Ajankohtaista

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Lilla Villan får pris för sin verksamhet

    Nylands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro går till Lilla Villans vänner rf. Verksamheten i Lilla Villan i Sibbo bygger på kompetens, höga konstnärliga visioner, delaktighet, interaktion och samarbete över språk- och generationsgränser. Verksamheten har fokus på barnfamiljer och tvåspråkighet och man har skapat ett levande och trivsamt vardagsrum där alla kan känna sig välkomna. Föreningen sätter ribban högt och utvecklar ständigt sin verksamhet. Lilla Villan är också ett centrum för regionens konstfostran. Man satsar både på egna produktioner och samarbeten med andra aktörer. Det är lätt att känna sig hemma i Lilla Villan, där humanitet och bildning står i fokus.

    Lue lisää »

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Eldsjälen Barbro Sundback får pris

    Åbolands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro går till eldsjälen Barbro Sundback. Prismotiveringen Barbro Sundback har i flera decennier gjort betydande insatser för åländskt musik- och kulturliv. Hon är en av grundarna och en drivande kraft i Kulturföreningen Katrina som erbjuder högklassig kammarmusik och nya operauppsättningar på Åland, med turnéer också på fastlandet. Barbro Sundback är en stor visionär, hon vågar ta risker och satsar alltid på kvalitet. Under hennes tid har festivalen blivit både nyskapande och modig med en stark förankring i vår egen tid.

    Lue lisää »

  • 28.5.2021 Ajankohtainen

    Iiris Viljanens sånger sätter ord på vår tid

    Österbottens svenska kulturfonds pris på 15 000 euro går till artisten och låtskrivaren Iiris Viljanen. Prismotiveringen Genom sin musik och lyrik, som har en stark österbottnisk identitet, är Iiris Viljanen en god ambassadör för det svenska i Finland – både i Sverige och här hemma. Iiris Viljanen har redan en lång karriär som musiker bakom sig och hon fortsätter ständigt att utveckla sitt musikaliska uttryck. Viljanens musik och texter andas en förtröstan som behövs särskilt nu när pandemin gör oss oroliga och vilsna. Hennes sånger sätter ord på den tid vi lever i just nu.

    Lue lisää »

  • 26.5.2021 Ajankohtainen

    Uni Junior – för nyfikna och vetgiriga elever

    Är du ett nyfiket barn? Eller känner du en extra vetgirig person i årskurs 3-6? I höst startar Uni Junior vid Helsingfors universitet. Då får upp till 200 elever uppleva forskning på ett nytt, intressant och spännande sätt. Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr finansierar tillsammans projektet Uni Junior med sammanlagt 176 000 euro. – Vi som jobbar med forskning och vetenskap har letat efter sätt att inspirera barn till vetenskapligt och kritiskt tänkande. Via Uni Junior hoppas vi att vi kan hjälpa elever att förstå hur kunskap skapas, hur man urskiljer väsentlig kunskap och hur man tolkar och använder kunskap, säger professor Gunilla Holm som leder styrgruppen för Uni Junior vid Helsingfors universitet. Ett mål med Uni Junior är att ge barn och unga en inblick i universitetsvärlden, att upprätthålla och öka deras intresse för vetenskap och stödja idén om universitetsstudier; särskilt bland dem som kommer från studieovana hem. Knepiga frågor i tio verkstäder Från och med september ordnar Uni Junior tio vetenskapliga verkstäder för barn. I varje verkstad introduceras en fråga eller ett problem. Eleverna utforskar sedan tillsammans med handledare problemet ur olika vetenskapliga perspektiv; varje verkstad omfattar flera ämnen. I varje verkstad finns plats för 20 elever i årskurserna 3-6. Sammanlagt kan upp till 200 elever delta i Uni Junior, men på sikt hoppas man kunna nå många fler och olika åldersgrupper. – Trots att de flesta verkstäder ordnas på Helsingfors universitets campus vill vi nå barn i olika regioner och med olika bakgrund; särskilt de som inte annars deltar i verkstäder är en viktig målgrupp för oss. Med hjälp av lärare och elevhandledare försöker vi hitta alla som är intresserade och behöver extra stimulans, säger Gunilla Holm. Verkstäderna är gratis och öppna för alla svensktalande barn i hela Finland. De som bor utanför huvudstadsregionen och behöver resesällskap av en vuxen kan få ett resebidrag för att delta i Uni Junior. I augusti öppnar anmälningen på Helsingfors universitets pedagogiska fakultets webbplats. Det här är Uni Junior Uni Junior startar med tio verkstäder, alla verkstäder hålls på svenska.Verkstäderna riktas till elever i årskurserna 3-6 och är gratis för alla.Från och med augusti kan man anmäla sig till en eller flera verkstäder.Barn som bor utanför huvudstadsregionen kan söka ett resebidrag för att delta i verkstäderna.Verkstäderna ordnas mellan september 2021 och juni 2022 – en verkstad per månad.Varje verkstad räcker tre timmar och hålls andra lördagen i månaden.De flesta verkstäder ordnas på Helsingfors universitets campusområde.Uni Junior anställer nu en forskare som ska hålla i trådarna för projektet och också forska i barns lärande och förståelse.Verkstäderna inleds med att en forskare presenterar forskningsproblemet.Sedan delas eleverna in i mindre grupper för den praktiska delen – forskningen. Studerande assisterar och övervakar alla grupper.Verkstäderna avslutas med att grupperna presenterar sina resultat och reflekterar över vad man lärt sig.Uni Junior finansieras av Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr och Svenska kulturfonden med 88 000 euro vardera. De planerade verkstäderna 1. Vad är vetenskap? (humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap) Vad gör en forskare? Hur skiljer sig forskning från annat vetande? Vem kan forska? Vad händer på ett universitet? Vad menar man med teori och metod? Varför ska en forskare bry sig om etik? Verkstaden närmar sig vetenskap både från ett filosofiskt och ett konkret perspektiv. 2. Färgernas underbara värld (kemi, fysik, data, matematik, bildkonst, biologi) Varför har olika fyrverkerier olika färger? Vad ger ädelstenar deras färger? Varför är blad gröna? Hur bestäms din ögonfärg? Varför är gamla fotografier svartvita? Hur ser vi färger? Eleverna får bekanta sig med färger och hur de hänger ihop med vitt ljus, lasrar och prismor och hur material får färger genom absorption och reflektion. 3. Från runskrift till emojier (språk, historia, estetik, demokrati, etik) Hur bidrar språket till delaktighet, fungerande kommunikation och argumentation? Vad kan gå fel i kommunikationen? Eleverna får utforska meddelanden, reklamer och symboler och fundera på vilken makt det skrivna språket har med tanke på delaktighet i samhället. 4. Hur uppfattar djur världen? (veterinärmedicin, biologi) Kan grisar vara glada? Varför skriker inte fisken då vi fått napp? Varför är det lättare att skola en hund än en katt? Vad vet vi om hur djuren upplever sin värld? Eleverna får testa icke-verbala beteendestudiemetoder för att få en bild av hur vi kan studera djurs upplevelser. 5. Hemligheter som alla kan höra (matematik, kemi, data) Hur kan man kryptera och överföra information utan att någon utomstående kommer åt den? Hur kan man kommunicera hemlig eller säkerhetskritisk information där så gott som vem som helst kan komma åt den? Eleverna får bekanta sig med enkla metoder för att kryptera meddelanden och förstå vikten av kryptering. 6. Vad är pengar? (finansiering, investering, företagsledning, samhällsvetenskap, samhällsansvar, hållbarhet och etik) Vilken betydelse har kunskap om pengar? Vad behöver jag kunna för att göra vettiga investeringar och vilka är riskerna? Eleverna får fundera på hantering av pengar, på vilket sätt det lönar sig att spara pengar och vad en investering innebär. 7. Kon i köket? (veterinärmedicin, biologi, kultur, etik) Varför behandlar vi en del djur med stor respekt och tycker andra djur är bara till besvär? Vad vet vi om hur djuren upplever sin värld och vad som är viktigt för dem? 8. Vad är det konstiga med konst? (bildkonst, konstvetenskap, visuell analys och normkreativitet) Eleverna får analysera två konstverk som de valt på en konstutställning. Hur gör man små och stora val i livet? Hur definierar och förhåller man sig till det som är bekant och det som upplevs som främmande? Hur formar erfarenheter, kultur, kunskap och sammanhang människors sätt att närma sig olika fenomen? 9. Fakta, sanningar och världen vi lever i Hur ska vi lära oss förstå världen och samtidigt förhålla oss kritiskt till det vi lär oss? Vems röster hör vi i olika medier och hur ska vi förhålla oss till nyhetsflödet? Hur skiljer sig fakta och sanningar i läroboken från det som du läser om i medier? 10. Vad är gemensamt för en boll och ett glas men olika för en boll och en kaffekopp? (interaktioner mellan matematik, konst och former av föremål) Hur kan man med hjälp av modellera forma en boll till ett glas eller en torus till en kaffekopp? Eleverna får skapa kroppar, bland annat Platonska kroppar och torus, och de får bekanta sig med klassificering av former med hjälp av matematik genom att beräkna Eulers karakteristika till formerna som har skapats. *** Pressmeddelande, den 25 maj 2021
    Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr Noggrannare information: Gunilla Holm
    professor, Helsingfors universitet
    050 327 5907
    gunilla.holm(at)helsinki.fi Berndt-Johan Lindström (kommentarer om Kulturfondens bidrag)
    ledande ombudsman, utbildning, Svenska kulturfonden
    040 838 1358
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi Sonja Ollas-Airinen (kommentarer om BMR:s bidrag)
    specialsakkunnig, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr
    050 3799 044
    sonja.ollas-airinen(at)bmr.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef, Svenska kulturfonden
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 24.5.2021 Ajankohtainen

    Vem får Kulturfondens pris 2021?

    På fredag 28.5 belönar vi kreativitet och kompetens på svenska i Finland. #kulturfondenspris21 Då offentliggör vi vem som får
    – Kulturfondens stora pris (30 000 euro)
    – Kulturfondens pris (två mottagare per år, 15 000 euro)
    – Kulturfondens regionala pris (tre mottagare per år, 15 000 euro) Varje år deltar vi ut pris och specialstipendier inom utbildning och kultur. Men varför delar vi ut pris? Hur väljer vi mottagarna? Det korta svaret är: Vi vill belöna modiga, nyskapande, extraordinära insatser för kunnande, kreativitet och kompetens på svenska i Finland. En prisgrupp med förtroendevalda ger ett förslag till delegationen. Styrelsen fastställer sedan pristagarna. Det längre svaret är: kolla vår video med vår delegationsordförande Mikael Svarvar. Film: Vilja Media

    Lue lisää »

  • 22.5.2021 Ajankohtainen

    Vad händer på svenska i Finland?

    I vanliga fall brukar vi fira vår utdelning och våra bidragsmottagare med vårfester i tre regioner i maj. Trots att vi inte kan samlas för att fira tillsammans, vill vi ändå uppmärksamma våra bidragsmottagare. Se våra bildspel. Här presenterar vi ett litet urval av våra bidragsmottagare i tre bildspel. Bekanta dig med vad som händer på svenska i Finland med bidrag av Kulturfonden. I mars gick 737 bidrag till Nyland – här ser du några av dem.  I mars gick 294 bidrag till Åboland och Åland – här ser du några av dem.  I mars gick 414 bidrag till Österbotten – här ser du några av dem.   Alla våra beviljade bidrag hittar du på webbplatsen https://beviljade.kulturfonden.fi/ Bildspel: Miss Visuals

    Lue lisää »

  • 21.5.2021 Ajankohtainen

    Vill du få ditt bidrag utbetalt innan sommaren?

    Under sommaren måste du i god tid anhålla om utbetalning av våra beviljade bidrag. Mellan den 24 juni och den 2 augusti 2021 har vi endast tre utbetalningsdagar. Sänd din anhållan senast den 21 juni 2021, om du vill att vi betalar ut ditt bidrag under sommarperioden. Mellan den 24 juni och den 2 augusti är våra utbetalningsdagar: den 24 juni 2021den 1 juli 2021den 2 augusti 2021 De här utbetalningsdagarna gäller både Kulturfondens och Studiefondens bidrag. Du anhåller om utbetalning elektroniskt. I e-postmeddelandet som du fick då du beviljades bidrag finns noggrannare instruktioner. Om du inte har anhållit om utbetalning under vår sommarpaus senast den 21 juni, är du tvungen att vänta på utbetalningen till mitten av augusti. Om coronakrisen påverkar projektet eller verksamheten Om ditt projekt eller din verksamhet påverkas av coronakrisen, läs det här innan du anhåller om utbetalning. Skjuts projektet upp? Kontakta Kulturfondens kansli om ditt projekt eller din verksamhet skjuts upp, ändrar omfattning eller på annat sätt inte stämmer överens med planen du presenterade i ansökan. Kontakta vårt kansli enligt instruktionen nedan. Är projektet inhiberat? Lyft inte bidraget, innan du vet att projektet eller verksamheten som du beviljats bidrag faktiskt blir av. Kontakta Kulturfondens kansli enligt instruktionen nedan. Så här kontaktar du oss Kontakta oss via vårt stipendiehanteringssystem i alla ärenden som gäller ditt bidrag. Logga in via webbsidan https://ansokan.kulturfonden.fi. Om du har flera sökandeprofiler måste du använda de inloggningsuppgifter som hör ihop med den ansökan som beviljats. Välj sedan menyalternativet ”Korrespondens”. Kansliet sommarstängt Svenska kulturfondens kansli är sommarstängt mellan den 28 juni och den 9 augusti 2021. De flesta anställda håller sin semester då och några tar också ut övertidsledigt. Från och med måndagen den 9 augusti når du oss som vanligt igen. Ha en riktigt skön sommar!

    Lue lisää »

  • 18.5.2021 Ajankohtainen

    Hugo Bergroth-sällskapets pris 2021

    Hugo Bergroth-sällskapet har prisbelönat språkligt medvetna personer sedan år 1993. I år går Hugo Bergroth-priset till tolkarna Tiina Sjelvgren och Annica Törmä. Språksporren-priset går till språkexperten Jenny Sylvin och journalisten Jens Berg. Se videointervjun med pristagarna här. Hugo Bergroth-priset 2021 går till tolkarna Tiina Sjelvgren och Annica Törmä. Tolkarna har haft en viktig roll i att förmedla myndighetsinformation på svenska, bland annat nu under coronapandemin. I prismotiveringen beskrivs Sjelvgren och Törmä som flexibla, kunniga och utmärkta språkliga förebilder. Hugo Bergroth-priset är på 5 000 euro och det ges till någon som i sin verksamhet har bidragit till en ökad kunskap om betydelsen av en god, tydlig och väl använd svenska. Språkexperten Jenny Sylvin och journalisten Jens Berg, duon bakom språkpodden Näst sista ordet, belönas med Språksporren. Duon har väckt lyssnarnas intresse för språk genom att på ett enkelt och okonstlat sätt lyfta fram särdrag i svenskan. Språksporren-priset är på 1 000 euro och kan tilldelas personer som med sin verksamhet har uppmuntrat andra att använda, sprida eller utveckla det svenska språket i enlighet med sällskapets syften. Se videoklippet från prisutdelningen Klicka här om inte videon syns nedan. Se intervjun med pristagarna Klicka här om inte videon syns nedan. Kulturfonden står för prissummorna. Stort grattis till pristagarna. Bild: LIWEMEDIA

    Lue lisää »

  • 17.5.2021 Ajankohtainen

    Ett annorlunda år

    År 2020 blev ett annorlunda och utmanande år – också för Svenska kulturfonden. Hur såg vår verksamhet ut under ett exceptionellt år då coronapandemin präglade vardagen? Läs mer i årsboken 2020.   I årsboken presenterar vi vår verksamhet, våra pristagare och ett litet urval av alla omkring 4 000 bidragstagare. I årsboken hittar du också verksamhetsberättelse och bokslut för 2020. Mycket av innehållet i årsboken avspeglar ett kultur- och utbildningsfält som jobbat annorlunda under coronapandemin. Två centrala teman i årsboken är tillgänglighet och hållbarhet. Vi presenterar två reportage som lättlästa – innehåll, ord och presentation har bearbetats så att blir tillgängliga för så många som möjligt. De lättlästa reportagen i boken har gjorts i samarbete med LL-Center i Helsingfors. Vi jobbar också för att både vår utdelning och vår egen verksamhet ska vara så hållbara som möjligt. I slutet på varje reportage finns en liten grön ruta där du kan läsa hur hållbarheten beaktas hos projekten. Jens Berg är redaktör för årsboken och den grafiska formen gjorde Nora Kitinmäki. Ladda ner årsboken här. Vi vill göra hållbara val i vår verksamhet och därför beställer vi endast små upplagor av vårt tryckmaterial. Vi hoppas att många väljer att läsa boken på webben. Inom maj postar vi pappersböcker bara till våra närmaste samarbetspartners. Om du vill ha ett pappersexemplar kan du mejla oss på information(at)kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 17.5.2021 Ajankohtainen

    Vad händer med din redovisning?

    Du som har fått ett bidrag av Kulturfonden ska redovisa hur du använt bidraget. Men vad gör vi med din redovisning och hur detaljerat ska du redovisa? Läs vår text om redovisningar. Vi följer god förvaltnings- och stiftelsesed och här ingår redovisningar. Vi har ett ansvar mot våra donatorer och vill försäkra oss om att pengarna används enligt deras vilja. Redovisningen är en uppföljning av hur våra bidrag används. Den är en bekräftelse på att du har använt bidraget för ändamålet som du uppgett i din ansökan. Din redovisning hjälper oss också att utveckla vår verksamhet. Ibland får vi eller projektägarna idéer till nya koncept ur redovisningarna. Vad vill vi veta? I redovisningen ska du uppge vad du gjorde med bidraget och vad du tror att det ledde till. Beskriv hur målsättningarna för ditt projekt eller din verksamhet uppfylldes. Vi frågar också vilka effekter du tror att projektet eller verksamheten har på kort och lång sikt. Det räcker att du själv reflekterar över effekten på lång sikt. Fokusera på endast verksamheten eller projektet som drivits med hjälp av bidraget som nu redovisas. Speglar din redovisning din ansökan? Det kan ha gått lång tid mellan ansökan och redovisning. Läs gärna din ansökan och gör en återkoppling till den då du gör din redovisning. Hur detaljerad ska du vara? Bidragsformen avgör vilka frågor vi ställer och hur detaljerad du ska vara i redovisningen. I november söker många aktörer stora projektbidrag. Därför är redovisningen i regel mer omfattande för dig som sökte bidrag under vår ordinarie ansökningstid i november. Bidrag som du kan söka under hela året har tydligare kriterier och då är också redovisningsformuläret kortare. Till exempel resebidrag har i regel inte lika omfattande redovisningsformulär som arbetsstipendier och bidrag för forskning, verksamhet och projekt. Vi är måna om att du inte ska lägga ner oskäligt mycket tid på sin redovisning. Alla redovisningar är elektroniska och du behöver inte bifoga kvitton till dem. Du ska ändå spara dina kvitton; vi kan be om dem i efterhand. Om din redovisning är otydlig eller om vi är osäkra på något, ber vi om mer info. Svara då så fort som möjligt. Vem läser din redovisning? I regel läser samma ombudsman både din ansökan och din redovisning. Om du vill veta vilken ombudsman som ansvarar för ditt bidrag – kolla bidragets webbinfo på www.kulturfonden.fi – Stipendier & bidrag. Hur fort godkänner vi din redovisning? Våra ombudsmän får tusentals redovisningar varje år. Vi granskar dem varje vecka, men eftersom många redovisar samtidigt kan svarstiden variera. Efter att vi godkänt din redovisning arkiverar vi den i vårt stipendiehanteringssystem. Påverkar din redovisning nästa ansökan? Då du gör din ansökan ber vi dig kontrollera att du inte har några försenade redovisningar.

    När vi behandlar ansökningar ser vi om du har försenade redovisningar, och det påverkar förstås bedömningen av din ansökan. Det kan innebära att vi ger avslag på nästa ansökan och istället prioriterar sådana sökande som skött sina redovisningar.

    Ibland beviljar vi ändå bidrag till en sökande som missat en redovisning, men då kräver vi att de försenade redovisningarna lämnas in innan vi betalar ut det nya bidraget. Det här är ändå ett undantag – huvudregeln är att redovisningar ska vara inlämnade för att vi ska bevilja nya bidrag.

    Om du söker bidrag för till exempel Kultur på bibban eller Kultur i skolan kräver vi att alla tidigare bidrag av den typen ska vara redovisade när nästa ansökan lämnas in. Det här gäller vissa typer av bidrag. Ifall vi får en ansökan av en sökande som har oredovisade bidrag av samma typ behandlar vi inte den nya ansökan innan redovisningarna lämnats in. Att du redovisar påverkar alltså i hög grad behandlingen av dina nya ansökningar. Verksamhetsbidrag – hur påverkar redovisningen vårt beslut?   För sökande som har en kontinuerlig relation till oss som finansiär – organisationer med verksamhetsbidrag – innebär de årliga ansökningarna och redovisningarna att vi får en uppföljning av organisationens verksamhet. Både informationen i ansökan och de tidigare redovisningarna är värdefull för oss. Till god förvaltning i stiftelser hör att följa med den verksamhet som understöds. Eftersom vi inte kan ha enskilda möten med alla sökande förlitar vi oss på den information som vi får i ansökningar och redovisningar.

    Vi får informationen i redovisningarna till oss med en viss fördröjning. Vi beviljar verksamhetsbidrag i mars men redovisningarna får vi senare under våren när bokslut och verksamhetsberättelser blir klara. Redovisningen påverkar därför inte vårt beslut om den ansökan som vi behandlat när du lämnar in din redovisning, men den är ändå viktigt för oss.

    Lue lisää »

  • 12.5.2021 Ajankohtainen

    Texter om flerspråkighet får pris i uppsatstävling

    Tre abiturienter från Kouvola, Haapajärvi och Esbo belönas i de finskspråkiga abiturienternas femtonde uppsatstävling. Redaktören och producenten Baba Lybeck valde vinnarna och fastnade för texter där skribenten lyckades förmedla sina känslor. Första pris går till Camilla Sundqvist, Kouvolan Yhteislyseo, Kouvola (lektorerna Satu Huuhka, Heini Peri och Päivi Valojää)Andra pris går till Julius Annanperä, Haapajärven lukio, Haapajärvi (lektor Merja Nevanoja)Tredje pris går till Saimi Niinikoski, Kuninkaantien lukio, Esbo (lektor Sari Kaunisto) Du kan läsa Camilla Sundqvists uppsats här.  Så här gick tävlingen till Uppsatstävlingen, som ordnas av föreningen Svensklärarna i Finland, riktar sig till finskspråkiga abiturienter i hela landet. Med hjälp av tävlingen vill svensklärarna och Svenska kulturfonden uppmuntra abiturienter att uttrycka sina tankar och åsikter på svenska. I år deltog abiturienter med sammanlagt 91 uppsatser. Uppsatsrubrikerna som skribenterna kunde välja mellan var: Nyttan av att kunna många språkMitt svenskspråkiga tal till den yngre generationenSvenskan är vårt andra nationalspråk – är du för eller emot det?Varför måste vi plugga svenska i skolan? Abiturienterna hade tre timmar tid på sig att skriva sin uppsats. Välskrivna uppsatser som förmedlade tankar och känslor Gymnasiernas svensklärare valde skolans bästa bidrag som de sände in till tävlingen. Representanter från Svensklärarna i Finland utsåg sedan de femton texter som deltog i finalen. Tävlingens domare Baba Lybeck valde sedan de tre bästa uppsatserna. – Det var roligt att få en inblick i hur abiturienter tänker om flerspråkighet. Det kändes som om jag plötsligt skulle få en möjlighet att tjuvlyssna på dem. Det var mycket inspirerande, säger Lybeck. Enligt Lybeck var alla uppsatser välskrivna och det var svårt att välja vinnarna. Lybeck läste texterna flera gånger och fokuserade på argumenteringen, hur skribenten lyckades med att förmedla sina tankar och känslor, och hur ledigt språk skribenten använde.   – Alla skribenter visade en mycket positiv inställning till svenskan och flerspråkighet i allmänhet. De flesta skribenterna lyfte fram att språkkunskap är en nyckel till ett rikare liv fyllt av nya erfarenheter och bekantskaper, säger Lybeck. Baba Lybecks prismotiveringar Camilla Sundqvist, Kouvola I sin uppsats ”Nyttan av att kunna många språk” visar Camilla Sundqvist att hon behärskar det svenska språket galant. Hon uttrycker sig mångsidigt och hon har ett rikt ordförråd. Uppsatsen är personlig, argumenteringen är smidig och det märks att hon har djupa kunskaper i språkets samhälleliga roll och funktion. Vikten av att kunna även andra språk än engelska motiverar hon mycket mångsidigt och välformulerat. Ett utmärkt exempel på varför det är viktigt att vi ser flerspråkigheten som en rikedom. Julius Annanperä, Haapajärvi Uppsatsen ”Varför måste vi plugga svenska i skolan?” av Julius Annanperä gjorde mig extra glad för den framhäver lärarens roll i elevernas engagemang i språkundervisningen. Julius första svensklärare fick honom att inse hur viktigt det är att kunna tala svenska och den lärdomen har burit honom ända till studentskrivningarna. Uppsatsen är mycket välskriven och den visar att Julius har djupa kunskaper i det svenska språket: ordförrådet är mångsidigt och grammatiken nästan felfri. Ett utmärkt exempel på hurdana möjligheter flerspråkigheten kan öppna för den som engagerar sig i språkundervisningen. Saimi Niinikoski, Esbo Saimi Niinikoskis uppsats ”Att plugga svenska – en plikt eller en rätt?” är en mycket fin och trovärdig beskrivning av den resa eleverna i Finland gör inom svenskundervisningen. Hon tycker att möjligheten att studera svenska i skolan har varit en fantastisk möjlighet som hon är tacksam över. Hennes uppsats är personlig och inspirerande och hon använder ett rikt och nästan helt felfritt språk. Ett utmärkt exempel på varför det att vi i Finland får plugga svenska i skolan inte bara är en plikt utan även en rätt. Pris i tävlingen Första pris är ett stipendium på 2 000 euro som vinnaren kan använda för att finansiera sina studier vid ett svenskspråkigt universitet eller en svenskspråkig högskola eller till en resa till en nordisk stad. Om vinnaren ansöker om en studieplats vid Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia eller Yrkeshögskolan Arcada befrias hen från det obligatoriska provet i svenska. Andra pris är ett resestipendium på 1 000 euro till en nordisk stad. Tredje pris är ett presentkort på 300 euro till Förlaget. Övriga tolv finalister belönas i år med ett stipendium på 100 euro. Vinnarna uppmärksammas under en liten prisutdelning i höst i samband med Helsingfors bokmässa. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 12 maj 2021 – får publiceras Vill du intervjua vinnarna? Kontakta Annika Rönnblad för kontaktuppgifter till pristagarna. Närmare information om tävlingen:
    Katarina von Numers-Ekman
    ombudsman, utbildning
    katarina.von.numers-ekman(at)kulturfonden.fi
    tfn 050 360 7436 Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    tfn 040 537 1494

    Lue lisää »

  • 11.5.2021 Ajankohtainen

    Vem är årets Fredrika?

    I utmanande och avvikande tider blir samhällsmoderliga handlingar särskilt viktiga – för hela samhället och för många enskilda personer. Alldeles särskilt utsatta är samhällets minsta, våra barn och unga, och andra som befinner sig i en speciellt sårbar ställning på grund av coronapandemin. Nu söker vi en vardagshjälte. Känner du en vardagshjälte? Någon som gör en insats utöver det vanliga för att stöda och stärka barn och unga eller andra utsatta i samhället under pandemisituationen? Någon som visat på samhällsmoderlighet genom att förebygga ensamhet, utsatthet och utanförskap? Eller någon som engagerat sig för att motarbeta våld i nära relationer under de exceptionella förhållanden som coronapandemin har orsakat? Nu är det dags att välja årets Fredrika Runeberg-stipendiat! Fredrika Runeberg drev ett stort hushåll, fick åtta barn och hörde till de mest bildade kvinnorna på sin tid; hon var författare och en av landets första kvinnliga tidningsredaktörer. Hon tog ställning för ogifta kvinnors rättigheter och kvinnors rätt till skolgång, utbildning och arbete. För många var Fredrika Runeberg mest känd som Johan Ludvig Runebergs hustru. Fredrika Runeberg-stipendiet delas varje höst ut till en person eller organisation som gjort en samhällsmoderlig gärning i Svenskfinland. Stipendiet kan inte sökas, men du har nu för andra året i rad möjlighet att föreslå din Fredrika-stipendiat. Vem tycker du skulle vara den allra bästa Fredrika-stipendiaten år 2021? Vem är vår vardagshjälte då vi lärt oss att leva i en ny vardag? Lämna in ditt förslag Den du föreslår kan jobba eller verka inom vilken sektor som helst. Ditt förslag kan vara en enskild person eller till exempel en arbetsgrupp eller förening. Det viktiga för priskommittén är att stipendiaten gör en tydlig, samhällsmoderlig insats för sina medmänniskor. Kontrollera gärna om din kandidat tidigare har fått stipendiet. Här hittar du en förteckning över de tidigare stipendiaterna. Det var möjligt att lämna in förslag mellan den 11 maj och den 25 maj 2021. Om Fredrika Runeberg-stipendiet Inom Svenska kulturfonden finns Fredrika Runebergs stipendiefond. Fondens syfte är att bevara minnet av Fredrika Runebergs gärning och stimulera till den samhällsmoderlighet som var utmärkande för henne. Stipendiet utdelas varje år på Fredrikas födelsedag den 2 september. Mottagaren utses av en kommitté med representanter för
    • Svenska kulturfonden,
    • Finlands svenska Marthaförbund,
    • Svenska Kvinnoförbundet och
    • Svenska folkskolans vänner.

    Lue lisää »

  • 5.5.2021 Ajankohtainen

    Över 700 000 euro till film- och medieproduktion

    Nästan 50 projekt får bidrag för film- och medieproduktion av Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet. Under ansökningstiden i februari lämnades ett rekordantal ansökningar in. Samarbetet innebär att bidrag för film- och medieproduktion kan sökas med en och samma ansökan från Konstsamfundet och Kulturfonden. Ansökningstiden är två gånger per år, i februari och i september. Inom ramen för samarbetet beviljas bidrag för manusarbete, projektutveckling och produktionsstöd. Sammanlagt har Konstsamfundet och Kulturfonden reserverat 1,5 miljoner euro för film- och medieproduktion under 2021. Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden, är nöjd både med samarbetet kring finansiering och med de fem sakkunniga som bistått i bedömningen av ansökningarna. – Vi fick rekordmånga ansökningar; det visar att filmbranschen har hittat oss och att mycket är på gång just nu. För drygt ett och ett halvt år sedan – då vi startade vårt finansieringssamarbete – samlades vi och filmbranschens aktörer till ett första seminarium. Det här var en bra start på vårt samarbete och stärkte vår dialog med fältet, säger Lillkung. I februariomgången inkom 107 ansökningar inom film- och medieproduktion, av dessa beviljades 48 sökanden understöd för sammanlagt 725 800 euro. I februariomgången utmärktes flera satsningar för barn och ungdomar. TV-serien Drakar får det största enskilda bidraget på 150 000 euro. Serien, som riktar sig till ungdomar i åldern 15–19 år, är skapad och skriven av Tom Saxman och regisseras av Titus Poutanen. I åtta avsitt får vi följa med nittonåriga Rollo och hans tre vänner som åker på en livsomvälvande roadtrip från södra Finland till Nord-Norge. Serien produceras av Citizen Jane Productions. Den andra säsongen av vetenskapsserien Små uppfinnare får 35 000 euro. Små uppfinnare är barnens egna vetenskapsprogram där de får förverkliga sina vildaste idéer. Målgruppen är barn i åldern 5–9 år. I programmet får fantasin flöda, samtidigt som barnen lär sig om fysikens lagar och får många pysseltips. Serien produceras för att publiceras på Yle Arenan samt som inslagsserie i BUU-klubben på Yle Fem. Serien produceras av produktionsbolaget Parad Media. – Fler projekt siktar på en ung publik. Det är vi gärna med och stöder eftersom en av våra centrala målsättningar är att vara relevant för nästa generation, säger Stefan Björkman, vd för Föreningen Konstsamfundet. Alla beviljade bidrag för film- och medieproduktion våren 2021 finns här.
    *** Pressmeddelande, den 5 maj 2021
    Föreningen Konstsamfundet r.f.
    Svenska kulturfonden Noggrannare information: Stefan Björkman
    tfn 050 632 19 Sören Lillkung
    tfn 040 620 7500

    Lue lisää »

  • 29.4.2021 Ajankohtainen

    Alla vägvisare och visselblåsare är viktiga

    Förra veckan lanserade Kulturpolitiska forskningscentret Cupore sin rapport ”Samspelets regler” om stiftelsefinansieringens betydelse. Rapporten gjordes på uppdrag av fem finlandssvenska stiftelser och fonder och vi var en av dem. Vi på Kulturfonden är nöjda med Cupores arbete. Vi har sagt att vi beställde en väst, men fick en hel kostym. Vi ville att Cupore skulle utreda hur våra bidrag används, men utredarna vände fokus från bidragstagarna mot vårt samspel med dem. Innan vi utreder hur aktörerna använder bidragen måste vi ha koll på vilken roll vi själva tar och uppfattas ta, konstaterade de. Vi fick en hel del kritik i rapporten och det gillar vi. Vi gillar också att många tycker att rapporten, med dess styrkor och svagheter, är relevant och att många vill uttrycka sin åsikt om den och om hur vi fonder och stiftelser hanterar vårt uppdrag. Vi läser, diskuterar och reflekterar över allt vi ser att ni skriver om rapporten och om oss. Och vi tar det på stort allvar. Varje vägvisare, visselblåsare och kritiker är viktig för oss. Kulturfonden är en stor stiftelse som många aktörer står i ett beroendeförhållande till. Vi tänker att det förpliktar oss att vara lyhörda, ödmjuka och noggranna. Och varje vecka försöka bli litet bättre på att uppfylla det uppdrag som donatorerna har gett Kulturfonden. Under de senaste åren har vi satsat mycket tid på att föra dialog med våra sökande. Fonden lyssnar & lär, som vi kallar vår målsättning, blir ännu viktigare nu. Hur går vi vidare efter Cupores rapport? Hur bygger vi upp en förståelse och ett förtroende mellan oss alla? Vi hoppas att alla berörda och alla debattörer vill vara med i vår dialog. I väntan på dialogen, som vi gärna håller i riktiga livet, hoppas vi att många fortsätter granska oss, tycka till om oss och ställa oss mot väggen. På insändarsidor, i sociala medier eller gärna i direkt kontakt med vår vd eller styrelseordförande. Svenska kulturfonden Missade du rapporten? Du kan läsa den här och våra kommentarer till den här. Vi har också kommenterat den på sociala medier – läs våra inlägg på Kulturfondens Facebook, Instagram, LinkedIn och Twitter. Läs också Cupores blogginlägg om rapporten.

    Lue lisää »

  • 23.4.2021 Ajankohtainen

    Tips till dig som söker bidrag för vetenskaplig forskning

    Varje år i november får vi många ansökningar som handlar om vetenskaplig forskning. I den här artikeln listar vi vanliga orsaker till avslag och tips på hur du skriver en övertygande ansökan som följer akademisk praxis. Både doktorandernas och de längre hunna forskarnas ansökningar kommenteras och diskuteras ingående av våra sakkunniga. De är alla akademiskt meriterade experter på sina egna vetenskapsområden. Nedan listar vi kommentarer som ofta återkommer i våra sakkunnigas utlåtanden.  Läs gärna vår artikel om vanliga orsaker till avslag. På grund av det stora antalet sökande – vi får nästan 7 000 ansökningar varje år – kan vi tyvärr inte ge personlig respons till alla sökande. Tips på hur du skriver en övertygande ansökan om bidrag för vetenskaplig forskning Skriv en läsarvänlig ansökan och forskningsplan.Definiera centrala begrepp, inte bara i forskningsplanen utan också i ansökningsblanketten.Formulera din forskningsfråga tydligt. Kom också ihåg att problematisera den.Beskriv omsorgsfullt metoderna du ska använda och motivera varför just dessa metoder lämpar sig för din forskning.Koppla ihop teori och empiri. Förklara hur forskningsfrågan och metodiken hör ihop.Motivera varför ditt ämne är viktigt att forska i.Redogör för de olika faserna i forskningsprojektet och gör upp en realistisk tidtabell.Driver du just nu ett projekt? Berätta hur forskningen har framskridit hittills. Om du redan tidigare har ansökt om finansiering från Kulturfonden för samma projekt är det särskilt viktigt att våra sakkunniga får en tydlig bild av vad som hänt sedan sist.Utgå från tidigare publicerad nationell och internationell forskning i din forskningsplan.Beskriv de förväntade resultaten omsorgsfullt och berätta vilken nationell och internationell betydelse dina forskningsresultat kan få.Samarbeta med forskare utanför din egen forskargrupp och ditt eget universitet. Vi välkomnar projekt som går över språk- och landsgränser, så länge det svenska i Finland finns med som en komponent.Se om möjligt till att data som samlats in med hjälp av finansiering från Kulturfonden görs tillgängliga för allmänheten och kan användas av andra forskare.Beskriv tydligt hur hela forskningsprojektet ska finansieras. Detta gäller också doktorander. Se till att den planerade längden på projektet stämmer överens med finansieringsplanen.Om du är doktorand ska du berätta om du är antagen till ett doktorandprogram och om du får lön för arbetet med avhandlingen.Om du är en forskare som handleder doktorander ska du komma ihåg att skicka in rekommendationerna inom utsatt tid. Av alla meddelanden som doktoranderna i november 2020 skickade via vårt ansökningssystem för att be om rekommendationer förblev nästan nio procent obesvarade. Om rekommendationer saknas väcks frågor om handledarnas engagemang och avhandlingens kvalitet.Ditt forskningsämne måste ha relevans för det svenska i Finland om du ansöker om finansiering inom humaniora, pedagogik, samhällsvetenskap och ekonomi. Inom naturvetenskaperna har vi specialfonder med egna kriterier som gör att forskningsämnet inte behöver ha denna koppling för att vi ska kunna bevilja finansiering. Men också där måste det svenska i Finland finnas med som en komponent. Det kan handla om en svenskspråkig forskargrupp som ansöker om projektfinansiering eller en svenskspråkig person som ansöker om doktorandstipendium.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description