Ajankohtaista

  • 19.11.2019 Ajankohtainen

    Arbetsstipendium eller projekt?

    Som professionell konstnär har du två huvudsakliga möjligheter till bidrag från Kulturfonden – arbetsstipendium under 1-3 år och projektbidrag. Båda bidragen kan du söka varje år i november. Skillnaden mellan arbetsstipendium och projektbidrag? Ett arbetsstipendium är ett stipendium som möjliggör konstnärligt arbete på heltid i 1-3 år. Du är fri att disponera stipendiesumman som det passar dig bäst – du behöver inte bifoga någon budget till ansökan och inte heller redogöra för dina levnadskostnader under stipendieperioden. Det viktigaste är din arbetsplan – vad du vill få möjlighet att skapa, utforska och utveckla under stipendieperioden. Vissa konstnärer ägnar sig i huvudsak åt ett större projekt under perioden men det går också bra att kombinera flera mindre till en helhet. Ett projektbidrag gäller däremot alltid ett enskilt projekt – arbetet med en bok, utställning, teateruppsättning eller motsvarande helhet. I ansökan ska du utöver projektplanen även redogöra för vilka kostnader (hyror, material, teknik) projektet medför, och du bör kunna redovisa dessa efter avslutat projekt. I praktiken är ett projektbidrag för en enskild konstnär en kortare (1-12 månader), mer tydligt budgeterad variant av ett arbetsstipendium. Oftast är konstnärens egen arbetstid den största enskilda kostnaden i en projektbudget. Vad snackar vi för summor? Kulturfondens arbetsstipendium är 24 000 euro/år under 1-3 år. För projektbidrag utgår vi därför ofta från ca 2 000 euro/månad som ersättning för arbetstid. Observera att alla projektbidragsansökningar bedöms enskilt från fall till fall och att beloppen därför kan variera.    Kan jag ansöka om båda? Du kan absolut förbättra dina chanser genom att ansöka om både ett arbetsstipendium och ett projektbidrag – vi rekommenderar alla att göra så! Konkurrensen om arbetsstipendier är väldigt hård, och det händer relativt ofta att våra sakkunniga säger att de önskat att en sökande som föll på mållinjen hade ansökt också om projektbidrag. Då hade de haft möjlighet att förorda ett sådant istället.  Du är alltså välkommen att göra två eller till och med flera ansökningar i november. Gör dock alltid bara en ansökan om arbetsstipendium! En arbetsstipendieansökan per år Du får gärna göra flera ansökningar i november, men gör bara en enda om arbetsstipendium. Projektansökningar kan du däremot lämna in flera av för olika projekt. Om du vill ansöka om både ett-, två- och treårigt arbetsstipendium ska du alltså göra en enda ansökan, förslagsvis då för tre år. Om ansökan förordas tar de sakkunniga också ställning till längden på stipendieperioden. Du kan alltid beviljas stipendium för kortare period än det du ansökt för – men aldrig för längre! Kan jag söka arbetsstipendium för att få tid att lära mig en ny teknik? Vi rekommenderar att du ansöker om arbetsstipendium för att fortsätta utvecklas inom det du redan är bäst på. Det kan förstås ingå för dig nya och spännande element i arbetsplanen, men att ansöka om arbetsstipendium för att helt byta genre eller teknik rekommenderas inte. Vi ser förstås ändå positivt på att du som konstnär vill utvecklas – läs gärna mer om våra resebidrag som bland annat kan användas för att delta i kortkurser och göra studiebesök. Vad gäller när jag lämnar in arbetsprover? Arbetsprover utgör en stor del av de sakkunnigas bedömning av den konstnärliga kvaliteten; lägg alltså gärna tid på att sammanställa bilagorna till din ansökan! Om du ansöker om arbetsstipendium är arbetsprover obligatoriska. Vi rekommenderar att du inkluderar arbetsprover också i ansökningar om projektbidrag. Alla arbetsprover ska lämnas in elektroniskt. Vi tar inte emot fysiska arbetsprover i någon form. Våra sakkunniga inom konst brukar ha följande hälsningar till sökande: Se till att länkar till andra webbsidor fungerar! Om du länkar till din egen webbplats eller portfolio, kolla att alla länkar fungerar också där så de sakkunniga kommer åt materialet. Sammanställ helst textprover eller bilder i ett enda PDF-dokument istället för att ladda upp flera olika. Genom att använda PDF-format säkerställer du att materialet är tillgängligt och att typsnitt och liknande ser lika ut på de allra flesta enheter. Beskriv varje enskilt arbetsprov; ange verkets namn, teknik, årtal och annan relevant information. Länka inte direkt till molntjänster som Dropbox eller Google Drive. Ladda istället upp materialet i ansökningsprogrammet eller hänvisa till annan webbsida som YouTube, Vimeo eller din egen webbplats. Vi förstår om du vill skydda ditt material med lösenord på till exempel Vimeo eller din egen webbplats, men kom då ihåg att uppge lösenordet i ansökan.  Hur funkar beskattningen och LPA? Om du beviljas arbetsstipendium för konstnärligt eller vetenskapligt arbete i minst 4 månader ska du teckna en försäkring hos LPA (Mela). Kontakta dem för mera information. (https://www.mela.fi/sv/stipendiater) Stipendier är skattefria upp till ett årligt fribelopp. Kolla alltid direkt med Skatteverket om vad som gäller i just din situation. (https://www.vero.fi/sv/privatpersoner/) Kulturfondens tjänstemän ger INTE råd om försäkringar och beskattning. Ta reda på mera Se också våra Frågor & svar för mer praktisk information till dig som sökande. Det finns också andra bidrag och stipendier att söka vid olika tider på året eller att söka året om – läs mera här och välj alternativet ’Konstnär, kulturarbetare’ för att se hela listan.

    Lue lisää »

  • 18.11.2019 Ajankohtainen

    Bidrag för att anställa någon?

    Kan vi ansöka om bidrag för att anställa en medarbetare till vårt projekt? Det är en fråga som Kulturfondens ombudsmän ofta får av de sökande. Våra ombudsmän svarar ja. Och nej. Inom de flesta större projekt uppstår personalkostnader för projektledning eller andra uppgifter. Så länge anställningarna är tidsbundna och sker inom ramarna för ett enskilt projekt går det bra att rekrytera och avlöna personer med bidrag från Kulturfonden. Organisationer som beviljas verksamhetsbidrag (https://www.kulturfonden.fi/alla-stipendier-bidrag/?omgong=63) kan använda det för personalkostnader även för ordinarie personal.  Däremot är det inte tillåtet att ansöka om bidrag för att rekrytera och anställa ordinarie personal för lagstadgad verksamhet eller inom ett företag. Har du fler frågor? Kontakta gärna någon av våra ombudsmän – du hittar kontaktuppgifterna här.

    Lue lisää »

  • 15.11.2019 Ajankohtainen

    Hållbarhet och tillgänglighet?

    Från och med i år, november 2019, ställer vi två frågor om hållbarhet och tillgänglighet i vårt ansökningsformulär. Vad menar vi med det? Och hurdana svar förväntar vi oss? Vi strävar till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet med utgångspunkt i Agenda 2030. Det här gäller i våra uppdrag och i vår verksamhet. Vi vill också att vårt material och våra evenemang är tillgängliga för så många som möjligt. Vi hoppas att våra bidragsmottagare vill göra detsamma. Därför har vi infört två nya frågor i vissa av våra ansökningsformulär: Beaktar ni hållbarhetsfrågor i planeringen och genomförandet av er verksamhet/ert projekt? Om ja, ge några exempel.Hur beaktar ni tillgänglighet i er verksamhet/ert projekt? Vi valde att ställa frågorna i ansökningsformulären eftersom vi är intresserade av hur våra sökande tänker kring dessa viktiga saker. Samtidigt vet vi att frågorna kan vara svåra att ta ställning till i samband med ansökan. Bedöms vår ansökan enligt hur hållbara och tillgängliga vi är?! Anknytningen till det svenska i Finland och projektets eller verksamhetens kvalitet och relevans är alltid viktigast när vi tar ställning till en ansökan, och det är inte någonting som de här två frågorna ändrar på. Frågorna är inte obligatoriska att besvara. Vi poängsätter inte svaren och de påverkar inte bedömningen av ansökan.  Med frågorna vill vi framförallt väcka tankar och inspirera till ökat engagemang för ett hållbarare och tillgängligare samhälle. Vi hoppas också kunna använda svaren för att själva utvecklas på dessa viktiga områden.

    Lue lisää »

  • 14.11.2019 Ajankohtainen

    Ombubdsmännen nästan live

    Några eftermiddagar i november sänder våra ombudsmän live på Kulturfondens Facebook-sida. Då kan du lyssna då de resonerar kring de vanligaste frågorna vi får och problem som vi vet att många sökande stöter på. Livesändningarna är en timme långa och du kan titta på dem också i efterhand på vår Facebook-sida. Kontakta oss också kvällstid Gör du din ansökan kvällstid? Under november har våra ombudsmän jourkliniker ungefär två kvällar per vecka, mellan kl. 15 och 19. Då kan du kontakta oss via mejl, telefon eller Kulturfondens Facebook-sida. De svarar på dina frågor i realtid. Kolla in oss på Facebook och Instagram där vi berättar om våra jourtider och livesändningar.

    Lue lisää »

  • 13.11.2019 Ajankohtainen

    Gör en projektplan och en projektansökan

    En tydlig och genomtänkt ansökan ökar möjligheterna att få bidrag för ett projekt. Innan du fyller i ansökningsblanketten ska du skriva en projektplan. Den gör ditt arbete enklare; också när du ansöker om bidrag för samma projekt från flera finansiärer. Skriv gärna både planen och själva ansökan tillsammans med en samarbetspartner, eller be en utomstående om synpunkter innan du skickar in ansökan. Du är också välkommen att kontakta Kulturfondens ombudsmän om du behöver råd och tips. Våra kontaktuppgifter hittar du här. Börja alltid med att kontrollera att du vänder dig till rätt finansiär. Kulturfondens främjar och stöder utbildning, kultur och medborgaraktiviteter på svenska i Finland. Vi frågar alltid efter projektets anknytning till det svenska i Finland i våra ansökningsblanketter.
    Vad är ett projekt Ett projekt har fyra grundstenar: ett preciserat syfte och klara målfastställda tidsramaren tydlig ansvarsfördelningen balanserad och genomtänkt budget Vad ska finnas med i projektplanen Projektplanen ska vara så konkret som möjligt. Vi vill ha information om: Bakgrund
    Hur föddes idén till projektet? Vad har gjorts tidigare inom samma område? Syfte och mål Varför vill ni genomföra projektet? Hur stämmer syftet överens med er övriga verksamhet? Vilka kompetenser har ni för att genomföra projektet? Vilka effekter väntar ni er på lång och kort sikt? Hur mäter eller utvärderar ni effekterna? Tänk på att beskrivningen av syftet ska vara kortfattad, klar och konkret. Om projektet handlar om att skapa något nytt är det viktigt att förklara vad som är det nya och varför det är intressant. Målen kan vara både kvantitativa och kvalitativa. Målgrupp
    Vilka vill ni nå och varför? Hur ska ni nå dem? Synlighet
    Hur marknadsför ni projektet? Hur lyfter ni fram bidragsgivaren? Samarbetspartners
    Vilka andra aktörer är eller ska bli involverade i projektet? Vilka resurser och kompetenser bidrar de med? Är de införstådda i helheten och medvetna om sina ansvarsområden? Tidsplan När startar projektet och när avslutas det? Är tidsplanen realistisk? Har ni räknat in tidsmarginaler?Tänk på att ett projekt består av tre faser: förarbete, till exempel planering och rekrytering, genomförande och efterarbete, till exempel utvärdering och redovisning. Kom ihåg att ett bra projekt tar tid och att det inte är ett självändamål att vara snabb. Resurser Vad kostar det att genomföra projektet? Har ni beaktat alla eventuella kostnader? Undvik att räkna in ”luft” i budgeten.I projektplanen kan ni dela in de ekonomiska resurserna i tre kategorier för att själv få en realistisk helhetsbild: säkra inkomster, sannolika inkomster och sökta bidrag.I ansökningsblanketten måste ni specificera vilka inkomster och utgifter projektet kommer att ha. Kontrollera alltid att inkomster och utgifter är i balans i budgeten innan ni skickar in ansökan. Kom också ihåg att det är en fördel om projektet får finansiering från flera håll. Hållbarhet och tillgänglighet
    Beskriv gärna i både planen och ansökan hur ni beaktar hållbarhet och tillgänglighet i projektet. Tänk också på det här: Vänta inte till sista minuten – det kan ta längre tid än du tror att göra ansökan klar. Du kan spara en halvfärdig ansökan i ansökningssystemet och fortsätta senare.Läs våra anvisningar och tips på www.kulturfonden.fi noggrant innan du börjar fylla i ansökningsblanketten.Observera att vi inte stöder verksamhet som hör till den offentliga sektorns lagstadgade skyldigheter. Vi beviljar inte heller bidrag på sociala grunder och stöder i allmänhet inte översättningar, anskaffningar eller traktering.Se till att eventuella bilagor som ska bifogas till ansökan är klara innan du sätter igång.Skicka in eventuella försenade redovisningar för tidigare beviljade bidrag innan du gör din nya ansökan.På www.kulturfonden.fi – Stipendier & bidrag finns mera viktig information för dig som gör en ansökan – bland annat för dig som representerar en arbetsgrupp. Välkommen att skicka in din ansökan!

    Lue lisää »

  • 11.11.2019 Ajankohtainen

    Jobbar du inom småbarnspedagogiken?

    Här är goda nyheter till dig som jobbar inom småbarnspedagogiken och vill komplettera din grundexamen. Nu kan vi bevilja bidrag för behörighetsgivande studier inom småbarnspedagogiken. När lagen om småbarnspedagogik 540/2018 trädde i kraft ändrades behörighetskraven för lärare i småbarnspedagogik. Du som vill komplettera din grundexamen för att bli behörig som daghemsföreståndare eller förskollärare kan ansöka om bidrag i november för dina studier om du till exempel: har en pedagogie kandidatexamen och ska avlägga magisterstudierhar en socionom YH-examen och ska bli pedagogie kandidathar en treårig institutexamen och behöver bredda din behörighet Vill du veta mera om den här bidragsformen? Mejla vår ombudsman katarina.von.numers-ekman(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 8.11.2019 Ajankohtainen

    Hur söka bidrag för studieresor?

    Är skola och utbildning ditt område? Planerar du en studieresa av något slag? Tillsammans med en grupp? Läs våra tips redan nu och ansök om bidrag, helst efter den 1 januari 2020.
    Vad är en studieresa? Med studieresor avser vi skolresor, studiebesök, konferensresor, utbytes- och vänelevsverksamhet och liknande resor som görs av grupper inom utbildningssektorn. För lägerskolor kan vi tyvärr inte bevilja bidrag. Vem kan få bidrag för studieresor i grupp? Vi kan bevilja bidrag för studieresor inom alla utbildningsstadier, från småbarnspedagogiken till högskolorna. Det är inte bara elever, studerande och pedagoger som kan få bidrag för studieresor, utan också elevvårdspersonal, ledare inom barn- och ungdomssektorn och anställda inom utbildningsadministrationen. Observera att också lärare i svenskt språkbad eller lärare som undervisar i svenska inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen, på andra stadiet och vid yrkeshögskolor, högskolor och universitet berörs av den här bidragsformen. Observera att endast samfund (läroinrättningar eller organisationer) kan söka bidraget, inte enskilda personer eller arbetsgrupper. Vad prioriterar vi? Vi ser det alltid som en fördel om gruppresan har ett kontaktskapande syfte, det vill säga att man bekantar sig med nya människor på orten man reser till. Resor med elever och studerande ska alltid ha ett pedagogiskt syfte. När det gäller grupper av högskolestuderande är det viktigt att resan har en tydlig koppling till studierna. För högstadier prioriterar vi resor till Norden och Östersjöområdet och för andra stadiet Norden, Östersjöområdet och Europa. Eftersom medlen delvis kommer ur specialfonder som stöder specifika ämnesområden är resor med koppling till pedagogik, humaniora, samhällsvetenskaper, naturvetenskaper, medicin och odontologi prioriterade. Hur mycket kan du ansöka om? Vi beviljar högst 1 000 euro för studieresor i grupp inom Finland och högst 3 000 euro för utlandsresor. Daghem, förskolor, skolor inom den grundläggande utbildningen, eftisar, gymnasier och skolor inom andra stadiets yrkesutbildning kan få bidrag för välplanerade pedagogiska studiebesök till konst- och kulturinstitutioner, vetenskapscenter, bibliotek och motsvarande ställen. Detta gäller ändå inte Stafettkarnevalen och Kulturkarnevalen. Det här bidraget är högst 10 euro/person/år för inträde och högst 1 000 euro för transporter, beroende på avstånd och antal personer. När är ansökningstiden? Den här bidragsformen har fri ansökningstid från och med 1.1.2020. Vi tar alltså emot ansökningar under hela året från och med januari 2020 och du får besked inom cirka fyra veckor.

    Lue lisää »

  • 8.11.2019 Ajankohtainen

    #räddakonsttestarna

    Stökiga unga i teatersalongen stör inte Jukka Aaltonen, teaterchef på Åbo Svenska Teater. Han skriver i en insändare i Åbo Underrättelser att teatrarna borde bli bättre på att dels fånga upp ungas frågor och tankar och dels skräddarsy föreställningar i dialog med unga. Precis vad Konsttestarna ger möjlighet till! Här på Åbo Underrättelser webbplats kan du läsa Jukka Aaltonens insändare. – Vi kommer inte att kunna mäta effekterna av Konsttestarna på flera år, men vi tycker att alla unga ska ha rätt till minst en konstupplevelse per år. Gärna tillsammans med sina klasskamrater. De ska få känna sig välkomna  och respekterade i till exempel en teatersalong. Då lär de sig också själva att respektera uppträdande artister och konstmiljön, säger Sören Lillkung. En fortsättning för Konsttestarna? Den treåriga projektperioden för Konsttestarna slutar i maj 2020. Då har sammanlagt ungefär 180 000 åttondeklassare varit med om två konstupplevelser. Hela 100 procent av eleverna i tre hela årskullar. Förbundet för Barnkulturcenter i Finland har drivit projektet sedan starten 2917. Hela projektet har hittills kostat ungefär 20 miljoner euro. Vi hoppas nu att Konsttestarna kunde fortsätta erbjuda unga konstupplevelser på lika villkor. Nu med statlig finansiering. För att underlätta starten har vi tillsammans med Suomen Kulttuurirahasto erbjudit projektet delfinansiering under en övergångsperiod. Vill du ta ställning för fortsatta konstupplevelser för unga? Använd gärna taggen #räddakonsttestarna i sociala medier.

    Lue lisää »

  • 7.11.2019 Ajankohtainen

    Vadå ”anknytning till det svenska i Finland”?

    Ska du söka bidrag från Kulturfonden? I ansökan ber vi dig beskriva hur projektet eller verksamheten anknyter till det svenska i Finland. Vad menar vi egentligen med det här? Och hur borde du besvara frågan? Kulturfondens formella juridiska ändamål är ”att främja och stödja utbildning, kultur, konst, vetenskap och forskning samt samhällsservice som gynnar det svenska i Finland.” I mindre formella sammanhang formulerar vi vårt uppdrag så här: ”Svenska kulturfonden arbetar med förnyarens engagemang, sakkunskap och mod för att stärka det svenska språket i Finland genom stipendier och understöd för utbildning, kultur och identitetsstärkande verksamhet.” När vi vill hålla det riktigt kort brukar vi klämma till med detta: ”På svenska. I Finland.” Det räcker ofta så. ”Anknytning till det svenska i Finland” Formuleringar som de här återfinns i olika språkdräkt i alla våra styrdokument ända sedan Kulturfonden grundades år 1908. Det här utgör kärnan i vår verksamhet. Det innebär att all verksamhet som vi ger bidrag till på något sätt ska främja det svenska i Finland. I våra ansökningsblanketter ber vi våra sökande beskriva på vilket sätt de eller deras verksamhet anknyter till det svenska i Finland. Men hur bedömer vi svaren vi får? Gränsdragningar kan vara svåra Vi på Kulturfonden är vi naturligtvis medvetna om att vi inte sitter inne med någon allmängiltig definition på vem som är finlandssvensk, eller på vilka olika sätt man kan vara finlandssvensk. Med hänsyn till våra stadgar och vårt uppdrag måste vi ändå regelbundet ta ställning till ”hur svensk” en ansökan kan bedömas vara. Något som inte alltid är enkelt eller bekvämt. Anknytningen till det svenska i Finland är en grundförutsättning för att vi ska kunna bevilja bidrag. Det är däremot inte en garanti för ett ja-besked. Ibland är det självklart… Spontant känns det kanske som att det borde vara lätt att besvara frågan. Antingen är väl projektet på svenska, i Finland, eller så är det inte. Eller? Ofta är det som tur också just så enkelt – författaren besvarar frågan genom att beskriva hur hen skriver och ger ut sina verk på svenska i Finland, forskaren hur ämnet för avhandlingen behandlar finlandssvenskt kulturarv och den som ansöker om bidrag för ett projekt i skolan förklarar hur de riktar in sig speciellt på svenskspråkiga skolor. När en ansökan kommer från en organisation eller arbetsgrupp är det ofta mest relevant att i första hand beskriva projektets anknytning till det svenska i Finland, inte projektägarnas.  … men ibland är det mer komplicerat Men alltid är det inte så här tydligt. Hur gör vi till exempel med forskning där språket inte är avgörande, språklösa konstprojekt eller projekt där projektägarna inte är svenskspråkiga? Forskning utan språkgränser En hel del av våra bidrag kommer ur någon av våra specialfonder. De flesta specialfonder utgår från att alla sökande är svenskspråkiga, men alla gör det inte – vi har också fonder som helt ignorerar den sökandes språktillhörighet. Det här gäller speciellt flera fonder inom naturvetenskaplig och medicinsk forskning. I sådana fall utgår bedömningen av ansökningarna enbart från de sakkunnigas bedömning av forskningsplanens kvalitet och lägger ingen vikt vid sökandes språkkunskaper eller om forskningsämnet är ”svenskt”.   Konsten talar inte alltid svenska Det säger sig självt att de flesta projekt inom till exempel bildkonsten ofta saknar språklig dimension. Då måste anknytningen till det svenska i Finland utgå från sökande själv snarare än själva projektet. När vi bedömer en sådan ansökan ställer vi oss ofta dessa frågor: Är sökanden svenskspråkig eller har hen studerat på svenska? Är sökanden aktiv inom den finlandssvenska konstscenen/svenskspråkiga sammanhang? Den senare frågan blir speciellt relevant i fall där sökanden inte har svenska som modersmål eller studiespråk; det kan alltså uppvägas av engagemang i svenska sammanhang. Vi tillämpar samma resonemang på finlandssvenska konstnärer som är permanent bosatta utomlands. Vi välkomnar brobyggare och nya bekantskaper Ibland behöver ett budskap eller projekt ha en avsändare utanför Svenskfinland för att få bäst effekt. Det kan till exempel innebära att ett projekt som har som mål att förbättra attityderna till det svenska i Finland har bäst effekt om projektet ägs av en finskspråkig organisation eller leds av nyfinländare som kanske inte alltid kan svenska. Då besvarar de kanske frågan om anknytning till det svenska i Finland genom att beskriva hur de hoppas att deras projekt ska kunna bidra, och det kan vara ett fullgott svar det med. *** Texten har utarbetats som vägledning för Kulturfondens sökande i november 2019.

    Lue lisää »

  • 6.11.2019 Ajankohtainen

    Vi belönar eldsjälar på Svenska dagen

    På Svenska dagen belönar vi personer som gjort insatser för kultur och utbildning på svenska i sin region. I år går priset i Nyland till chefredaktör em Kim Wahlroos, i Åboland till dansaren och pedagogen Karin Eklund och i Österbotten till bibliotekschef Carola Bäckström. Svenska kulturfondens priser är på 5 000 euro och de överräcks i samband med Svenska dagen-festligheter i respektive region. Pristagarna utses av Kulturfondens direktion i respektive region. Direktionerna presenteras här. Nylands svenska kulturfond Kim Wahlroos, chefredaktör em, Lovisa Kim Wahlroos grundade tidningen Nya Östis våren 2015 och han var tidningens chefredaktör fram till augusti 2019. Idag har tidningen, som ges ut i tryckt form, 2 400 betalande prenumeranter och ett drygt dussin skribenter. Med Nya Östis har Wahlroos skapat en viktig arena för medborgaraktiviteter och närdemokrati i Östnyland. Genom sitt starka engagemang har Kim samlat ett nätverk av frivilliga medarbetare. Han har bevisat att det är möjligt att på frilansbasis upprätthålla en aktiv svenskspråkig regional nyhetsbevakning, utan redaktionshus och fast redaktion. Kim Wahlroos får sitt pris onsdagen den 6 november kl. 19 på Svenska dagen-festen i Lovisa gymnasium. Åbolands svenska kulturfond Karin Eklund, dansare och pedagog, Åbo Dansaren och pedagogen Karin Eklund, har med sin entusiasm bidragit till ett uppsving för dansen i Åbo och Åboland. Dansarna får dela dans, glädje och samhörighet på svenska. Lektionerna och showerna har fungerat som ett ypperligt språkbad för många olika språkgrupper.  Karin har med sin entusiasm och kunskap förändrat en liten bit av vardagen för många. Att dansarna årligen blir flera är ett bevis på att Karin arbetar målmedvetet och professionellt för den sak som hon själv brinner för. Karin Eklund får sitt pris den 18 november vid dansskolan KDC Dancers show på Stadsteatern i Åbo. Showen börjar kl. 19. Österbottens svenska kulturfond Carola Bäckström, bibliotekschef, Korsnäs Arbetet för kulturen i en liten kommun kräver idérikedom och en stor personlig insats. Det behövs vilja att förändra sin del av världen och engagemang för att lyfta betydelsen av bildning och kultur. Bibliotekschef Carola Bäckström har under många år enträget och utan att framhäva sig själv arbetat för ett rikt litterärt och konstnärligt liv i Korsnäs kommun. Carola Bäckström prisbelönas för sitt arbete på Svenska dagen den 6 november kl. 11.00 på Korsnäs bibliotek. *** Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817

    Lue lisää »

  • 29.10.2019 Ajankohtainen

    Uusi matkailualueen työpajasarja käynnistyi Oulun alueella matkailuasiantuntijoiden yhteistyönä

    Oulussa starttasi lokakuun lopulla matkailun kehittämityöpajojen sarja – Oulun seudun matkailupalvelujen ja palvelupolun kehittämistyöpajat 2019 – 2020. Me toteutamme työpajasarjan yhteistyössä matkailun asiantuntijavalmentajien kanssa. Työpajoissa keskitytään käytännön läheisesti kansainvälisen matkailijan palvelupolkuun, hinnoitteluun, ostettavuuden kehittämiseen, digitaalisiin jakelukanaviin ja vastuulliseen liiketoimintaan. Työpajasarja on jo toinen vuonna 2019 Business Oulun koordinoima kokonaisuus. Edellinen työpajasarja käsitteli Oulun seudun matkailutoimijoiden, verkostoitumista, tuotekehitystä digitaalisissa jakelukanavissa.… Lue lisää

    Lue lisää »

  • 28.10.2019 Ajankohtainen

    ”Om djur far illa blir vi arga”

    I Finlands första svenskspråkiga skolopera Djurens planet blir djuren herrar över människorna. Librettisten Monica Vikström-Jokela ville veta vad barn tycker är viktigt. Djur och hur vi behandlar dem, svarade eleverna på musiklinjen vid Åshöjdens grundskola i Helsingfors. – Vi har en hund men apan är mitt favoritdjur! Min hund kan bli ganska ivrig när jag kommer hem då han varit ensam hemma hela dagen, säger 11-åriga Leevi Töringe. – Djur måste få leva där de fötts och inte i fångenskap. Om man valt att skaffa ett husdjur måste man sköta om det, säger 13-åriga Leni Beckman. – Jag älskar djur, jag tycker att alla djur ska få leva fritt. Jag vill inte äta kött och vill inte att djur ska skadas, säger 10-åriga Siri Stenius. – Vi har fiskar. Dem kan man inte kela med, men när jag går fram till akvariet kommer de fram och tittar på mig med vidöppna ögon och undrar om de ska får mat, säger 10-åriga Aurora Busck-Nielsen. De fyra barnen sitter i en soffa på andra våningen i Åshöjdens grundskola i Helsingfors. Jag har lånat barnen för en kort intervju, från en intensiv repetition i gymnastiksalen bakom oss. De går i skolans musikklass och repeterar som bäst Finlands första svenskspråkiga skolopera. Inte nog med det – de har även fått vara med om att skapa operan. Librettisten Monica Vikström-Jokela och kompositören Cecilia Damström kom på besök till skolan i mars 2018. De ville veta vad operan skulle handla om – vilka frågor som är viktiga för barnen. – Vi tänkte att det skulle vara elektronik eller spel. Barnen svarade uppriktigt att familj, vänner, djur och natur är viktiga för dem. Vi blev lite förvånade över hur högt djuren kom på deras lista, säger Damström. – Djuren kom upp på nytt och på nytt – om djur far illa blir barnen arga. Bland barnen fanns också en längtan efter att vara ett djur, säger Vikström-Jokela. Hunden blir herre Barnen springer kors och tvärs i gymnastiksalen med blickarna fastnaglade i sina mobiltelefoner. Om jag inte hörde att de samtidigt sjunger rent i flera stämmor skulle jag tro att en gymnastiklektion just tagit slut. Det är kaos, men ett kontrollerat kaos. Bild: Sofia Ek Mitt i salen står operasångarna Elli Vallinoja och Saara Kiiveri. Kiiveri har på sig en sele som är fäst i ett koppel som Vallinoja håller i. Kiiveri drar i kopplet och försöker springa runt – och Vallinoja stretar emot. Vallinoja spelar flickan Joy. Joy har inga vänner och vill visa de andra barnen sin hund Jack, som spelas av Kiiveri. Men barnen bryr sig inte, de har fullt upp med att se på djurvideor. Joy kommer snart på idén att filma Jack när han ylar och är kissnödig. Videon blir en viral hit, och Joy blir en rik och känd videobloggare. I Joys följande videoklipp tvingas hunden Jack bland annat spela ballerina och Jack blir allt mer förödmjukad. Situationen tillspetsas då Joys skurkaktige manager vill att hon och Jack ska delta i ett experiment. De ska gå in i en portal som några vetenskapsmän uppfunnit, trots att ingen vet vart portalen leder. Joy protesterar, men managern insisterar och säger att han redan sålt rättigheterna på inspelningen av experimentet till HBO och Netflix. Joy och Jack flyger genom portalen till Djurens planet, där djuren är herrar. Där lär sig Joy en läxa om hur man ska och inte ska behandla djur. – När de kommer ut ur portalen är det Jack som leder Joy i ett koppel. Det var barnens älsklingsidé, säger Vikström-Jokela. Ensamhet och konsumtionshets – Barnen tyckte om librettot. Efter att jag läst det för dem applåderade de! Det kändes verkligen fint, säger Vikström-Jokela. Förutom djur handlar pjäsen också om vårt hetsiga och konsumtionsinriktade samhälle och hur det känns att vara ensam och att inte ha några vänner. Vikström-Jokela tycker det är viktigt att behandla seriösa frågor då man skriver för barn. – Seriöst och roligt är inte motsatser, seriöst och ytligt är motsatser. Det får vara sorligt och roligt på en gång. Sen är utmaningen att behandla allvarliga saker på ett sätt som kan ta komiska uttryck. Regissören Martina Roos säger att det är utmanande att jobba med barn men att det också är väldigt givande. Bild: Sofia Ek Pjäsens teman kommer också fram i kompositören Cecilia Damströms musik. Cecilia fick i uppdrag att tonsätta operan efter att Wikström-Jokela skapat berättelsen utgående från barnen idéer. – Under de första akterna är musiken tickande och den blir bara snabbare och snabbare, för att beskriva materialismens ekorrhjul på vår jord, säger Damström. Ett tema i musiken är Joys drömmar. Stycket är långsamt och romantiskt inspirerat och Joy sjunger om hur hon vill bli berömd. – Temat upprepas på Djurens planet, men där är ackompanjemanget förvrängt, säger Damström. Även hon har använt sig av barnens idéer. – Vi hade en musikworkshop där barnen spelade en intressant rytm. Jag har använt både den rytmen och modifierade versioner av den. Rytmernas lekfulla karaktär beskriver själva Djurens planet. Text: Lukas Rusk Texten är en förkortad version av ett reportage i Kulturfondens årsbok 2018-2019. Djurens planet är Finlands första svenskspråkiga skolopera och hade premiär den 15 mars 2019. Just nu kan skolor anmäla sitt intresse för operan, läs mera på Operans webbplats. Efter anmält intresse får skolorna tillgång till materialet, som de övar in. Projektet avslutas med att operans ensemble kommer på besök till skolan för en dag och framför operan tillsammans med eleverna. Skoloperaprojektet fick ett bidrag på 10 000 euro från Kulturfonden år 2018. Operan har bred finansiering från flera fonder och stiftelser.

    Lue lisää »

  • 25.10.2019 Ajankohtainen

    Prestationsångest, miljö och utanförskap i årets Argh?-tävling

    Fredrik Shaw från Ekenäs gymnasium vinner årets ”Argh? – en kolumntävling för dig som har något på hjärtat”. Hans stilistik och förmåga att behandla en svår fråga imponerade på tävlingsjuryn.  Elin Laihorinne från Pedersöre gymnasium får andra pris i årets tävling och Fanny Lindholm från Borgå gymnasium får tredje pris. Alfred Backlund från Topeliusgymnasiet i Nykarleby får juryns hedersomnämnande. I tävlingen deltog över sextio skribenter. Förutom prestationsångest, miljö och utanförskap, engagerade också minoritetsfrågor, feminism och sexuella rättigheter många skribenter. Ämnesvalen imponerade stort på juryn. – Att få unga att skriva är mycket lättare i dag än för tjugo år sedan. Unga är vana att skriva. Förr kämpade de med att komma igång, i dag kör de bara på. Däremot kommer planering, redigering och korrekturläsning ofta i andra hand. Den stora eftertanken kan saknas i texter, säger Annette Kronholm-Cederberg som är ordförande för Svenska modersmålslärarföreningen i Finland. Också juryn konstaterar i sitt utlåtande att kolumnformatet är utmanande för många unga skribenter. Texter blir avsevärt bättre med lite mer eftertanke och omskrivning, hälsar juryn. Pristagarna belönas på Helsingfors bokmässa, lördagen den 26 oktober 2019 kl. 11.00 på scenen Kirjakallio. Pristagarna i årets kolumntävling och juryns motiveringar Första pris Du ser ju inte utländsk ut – Fredrik Shaw, Ekenäs gymnasium Med en finurligt uppbyggd stilistik fångar skribenten ett viktigt tema i dagens mångkulturella Finland. Texten är personligt skriven, men lyckas trots detta lyfta upp problematiken till en allmän nivå som engagerar läsaren. Temat med utanförskap baserat på etnicitet är en aktuell och seriös fråga. Juryn är särskilt imponerad av hur skribenten lyckats fånga kärnan i vilka faktorer en exklusion kan basera sig på utan att bli övertydlig. Andra pris Ett klick och du är borta – Elin Laihorinne, Pedersöre gymnasium Är det så enkelt att radera en relation, en vänskap, en person? Ett klick bara, och så är en människa borta? Det hävdar åtminstone skribenten som behandlar ungas liv i den virtuella verklighet som börjar te sig allt mer lockande än den fysiska värld vi vandrar omkring i. Vilka följder får det för våra vänskaper? Tar vi varandras känslor på allvar längre? Detta diskuteras i texten som på ett berörande sätt varvar det personliga med det allmänna och väcker lust att diskutera ämnet vidare efter att läsningen är avslutad. Tredje pris Med prestationsångesten rusande genom kroppen – Fanny Lindholm, Borgå gymnasium Skribenten tillhör den massa av gymnasister som känner sig pressad av allt skolarbete och som har satt ord på detta samhällsproblem. De personliga erfarenheterna blottas och lyfts fram i texten på ett fint sätt. Texten andas hjälplöshet och ångest som den lilla människan kan känna inför system som inte går att ändra på, och som man fastnat i. Juryn tycker att tävlingsbidraget lyfter upp ett viktigt tema som samhället bör ta på allvar. Hedersomnämnande Blås och flås – Alfred Backlund, Topeliusgymnasiet i Nykarleby Hårda krav både gällande skola och hobbyer uppfattas idag som något ytterst negativt av de flesta gymnasister. Men det finns också en annan sida. En del har förmågan att ta de hårda kraven och vända dem till sin fördel. Det handlar denna text om. En lyckad beskrivning av hur det känns att målmedvetet försöka bli bättre på det du gör och en fräsch ton, gör texten till en upplyftande läsning om en hård verklighet som delas av många unga. Om kolumntävlingen Argh? Svenska modersmålslärarföreningen i Finland arrangerar kolumntävlingen Argh? med bidrag från Svenska kulturfonden. I år ordnades tävlingen för åttonde gången. Tävlingen var öppen för alla studerande i svenskspråkiga gymnasier i Finland och motsvarande åldersgrupp inom yrkesutbildningen kunde delta. Uppdraget var att skriva en kolumn på högst 3 000 tecken. Ämnet fick skribenterna välja fritt. Juryns medlemmar var i år: Jeanette Björkqvist, journalistJohanna Holmström, författarePetter Wallenius, lektor i historia och samhällskunskap Helsingfors den 24 oktober 2019
    Pressmeddelande Noggrannare information: Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817

    Lue lisää »

  • 24.10.2019 Ajankohtainen

    Prata ansökan med oss

    Vi gillar frågor! Vi gillar dem alla tider på året, men särskilt i oktober och november. Då är våra ombudsmän ännu mer tillgängliga än vanligt för dig som ska söka bidrag från Kulturfonden. Hallå Arken och Academill Träffa oss på Arken i Åbo tisdagen den 29 oktober kl. 13-16 och Academill i Vasa torsdagen den 31 oktober kl. 13-16. Våra utbildnings- och regionombudsmän finns på plats för dig som vill diskutera din ansökan.

    Du behöver inte boka tid för de här samtalen. Förändra en liten del av världen De sista dagarna i oktober bjuder vi på inspiration och information för dig som ska lämna in en ansökan i november. Inspiratörerna Tove Lifvendahl och Sören Lillkung möts i ett samtal om att göra skillnad – i smått och i stort. Efter samtalet på en knapp timme har du möjlighet att diskutera alla dina ansökningsfrågor med våra ombudsmän. Tisdagen den 29 oktober kl. 17.30 i Arken, ÅboOnsdagen den 30 oktober kl. 17.30 i Stadshusets restaurang, Helsingfors Torsdagen den 31 oktober kl. 17.30 i Vasa gymnasium Läs mer om inspirationskvällarna här. Anmäl dig senast måndagen den 28 oktober 2019 på anmalan.kulturfonden.fi. Vi bjuder på frukt och smoothie. Kontakta vår jourhavande ombudsman Gör du din ansökan kvällstid? Under november har våra ombudsmän jourkliniker ungefär två kvällar per vecka, mellan kl. 15 och 19. Då kan du kontakta dem via mejl, telefon eller Kulturfondens Facebook-sida. De svarar på dina frågor i realtid. Vi publicerar ombudsmännens jourschema måndagen den 4 november. Några eftermiddagar i november har våra ombudsmän dessutom livesändningar på Kulturfondens Facebook-sida. Då har du chans att få råd i de eller att bara lyssna då de resonerar kring de vanligaste frågorna vi får.

    Lue lisää »

  • 14.10.2019 Ajankohtainen

    Prisbelönta essäer i ny bok

    Vi har goda nyheter till dig som läser essäer. På Helsingfors bokmässa kan du plocka med dig vår nyaste essäsamling – gratis! De är de prisbelönta essäerna från Hans Ruin-essätävlingen 2019 som vi har samlat mellan två pärmar.   Vill du ha ett exemplar av essäsamlingen? Kom förbi vår monter 7e110 på Helsingfors bokmässa eller mejla information(at)kulturfonden.fi. Orkar du inte vänta? Du kan läsa publikationen på vår webbsida redan nu.  Här kan du läsa om de vinnande essäerna i årets Hans Ruin-tävling.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description