ger ett förslag till delegationen. Styrelsen fastställer sedan pristagarna. Det längre svaret är: kolla vår video med vår delegationsordförande Mikael Svarvar. Film: Vilja Media

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description