Ajankohtaista

  • 5.11.2020 Ajankohtainen

    Gör en klar ansökan i ett oklart läge

    Planera projekten så de blir så bra som möjligt – med eller utan coronakris. Det är Sören Lillkungs tips till alla som söker bidrag från Kulturfonden i november. I november tar vi emot tusentals ansökningar om bidrag för projekt inom konst och kultur, utbildning och forskning och medborgarverksamhet. Men hur ska du som sökande planera ditt projekt då läget är väldigt oklart? Vill Kulturfonden ha projektplaner med coronaförbehåll? – Utveckla din projektidé och satsa på din ansökan. Det är vårt bästa tips till alla sökande. Det viktiga är att projektplanen är så bra som möjligt – oberoende av om man planerar för en coronakris eller för det nya normala, säger Sören Lillkung. Även om coronaläget är osäkert just nu, menar Sören Lillkung att det är fritt fram för de sökande att utgå från att man nästa år kan driva en någorlunda normal verksamhet. – Vi vill att du satsar hårt på din idé och har ett tydligt ändamål för ditt projekt. För dem som bedömer ansökningarna, våra sakkunniga och förtroendevalda, är det viktigt att det finns ett tydligt ändamål. Ett projekt med två alternativa planer är svårt att bedöma, säger Sören Lillkung. Blir det sedan omöjligt att förverkliga projektet, kan du antingen skjuta upp bidraget eller återbetala det. Ändamålet för bidraget kan inte ändras, eftersom det utgör grunden för att bidraget beviljas. – Om vi också 2021 ser att många projekt inte kan genomföras på grund av coronakrisen, är vi beredda att snabbt utlysa en extra ansökningstid för virtuella satsningar. Då kan du göra om din projektplan och söka ett nytt bidrag, säger Sören Lillkung. Det här gjorde vi också våren 2020 då främst frilansande kulturarbetare kunde söka ett extra bidrag inom Kultur under tiden-satsningen i samarbete med Konstsamfundet. – Så gott som alla aktörer inom den sceniska konsten har drabbats hårt. Vi väntar oss nu många ansökningar från professionella konstutövare, konstinstitutioner och kulturhus, säger Sören Lillkung. Inom Kulturfonden är vi beredda att i utdelningen 2021 stödja konstinstitutioner och kulturhus mer än vanligt. – I förlängningen är det här också ett sätt att skapa arbetstillfällen för både professionella konstnärer och frilansande kulturarbetare. Och samtidigt bidra till att människor hittar skaparglädje och lärorika och omtumlande upplevelser, säger Sören Lillkung. Pressmeddelande, den 5 november 2020 Noggrannare information: Sören Lillkung (kommentarer)
    vd
    040 620 7500
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 4.11.2020 Ajankohtainen

    Fyra nyheter för forskare

    År 2020 har vi flera nyheter för dig som ansöker om bidrag för forskning. I det här videoklippet presenterar våra utbildningsombudsmän Berndt-Johan Lindström och Katarina von Numers-Ekman nyheterna inom forskning.   Samfund som ansöker om bidrag för vetenskaplig forskning använder den nya blanketten November – Samfund/vetenskaplig forskning. Doktorander – alltså privatpersoner som gör ansökan i eget namn – använder fortsättningsvis blanketten November – Doktorandstipendier. Ett helårsstipendium för doktorander är nu 26 000 euro. Vi beviljar bidrag till forskning inom humaniora, pedagogik, samhällsvetenskaper och ekonomi där själva forskningsämnet anknyter till det svenska i Finland. Forskningsfinansiering för medicin och naturvetenskaplig forskning beviljar ur våra specialfonder. Här kan du läsa mer om våra specialfonder för naturvetenskaplig forskning. Kulturfonden är från och med det här året med i Datalagret för forskningsinformation. Det betyder att en del av informationen du angett i ansökningsblanketten automatiskt skickas vidare till datalagret och publiceras på nätet om du får ett positivt finansieringsbeslut från oss. Forskare kan ansöka om resebidrag under hela året. Använd då blanketten Fortbildningsstipendier – utbildning. Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 3.11.2020 Ajankohtainen

    Kulturfonden är med i kampanjen Eget språk

    Tala modigt ditt eget språk. Språket du använder är en viktig del av din identitet. Det berättar om vem du är. Samtidigt är språket ett verktyg för växelverkan som förenar dig med världen och hjälper dig att förstå den. Vi ska lyssna på varandra. Var och en har något viktigt att säga. I ett gott språkklimat vågar var och en tala sitt eget språk. Tala ditt eget språk, vi hittar säkert en gemensam melodi. #omakieli #egetspråk Justitieministeriet driver kampanjen och vill genom den uppmuntra var och en att modigt tala sitt eget språk och se mångfalden i de olika språken som en styrka i samhället. Kulturfonden bidrar med 20 000 euro till kampanjen. Läs mer om kampanjen på kampanjsidan.  

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Från ansökan till besked

    Det finns olika sätt att ansöka om bidrag från Kulturfonden. Här berättar vi om vägar till bidrag och om hur vi tar beslut om olika typer av bidrag och stipendier. På den här sidan kan du läsa om hur behandlingen går till för alla ansökningar vi får i november. Behandlingsprocessen för ansökningar inom andra bidragstyper ser litet annorlunda ut. Du kan läsa om dem via länkarna nedan: Andra tidsbundna ansökningstiderBidragsformer med fri ansökningstidSpecialfall Du hittar alla våra olika bidragsformer här. Så här behandlar vi alla novemberansökningar Vår ordinarie ansökningstid är i november. Då kan du ansöka om både små och stora belopp inom de här bidragsformerna: arbetsstipendium för konstnärligt arbetedoktorandstipendium för arbete med doktorsavhandlingverksamhetsbidrag för organisationer inom konst, kultur och utbildningprojektbidrag för privatpersoner och arbetsgrupper, till exempel för ett konstprojektprojektbidrag för forskning (endast för samfund)projektbidrag för organisationer inom konst, kultur och utbildning Vi får ungefär 3 500 ansökningar i november – cirka hälften av hela årets mängd ansökningar. Alla novemberansökningar granskas av många ögonpar och diskuteras på flera möten. Så här vill vi säkra att alla ansökningar behandlas noggrant och rättvist. Vem deltar i behandlingen? Alla ansökningar som lämnas in i november behandlas av både våra ombudsmän och våra förtroendevalda. Vi har tre förtroendeorgan: Styrelsen – vårt beslutande organDelegationen – ett internt sakkunnigorgan inom konst, kultur, utbildning och forskningDe regionala direktionerna för Nyland, Åboland och Åland samt Österbotten – bedömer ansökningarna ur ett regionalt och lokalt perspektiv och försäkrar att lokala, mindre projekt får samma uppmärksamhet som stora, nationella satsningar Här kan du läsa mera om förtroendeorganens uppdrag och kolla vem som är invald i dem. Vi anlitar också externa sakkunniga som stöder våra förtroendevalda. Till skillnad från de förtroendevalda är de sakkunniga anonyma utåt. Här kan du läsa mer om deras uppdrag. Från ansökan till beslut Behandlingen börjar hos våra ombudsmän, som sorterar och läser alla ansökningar. Beroende på vilken typ av ansökan det gäller fortsätter behandlingen antingen hos de externa sakkunniga och i delegationen elleri någon av de regionala direktionerna. Efter behandlingen beslutar Kulturfondens styrelse om varje enskild ansökan. Den här animationen visar hur de sakkunniga och delegationen behandlar ansökningarna i november. Delegationen eller en direktion? Vilka ansökningar behandlas av delegationen och vilka behandlas av en regional direktion? Det avgörande är främst ansökans verksamhetsområde och din boendeort. Du som är sökande behöver inte ta ställning till om delegationen eller en direktion ska bedöma din ansökan. Ansökningarna fördelas mellan delegationen och direktionerna ungefär så här: Sakkunniga > Delegationen > Styrelsen Arbets- och doktorandstipendierForskningsprojektAnsökningar från stora och/eller professionella organisationer inom konst, kultur, utbildning, forskning och den tredje sektornVissa projektansökningar från privatpersoner och arbetsgrupper. Det här kan vara ansökningar från personer bosatta utomlands eller ekonomiskt stora projekt. (Sakkunniga) > Direktionerna > Styrelsen Enskilda konstnärers projektansökningar (bedöms också av externa sakkunniga)Ansökningar från lokala organisationer inom konst, kultur och utbildning (till exempel lokala konst-, hembygds, Hem & Skola- och ungdomsföreningar)Ansökningar från skolor och daghem När får jag svar? Behandlingen av alla novemberansökningar tar ungefär fyra månader. Alla sökande får svar i mars.

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Söka bidrag för verksamhet eller projekt?

    Vi tycker det är viktigt att föreningar och förbund kan utvecklas genom projekt samtidigt som man har en stabil verksamhet. Därför beviljar vi bidrag för både ordinarie verksamhet och tidsbundna projekt. I november kan du söka bidrag för bådadera, men du måste ha koll på skillnaden mellan dem. I det här videoklippet berättar Kulturfondens ombudsmän Matts Blomqvist och Åsa Rosenberg om skillnaden mellan verksamhetsbidrag och projektbidrag. Här kan du läsa om vad som utmärker ordinarie verksamhet, vad som är typiskt för projekt och vilken blankett du ska använda för din ansökan. Vad är ordinarie verksamhet? Ordinarie verksamhet är det som föreningen i första hand finns till för att sköta. För en hembygdsförening kan ordinarie verksamhet till exempel vara att upprätthålla en hembygdsgård, ordna programkvällar för medlemmarna och sköta om de egna samlingarna. För en organisation som arbetar med fritidsverksamhet för barn kan den ordinarie verksamheten bestå av att planera och ordna kurser och klubbar, sköta administrationen av personal och upprätthålla kontakter med skolor och föräldraföreningar. Till skillnad från projekt (se nedan) finns det inget slutdatum för den ordinarie verksamheten, utan den pågår så länge föreningen är aktiv. Det betyder förstås inte att verksamheten ska se likadan ut varje år – en aktiv förening utvecklar sin verksamhet enligt de behov som uppstår bland medlemmarna. Vad kostar ordinarie verksamhet? Kostnaderna för att driva föreningen och verksamheten beror helt på vad föreningen gör och i hur stor omfattning arbetet görs. En liten förening med aktivitet på ett begränsat område, till exempel en föräldraförening i en skola, har inte lika stora utgifter som ett nationellt förbund. De flesta organisationer har ändå samma typ av utgifter: hyror för kansli eller verksamhetsutrymme, löner för eventuella anställda, arvoden för personer som anlitas för kurser eller föredrag och kostnader för att ordna möten och evenemang. Många föreningar ger också ut någon form av tidskrift och har då kostnader för både produktion (skribenter, fotografer, ombrytning, tryckning) och distribution. Det är ofta också nödvändigt för föreningen att upprätthålla en webbplats och annan digital infrastruktur. En hembygdsförening kan till exempel ha kostnader för samlingsförvaltningsprogram eller arkivutrymmen. Hur finansieras ordinarie verksamhet? I de flesta föreningar består stommen i ekonomin av en kombination av medlemsavgifter, inkomster från uthyrningsverksamhet och evenemang eller försäljning av tjänster och produkter. Många föreningar arrangerar till exempel en årlig revy där biljettintäkterna långt finansierar föreningens verksamhet. Eftersom få kan finansiera verksamheten bara med egna inkomster får många organisationer inom konst, kultur, utbildning och tredje sektorn också verksamhetsbidrag av olika finansiärer. Offentliga och privata finansiärer Inom många verksamhetssektorer finns det statliga bidrag att ansöka om. De flesta kommuner beviljar också understöd till föreningar som verkar i kommunen. Fonder och stiftelser som delar ut avkastningen från privata donationer är viktiga finansiärer för många organisationer. Vem som kan få bidrag beror på vad de ursprungliga donatorerna har bestämt att pengarna får användas till. Ibland understöder en fond eller stiftelse till exempel bara en viss typ av verksamhet och ibland är det bara organisationer som verkar på en viss ort eller i en viss region som kan ansöka om bidrag. Många viktiga funktioner inom konst, kultur och utbildning är lagstadgade. Sådana verksamheter, till exempel bibliotek och grundläggande undervisning, får inte verksamhetsbidrag av privata finansiärer som fonder och stiftelser. Däremot kan de få bidrag för specialprojekt. Vad får man använda verksamhetsbidrag till? Verksamhetsbidrag är oftast inte öronmärkta utan föreningens styrelse kan bestämma hur man disponerar pengarna – till hyra, till föreläsararvoden eller till kostnader för evenemang. Det är ändå viktigt att läsa finansieringsbeslutet ordentligt. Ibland kan finansiären kräva att bidraget bara får användas för vissa delar av verksamheten, till exempel för arbete med barn och unga. Då får bidraget inte användas för att betala kanslihyra eller lön för någon som enbart arbetar med verksamhet för vuxna. Vad är ett projekt? Ett projekt (även specialprojekt, tidsbundna projekt) är alltid tidsbegränsat och något som görs utöver den ordinarie verksamheten. När projektet är slut fortsätter inte aktiviteterna inom det och eventuella projektanställda är inte längre anställda. Inom en organisation, speciellt litet större organisationer, arbetar man ofta samtidigt både med ordinarie verksamhet och med olika specialprojekt som är i olika fas. Avsikten med ett projekt ska alltid vara att åtgärda någonting eller skapa någonting nytt. Inom ett projekt kan man till exempel skapa en ny tjänst eller att utveckla och införa ett nytt arbetssätt inom en organisation. Ett projekt kan också vara något väldigt konkret, som arbetet med att planera och producera en teaterföreställning, en konsert eller en seminarieresa. Det ska alltid finnas ett tydligt formulerat mål för vad man vill uppnå med projektet: till exempel att få ett effektivare sätt att arbeta, att hålla konserten och därmed sprida intresset för en viss typ av musik eller att arrangera resan och bidra till att deltagarna lär sig mera om ämnet. Läs mera om projekt och hur du skriver en bra projektplan här. Anställningar inom projekt Det är vanligt att föreningar och förbund i perioder har medarbetare som är anställda inom olika projekt. Deras löner finansieras då med pengar som beviljats uttryckligen för projektet de arbetar inom. Finansiering för projekt är alltså öronmärkt för det specifika projektet och får inte användas för att driva den ordinarie verksamheten. Läs mera om hur vi resonerar kring bidrag för anställningar här. Både offentliga och privata finansiärer beviljar bidrag för projekt. För större samarbetsprojekt kan organisationer också ansöka om EU-finansiering. Projekt och piloter En del projekt utvecklas med tiden till att bli en del av organisationens ordinarie verksamhet. Då finansieras arbetet inte längre med särskilda projektbidrag och det finns oftast inte längre någon särskilt anställd för ändamålet. Många projekt startas för att utveckla nya arbetssätt som man hoppas kan bli standard med tiden. Sådana projekt kallas ofta pilotprojekt eller piloter. Då brukar det ingå i projektet att sprida de erfarenheter man fått till andra aktörer, så att de också kan dra nytta av projektet. Projekt ska utvärderas Det är viktigt att projekt utvärderas innan de avslutas. Finansiärer brukar kräva någon form av utvärdering i de redovisningar som görs för bidrag man fått för att driva projektet, men det är också viktigt att projektgruppen utvärderar sitt arbete internt. Läs vår publikation ”3 x 3 – en modell för projektutvärdering” – en enkel modell för hur du kan utvärdera ditt projekt.
    Hur väljer jag rätt blankett? Sökande som är aktiva inom mindre föreningar frågar ofta vilken blankett de ska använda för sin ansökan om bidrag. I de allra flesta fall är det bidrag för ordinarie verksamhet som man vill kunna ansöka om, och då ska du använda den blanketten. I en ansökan om bidrag för ordinarie verksamhet berättar du vad din förening gör, vad ni har för planer för det kommande året och hur ni arbetar med att utveckla er verksamhet. Du ska också uppge hur er verksamhet finansieras i sin helhet. Det är bara om föreningen eller organisationen planerar någonting som innebär ett tydligt tillägg till den vanliga verksamheten, någonting ni inte gör varje år, som det är aktuellt att ansöka om bidrag för tidsbundna projekt. En bra indikation på att någonting är ett projekt när det har en helt egen budget och kanske drivs av en särskild arbetsgrupp, och det finns en tidtabell för start och slut på arbetet. Exempel på sådana projekt är: Stora renoverings- och utvecklingsprojekt. Läs gärna mer om våra bidrag för Föreningshusrenovering om ni har ett föreningshus. Om ni ansöker om Leader-finansiering för ert projekt kan ni också ansöka om självfinansieringsandel för EU-bidrag.Evenemang och produktioner som klart avviker från sådant som föreningen alltid ordnar. Den årliga julkonserten, revyn eller sommarmarknaden behöver ni däremot inte göra en egen ansökan för – det är ordinarie verksamhet.Större digitaliseringsprojekt där till exempel föreningens hela arkiv ska scannas och publiceras på internet. Se gärna också vårt bidrag för Lokalhistorisk praktik. Mindre projekt kan ingå i en ansökan om bidrag för ordinarie verksamhet. Kontakta gärna någon av våra ombudsmän om du är osäker. Läs mera om projekt och verksamhet Du hittar mera information om de olika typerna av bidrag här: Bidrag för ordinarie verksamhet Bidrag för tidsbundna projekt Ett undantag ansökningar för självfinansieringsandelar i projekt som förverkligas med EU-finansiering. Sådana ansökningar kan göras när som helst under året. Läs mera om självfinansiering för EU-projekt här.

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Arbetsstipendier och projektbidrag för konstnärer

    Du som är konstnär kan ansöka om två olika bidrag i november: arbetsstipendium och projektbidrag. Våra kulturombudsmän Åsa Juslin och Anna Wilhelmson ger tips och råd för din ansökan. Projektbidrag Ansök om projektbidrag för ett tidsbegränsat projekt. Du ska kunna ange när det börjar och när det slutar. I ansökan ska du också beskriva hur du fördelar bidraget på till exempel lön, material och hyror. Arbetsstipendium Du kan ansöka om arbetsstipendium för ditt konstnärliga arbete i ett, två eller tre år. I ansökan behöver du inte beskriva hur du fördelar din tid eller stipendiet. Däremot ska du ha en tydlig och realistisk arbetsplan. Om du till exempel ansöker om ett arbetsstipendium för tre år ska du i din plan presentera hur du jobbar under de kommande tre åren. Granska din arbetsplan kritiskt! Tar det du har planerat att göra så länge? Nytt för i år är att vi ber om rekommendationer då du ansöker om arbetsstipendium. Det här betyder att du i ansökan fyller i kontaktuppgifter till en eller flera personer som du vill att ger sin rekommendation. Då du lämnar in din ansökan kontaktar vårt ansökningsprogram automatiskt den du bett om rekommendation av. Hen får en länk till ett formulär med några frågor att fylla i. Formuläret finns på svenska, finska och engelska. Kom ihåg att också bifoga arbetsprover. För inspiration om hur du kan planera ditt år som arbetsstipendiat kan du kolla inspelningen av webbinariet Mitt kreativa år. Där finns också information om arbetspension och beskattning. Ska jag ansöka om projektbidrag eller arbetsstipendium? Ansök om både och! Då har du flera chanser. Du kan göra flera projektansökningar för flera enskilda projekt. Däremot kan du göra bara en ansökan om arbetsstipendium. Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Vill du bredda din pedagogiska behörighet?

    Kulturfonden har flera olika bidrag för dig som jobbar med pedagogik på svenska i Finland. I det här videoklippet berättar våra utbildningsombudsmän Åsa Rosenberg och Katarina von Numers-Ekman vilka bidrag du kan söka för att höja din behörighet. Du kan ansöka om bidrag för kortare kurser eller fortbildning året runt. Det här gäller pedagoger, elevvårdspersonal och administrativ personal på alla stadier. I november tar vi emot ansökningar av dig som vill bredda din akademiska examen.   Lagen för behörighet inom småbarnspedagogiken har nyligen uppdaterats. Du som jobbar inom småbarnspedagogiken och har en examen kan ansöka om bidrag då du vill studera vidare för att höja din behörighet. Du som jobbar med pedagogik och ansöker om bidrag för att höja din behörighet: kan beviljas högst 1 000 euro som ett engångsbidragska ha en studieplats och vara inskrivenkan inte ansöka om bidrag retroaktivt Du kan använda bidraget till: resorlogideltagaravgifterinkomstbortfall Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Våra instruktionsvideor guidar dig steg för steg genom ansökan

    Känns det knepigt att registrera sig som sökande hos Kulturfonden? Vet du inte hur du fyller i ansökningsblanketten? Eller vill du försäkra dig om att du har tolkat frågorna i ansökningsblanketten rätt? Du hittar alla svar i våra instruktionsvideor. Vi guidar dig genom ansökan steg för steg i våra instruktionsvideor. Våra ombudsmän visar hur du fyller i blanketten steg för steg. Det finns videor för hur du registrerar dig och hur du fyller i de olika ansökningsblanketterna. Alla instruktionsvideor finns också på vår Youtube-kanal. Våra videor om hur du registrerar dig Våra videor om hur du fyller i olika ansökningsblanketter

    Lue lisää »

  • 2.11.2020 Ajankohtainen

    Margita Engelholm har inspirerat hundratals unga till företagande

    Årets pris ur Frans Henriksons testamentsfond går till Margita Engelholm, lärare i historia och samhällskunskap och Ung Företagsamhet vid Kristinestads högstadieskola. Priset på 15 000 euro delas ut på Frans Henriksons födelsedag den 2 november. I Kristinestads högstadieskola har hundratals elever valt Ung företagsamhet som tillvalsämne sedan starten år 2006. En uppsjö företag har grundats och många av dem har tillsammans med läraren Margita Engelholm nått framgångar i riksfinalerna i ämnet Ung Företagsamhet. Österbottens svenska kulturfond belönar nu Margita Engelholm för hennes engagemang i elevernas företagsamhet. I prismotiveringen konstaterar direktionen för Österbottens svenska kulturfond: ”Margita arbetar för att skapa nytt kunnande om entreprenörskap bland ungdomar i Sydösterbotten. Hon låter sina elever växa och modigt ta fram nya företagsidéer. Margita kännetecknas av sin positiva drivkraft och genuina samarbetsvilja. Hon är en föregångare inom arbete med ungdomars företagsamhet.” Priset delas ut på donatorn Frans Henriksons födelsedag måndagen den 2 november kl. 12 i restaurang Jungman i Kristinestad. Om Frans Henriksons testamentsfond Frans Henrikson (född 2.11.1870 i Pjelax, avled 21.2.1960 i Kristinestad) beslöt i sitt testamente år 1957 att merparten av hans kvarlåtenskap skulle tillfalla Svenska kulturfonden. Enligt testamentet ska fondens avkastning riktas till svenska kulturändamål i Sydösterbotten. Frans Henriksons testamentsfond är idag en av de stora specialfonderna inom Svenska kulturfonden. Arvet har möjliggjort många små och stora projekt och investeringar i området Sideby i söder till Vasa i norr. Testamentsfonden avkastar årligen ungefär 800 000 euro. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Vasa den 2 november 2020 Noggrannare information: Martin Enroth (kommentarer)
    ombudsman, Österbotten
    040 715 4697
    martin.enroth(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 30.10.2020 Ajankohtainen

    Planera ett projekt i en pandemi

    Hur planerar jag ett projekt under en pandemi? Och hur ansöker jag om bidrag för ett projekt då allt är så osäkert? I det här videoklippet ger Kulturfondens vd Sören Lillkung tips och råd inför vår ansökningstid i november. Ansök om bidrag för ett projekt du tror på. Ha ett tydligt ändamål och en tydlig budget. Det viktiga är att projektplanen är så bra som möjligt – oberoende av om du planerar för en coronakris eller för det nya normala. Vi är flexibla med våra bidrag – om du inte kan genomföra ditt projekt som planerat kan du skjuta upp bidraget eller återbetala bidrag. Vi har beredskap att under år 2021 att utlysa nya bidrag, för till exempel mera virtuella satsningar. Då kan du göra om ditt projekt och lämna in en ny ansökan. Välkommen med din ansökan! #ansökinovember Film: Pop Up Studio

    Lue lisää »

  • 29.10.2020 Ajankohtainen

    Träffa våra ombudsmän på Zoom i november

    Ska du göra en ansökan till oss i november? Vill du diskutera din ansökan med våra ombudsmän? På grund av coronakrisen kan vi inte träffa dig personligen i år. Istället kan du boka ett Zoom-möte. Vi läser inte din ansökan under mötet men ger dig gärna tips och råd på vägen. Så här bokar du tid Gå till vår nya bokningssida för att boka en tid. Klicka här för att komma till tidsbokningen. Mötet är 30 minuter långt. Vi har tider nästan varje vardag i november, också kvällstid. Beskriv kort ditt ärende i din bokning. Vi matchar dig vid behov med den ombudsman som kan ditt område bäst. Du kan inte själv välja vilken ombudsman du bokar ett möte med. Efter att du bokat tid får du en bekräftelse per mejl. Närmare mötet får du en inbjudan till ett Zoom-möte per mejl. Vill du hellre ringa eller mejla? Du kan alltid också ringa eller mejla oss. Du hittar kontaktuppgifter till ombudsmännen här. Har du en teknisk fråga? Om du har en teknisk fråga kan du kolla om du hittar svar på din fråga här. På samma sida hittar du också telefonnummer och jourtider för vår tekniska hjälplinje. Du kan ringa hjälplinjen om du har en teknisk fråga om vårt ansökningsprogram. Våra ombudsmän svarar inte på tekniska frågor om vårt ansökningsprogram under Zoom-möten.

    Lue lisää »

  • 28.10.2020 Ajankohtainen

    Stipendier för svenskspråkig läromedelsproduktion – allt mer blir digitalt

    De finlandssvenska fondernas läromedelsgrupp delar i år ut 66 stipendier till författare, översättare och sakgranskare av läromedel. De digitala läromedlen ökar märkbart. Läromedelsgruppen består sedan tio år av Föreningen Konstsamfundet, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden. Fonderna öronmärker sammanlagt närmare 200 000 euro årligen för produktionen av svenskspråkiga läromedel för grundläggande utbildningen och andra stadiet i Finland. – Förutom traditionella läromedel handlar en del av ansökningarna om olika tilläggsmaterial och digitala hjälpmedel, till exempel länksamlingar eller undervisningsfilmer, som kan användas av både lärare och elever, säger Åsa Rosenberg, ordförande för Läromedelsgruppen och ombudsman på Svenska kulturfonden. – Gymnasiets läroplan förnyas 2021 och till årets sista omgång i oktober tog vi ställning till något fler ansökningar för gymnasieläromedel än tidigare. Många ansökningar handlar om översättningar från finska läromedel till svenska, men även nyproduktioner förekommer. Vi utgår från att vi nästa år får betydligt fler ansökningar för gymnasieläromedel – många av dem digitala, säger Niklas Wahlström, sekreterare för Läromedelsgruppen och sektorsansvarig för utbildning på SFV. Ansökan året om Ansökningstiden pågår hela året och gruppen beviljar stipendier i tre omgångar. För att ett stipendium ska kunna beviljas måste författaren, översättaren eller sakgranskaren först ingå ett avtal med ett förlag. Om författaren ger ut läromedlet på eget förlag krävs en rekommendation av en person eller organisation som är väl insatt i ämnet. Läromedelsgruppens syfte är att stödja produktionen av finlandssvenska läromedel och att arbeta för att eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland ska kunna använda sig av högklassiga läromedel. År 2020 delades sammanlagt 193 141 euro ut som stipendier. Hela listan på beviljade läromedelsstipendier 2020 finns här. *** Pressmeddelande
    Helsingfors den 28 oktober 2020 Föreningen Konstsamfundet
    Lisi Wahls stiftelse för studieunderstö
    Svenska folkskolans vänner
    Svenska kulturfonden Noggrannare information: Åsa Rosenberg
    ombudsman
    Svenska kulturfonden
    0500 744 477
    asa.rosenberg(at)kulturfonden.fi Niklas Wahlström
    sektorsansvarig för utbildning
    Svenska folkskolans vänner
    050 548 2100
    niklas.wahlstrom(at)sfv.fi

    Lue lisää »

  • 26.10.2020 Ajankohtainen

    Nyheter för dig som söker forskningsfinansiering från Kulturfonden

    Är du forskare? Ska du ansöka om bidrag från Kulturfonden i november? Då ska du använda den nya ansökningsblanketten för vetenskaplig forskning. Från och med november 2020 finns en egen blankett för ansökningar som handlar om bidrag för vetenskaplig forskning: November – Samfund/Vetenskaplig forskning Den nya blanketten ger oss möjlighet att ställa frågor som specifikt gäller forskning. Då blir det också enklare för våra sakkunniga inom de olika forskningsområdena att utvärdera ansökningarna. När du fyller i blanketten ska du vara inloggad via ett konto som är registrerat av den organisation där du bedriver din forskning. Organisationen kan till exempel vara en universitetsinstitution eller ett forskningsinstitut. Du kan inte ansöka om bidrag för vetenskaplig forskning som enskild person eller arbetsgrupp eftersom vi inte kan betala ut sådana bidrag till privata bankkonton. Här kan du se en instruktionsvideo om hur du fyller i ansökningsblanketten. Datalagret för forskningsinformation Kulturfonden är med i Datalagret för forskningsinformation som drivs av undervisnings- och kulturministeriet. Det betyder att en del av informationen du angett i ansökningsblanketten automatiskt skickas vidare till datalagret och publiceras på nätet om du får ett positivt finansieringsbeslut från oss. Nu kan du ansöka om resebidrag året runt Tidigare kunde forskare baka in kostnader för resor till exempelvis vetenskapliga konferenser i sin novemberansökan. Nu vill vi att du istället ansöker om resebidrag genom bidragsformen Fortbildningsstipendier – utbildning, som har fri ansökningstid. Om ni är en grupp forskare som ska resa tillsammans kan ni också lämna in en gemensam ansökan genom bidragsformen Studieresor i grupp inom utbildningssektorn. Också den har fri ansökningstid. Läs mer om Studieresor i grupp. Vi beviljar också bidrag för naturvetenskaplig forskning När det gäller humaniora, pedagogik, samhällsvetenskap och ekonomi kan vi bevilja finansiering för forskning som innehållsmässigt har anknytning till det svenska i Finland. Bidrag för naturvetenskaplig forskning delas ut ur olika specialfonder med egna kriterier. Här kan du läsa mer om våra bidrag för naturvetenskaplig forskning. Du behöver inte själv veta ur vilken specialfond du ansöker om bidrag – Kulturfondens ombudsmän riktar din ansökan till en lämplig specialfond.

    Lue lisää »

  • 21.10.2020 Ajankohtainen

    En budget som tänjer

    I september och oktober förbereder vi november – vår stora ansökningsmånad. För ekonomiteamet handlar förberedelserna om att göra budget för det kommande året. Men vet de redan nu hur mycket pengar vi behöver för de olika bidragsformerna under 2021? Och tänk om det nästa år händer något ännu större och överraskande än coronakrisen? Kan man budgetera för det? Innan budgetarbetet börjar, är det bra att veta hur mycket pengar man har nästa år. Svenska litteratursällskapet SLS, som äger och förvaltar Svenska kulturfondens hela egendom, riktar varje år en del av avkastningen till Kulturfonden. Kulturfonden avgör sedan hur beloppet fördelas. Ofta ger SLS redan under hösten ett förhandsbesked om hur stort belopp Kulturfonden kan fördela under det kommande året. Trots coronakrisen vet man redan nu att Kulturfonden också nästa år får drygt 40 miljoner euro att fördela. Efter förhandsbeskedet är det fritt fram att börja budgetera. Gissa eller veta? – Vi börjar med att tillsammans med ombudsmännen noga kolla våra olika bidragsformer. Hur mycket tror vi att vi nästa år kan fördela som bidrag till exempel inom Kultur i skolan, som lärlingsstipendier eller i de olika regionerna? Efter de här diskussionerna börjar vi fördela pengarna mellan de olika bidragsformerna, säger Britt-Marie Forsell-Stenström som är ekonomichef på Kulturfonden. För alla bidragsformer behövs inte den här uppskattningen. Vissa bidrag styrs av donatorernas vilja, av avkastningen i en specialfond eller av samarbetsavtal med andra fonder. – Till exempel för Studiefondens del har vi på förhand bestämt hur mycket varje fond satsar i samarbetet. Först efter att vi har beräknat alla belopp som regleras skilt vet vi vad vi kan fördela mellan de omgångar som inte har specifika regler, säger Britt-Marie. För de bidrag som beviljas på basen av alla ansökningar som lämnas in i november brukar Kulturfonden budgetera drygt hälften av hela årets utdelning – cirka 30 miljoner euro. För till exempel bidrag med fri ansökningstid budgeteras ”bara” knappt 2 miljoner euro. Men hur vet man hur mycket som behövs för de olika bidragsomgångarna? – Ofta utgår vi från hur många ansökningar som lämnats in under de senaste åren och hur stora belopp som sökts. Det ger en bra fingervisning om både intresset och aktiviteten inom de olika områdena. För till exempel de regionala bidragen budgeterar vi belopp som baserar sig på både mängden ansökningar och ansökningarnas sammanlagda värde i regionen under de senaste åren, säger Britt-Marie. Flexibla lösningar Samtidigt som budgeten ska vara noggrann och realistisk, måste det också finnas möjligheter att reagera snabbt då något oförutsett händer. – Under året kan vi märka att vissa av våra antaganden inte håller streck. Vi får kanske inte tillräckligt många eller tillräckligt bra ansökningar om ett visst bidrag. Istället för att spara pengarna till nästa år, försöker vi flytta dem till andra bidragsformer så att utdelningen hela tiden matchar efterfrågan och kvaliteten, säger Britt-Marie. På grund av coronakrisen fick Kulturfonden i år få ansökningar om bland annat resebidrag. Genom att flytta pengarna kunde man istället skapa fondens ”coronabidrag” Kultur under tiden och Huset mitt i byn. Coronakrisen satte spår Just coronakrisen omkullkastade flera antaganden som budgeten för år 2020 byggde på. – Många av bidragen som vi beviljade i mars lyftes aldrig då projekten inte blev av. I andra fall hade bidragen redan lyfts, men återbetalades då projekten inhiberades, säger Lotta Rönnblad som är ekonomiassistent på Kulturfonden. Eftersom besluten om ansökningarna som lämnades in i november 2019 togs strax före coronakrisen, gick Lotta tillsammans med ombudsmännen i efterhand igenom hundratals beslut om bidrag. – Vi letade efter ändamål som blivit orimliga i och med coronakrisen – till exempel resor och större evenemang. Sedan kontaktade vi bidragsmottagarna för att kolla om att projektet ännu var aktuellt. Om det inte kunde förverkligas, sköt vi upp utbetalningen och kom överens om att kolla läget igen om ett år, säger Lotta Rönnblad. Lotta påpekar att bidragets ändamål alltid måste vara det samma som i ansökan. Att ändra ändamålet är aldrig okej, inte ens under coronakrisen. Pengarna som redan beviljats, men återbetalats eller aldrig utbetalats, kunde styras om till samma eller nya omgångar. I år flyttades 380 000 euro till Kultur under tiden, 200 000 euro till Huset mitt i byn och 100 000 euro till ett nationellt krispaket till kulturfältet i samarbete med Utbildnings-och kulturministeriet. Alla större justeringar mellan olika bidragsomgångar krävde ändå ett beslut av Kulturfondens styrelse. Kassan borde vara tom i december Målet att använda alla budgeterade pengar under året, men ofta flyttar Kulturfonden ändå cirka två miljoner euro till nästa års budget. Vanligen handlar det om bidrag som återbetalats eller inte lyfts. – Vårt mål är aldrig att spara pengar i utdelningen – vi vill dela ut alla pengar varje år på bästa möjliga sätt. Samtidigt måste vi alltid noga kolla att varje beviljat bidrag fyller våra kriterier och kvalitetskrav. Vi har en hel del pengar att fördela, men måste komma ihåg att bara bevilja bidrag då ansökan är tillräckligt bra och själva idén är hållbar, säger Britt-Marie. Trots att många bidrag inte användes 2020 kan nästa års budget bli exceptionell. På grund av det stora coronakrispaketet är det möjligt att beloppet som överförs till nästa år är betydligt mindre än vanligt. Om Kulturfondens budget Kulturfondens budget är tudelad och omfattar dels fondens utdelning och dels kansliets administrativa kostnader. Varje år fördelas ungefär 92 procent av hela budgeten som bidrag. Ungefär 8 procent budgetmedlen används för kansliets alla kostnader – alltså kostnader för att dela ut bidragen och för olika projekt och evenemang som vi ordnar. Den här uppdelningen presenteras både i bokslutet och i verksamhetsberättelsen. Du kan läsa mera i reportaget som Lina Laurent skrev till årsboken 2018. Reportaget heter ”Det kostar att dela ut pengar rättvist” och börjar på sidan 10 i årsboken. Text: Martina Landén-Westerholm
    Bild: Eva Persson

    Lue lisää »

  • 19.10.2020 Ajankohtainen

    Har du ett projekt med EU-finansiering?

    Visste du att vi kan bevilja bidrag för självfinansieringsandelen i projekt inom utbildning, konst och kultur? Vi tar emot ansökningar om de här bidragen under hela året. Projekten ska ha en tydlig anknytning till det svenska i Finland. Vill du ansöka om bidrag för ditt projekt med EU-finansiering? Börja med att mejla oss en förfråganI ditt mejl beskriver du projektet kortÄr ditt projekt är inom utbildning? Mejla Berndt-Johan Lindström.Är ditt projekt är inom konst och kultur? Mejla Åsa Juslin. Om bidraget Vi beviljar bidrag för projekt med anknytning till utbildning och kultur.Vårt bidrag förutsätter att projektet har beviljats EU-finansiering.Vårt beslut är villkorligt tills du har fått ett skriftligt positivt beslut om EU-finansiering.Vi beviljar bidrag för högst 30 procent av projektets totalbudget. Här kan du läsa mer om bidrag till projekt med EU-finansiering.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description