Ajankohtaista

  • 29.3.2022 Ajankohtainen

    Utlandspraktik ger arbetserfarenhet och självinsikter

    Varje år erbjuder vi studerande möjligheten att få internationell arbetserfarenhet. I mars och september tar vi emot ansökningar om stipendium för utlandspraktik. I den här artikeln kan du läsa hur några praktikanter har upplevt sin utlandspraktik. Vill du också göra praktik utomlands? Läs mer om våra stipendier för utlandspraktik. Fem praktikanter har delat sina erfarenhter: Freja Schalin gör praktik på Institut finlandais, Finlands institut i Frankrike. Pavel Petrov gör praktik på Finlandsinstitutet i Stockholm. Olivia Gripenwaldt gör praktik på Finlandsinstitutet i Berlin Tyskland. Laisa Conde gör praktik på Finlands Beneluxinstitut i Belgien. Kia Standertskjöld-Nordenstam gör praktik vid Finnish Cultural Institute i New York i USA. Mångsidiga arbetsuppgifter Många av praktikanterna har arbetsuppgifter inom kommunikation, översättning och evenemangsproduktion. – Som praktikant har jag medverkat i allt från utrikesministermöten till konstverkstäder för barn, säger Pavel Petrov. – Just nu förbereder vi en utställning i Hanaholmen. Jag har också intervjuat konstnärer, designers och arkitekter som varit på residens i New York, säger Kia Standertskjöld-Nordenstam. Kia Standertskjöld-Nordenstam gör praktik i New York. Praktikanterna har också uppgifter inom kundservice och koordinering.   – Jag har assistentuppgifter i olika projekt och i koordinering av resebidragsprogrammet TelepART, säger Olivia Gripenwaldt. Olivia Gripenwaldt gör praktik i Berlin. Praktikanterna upplever också att deras idéer uppskattas. – Jag har fått komma med idéer för nya projekt och program. Jag får också själv genomföra program, säger Laisa Conde. Också praktikantens egna intressen, studier och kompetenser beaktas i arbetsuppgifterna. – Jag studerar miljö- och livsmedelsekonomi och är intresserad av hur konst- och kultursektorn kan fungera som länk mellan människan och vetenskapen. Ett av mina huvudprojekt under min praktikperiod har varit att skapa en hållbarhetsplan för institutet, säger Freja Schalin. Vad var det bästa med praktiken? – Människor är det bästa med praktiken – både professionella kontakter och vänskap, säger Pavel Petrov. Pavel Petrov gör praktik i Stockholm. – Det bästa med praktiken är de mångsidiga uppgifterna och att få jobba i en knutpunkt för finsk-tyskt samarbete inom kulturbranschen. Som en språkentusiast tycker jag att det är kul att få använda alla språk jag kan under praktiken. Dessutom är det en dröm att fa bo i Berlin – det finns oändligt med spännande ställen och aktiviteter att utforska! säger Olivia Gripenwalt. – Institut finlandais består av ett litet team och under min praktikperiod har jag upplevt att jag är en viktig del av gruppen. Den långa praktikperioden har möjliggjort att jag fått vara med om projekt från idéstadiet till förverkligandet. Det har varit väldigt värdefullt att se hur Institut finlandais främjar finländsk kultur, konst och kreativa branscher i Frankrike. Dessutom har jag fått möjligheten att utveckla min franska och njuta av kulturstaden Paris, säger Freja Schalin. Laisa Conde gör praktik vid Beneluxinstitutet. – I Belgien är kultur rätt billigt jämfört med de nordiska länderna så jag går minst en gång i veckan på olika evenemang. Utöver alla evenemang gillar jag att teamet på Beneluxinstitutet är relativt litet, jag känner alla och trivs i teamet. På så sätt har jag fått vara med i alla delar av produktionen och lärt mig mycket, säger Laisa Conde. En praktik utomlands breddar ditt nätverk Alla nuvarande praktikanter rekommenderar utlandspraktiken också åt andra. Att göra praktik utomlands är en fin upplevelse och ett sätt att bredda sitt nätverk. – Ett praktikstipendium är en perfekt möjlighet att åka utomlands för att få annorlunda och nyttig arbetserfarenhet, förbättra sina språkkunskaper och utmana sig själv. Praktiken ger en chans att upptäcka en ny stad och kultur på ett djupare plan, säger Freja Schalin.
    Vill du också göra praktik utomlands? I mars 2022 erbjuder vi praktik vid nio olika organisationer. Platserna finns vid Finlands kultur- och vetenskapsinstitut i Berlin, Bryssel, Budapest, Danmark, Paris, Stockholm och Tallinn. Dessutom erbjuder vi praktikplatser vid Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom och vid Kommunförbundets kontor i Bryssel. Lämna in din ansökan på vår webbplats senast den 31 mars 2022.  Nästa gång öppnar vi ansökan i september 2022. Läs mer om våra stipendier för utlandspraktik.

    Lue lisää »

  • 22.3.2022 Ajankohtainen

    Målgång & startskott

    Hallå! Nu knyter vi ihop Svenska kulturfondens strategiska program för en levande flerspråkighet och siktar samtidigt framåt mot nya projekt. Hallå! On aika tulla yhteen jakamaan oppeja ja kokemuksia elävän monikielisyyden puolesta. Samalla käännetään katsetta myös uusiin hankkeisiin. Välkommen på ett tvåspråkigt seminarium torsdagen den 7 april 2022 i Helsingfors. De allra flesta projekt inom Svenska kulturfondens strategiska program Hallå! har kommit i mål. Under fem år har 78 projekt främjat lusten och förmågan att kommunicera. På svenska och finska i Finland. Vad har hänt, vilka mål nådde vi och hur ser en fortsättning på programmet ut? Välkommen till en dag med en levande flerspråkighet i fokus! Läs mer om det strategiska programmet Hallå! här. Suurin osa Svenska kulturfondenin Hallå!- ohjelman hankkeista on jo saavuttanut maaliviivan. Viiden vuoden ajan 78 hanketta on edistänyt viestintää ja vuorovaikutusta – sekä ruotsiksi että suomeksi. Nyt on aika tarkastella mitä olemme saaneet aikaan ja miltä näyttää ohjelman jatko? Tervetuloa päivään, jossa keskiössä on eloisa monikielisyys!
    Anmälningar / Ilmoittautuminen Seminariet riktar sig till alla representanter för Hallå!-projekt och till alla som vill
    främja ett flerspråkigt Finland. Anmäl dig senast 28.3.2022 på https://inbjudan.kulturfonden.fi med lösenordet Hallå22. Det är gratis att delta i seminariet och vi bjuder på frukost, lunch och eftermiddagskaffe. Ladda ner inbjudan här. Program 09:30 Frukost

    10:30 Sång på havet – ett musikaliskt bildspel
    Finlands Ungdomskör – Suomen Nuorisokuoro grundades år 2019 som ett Hallå!-projekt. Kören består av begåvade sångare i åldrarna 16 till 26 från flera språkgrupper och hela landet – Helsingfors i söder till Kemijärvi i norr.

    10:35 Välkommen!
    Vad hände 2018–2021 och vad händer sen?
    Berndt-Johan Lindström, ledande ombudsman, utbildning och
    Sören Lillkung, vd, Svenska kulturfonden

    10:45 Miksi olemme täällä tänään ja mitä tavoitellaan?
    Seminariets programledare introducerar dagen.
    Mikko Korpela och Toni Pienonen, Crazy Town

    10:50 Hallå! Hur gick det?
    Utvärderingen av Svenska kulturfondens strategiska program Hallå!
    Lia Markelin, samhällsanalytiker, Tankesmedjan Magma

    11:15 Är livet kivogare tack vare Hallå?
    Fyra Hallå!-projekt berättar om sina lärdomar och visdomar. Vad lyckades, vad lärde man sig och vad borde hända sen? Publiken får delta i den tvåspråkiga talkshowen med frågor, egna Hallå!-berättelser och reflektioner.
    Jessica Rosenberg, Mothers in Business
    Wiveka Kauppila, Varsinais-Suomen Sairaanhoitopiiri
    Jaan Siitonen, Kielilähettiläät
    Hanna Nyman, RimCirkus

    12:00 Vi lunchar och nätverkar
    Efter lunchen, kl. 12.45–13.15, kan du fråga Kulturfondens ombudsmän om fortsättningen på Hallå!-programmet.

    13:15 Språkstarkt, modigt och flexibelt – tre berättelser om lärande Bild: Marica Rosengård Krista Kosonen En berättelse med språkliga förtecken om mod, beslutsamhet, motivation och belöning. Finskspråkiga skådespelaren Krista Kosonen har driftigt och framgångsrikt intagit teaterscenen och filmduken på svenska. Bild: Saku Tuominen Saku Tuominen Korona, Ukraina, Ilmasto. Maailma tuntuu olevan epävarmempi kuin koskaan aiemmin. Miten tähän kaikkeen pitäisi suhtautua? Miten on mahdollista pitää innostusta ja optimismia yllä, kun huolia näyttää
    olevan kaikkialla. Luova johtaja Saku Tuomisen puheenvuoro ei lakaise ongelmia maton alle, pyrkien silti luomaan uskoa huomiseen.
    Bild: Laura Kotila/statsrådets kansli Li Andersson För beslutsfattare och politiker är språket och förmågan att uttrycka sig ett av de viktigaste arbetsredskapen. Minister Li Andersson berättar om sin språkresa och om lärande och inlärning ur
    ministerperspektiv.
    Efter keynote-talen fortsätter en tvåspråkig akvariediskussion mellan Krista Kosonen, Saku Tuominen, programledarna och dig som har något på hjärtat.
    14:45 Det är tanken som räknas då man leker med tanken om att tänka på ett annat språk
    En glimt av hur man kan stödja språkinlärning och förändra attityder med hjälp av teaterns metoder och kreativa verktyg.
    Kristian Thulesius, skådespelare, Hallå!-projektet OMSKAKAS!
    15:00 Kaffe och seminariet avslutas Noggrannare information och förfrågningar Mia Smulter
    producent
    mia.smulter(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 18.3.2022 Ajankohtainen

    Kulturfonden delar ut 22 miljoner euro

    Svenska kulturfonden delar den här veckan ut cirka 22 miljoner euro utgående från ansökningarna som lämnades in i november 2021. Beloppet är nästan lika stort som i fjol och motsvarar drygt 30 procent av ansökningarnas sammanlagda värde. Av drygt 2 800 ansökningar beviljas knappt 1 500. Du hittar alla beviljade bidrag på vår webbplats beviljade.kulturfonden.fi. Så här mycket går till de olika sektorerna Av hela summan på cirka 22 miljoner euro som nu fördelas går ungefär 10,2 miljoner euro till konst och kultur,4,6 miljoner euro till utbildning,3,7 miljoner euro till forskning och vetenskap,3,6 miljoner euro till förbund, föreningar och medborgaraktiviteter. Av den sammanlagda utdelningen fördelar Kulturfonden 3,4 miljoner euro i regionerna: Nylands svenska kulturfond fördelar knappt 1,6 miljoner euroÖsterbottens svenska kulturfond fördelar cirka 1,1 miljoner euroÅbolands svenska kulturfond fördelar cirka 0,7 miljoner euro Inom de allra flesta områden har Kulturfonden i sin utdelning barn och unga i fokus – särskilt projekt och verksamheter där unga inte bara är målgrupp utan också arrangör.

    – I år hade vi dessutom tre andra tyngdpunktsområden i utdelningen – verksamhet på språköar, småbarnspedagogik och integration. Förutom flera stora satsningar tillsammans med andra finlandssvenska fonder och stiftelser, bland annat för att koordinatorer ska kunna anställas, får många mindre aktörer bidrag för olika projekt inom de här områdena, säger Kulturfondens styrelseordförande Mikaela Nylander.

    Trots att Kulturfonden har en relativt hög beviljningsprocent, får cirka hälften av de sökande ett negativt besked. Många av dem vill gärna ha en förklaring på sitt avslag och Kulturfonden prövar i år ett nytt sätt att ge allmän respons till de sökande. I beskedsmejlen finns nu ombudsmännens översikt över ansökningarna inom det aktuella området. Responsen är alltså allmän, men ger information om vanliga orsaker till avslag inom de olika genrerna.

    – Vi får så pass många ansökningar att vi inte kan ge enskild respons till alla. Det räcker inte arbetstiden till. Via vårt ansökningssystem kan ändå sökande kontakta våra ombudsmän som kan ge vägledning kring vad det lönar sig att tänka på då man gör ansökan. Våra sakkunniga är anonyma och deras bedömning kan vi inte direkt återge, säger Kulturfondens delegationsordförande Mikael Svarvar.
    Kulturfondens delegationsordförande Mikael Svarvar. Bild: Christoffer Björklund Antalet ansökningar som lämnats in till Kulturfonden i november har under de senaste åren minskat med några hundra per år; i november 2021 blev antalet drygt 2 800. Det sammanlagda antalet ansökningar som lämnas in under hela året har däremot varit i stort sett oförändrat. På årsbasis behandlar Kulturfonden fortfarande cirka 7 000 ansökningar.

    – Minskningen i novemberansökningarna handlar främst om pandemin – en del aktörer har inte kunnat använda tidigare beviljade bidrag och andra har fått finansiering via våra olika coronasatsningar. Dessutom har vi under de senaste åren försökt styra en del ansökningar till andra tider på året. Dels har det handlat om att möta sökandes egna behov och tidtabeller och dels om Kulturfondens interna arbetsfördelning, säger Mikaela Nylander. Färre ansökningar också om arbetsstipendier Arbetsstipendierna är fortfarande Kulturfondens mest eftertraktade bidrag. Av 363 sökande får 72 professionella konstnärer ett arbetsstipendium. Tre författare, Malin Klingenberg, Cia Rinne och Heidi von Wright, får tvååriga arbetsstipendier. Alla de övriga arbetsstipendiaterna får ettårig finansiering.

    – Trots att vi vet att många konstnärer efterlyser möjligheter att under en längre tid satsa helhjärtat på konsten, valde vi i år att bevilja flera ettåriga stipendier framom fleråriga. Coronapandemin har gått hårt åt de allra flesta frilansande konstnärer så nu ville vi att stipendierna skulle nå flera, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.
    Sören Lillkung är Kulturfondens vd. Bild: Cata Portin Också antalet som ansökte om arbetsstipendier krympte med 78 jämfört med i fjol. Inom scenkonst och musik minskade antalet ansökningar mest. Endast inom bildkonst ökade antalet ansökningar en aning.

    – Det överraskade oss att antalet ansökningar blev klart mindre än tidigare; särskilt då vi vet att speciellt scenkonstnärerna har drabbats hårt av pandemin. Kan minskningen bero på att en del frilansande konstnärer sadlat om eller återgått till att studera? säger Sören Lillkung.

    Av arbetsstipendiaterna är 62 procent kvinnor och 38 procent män. Stipendiaternas medelålder är 42 år och ungefär en fjärdedel är under 35 år.

    Kulturfonden fördelar nu arbetsstipendier för nästan 2 miljoner euro. Ett arbetsstipendium är värt 26 000 euro per år.

    Antal stipendier enligt konstområde: Visuell konst 34Musik 17Litterär verksamhet 11 (varav tre är tvååriga stipendier)Teater 9Dans 1 Klicka här för att se en lista på alla beviljade arbetsstipendier 2022. Mycket mera än arbetsstipendier inom konst och kultur Utöver arbetsstipendierna beviljar Kulturfonden många andra bidrag till projekt och verksamheter inom olika konst- och kulturområden. Satsningar på barn och unga prioriteras överlag och de största beloppen fördelas inom konstområden där det svenska språket är viktigt.

    Särskilt inom scenkonst ser Kulturfonden ännu stora effekter av pandemin.

    – Nu drabbas många fria grupper som bokat teatrarnas scener för sina föreställningar. Först blev de fria grupperna tvungna att skjuta upp föreställningarna och nu att annullera dem då de mottagande teatrarna behöver scenerna för sina egna produktioner. Vi följer med läget och överväger om och hur vi ännu kan stödja det professionella konst- och kulturfältet, säger Sören Lillkung.

    Många av Kulturfondens bidrag inom konstfältet beviljas endast till professionella konstnärer och aktörer, men den här gränsdragningen kan vara utmanande. Hur avgör man vem som är en professionell, yrkesverksam aktör då möjligheterna att leva på konsten ofta är begränsade?

    – Bedömningen blir extra knepig om det handlar om tvärkonstnärlighet, om konstnären saknar formell utbildning eller om meritförteckningen är otydlig. Då måste våra sakkunniga bedöma ansökans kvalitet och relevans och vilka möjligheter man tror att konstnären har att genomföra sina planer. Det här kan vara svårt, men vi försöker vara ödmjuka och hålla hjärtat varmt och huvudet kallt, säger Mikael Svarvar.

    – Inom vissa konstområden är dessutom gränserna mellan olika genrer flytande, till exempel mellan bildkonst och övrig visuell konst och mellan scenkonst och performans. Det här är intressant, men betyder att vi måste vara extra noga med att alla ansökningar behandlas i rätt forum, säger Svarvar.

    Några exempel ur utdelningen Inom musik går större bidrag till stora förbund som spelar en viktig roll för musiklivet. Finlands svenska sång- och musikförbund får sammanlagt 322 000 euro för sin verksamhet, Kör i skolan-projektet och stöd för medlemmarnas körläger.De ungas Musikförbund i Svenskfinland DUNK får 120 000 euro för verksamhet och projekt.Stiftelsen för Martin Wegelius Institutet får ett treårigt verksamhetsbidrag på 300 000 euro.Opera BOX nyskrivna opera In Transit får 30 000 euro.Pirkanmaan Pinna Ry får 5 000 euro för en kompositionstävling för att skapa ny repertoar för elev- och studentorkestrar.En arbetsgrupp får 7 000 euro för publiceringen av samlingsverk med pianomusik av historiska finländska kvinnliga tonsättare. Inom scenkonst satsar Kulturfonden på finlandssvensk dramatik, samarbeten, publikarbete och mobilitet. Teater Viirus får 110 000 euro för sin verksamhet och för satsningen på gästscenen Viirus-Guest.Taiteellisen tanssin yhdistys (Carl Knif Company) får ett tvåårigt bidrag på 70 000 euro.Grus Grus teatern får ett treårigt bidrag på 51 000 euro.Unga scenkompaniet får 40 000 euro. Inom litteratur går bidrag bland annat till projekt som främjar läsande, skrivande och berättande samt konst- och kulturkritik. Bidrag går också till många kulturtidskrifter och litteraturföreningar. Svenska litteratursällskapet får 118 000 euro för det finlandssvenska numret av Vi läser och bokmässorna i Helsingfors och Göteborg.LL-center får 18 000 euro för lättläst skönlitteratur för personer med lässvårigheter.Projektet Kritikbyrån inom Intresseföreningen för finlandssvenska frilanskritiker får 12 000 euro för en transitperiod då man inväntar svar om fortsatt finansiering.   Inom bildkonst prioriterar Kulturfonden publikarbete, residensverksamhet, som just nu är särskilt aktiv i Svenskfinland och utställningar med avtal. Pro Artibus får 15 050 euro för ett tvärkonstnärligt residens i anslutning till Skärgårdscentret Korpoström och Åbo Akademis havsforskningsstation. Bild: Tage Rönnqvist Bland minnesorganisationer och kulturarv ligger fokus på publikarbete, pedagogik och tillgänglighet. Endast museer som upprätthålls av stiftelser eller föreningar kan få verksamhetsbidrag, inte kommunala eller statliga museer. Romanikulttuurin museon tukiyhdistys får 10 000 euro för en romsk kulturturné i svensktalande områden i Finland.Historian rf får 10 000 euro för dokumentation av kulturhistoriska platser med 3D-teknologi.Finlandsinstitutet i Tyskland får 10 000 euro för att synliggöra åländsk och finlandssvensk kultur, historia och identitet för en tyskspråkig publik. Inom fotokonst, skulptur, övrig visuell konst och illustration prioriterar Kulturfonden publikarbete, konstfostran, residensverksamhet och utställningar med avtal. Åbolands hantverk får 100 000 euro för Konstrundan. Inom arkitektur, konstindustri, formgivning och hantverk går bidrag särskilt till utställningar med avtal, produktutveckling, kulturexport, konstfostran och hantverksföreningar.Fiskars byateaterförening får 3 000 euro för konstverkstäder i Raseborg för invandrare, flyktingar och finländare.Sirkkala skola i Åbo får 22 000 euro för ett pedagogiska pilotprojekt som använder arkeologi och gatukonst för att stärka barns delaktighet i offentlig konst och stadsplanering. Alla bidrag för film- och medieproduktion, manus- och utvecklingsarbete beviljas i samarbete med Konstsamfundet under två separata ansökningstider. Kulturfonden beviljar nu endast bidrag för filmfrämjandeverksamhet och ett arbetsstipendium inom film. En arbetsgrupp under ledning av Camilla Roos får 6 000 euro för en webbtidskrift för film och tv.Arbetsgruppen Kongopodcast får 10 000 euro för den tvåspråkiga podcasten Goma – staden där allt gick åt helvete.
    Utbildning – från småbarnspedagogik till andra stadiet Från utbildningsfältet fick Kulturfonden flera ansökningar än tidigare om verkligt stora belopp, upp till flera hundratusen euro. Många stora ansökningar gällde sådant som borde höra till kommunernas ordinarie verksamhet och som inte finansieras av Kulturfonden.

    – Vi tror att de stora ansökningarna är en effekt av den offentliga sektorns finansieringsmodeller som ofta inspirerar till projekt framom långsiktig verksamhet. Samtidigt är utbildningssektorn under stor press. Vi finansierar gärna pilot- och utvecklingsprojekt, men riktigt stora ansökningar innehåller ofta sådant som borde finansieras som kommunernas ordinarie verksamhet. Ett exempel är planering av utbildningslinjer som många ansökningar handlade om, säger Mikaela Nylander. Bild: Märta Nummenmaa Några exempel ur utdelningen Bland de beviljade bidragen finns många projekt som på olika sätt främjar barns och ungas läsande och skrivande. Projektet Skrivande skola med Sydkustens landskapsförbund som huvudman får 90 000 euro.Vasa övningsskolas projekt MEDLÄS om barns och ungas medieläskunnighet och trygghet på nätet får 40 000 euro.Niilo Mäki-institutet får 240 000 euro för ett projekt om inlärning och stöd. Satsningarna på vetenskapsfostran och naturvetenskapernas roll i skolan fortsätter. Heureka får 346 500 euro för ett projekt om artificiell intelligens och robotteknik för elever i årskurs 9 och på andra stadiet.Helsingfors universitet får 120 000 för Uni Junior, en satsning på vetenskapsfostran.Centret för livslång lärande (CLL) får 50 000 för en satsning på naturvetenskap och matematik som verktyg för ökad jämlikhet. Bild: Märta Nummenmaa Trenden med satsningar på barns och ungas välmående och vardagskompetenser fortsätter. Sveps ungdomsverkstad får 32 000 euro för arbete med marginaliserade ungdomar.CLL får 35 000 euro för att stärka nyanlända barns välmående, självkänsla och känsla av samhörighet till sina båda kulturer.Talous ja nuoret TAT ry får 50 000 euro för att utveckla en skol- och servicesstig för svenskspråkiga ungas ekonomi- och arbetslivsfärdigheter.   Många finlandssvenska organisationer som arbetar med bildningsfrågor med koppling till barn och unga får verksamhetsbidrag, till exempel Förbundet Hem och skola, Sydkustens landskapsförbund och Barnavårdsföreningen. Sydkustens landskapsförbund får 75 000 euro för att fortsätta projektet Småbarnspedagogik – ett framtidsjobb 2.0 som ska öka intresset för att arbeta inom branschen.CLL får 60 000 euro för att fortsätta projektet Musicera Mera. Inom fri bildning går många bidrag till satsningar på integration på svenska och till folkhögskolor. Stiftelsen för Migrationsinstitutet får 25 000 euro för integrationsforskning.Kommunförbundet får 204 150 euro för en tvåårig anställning av en sakkunnig i integrationsfrågor.Bildningsalliansen får 75 000 euro för projektet Hållbarhet och framtidskompetenser. Språköar och språkbad prioriterades också i år och många bidrag går till svenska skolor och föreningar i finskspråkiga miljöer. Pentzins fond, som stöder det svenska i Uleåborg, möjliggör större bidrag till Svenska skolan i Uleåborg och föräldraföreningen. Forskning, vetenskap och utvecklingsprojekt Inom forskning och vetenskap stöder Kulturfonden främst humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik. Forskningen ska alltid vara relevant för det svenska i Finland.

    – I år går många mindre bidrag till konferenser, seminarier och andra evenemang där forskare samlas för att diskutera och skriva tillsammans, eller för att presentera sina forskningsresultat. Det här tolkar vi som ett tecken på att samhället så småningom kommer igång efter pandemin, säger Mikaela Nylander.

    För doktorandstudier beviljar Kulturfonden 61 stipendier på sammanlagt knappt 1,2 miljoner euro. Via olika specialfonder kan Kulturfonden stödja doktorander också inom medicin, fysik och andra naturvetenskaper. Här finns alla som får ett doktorandstipendium 2022.
    Några exempel ur utdelningen Förutom doktorandstipendier finansierar Kulturfonden också forskningsprojekt, bland annat inom samhällsvetenskap och ekonomi samt humaniora och pedagogik. För forskningsprojekten räcker det inte att ansökan och forskningsplanen har hög kvalitet, också anknytning till det svenska i Finland är en förutsättning för bidrag. Åbo Akademi får 150 000 euro för medborgarpanelen Barometern.Helsingfors universitet får 50 000 euro för forskning och en handbok i grammatik för språkbadslärare.Hanken Svenska handelshögskolan får 50 000 euro för forskning om flerspråkiga ungas Whatsapp-meddelanden på finlandssvenska.Helsingfors universitet får 225 000 euro för forskning om digitala studentprov i svenska.Jyväskylä universitet får 70 000 euro för språkdataspel i svenskundervisningen. För forskningsprojekt inom medicin, fysik och övriga naturvetenskaper finns flera specialfonder. Inom de här områdena förutsätts projekten ha någon form av koppling till det svenska i Finland. Helsingfors universitet får 70 000 euro för smärtbedömning på svenska.Åbo Akademi får 21 000 euro för forskning om Innovativa e-avfallsåtervinningsprocesser. Förutom forskning stöder Kulturfonden också utvecklingsprojekt vid universitet och högskolor. Satsningar på barn och unga och integration syns i många av universitetens och högskolornas projekt. Helsingfors universitet får 60 000 euro för mentorsverksamhet där studerande träffar barn med invandrarbakgrund.Alla högskolor med utbildning på svenska (bidraget utbetalas till Yrkeshögskolan Arcada) får 50 000 för arbetskraftsintegration för internationella studenter.Yrkeshögskolan Novia får 60 000 euro för ett projekt om teamanda genom utvidgad verklighet.Yrkeshögskolan Arcada får 70 000 euro för att stärka lärarnas välmående och kompetens.Tampereen ammattikorkeakoulu får 75 000 euro för tvåspråkighet i hälsovården.Teaterhögskolans projekt Scenkonsten möter litteraturen får 10 000 euro. Högskolor och universitet kan inte få bidrag för ordinarie verksamhet. Många ämnesföreningar, studentkårer och nationer får däremot både verksamhets- och projektbidrag. Förbund, föreningar och intresseorganisationer Bidragen till kulturhus, intresseorganisationer, förbund och föreningar är relativt stora i förhållande till den övriga utdelningen. Summorna har flera år varit på samma nivå.

    Många förbund får så kallade förbundspaket att fördela bland sina föreningar. Förbundspaketen, på sammanlagt drygt en halv miljon euro, beviljades redan under hösten och finns inte med i vårens utdelning.
    Alla bidrag till politiska organisationer finns här. Några exempel ur utdelningen Pohjola-Norden får 10 000 euro för att utvärdera sin verksamhet.FSU får 40 000 euro för fortsättningen på Coastian – en satsning på e-sport för ungdomar.Förbundsarenan får 60 000 euro för ett flerårigt projekt för att höja kompetensen inom tredje sektorn kring finansieringskällor.
    Fortsättning följer Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Kulturfonden, ställde i fjol ungefär 43 miljoner euro till Kulturfondens förfogande. Trots coronakrisen och det osäkra världsläget estimeras beloppet vara ungefär lika stort för år 2022.

    Förutom de bidrag som beviljas i mars fördelar Kulturfonden under hela året bidrag med fri ansökningstid och strategiska bidrag som kräver en snabbare behandling. I september tar Kulturfonden emot ansökningar inom flera olika områden, bland annat till en del av de många specialfonderna. *** Svenska kulturfonden
    Pressmeddelande, publiceringsfritt den 18 mars 2022

    Lue lisää »

  • 18.3.2022 Ajankohtainen

    Kulturfonden delar ut över 3 miljoner euro till lokala aktörer

    Kulturfonden fördelar nästan 3,4 miljoner euro av vårens sammanlagda utdelning på cirka 22 miljoner euro lokalt i Nyland, Åboland och Österbotten. Många bidrag går till tvärkonstnärliga projekt och projekt där artificiell intelligens och natur möter konst. Du hittar alla beviljade bidrag på vår webbplats beviljade.kulturfonden.fi. Coronakrisen och klimatfrågan syns i bidragen Av drygt 2 800 ansökningar i november behandlades ungefär 1 500 i Kulturfondens regionala direktioner. De regionala direktionerna i Nyland, Åboland och Österbotten fungerar som sakkunniga i ansökningar med stark regional förankring. Kulturfondens styrelse tog beslut om alla ansökningar.

    Också inom den övriga utdelningen finns många bidrag till projekt som har stor betydelse lokalt.

    I år syns naturen i flera konstprojekt och också klimatfrågor engagerar.

    – Konstnärerna tar med element från naturen i sina projekt och i flera projekt skapas konstupplevelserna i naturen, säger Åsa Rosenberg, ombudsman i Åboland och på Åland.

    En annan trend bland projekten är folkmusik. 

    –  I alla regioner har folkmusik och folkdans ett uppsving. Vi stöder, förutom traditionella folkdanslag och etablerade projekt som Lirarna, både enskilda musiker och arbetsgrupper som spelar folkmusik och ordnar festivaler, säger Martin Enroth, ombudsman i Österbotten.

    Läskunnighet och läsfrämjande projekt fortsätter att vara viktiga bland Kulturfondens bidragsmottagare.

    – Läsfrämjande projekt är viktiga i en tid med stort informationsflöde. Idag måste man kunna ta till sig text i flera olika kanaler och genrer, säger Martin Enroth.

    Redan ifjol fanns en framtidstro på tiden efter coronakrisen. I år har lokala aktörer tagit fram konkreta planer för hur verksamheten ska fortsätta i det nya normala.

    – Det är glädjande att man på kulturfältet siktar framåt efter två utmanande år, säger Matts Blomqvist, ombudsman i Nyland. Nytt för i år – allmän respons till sökande
    Nytt för i år är att alla sökande i sitt beskedsmejl får ta del av respons från Kulturfonden. Responsen om trender och statistik är på en allmän nivå. Alla som ansökt om bidrag inom ett område får samma respons.
    Åbolands svenska kulturfond Åbolands svenska kulturfond delar ut cirka 0,7 miljoner euro till 171 sökande. Totalt 305 ansökningar behandlades i ÅSK.

    I Åboland återupptar många aktörer sin traditionella verksamhet efter coronapandemin. Många väljer ändå att hålla kvar de digitala elementen.

    – I Åboland och på Åland är de fysiska avstånden långa. Det är ett bra komplement för den mer traditionella verksamheten att också utnyttja digitala möjligheter, säger Åsa Rosenberg.

    I år får många aktörer inom dans bidrag i Åboland och på Åland. Barn och unga får uppleva dansen som konstform.

    – Flera dansprojekt behandlar viktiga teman som psykisk ohälsa, demens och teckenspråk, säger Rosenberg.

    Också samarbeten är fortsatt viktiga för de åboländska aktörerna. Jazzfestivalerna i Åboland satsar på ett stort och omfattande samarbetsprojekt.
    Några exempel på bidrag ur ÅSK: Verket Algsafari blir en del helheten Hidden diversity av Fern Orchestra. Arbetsgruppen Safari får 8 000 euro för att förverkliga ett tredelat tvärvetenskapligt projekt där konst möter vetenskap.  Konsten möter stilla stunder i skärgårdens kyrkor. Arbetsgrupp med Miira Sipola får 8 000 euro för ett konstprojekt i två delar.KultAd får 5 000 euro för utomhusutställningen Barfotastigen i Korpo.Alla sjundeklassare får under nästa år bekanta sig med strömmingen inom lektioner i biologi och huslig ekonomi. Åbolands Fiskarförbund får 3 000 euro för sitt pedagogiska projekt Strömmingen i fokus på Kimitoön.Konstnären Jarl Hohenthal får 4 000 euro för att skapa experimentella glasskulpturer på ön Vänoxa i Åbolands skärgård.Marika Markström får 5 000 euro för det tvärkonstnärliga projektet XENOBIO som genom måleri, skulptur, ljud, ljus och text utforskar den ökande mängden gifter i relation till girighet och genetik samt deras vittomfattande följder.Trots att människan slutar prata, kan konst fortfarande beröra. Arbetsgrupp Ugglan får 3 000 euro för en dansfilm med dokumentära element om en familj som drabbas av Alzheimer.Ida Jonsson får 3 000 euro för att utveckla en skulpturserie om ogräs på Åland och Finland.Åländska kvinnors förhållande till vatten och hav dokumenteras i bilder. Arbetsgruppen Women seas får 3 000 euro för en fotoutställning med musik och rörligt innehåll.Pargas svenska gymnasium får 4 000 euro för att arrangera en tvåspråkig entreprenörstävling i Nagu.Föreningen Multiculti får 3 500 euro för att ordna högklassiga kulturevenemang för nagubor och andra skärgårdsbor på ett hållbart sätt. Nylands svenska kulturfond Nylands svenska kulturfond (NSK) delar ut nästan 1,6 miljoner euro till 336 aktörer. Totalt 644 ansökningar behandlades av NSK.

    Tvärkonstnärliga projekt är en trend i Nyland.  

    – Nytt år för i år är att flera projekt inkluderar artificiell intelligens och algoritmer i konstskapande, säger Matts Blomqvist.   Några exempel på bidrag ur NSK: Vad händer om man kombinerar sångtraditioner med artificiell intelligens? Projektet Sånger från kusliga dalen får 3 000 euro för att skapa ny musik och ge ut en skiva.Arbetsgruppen Ginman & Moilanen med Guđjónsdottir får 12 000 euro för scenverket Re-imagining Duet #1. I scenverket skapas tre dansduetter.Skulptören Hans-Christian Berg får 10 000 euro för en utställning av sina skulpturer och optiska installationer.Minna Nyberg får 8 000 euro för gestik- och musikspel 2023.Inom projektet Börja utforska ditt kulturarv skapas ett verktygspaket för skolor. Västnyländska Kultursamfundet rf får 10 000 euro.Elever, lärare och föräldrar ska bli bättre på mediefostran. Smedsby Hem och Skola rf får 1 500 euro för att arrangera ett evenemang och för att förstärka samarbetet mellan skolan och hemmen.Vad händer om man gestalar ett musikalbum som ett webbläsarspel? Emilia May Wingren får 8 000 euro för ett interaktivt musikalbum.Djur ser den omgivande världen på ett annat sätt än vi. Rita Leppiniemi får 6 000 euro för att skapa en interaktiv app om djurens visuella perception.Föreningen United Diaspora ry får 10 000 euro för sitt integrationsbefrämjande kulturprojekt. Målsättningen är att etablera kontakter mellan ursprungsfinländare och invandrare under 2022. Österbottens svenska kulturfond Österbottens svenska kulturfond delar ut cirka1,1 miljoner euro till 324 sökande. Den österbottniska direktionen behandlade totalt 554 ansökningar. 

    Också i år får många bra projekt inom skön- och facklitteratur och poesi bidrag i Österbotten.

    – Litteraturföreningarna bidrar till att lyfta den österbottniska litteraturens kvalitet och status – både nationellt och internationellt. Det här ett viktigt arbete som Kulturfonden gärna stöder, säger Enroth.

    De flesta österbottniska körer ser nu framåt mot nya konserter och projekt.
    Här är några exempel på bidrag ur ÖSK: Barn i Karleby får snart gå i hantverksskola. Taito Keski-Pohjanmaa får 6 000 euro för utbildningen.Jakobstads Gymnastikförening får 2 000 euro för en dansföreställning. Det blir en sommarkonsert med finlandssvenska operasångare vid Ivars gård i Närpes. Ivars Gårds Kulturhistoriska förening får 3 000 euro för konserten.En ny festival för folk- och världsmusik planeras i Jakobstadsregionen. Arbetsgruppen OFF2022 får 10 000 euro.Duon HAV får 7 265 euro för en konsertturné i Finland med nyskriven musik om miljöfrågor.Barn och unga ska involveras i klimatarbetet i Korsholms kommun. Projektet Hack the Climate vid Korsholms kommun får 6 000 euro. Mästarkursprojektet Quatro musica vid Kuula-institutet får 7 000 euro. Kristinestads gymnasium får 5 000 euro för ett projekt med målsättningen att skapa förståelse för den finska och svenska kulturen i Finland. *** Svenska kulturfonden
    Pressmeddelande, publiceringsfritt den 18 mars 2022

    Lue lisää »

  • 15.3.2022 Ajankohtainen

    Alla sökande fick besked

    Tisdagen den 15 mars 2022 skickade vi över 2 800 mejl. Alla som sökte bidrag i november har idag fått besked. Nytt för i år är att alla sökande i sitt beskedsmejl får ta del av respons från Kulturfonden. Vi är måna om att först kontakta alla sökande. På fredag publicerar vi alla bidrag på webbplatsen https://beviljade.kulturfonden.fi/. Här kan du läsa mer om ansökningarna som vi fick i november. Nytt för i år – allmän respons till sökande Kulturfonden prövar i år ett nytt sätt att ge allmän respons till de sökande. I beskedsmejlen finns ombudsmännens översikt över ansökningarna inom det aktuella området. Responsen är alltså allmän, men ger ändå information om vanliga orsaker till avslag inom de olika genrerna. – Vi får så pass många ansökningar att vi inte kan ge enskild respons till alla. Det räcker inte arbetstiden till. Via vårt ansökningssystem är det ändå alltid möjligt att kontakta våra ombudsmän som kan ge vägledning kring vad det lönar sig att tänka på då man gör ansökan. Våra sakkunniga är anonyma och deras bedömning kan vi inte direkt återge, säger Kulturfondens delegationsordförande Mikael Svarvar. Alla vill ha ett ja Varför får bara hälften av alla sökande ja på sin ansökan? Varför motiverar vi inte avslag? Hur kan jag kontakta Kulturfonden efter att jag fått besked? Vår vd Sören Lillkung svarar på frågorna i vår nya video. Dubbelsignering – nytt för organisationer Har din organisation beviljats ett bidrag på 3 000 euro eller mera från Kulturfonden? Vi har tagit i bruk ett krav på dubbelsignering då du anhåller om utbetalning av ett beviljat bidrag. Läs det här innan du loggar in i vårt ansökningssystem för att anhålla om utbetalning. Beviljades du bidrag? Vi har sammanställt all info du behöver på vår webbsida När du har beviljats bidrag.

    Lue lisää »

  • 14.3.2022 Ajankohtainen

    Dubbelsignering då du anhåller om utbetalning

    Har din organisation beviljats ett bidrag på 3 000 euro eller mera från Kulturfonden? Vi har tagit i bruk ett krav på dubbelsignering då du anhåller om utbetalning av ett beviljat bidrag. Läs det här innan du loggar in i vårt ansökningssystem för att anhålla om utbetalning. Från och med mars 2022 kan inte en person ensam anhålla om utbetalning av bidrag på 3 000 euro eller mera som har beviljats till ett samfund. I de här fallen måste en annan person inom organisationen medsignera – alltså bekräfta – din anhållan om utbetalning av bidraget. Det här kallar vi dubbelsignering eller medsignering.  Varför kräver vi dubbelsignering? För en stiftelse är det viktigt att veta att bidragen som beviljas används till rätt ändamål. Vi har förtroende för våra bidragstagare och utgår alltid från att bidragen används till det som vi beviljar dem för. Samtidigt måste vi göra allt vad vi kan för att garantera att våra donatorers pengar aldrig missbrukas. Vi kräver redan att alla som fått ett bidrag inom ett år redovisar för hur det har använts. Kravet på dubbelsignering är ytterligare ett sätt för oss att trygga att bidraget används rätt. Vi vill på det här sättet försäkra oss om att åtminstone två personer i organisationen känner till ändamålet med bidraget och till vilket konto bidraget betalas. Vilka bidrag gäller det? Kravet på dubbelsignering gäller endast om bidraget beviljats till ett samfund – en förening, ett företag eller en annan organisation – ochär på minst 3 000 euro. Dubbelsignering behövs INTE om bidraget beviljats till en enskild person eller en arbetsgrupp. Vem kan medsignera en anhållan? Personen som medsignerar en anhållan om utbetalning ska inom organisationen vara överordnad dig som anhåller om utbetalningen. Hen kan antingen vara anställd eller förtroendevald. Om det inte finns en person som är överordnad dig inom organisationen, kan till exempel den högsta chefen bland de anställda, styrelsens vice ordförande eller en ekonomiansvarig medsignera din anhållan om utbetalning. Till exempel: Om du är högsta chef inom organisationens personal – till exempel vd, kanslichef eller verksamhetsledare – kan styrelseordförande medsignera anhållan om utbetalning.Om du är organisationens styrelseordförande kan vice ordförande, ekonomiansvarig eller högsta chefen bland de anställda medsignera anhållan om utbetalning.On du är lärare kan enhetens rektor medsignera anhållan.Om du är rektor kan bildningschefen medsignera din anhållan. Kom på förhand, innan ni anhåller om utbetalning, överens om vem som medsignerar anhållan om utbetalning. Gör så här Steg 1: Du anhåller om utbetalning Då du vill lyfta ditt bidrag ska du använda länken som finns i mejlet med beskedet om att du beviljats bidrag. Logga in i vårt ansökningssystem via länken och anhåll om utbetalning. Skriv in kontaktuppgifterna till personen du vill att medsignerar anhållan om utbetalning. Du kan också skriva ett meddelande till medsigneraren. Personen som medsignerar ser kontonummer, bidragets ändamål och eventuella villkor för bidraget. Kom ihåg att på förhand informera personen om dubbelsigneringen. Kolla att all information stämmer innan du skickar förfrågan vidare. Medsigneraren kan inte redigera anhållan. Klicka på ”Spara och fortsätt”. Nu fortsätter medsigneraren processen. Steg 2: Medsigneraren Medsigneraren får ett automatiskt mejl ur vårt ansökningssystem. I mejlet finns en länk till signeringen. Medsigneraren använder sina personliga nätbankskoder eller Mobil ID för signeringen. Medsigneraren kan bara godkänna anhållan. Om man hittar ett fel, måste personen som ursprungligen gjorde anhållan om utbetalning korrigera uppgifterna. Steg 3: Du slutför anhållan om utbetalning När medsigneringen är gjord, får du som inledde anhållan om utbetalning ett mejl. Då kan du igen logga in i vårt ansökningssystem för att slutföra anhållan om utbetalning. Har du frågor? Om du har frågor om dubbelsigneringen kan du kontakta oss på kansliet(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 14.3.2022 Ajankohtainen

    Vi skärper kraven på redovisning och tar i bruk indrivning

    Du minns väl att vi kräver att alla bidrag redovisas. För dig som representerar ett samfund som fått ett bidrag på över 10 000 euro av Kulturfonden gäller dessutom skärpta krav från och med mars 2022. Samtidigt börjar vi tillämpa ett system för indrivning av alla bidrag – oberoende av storlek – som inte redovisats eller återbetalats inom utsatt tid. Kulturfonden förutsätter att alla som fått ett bidrag inom ett år redovisar för hur det har använts. De nya, skärpta kraven på redovisningar är ett sätt för oss att försäkra oss om att bidrag används rätt. Vilka bidrag gäller det? De skärpta kraven på redovisningar gäller Kulturfondens bidrag på minst 10 000 euro sombeviljats till en organisation eller ett samfund. De skärpta kraven gäller alltså inte bidrag till enskilda personer eller arbetsgrupper. Vad kräver vi? Om bidraget är på 10 000–50 000 euro ska du lämna in organisationens eller samfundets normala redovisning ochett utdrag ur organisationens eller samfundets huvudbok för bokföringen där det framgår att bidraget har bokförts. Om bidraget är på över 50 000 euro ska du lämna in organisationens eller samfundets normala redovisning,ett utdrag ur huvudboken från organisationens/samfundets bokföring där det framgår att bidraget har bokförts ochorganisationens senaste bokslut och revisions-eller verksamhetsgranskningsberättelse. Ombudsmännen granskar och godkänner redovisningen och bilagorna efter att du lämnat in dem. Indrivning Om en av Kulturfondens bidragstagare trots upprepade påminnelser, inte redovisar eller inte betalar tillbaka ett bidrag som ska återgå, kan bidraget gå till indrivning. Det här gäller alla bidragsmottagare. Redan i samband med ansökan godkänner alla sökande ett avtal om villkoren för bidragen. I avtalet framgår det tydligt att vi kräver återbetalning av bidraget om villkoren för det inte uppfylls och att det kan gå till indrivning. Varför skärper vi kraven? För en stiftelse är det viktigt att veta att bidragen som beviljas används till rätt ändamål. Vi har stort förtroende för våra bidragstagare och utgår alltid från att bidragen används till det som vi beviljar dem för. Samtidigt måste vi göra allt vi kan för att garantera att våra donatorers pengar används rätt. De skärpta kraven på redovisningar och indrivningen är två sätt av flera som vi använder oss av för att försäkra oss om det här.

    Lue lisää »

  • 10.3.2022 Ajankohtainen

    Alla vill ha ett ja

    Ansökte du om bidrag i november? Nästa vecka får du och nästan 3 000 andra ett mejl av oss. Varför får bara hälften av alla sökande ja på sin ansökan? Varför motiverar vi inte avslag? Hur kan jag kontakta Kulturfonden efter att jag fått besked? Vår vd Sören svarar på frågorna i vår nya video. Video: Filmlike

    Lue lisää »

  • 8.3.2022 Ajankohtainen

    Dags att söka stipendium för utlandspraktik

    Är du i slutskedet av dina studier? Vill du göra praktik utomlands nästa år? Nu erbjuder vi nio praktikplatser. Ansökan är öppen 15–31.3.2022.  Du kan ansöka om praktikplatserna om du: är finsk medborgare eller fast bosatt i Finland,har svenska som modersmål eller studiespråk ochär i slutskedet av dina högskole- eller universitetsstudier. Våren 2022 tar vi emot ansökningar om praktikstipendier till nio organisationer. Platserna finns vid Finlands kultur- och vetenskapsinstitut i Berlin, Bryssel, Budapest, Danmark, Paris, Stockholm och Tallinn. Dessutom erbjuder vi praktikplatser vid Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom och vid Kommunförbundets kontor i Bryssel. Lämna in din ansökan på vår webbplats senast den 31 mars 2022.  Våren 2022 kan du söka följande praktikplatser: Finlandsinstitutet i Berlin, Tyskland Finlands Beneluxinstitut, Bryssel, Belgien FinnAgora – Finlandsinstitutet i Budapest, Ungern Finlands kulturinstitut i Danmark, Köpenhamn Finlands institut i Paris, Frankrike Finlandsinstitutet i Stockholm, Sverige Finlands institut i Tallinn, Estland Skandinaviska föreningens konstnärshus, Rom, Italien Kommunförbundets kontor, Bryssel, Belgien Läs mer om praktikplatserna. Så här ansöker du om praktikplats Praktikplatserna har olika inriktning. Bekanta dig med de olika praktikplatserna innan du lämnar in din ansökan. Du gör din ansökan elektroniskt i Kulturfondens ansökningssystem. Du kan ansöka om högst två praktikplatser – gör i så fall två separata ansökningar. Skriv din ansökan på svenska.  Läs mer och gör din ansökan här. Nästa gång öppnar vi ansökan i september 2022. Så här påverkar coronakrisen Vi är fortsättningsvis noggranna med rådande restriktioner och anpassar praktikprogrammet enligt läget. Vi ber dig notera rådande inreserestriktioner och visumbegränsningar. Vill du veta mer hur det är att göra praktik utomlands? Här kan du läsa om fem praktikanters tankar och erfarenheter. Ella Lundqvist gjorde praktik i Tokyo. Läs hennes berättelse här. Lisa Forss gjorde praktik i Tallinn. Läs hennes berättelse här. Laura Lapela gjorde praktik i Bryssel. Läs hennes berättelse här. Marie Peltomäki gjorde praktik i Paris. Läs hennes berättelse här. Simon Karlsson gjorde praktik i Rom. Läs hans berättelse här. Har du frågor? Noggrannare information om praktikplatserna vid Finlands kultur- och vetenskapinstitut: Alexandra Enberg
    praktikkoordinator, Finlands kultur- och vetenskapsinstitut
    alexandra.enberg(at)instituutit.fi
    tfn 050 521 3457 Noggrannare information om övriga praktikplatser: Matts Blomqvist
    ombudsman, Svenska kulturfonden
    matts.blomqvist(at)kulturfonden.fi
    tfn 050 592 3795

    Lue lisää »

  • 7.3.2022 Ajankohtainen

    Från idé till verklighet

    Vår ombudsman Martin Enroth och vår fastighetschef Joel Johansson deltar i evenemanget Från idé till verklighet – informationsmöte om projektfinansiering från EU och från fonder och stiftelser. Evenemanget är för österbottniska aktörer och ordnas fredagen den 25 mars 2022. Martin Enroth och Joel Johansson presenterar Kulturfondens bidrag: självfinansieringsandel för EU-projektbidrag för fastighetsprojektrenoveringar av föreningshus Noggrannare information om evenemanget och anmälan finns här. Ombudsman Martin Enroth svarar på frågor (martin.enroth(at)kulturfonden.fi, tfn 040 715 4697).

    Lue lisää »

  • 7.3.2022 Ajankohtainen

    Ansök om lärlingsstipendium

    Nu kan du som är nyutexaminerade konstnär eller hantverkare ansöka om lärlingsstipendium av Kulturfonden. Ansökan är öppen 12.3.2022–12.4.2022. Lärlingsstipendierna är för dig som har avslutat din utbildning och nu vill förkovra dig under professionell handledning. Också du som har studerat museiämnen och vill få internationell erfarenhet kan ansöka om ett lärlingsstipendium. Stipendiet förutsätter att du har ett skriftligt avtal med organisationen eller konstnären/hantverkaren som ska handleda dig. Diskutera lärlingstiden med den mottagande parten redan innan du ansöker. Gör din ansökan här. Du kan också ansöka om ett lärlingsstipendium på hösten – ansökan är då öppen 12.9–12.10.2022. Stipendiet är på 1 250 euro/månad eller högst 15 000 euro/år och kan beviljas för högst ett år. Information om beskattning och sociala avgifter finns på skatt.fi och lpa.fi. Lärlingar hösten 2021 Totalt nio personer ansökte om lärlingsstipendium under föregående ansökningstid på hösten 2021. Vi beviljade sex lärlingsstipendium: Linus Appel, musik, 7 500 euro
    Kaisa Lundán, teater, 15 000 euro
    Ida Korsström, formgivning, 5 000 euro
    Robin Söderholm, formgivning, 15 000 euro
    Christa Nyman, formgivning,15 000 euro
    Christa Friberg, bildkonst, 15 000 euro Om Kulturfondens lärlingsstipendier Kulturfondens lärlingsstipendium är för dig som är konstnär eller hantverkare och nyligen avslutat din egentliga utbildningOckså du som har studerat ämnen inom museisektorn och vill ha internationell erfarenhet kan ansöka om lärlingsstipendiumLärlingsstipendiet är 1 250 euro per månad och kan beviljas för högst tolv månaderDu kan ansöka om stipendiet två gånger per år: 12.3 – 12.4 och 12.9 – 12.10För att du ska kunna beviljas ett lärlingsstipendium ska du ha ett avtal med en handledare

    Lue lisää »

  • 2.3.2022 Ajankohtainen

    PoDoCo-stipendium för doktorer

    Vill du utveckla ditt företag med hjälp av en doktor med färsk akademisk kunskap i bagaget? Eller har du nyligen disputerat och vill använda din vetenskapliga kunskap inom näringslivet? Då är PoDoCo-programmet rätt för dig – ansök senast den 15 april 2022. För många nydisputerade doktorer är det utmanande att få in foten i näringslivet. Svenska kulturfonden stöder post doc-forskare via PoDoCo-programmet. Ansökan är öppen mellan den 1 mars och 15 april 2022. Tillsammans med ett tio andra finländska fonder kan vi bidra till ungefär 30 ettåriga stipendier. Ett PoDoCo-stipendium är 30 000 euro från och med 2021. Vad är PoDoCo? PoDoCo (PostDocs in Companies) är ett program som finansierar samarbetsprojekt mellan företag och nydisputerade doktorer. Programmet har två målsättningar: att ge företag möjlighet att förnya sig med hjälp av akademisk forskning ochatt göra det lättare för nydisputerade att få in foten i näringslivet. PoDoCo-programmet sammanför forskare och företag som fungerar inom samma bransch. PoDoCo-programmet är tvåårigt. Under det första året får forskaren ett PoDoCo-stipendium. Under det andra året får stipendiaten sin lön från företaget. Målsättningen är att företaget anställer forskaren efter det tvååriga programmet. Här kan du läsa en intervju med PoDoCo-stipendiaten Marie Nyman. En miljon euro per år PoDoCo-programmet startade år 2015 på initiativ av universitet, industrin och stiftelser i Finland. Hittills har över 160 PoDoCo-stipendium beviljats. Programmet har fått positiv respons av såväl doktorer som företag; i de flesta fall har doktorerna senare anställts av de företag de samarbetat med. De elva stiftelser som deltar i PoDoCo satsar sammanlagt nästan en miljon euro per år på projektet. Vem riktar sig PoDoCo till? PoDoCo är för dig som nyligen disputerat – eller som står i beråd att göra det inom den närmaste tiden – och vill jobba i ett företag. Finländska företag eller företag med affärsverksamhet i Finland kan delta i programmet, oberoende av bransch eller företagets storlek. PoDoCo erbjuder företag: information om unga, högutbildade och begåvade doktorer och deras specialkunnandemöjlighet att utnyttja doktorernas analytiska och strategiska kunnandestiftelsernas forskningsbidrag för att täcka doktorernas kostnader i projektets första fas Ansök så här Post doc-forskaren och företaget planerar först tillsammans ett utvecklingsprojekt. Post doc-forskaren ansöker sedan elektroniskt om bidrag. Läs noggrannare instruktioner om hur du fyller i ansökan här. Stiftelserna som deltar i PoDoCo-programmet kan bevilja bidrag för sex eller tolv månader. Mer information om PoDoCo och ansökningstiden finns på webbplatsen: www.podoco.fi

    Lue lisää »

  • 1.3.2022 Ajankohtainen

    Vi pausar vistelsestipendier till Ryssland

    På grund av det osäkra läget i Ryssland har vi tillsvidare dragit in våra vistelsestipendier till Finlandshuset i S:t Petersburg. Den nuvarande stipendiaten har återvänt till Finland och vi skjuter upp utnyttjandet av de stipendier som vi redan beviljat för de närmaste månaderna. Kulturfonden förfogar över en residenslägenhet i S:t Petersburg. Till lägenheten beviljar vi årligen fyra vistelsestipendier på tre månader. Stipendiet berättigar till en lägenhet och ett stipendium på 6 500 euro. Stipendierna är för svenskspråkiga författare, konstnärer, journalister, pedagoger och forskare.

    Lue lisää »

  • 1.2.2022 Ajankohtainen

    Coronabidrag för livekultur för studerande

    Den femte omgången av Kulturfondens och Konstsamfundets gemensamma coronakrispaket “Kultur under tiden” är i gång. Vi delar ut cirka 350 000 euro bland svenskspråkiga studerandeföreningar som vill uppleva liveframträdanden vid kulturinstitutioner i Finland. Texten är uppdaterad 20.4.2022 med information om ansökningstiden. – Vi vill göra en liten insats för studerande som blivit tvungna att vara nästan hälften av sin studietid i ensamhet, utan närundervisning och utan sociala kontakter och evenemang. Våra bidrag kompenserar inte förlusten av studieliv under två år, men så här kan vi inom ramen för våra fonders ändamål stödja också studerande som drabbats hårt av coronakrisen, säger Åsa Juslin, Kulturfondens ledande ombudsman inom kultur. Till och med slutet av maj kan föreningar som samlar svenskspråkiga studerande vid universitet eller yrkeshögskolor i Finland söka bidrag för att ordna gruppbesök till antingen föreställningar inom scenkonst eller guidade rundturer vid museer. Med satsningen på nästan 350 000 euro räknar finansiärerna med att 13 600 studerande kan få möjlighet att uppleva kultur till ett subventionerat pris. Kulturfonden och Konstsamfundet har tidigare delat ut över 200 enskilda Kultur under tiden-bidrag på sammanlagt över 1,8 miljoner euro. Alla bidrag har på något sätt understött frilansande kulturarbetare och delvis också konstinstitutioner. – Nu har vi fokus på studerande och hoppas att många ämnesföreningar, nationer och kårer ser sin chans att tillsammans uppleva konst och kultur. Samtidigt har vi också tänkt på att bidragen via biljettintäkter stöder teatrar, museer och kulturhus, orkestrar och musiker, frilansare och andra kulturaktörer som har haft det otroligt svårt under pandemiperioden, säger Ulrica Stråhlmann, stipendiesakkunnig på Konstsamfundet. I början av februari upphävdes en del restriktioner och kulturinstitutionerna började öppna igen efter lång paus. – Vi tog emot ansökningar redan under vintern så att studerandeföreningar kunde se framåt, lämna in ansökningar och förverkliga besöken då liveföreställningar och besök igen är möjliga, säger Åsa Juslin. Det här gäller för Kultur under tiden V-bidragen: Bidraget är högst 25 euro per deltagare och 2 500 euro per ansökan.Samma förening kan få flera Kultur under tiden V–bidrag.Ansökningarna ska lämnas in senast 31 maj och besöken ska göras under 2022.De sökande får besked inom sex veckor.Här finns noggrannare information och länk till ansökan. *** Pressmeddelande – Kulturfonden och Konstsamfundet Frågor och kommentarer Åsa Juslin (kommentarer)
    ledande ombudsman, kultur
    050 325 0825
    asa.juslin(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 31.1.2022 Ajankohtainen

    Vill du läsa vår nya rapport om ordkonst?

    Varför utbildas inte ordkonstlärare på svenska i Finland? Monica Martens-Seppelin har granskat ordkonstfältet och tagit reda på hur ordkonstpedagoger kunde utbildas på svenska i Finland. Läs utredningen och se webbseminariet här. Svenska kulturfonden finansierade rapporten Ordkonst – framtidens utbildningsvägar och arbetsfält. Klicka här för att läsa rapporten. Fredagen den 28 januari 2022 bjöd vi på ett webbseminarium med ordkonst i fokus. Du kan titta på webbseminariet på vår Youtube-kanal.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description