Ajankohtaista

  • 31.8.2020 Ajankohtainen

    Ansök om bidrag ur våra specialfonder i september

    Visste du att många av Kulturfondens specialfonder har ansökningstid i september? Ur vissa fonder kan du beviljas bidrag för ändamål som annars sällan nämns i Kulturfondens kriterier – bland annat skogsbruk, jordbruk, skärgårdskultur och vård av hem och familj. I Nyland kan du ansöka om bidrag ur: Karl Hjalmar och Karin Helena Winbergs Nyländska Skärgårdsfond
    Karl Hjalmar och Karin Helena Winbergs Nyländska Skärgårdsfond stöder den nyländska kust- och skärgårdsbygdens kulturella och ekonomiska förkovran. Henrik Nysténs testamentsfond
    Henrik Nysténs testamentsfond beviljar understöd för att befrämja jordbruket i Västnyland. I Österbotten kan du ansöka om bidrag ur: Kristinestads kulturfond
    Vi beviljar bidrag ur fonden för kulturella ändamål i Kristinestad. Svenska Österbottens Kulturfond (SÖK)
    Svenska Österbottens Kulturfonds avkastning delas ut som bidrag eller stipendier till svenska österbottningar och österbottniska sammanslutningar för vetenskaplig forskning, studier och sådan konstnärlig och kulturell verksamhet som har direkt anknytning till svenska Österbotten. Henry och Martta Bertells minnesfond
    Stipendier till studerande vid teknisk linje vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa och vid Yrkesakademin i Österbotten. Stipendier kan sökas till exempel för utlandspraktik, studierelaterade anskaffningar eller allmänna studiekostnader. Inga, Valdemar, Anna-Lisa och Inga-Brita Westerbergs fond
    Bidrag eller stipendier åt svenskspråkiga studenter från svenskspråkiga Österbotten för akademiska studier eller forskning. Du kan också ansöka om bidrag för: Föreningshusrenovering Aktiva föreningar med verksamhet på svenska kan ansöka om renoveringsbidrag. Föreningen ska äga huset och det ska vara i aktiv användning. Läs mer om bidrag för renovering av föreningshus. Lärlingsstipendium Lärlingsstipendierna är för dig som har avslutat din utbildning och vill utvecklas under professionell handledning. Också du som har studerat museiämnen och vill få internationell erfarenhet kan ansöka om ett lärlingsstipendium. Ansök om lärlingsstipendium 12.9-12.10.2020. Film- och medieproduktion Vi beviljar bidrag för film-, tv-, radio- och medieproduktioner som har en tydlig anknytning till det svenska i Finland. Vi beviljar också bidrag för mångmediala helheter. Från och med 2020 beviljar vi bidrag för film-och medieproduktion tillsammans med Föreningen Konstsamfundet. Ansökan gör du i Konstsamfundets ansökningssystem.
      Ansök också i november Vår allmänna ansökningstid är i november. Då kan privatpersoner, arbetsgrupper och organisationer ansöka om bidrag. Du kan ansöka om bidrag både i september och november.  

    Lue lisää »

  • 27.8.2020 Ajankohtainen

    Ansök om utlandspraktik våren 2021

    Ska du ansöka om ett stipendium för utlandspraktik? Tyvärr måste du vänta lite. På grund av coronaepidemin tar vi inte emot ansökningar just nu. Om pandemiläget tillåter tar vi nästa gång emot ansökningar om utlandspraktik våren 2021. Vi har skjutit upp ansökningstiden för de stipendier som Kulturfonden beviljar för praktik utomlands. Efter att ha följt med läget på orterna för praktikplatserna och diskuterat med våra samarbetspartner har vi beslutat att inte rekrytera utlandspraktikanter under år 2020. Förutsatt att pandemiläget tillåter det, återupptar vi samarbetet kring praktikprogrammen våren 2021 och rekryterar då praktikanter enligt tidigare modell. Vi informerar på vår webbplats då vi ansökningstiden är aktuell. Vanligtvis erbjuder vi praktikplatser vid tolv kultur- och vetenskapsinstitut utomlands samt vid Kommunförbundets kontor i Bryssel och Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom. Här kan du läsa mer om stipendierna för utlandspraktik.

    Lue lisää »

  • 27.8.2020 Ajankohtainen

    Bidrag och stipendier för resor inom Finland

    Planerar du att ansöka om ett resebidrag eller ett fortbildningsstipendium? Under hösten 2020 tar vi endast emot ansökningar för resebidrag och fortbildningsstipendier för resor inom Finland. På grund av den rådande pandemin behandlar vi tillsvidare inte ansökningar för utlandsresor. I våras gav vi avslag på alla ansökningar om resebidrag för resor planerade för våren och sommaren 2020. Under hösten 2020 tar vi endast emot ansökningar om bidrag för resor inom Finland. Det här gäller följande stipendier: Resebidrag – konst och kulturFortbildningsstipendier – utbildningStudieresor i grupp inom utbildningssektorn Vi uppmuntrar också alla som ansöker om ett resebidrag för resor inom Finland och till Åland att utnyttja möjligheten att beställa avbokningsskydd för både resor och logi.

    Lue lisää »

  • 25.8.2020 Ajankohtainen

    Coronakrisen ska inte stoppa utvecklingen

    Både utbildnings- och kulturfältet tvingas omdefiniera sina verksamhetsformer. Mikaela Nylander, ny ordförande för Svenska kulturfonden, hoppas att svenskspråkiga aktörer och institutioner passar på att se över sina strukturer och styra in på ett mera hållbart spår. Kulturfonden har beredskap att stödja utvecklingsarbetet. Kulturfondens förtroendevalda är samlade till idédagar den 25 och 26 augusti 2020. Under idédagarna, som på grund av coronaläget hålls virtuellt, dras riktlinjer upp för utdelningen år 2021. Idédagarna blir också starten för Mikaela Nylander som i augusti tillträdde som Kulturfondens första kvinnliga styrelseordförande. – Många kommuner tvingas nu in i ett riktigt besvärligt ekonomiskt läge. Tyvärr blir det ofta utvecklingsarbetet som kommunerna först ger avkall på. Här tror jag att Kulturfonden kan spela en viktig roll under det kommande året. Kulturfonden kan inte ta ansvar för kommunernas lagstadgade uppgifter, som att finansiera skolor och daghem, men att stödja innovationer och utvecklingsprojekt är en viktig del av fondens verksamhet, säger Mikaela Nylander. Mikaela Nylander betonar att också forskningen och hela universitets- och högskolesektorn spelar en viktig roll då samhället står inför en stor omorientering.   Också Mikael Svarvar, som från och med början av augusti är Kulturfondens nya delegationsordförande, är oroad över hur coronakrisen fortsättningsvis påverkar kulturfältet.  – Kulturfondens roll blir extra viktig då läget är osäkert. Vi måste ha en riktigt bra dialog med kulturfältet och vara beredda att agera snabbt. Jag ser gärna att vi inom Kulturfonden är extra modiga just nu och vågar satsa pengar på också långsiktiga projekt som ger kulturarbetarna tid för mognad, säger Mikael Svarvar. Strategier och miljoner Under idédagarna får de förtroendevalda också ett förhandsbesked av fondens ägare och förvaltare, Svenska Litteratursällskapet och vd Dag Wallgren, om avkastningen som ställs till Kulturfondens förfogande under nästa år. Avkastningen har ökat rejält under de senaste åren. Ifjol fick Kulturfonden 40 miljoner till sitt förfogande.  Om Mikaela Nylander Mikaela Nylander var åren 2003-2019 riksdagsledamot för Svenska folkpartiet och medlem i riksdagens kulturutskott. Hon leder Borgå stadsfullmäktige och är ordförande för bland annat Svenska hörselförbundet och Nylands fiskarförbund. Nylander är också medlem av Yles förvaltningsråd och Kommunförbundets styrelse. Hon har tidigare varit medlem i Nationalgalleriets delegation, medlem i Utbildningsstyrelsens direktion, ordförande för Sydkustens landskapsförbund och ordförande för Sfp:s utbildningspolitiska utskott. Nylander är född 1970 och bor med sin familj i Borgå.   Om Mikael Svarvar Mikael Svarvar är frilansande musiker. Han är sångare och pianist, har uppdrag som kapellmästare och både skriver och arrangerar musik i ett brett musikaliskt spektrum. Svarvar är också lektor i musik vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Han är 46 år och bor i Larsmo. Om Kulturfondens förtroendevalda Enligt Svenska kulturfondens stadgar utser Svenska folkpartiets styrelse fondens förtroendevalda – också styrelseordförande och delegationsordförande. Båda ordförandena väljs för en period på tre år och de kan återväljas en gång. Svenska kulturfondens styrelse, som består av en ordförande, åtta medlemmar och tre ersättare, tar de slutgiltiga besluten om alla bidrag. Också ersättarna deltar aktivt i styrelsearbetet. Delegationen är Kulturfondens rådgivande organ som bistår med sakkunskap i kultur- och utbildningsfrågor. Ansökningar med stark regional förankring behandlas i någon av de tre regionala direktionerna – Nylands svenska kulturfond, Åbolands svenska kulturfond eller Österbottens svenska kulturfond. I den åboländska direktionen är Johanna Wassholm ny medlem. I den österbottniska direktionen är Mikael Svarvar och Magdalena Udd nya medlemmar. Kulturfonden engagerar också ett fyrtiotal externa sakkunniga inom olika verksamhetsområden och genrer. Så här garanterar fonden en professionell grund för styrelsens beslut. Kulturfondens förtroendevalda ska vara väl förtrogna med samhällsfrågor, utbildnings- och kulturfältet, organisationer och regionerna i Svenskfinland. Målsättningen är att olika områden inom utbildnings- och kulturlivet och olika delar av Svenskfinland är företrädda. Också köns- och åldersfördelningen ska vara jämn. Kulturfondens samtliga förtroendevalda presenteras här. *** Svenska kulturfonden
    Pressmeddelande – får fritt publiceras
    Helsingfors den 25 augusti 2020 Noggrannare information: Mikaela Nylander (kommentarer)
    styrelseordförande
    050 511 3029
    mikaela.nylander(at)gmail.com Mikael Svarvar (kommentarer)
    delegationsordförande
    040 716 7179
    svarvar.music(at)icloud.com Martina Landén-Westerholm (intervjuförfrågningar)
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 21.8.2020 Ajankohtainen

    Milstolparna i Kulturfondens filmstöd

    Syftet med bidragen till film- och medieproduktion är både att stödja finlandssvenska filmskapare och att öka antalet produktioner som utspelar sig på svenska i Finland. Sedan millennieskiftet har över 20 miljoner euro beviljats, cirka 1 miljon euro per år. Förutom bidrag till produktioner har också totalt 25 arbetsstipendier beviljats till producenter, regissörer och manusförfattare. Här är milstolparna för hur bidragsformen har vuxit fram vid Svenska kulturfonden. 1976 I en intern utredning konstateras att »den finlandssvenska filmen i dag är en utopi« men att ett stöd till branschen ändå skulle vara »att ta sig vatten över huvudet«. Trots detta håller intresset för det föränderliga mediefältet i sig inom Kulturfonden under hela 1980- och 1990-talen. 1997 Inom ramen för fondens så kallade Framtidsprojekt beviljas de två första bidragen till film och media: distributionsstöd för den finlandssvenska långfilmen Underbara kvinnor vid vatten och ett bidrag till marknadsföringen av den nya ungdomsradiokanalen Radio Extrem. 1999 En filmpolitisk arbetsgrupp tillsätts. Gruppens rekommendationer utmynnar i att Kulturfonden åren 2001–2006 är en av finansiärerna för Pro Film. Man fortsätter att bevilja bidrag för manusarbete, utveckling och produktion av finlandssvenska långfilmer och tv-produktioner. 2014 I samarbete med Svenska Yle och Finlands filmstiftelse arrangeras den första tävlingen för ny finlandssvensk kortfilm. (Tävlingen har sedan dess ordnats tre gånger.) 2017 Bidrag till olika webbformat och radioprogram breddas till att också omfatta andra format som podcast och webb-tv. 2020 Bidrag till produktioner börjar beviljas i samarbete med Konstsamfundet. Ansök om bidrag för film- och medieproduktion i september Sedan februari 2020 beviljar vi bidrag tillsammans med Konstsamfundet. Här kan du läsa om hur du ansöker om bidrag för film- och medieproduktion. Texten publicerades i Kulturfondens årsbok 2019 . Du kan bläddra i årsboken här. Text Anna Wilhelmson

    Lue lisää »

  • 19.8.2020 Ajankohtainen

    Studiefonden delar ut en miljon euro

    Svenska studiefonden delar i år ut en miljon euro i stipendier till studerande. Trots coronakrisen går över hälften av bidragen till studier och praktik utomlands. – Coronakrisen har tvingat hundratals studerande att inhibera sina planer på studier eller praktik utomlands. Vi vill hjälpa de studerande som trots de ändrade planerna har stora omkostnader för en utlandsvistelse de kanske går helt miste om, säger Katja Zevallos, ombudsman på Svenska studiefonden. Sammanlagt delar Studiefonden i år ut över 800 000 euro till studerande och nästan 160 000 euro till läroinrättningar. Studiefonden har i år beviljat nästan 800 studerande vid högskolor och universitet ett stipendium för utbytesstudier, utlandspraktik och studier i Finland. Totalt fick Studiefonden i år 1051 ansökningar. Det är fler ansökningar än år 2018 och 2019. Ungefär hälften av bidragen beviljades för utbytesstudier eller utlandspraktik och hälften för studierelaterade kostnader i Finland. I år fick många studerande ändra sina planer på grund av den globala coronakrisen. En del av stipendiemottagarna kunde genomföra sin utlandsvistelse enligt planerna, medan andra fick avbryta eller avboka sin utbytesperiod. Alla som beviljats bidrag av Studiefonden för studier eller praktik utomlands har möjlighet att vänta med att lyfta sitt stipendium tills situationen med coronapandemin klarnar. – Några stipendier kommer att bli oanvända, men det är svårt att i det här skedet säga hur många. Stipendierna för studier eller praktik i Finland är mellan 600 och 1 000 euro, medan beloppen för utbytesstudier är mellan 800 och 2 000 euro beroende på utlandsvistelsens ort och längd. Nästan 160 000 euro till läroinrättningar Svenska studiefonden beviljar också svenskspråkiga gymnasier, andra stadiets yrkesutbildning och folkhögskolor bidrag för utdelning som elevstipendier. I år fick 50 skolor totalt 158 000 euro att dela ut som elevstipendium. Studiefonden fördelar bidragen enligt antalet studerande i varje läroinrättning. Om Svenska studiefonden Svenska studiefonden har årligen ansökningstid i februari och beslut om stipendierna tas i maj. De sökande får genast besked om besluten. Läs mera om Studiefondens beviljningskriterier på www.studiefonden.fi. Svenska studiefonden är ett samarbete mellan: Svenska kulturfondenStiftelsen Brita Maria Renlunds minne srFöreningen Konstsamfundet rfSvenska folkskolans vänner rfLisi Wahls stiftelse för studieunderstöd sr *** Pressmeddelande, Svenska studiefonden
    Helsingfors den 19 augusti 2020 Noggrannare information och kommentarer Katja Zevallos
    ombudsman
    Svenska studiefonden
    kontakt(at)studiefonden.fi

    Lue lisää »

  • 12.8.2020 Ajankohtainen

    Kulturfondens fester blir filmer

    Varje vår brukar Kulturfonden bjuda in till vårfest för att fira vår utdelning, våra pristagare och utbildning och kultur på svenska i Finland. På grund av coronakrisen blir årets vårfester filmer.   I år planerade vi att fira Kulturfondens vårfester i Vasa, Åbo och Helsingfors först på hösten. På grund av coronaviruset kunde vi inte fira vårfesterna i mitten av maj och vi beslöt att skjuta upp festerna till september-oktober då vi hoppades att coronakrisen skulle vara över. Eftersom läget fortfarande känns osäkert och vi vill att alla ska känna sig trygga på våra evenemang, har vi nu bestämt att fira vårfester nästa gång våren 2021.   Vårfestprogrammet blir filmer Programmet som vi planerat för festerna 2020 har arbetsnamnet Var är du hemma? – Sju röster om Svenskfinland. Vi ville presentera sju svenskspråkiga personer med sina rötter i Finland, alla framgångsrika – och alla aktiva utomlands. Vi ville ta reda på vad de tänker de om det svenska i Finland? Är de stolta? Tacksamma? Oroliga? Hoppfulla? En skådespelare, en filmchef, en professor i småbarnspedagogik, en cancerforskare, en ambassadör, en tidigare journalist och FN-arbetare och en författare och kritiker skulle dela med sig av sina perspektiv på hemhörighet, nätverk och anknytning – professionellt och socialt. Vi producerar nu videoklipp där det planerade programmet framförs i lite annan tappning. Följ oss på våra kanaler på sociala medier –vi publicerar videoklippen i oktober. Läs mer om årets pristagare Trots att vårfesterna flyttades uppmärksammade vi Kulturfondens pristagare i maj. Här kan du läsa reportage med pristagarna. Jakob Höglund fick Kulturfondens stora pris 30 000 euro. Estrids bokklubb fick Kulturfondens pris på 15 000 euro. Mats Liljeroos fick Kulturfondens pris på 15 000 euro. Holger Wikström fick Nylands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro. Dag Andersson fick Åbolands svenska kulturfonds pris på 15 000 euro. Österbottens svenska kulturfonds pris på 15 000 euro gick till Annika Åman och Alexandra Mangs på Unga scenkompaniet.

    Lue lisää »

  • 12.8.2020 Ajankohtainen

    Dags att ansöka om Huset mitt i byn-bidrag

    I augusti kan kultur- och ungdomsföreningar som äger ett föreningshus igen ansöka om Huset mitt i byn-bidrag. Den tillfälliga bidragsformen är för föreningar som drabbats ekonomiskt av coronakrisen. Bidraget ska användas till att utveckla föreningsverksamheten på ett hållbart sätt. – Vi lanserade Huset mitt i byn-bidraget på våren då föreningarna inte kunde bedriva sin ordinarie verksamhet och det stod klart att coronakrisen drabbar också föreningarnas ekonomi. Huset mitt i byn-bidraget erbjuder föreningarna en möjlighet att under rådande omständigheter fokusera på att utveckla sin verksamhet, säger Matts Blomqvist, ombudsman på Svenska kulturfonden. Ansökningstiden pågår mellan den 17 augusti och den 31 augusti 2020. Bidraget är högst 3 000 euro och en förening kan beviljas bidrag en gång. Huset mitt i byn är ett utvecklingsbidrag. I ansökan bedöms en långsiktig utvecklingsplan för hållbar fastighetsskötsel, ekonomi och medlemsstruktur. Över 70 föreningar fick Huset mitt i byn-bidrag i juni Under den första ansökningstiden i maj fick Kulturfonden 80 ansökningar. I juni beviljade Kulturfonden över 140 000 euro i Huset mitt i byn-bidrag till 71 föreningar. Kulturfonden delar ut totalt 300 000 euro till föreningar vars verksamhet har drabbats av coronakrisen. Bidraget har hjälpt föreningarna som beviljades bidrag att balansera sin ekonomi och gett dem möjlighet att planera sin verksamhet på längre sikt.   – Föreningar har bland annat gjort renoveringsplaner, uppdaterat strategier och utvecklat konkreta idéer för att nå nya målgrupper. Vi hoppas och tror att det här planeringsarbetet gynnar föreningarnas verksamhet på lång sikt, också långt efter coronakrisen, säger Blomqvist. Här kan du se vilka föreningar som redan beviljats Huset mitt i byn-bidrag i juni. Huset mitt i byn-bidraget En tillfällig bidragsform för kultur- och ungdomsföreningar som äger ett föreningshusBidrag beviljas enligt en långsiktig utvecklingsplanAktuell ansökningstid: 17-31.8.2020Under ansökningstiden i maj ansökte 80 föreningar om bidragHittills har över 140 000 euro delats till 71 föreningarEn förening kan beviljas bidrag en gångBidraget är högst 3 000 euro Läs vårt tidigare pressmeddelande om Huset mitt i byn-bidraget: https://www.kulturfonden.fi/2020/05/18/huset-mitt-i-byn-nytt-bidrag/ *** Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 12 augusti 2020
    Pressmeddelande Noggrannare information: Matts Blomqvist
    ombudsman för Nyland
    matts.blomqvist(at)kulturfonden.fi
    050 592 3795 Annika Rönnblad
    kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    040 537 1494

    Lue lisää »

  • 3.7.2020 Ajankohtainen

    Så här tycker Svenskfinland – Barometern 2019?2020 är klar

    Finlandssvenskarna känner stark samhörighet med Norden och Europa, men i hemlandet känner många sig som andra rangens medborgare.  Språkklimatet är utmanande och var tredje finlandssvensk har upplevt trakasserier – framförallt i massmedia och i rikspolitiken. Nu är resultaten klara från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern 2019-2020. Svenska kulturfonden har finansierat Barometern med 200 000 euro till Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi. Rapporten publiceras den 3 juli på www.barometern.fi, men redaktionerna får redan nu tillgång till den via länken nedan. – Barometerns resultat är för alla som är nyfikna på vad finlandssvenskarna tycker i olika frågor. Vi presenterar inte avancerade vetenskapliga analyser, utan berättar om finlandssvenskarnas åsikter och värderingar på ett populärvetenskapligt sätt, säger forskare Marina Lindell som har lett arbetet med Barometern och också är redaktör för rapporten. Samhälle och politik är toppteman i rapporten. Ofta ligger fokus på jämförelser mellan regioner och olika grupper i samhället – till exempel utgående från kön, ålder eller utbildning. Språklig identitet och flexibilitet är två av de frågor där regionen spelar roll. – I Nyland och Åboland är tvåspråkigheten och den språkliga flexibiliteten störst. Här byter fler till finska om någon i sällskapet är finskspråkig och här pratar fler finska med myndigheterna. Här tar man inte svensk service för given och här upplever allt fler att de blir sämre bemötta om de envisas med att tala svenska. Samtidigt tror många på svenskans framtid här och vet att svenska måste höras och synas i samhället, säger Marina Lindell. Också i klimatfrågor finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och regioner. Till exempel pälsdjursnäringen och avskjutningen av varg får större stöd i Österbotten och bland män, äldre personer och lägre utbildade. – Bland unga syns klimatskam och klimatångest mest. Finlandssvenskarna är överlag intresserade av miljöfrågor och beredda att göra mycket mera för miljön nu än för tio år sedan, säger Marina Lindell. Politiken är komplicerad, tycker många, men samtidigt litar ändå majoriteten på sin förmåga att delta i politiken. Finlandssvenskarnas stöd för demokratin är högre än den finskspråkiga befolkningens. Till politiskt beslutsfattande och politiker är finlandssvenskarna däremot skeptiska. Två tredjedelar anser att landet behöver starka ledare för att återställa ordning och disciplin. En dryg tredjedel av finlandssvenskarna anser att experter borde styra landet. – I vissa moralfrågor – bland annat frågan om mera disciplin i samhället – är högre ålder och lägre utbildning förknippade med mer konservativa värderingar. De mest konservativa åsikterna finns i norra Österbotten, medan de mest liberala finns i Åboland och mellersta Nyland, säger Marina Lindell. Överlag känner finlandssvenskarna ändå stark samhörighet sinsemellan, med Norden och med Europa. Med Norden känner 77 procent samhörighet och med Europa 56 procent. Båda siffrorna har stigit med omkring 15 procentenheter under de senaste tio åren. Samhörigheten med Finland har däremot minskat något. Om och hur ländernas olika strategier att bekämpa covid-19 påverkar den nordiska sammanhållningen återstår att se. – Barometern visar att finlandssvenskarna är mycket nöjda med regeringen och ansvariga aktörers agerande under coronaepidemin i Finland. Vi ser liknande reaktioner också i andra länder. I tider av kris tenderar medborgarna att sluta upp bakom sina ledare. Frågan är hur stödet utvecklas efter att krisen är över, säger Marina Lindell. Om rapporten Rapporten fokuserar på följande teman i Svenskfinland: språktillhörighet och språkvanor, samhörighet och identitet, socialt och politiskt förtroende, demokratisyn och politiskt deltagande, språkklimatet, miljö och klimatförändringen, politiska attityder, åländsk politik och finlandssvenskarnas reaktioner på regeringens arbete kring coronaepidemin Förutom Marina Lindell deltar också forskarna Kimmo Grönlund, Kjell Herberts, Thomas Karv, Rasmus Lindqvist, Lauri Rapeli, Siv Sandberg, Jonas Schauman, Rasmus Sirén, Kim Strandberg, Claus Stolpe, Peter Söderlund och Albert Weckman. Rapporten ges ut av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och Svenska kulturfonden inom ramen för projektet Barometern. Opinionsundersökningen Barometern har sedan 2001 analyserat finlandssvenskarnas värderingar, identitet, språkliga omgivning och politiska beteende. Samforsk har gjort samtliga undersökningar med finansiering från Kulturfonden. Här kan du läsa mer om projektet Barometern: https://www.kulturfonden.fi/2019/02/14/%ef%bb%bfopinionsundersokningen-barometern-tar-ny-fart/ *** Svenska kulturfonden
    Pressmeddelande den 3 juli 2020 Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Marina Lindell
    forskare
    046 921 6586
    Marina.lindell(at)abo.fi

    Lue lisää »

  • 25.6.2020 Ajankohtainen

    Elva konstnärer fick lärlingsstipendium

    Nyutexaminerade konstnärer och hantverkare kan ansöka om lärlingsstipendium av Kulturfonden. Våren 2020 beviljades elva personer ett lärlingsstipendium. Kulturfonden erbjuder konstnärer och hantverkare som nyligen avslutat sin egentliga utbildning att förkovra sig i sin konstgren under ledning av en etablerad konstnär/hantverkare. Våren 2020 ansökte 22 personer om lärlingsstipendium. Elva personer beviljades lärlingsstipendium. Av dem beviljades fem stipendium för ett år, det vill säga 15 000 euro. Totalt beviljades 126 250 euro i lärlingsstipendium under våren 2020. Lärlingsstipendiaterna är: Finn Appel, bildkonstnär 15 000 €
    Emilia Lipiäinen, guldsmed 15 000 €
    Michel Ruths, bildkonstnär 15 000 €
    Kira Björklund, internationellt arbete, bildkonst 15 000 €
    Maria Westerlund, integration och bildkonst 12 500 €
    Roxanne Mikkonen, bildkonst, 11 250 €
    Elina Sjöwall, scenografi, regi 11 250 €
    Maria Sundell, keramiker 8 750 €
    Daniela Lillhannus, förlagsverksamhet 5 000 €
    Clara Lumio, kuratorskap inom bildkonst 2 500 €
    Gatska Daria, bildkonst/foto 15 000 € Nästa ansökningstid för lärlingsstipendium är 12.9-12.10.2020. Läs mer om Kulturfondens lärlingsstipendier. Här kan du läsa om hur Nayab Ikram upplevde sin tid som lärling. Om Kulturfondens lärlingsstipendier Kulturfondens lärlingsstipendium är för dig som är konstnär eller hantverkare och nyligen avslutat din egentliga utbildningOckså du som har studerat ämnen inom museisektorn och vill ha internationell erfarenhet kan ansöka om lärlingsstipendiumLärlingsstipendiet är 1 250 euro per månad och kan beviljas för högst tolv månaderDu kan ansöka om stipendiet två gånger per år: 12.3 – 12.4 och 12.9 – 12.10För att du ska kunna beviljas ett lärlingsstipendium ska du ha ett avtal med en handledare

    Lue lisää »

  • 22.6.2020 Ajankohtainen

    Tydligt och tillgängligt om Kulturfonden

    Vi på Kulturfonden vill kommunicera tydligt och lättläst. Under hösten kommer vi på Kulturfonden att jobba på att bli mer tillgängliga och att skriva lättläst. Det här är en lättläst presentation av Kulturfonden. Svenska kulturfonden Svenska kulturfonden arbetar för det svenska språket i Finland.  Svenska kulturfonden kallas också för Kulturfonden.  Vad gör vi på Kulturfonden? Vi delar ut ungefär 40 miljoner euro varje år. Pengarna kommer från människor som har testamenterat dem till Kulturfonden. Alltså bett oss att dela ut dem till viktiga ändamål efter att de dött.  Vi gör också annat, som att vi ordnar seminarier och ger ut rapporter. Vem kan få pengar av Kulturfonden? Du kan ansöka om pengar av Kulturfonden om du gör något inom utbildning eller kultur på svenska i Finland.  Både personer och organisationer kan få pengar. Du måste inte vara finlandssvensk för att få pengar av Kulturfonden. Du kan ha ett annat modersmål än svenska. Hur kan jag ansöka om pengar från Kulturfonden? Du kan ansöka om pengar från Kulturfonden genom att skriva en ansökan på internet.  I ansökan ska du skriva vad du vill göra inom utbildning eller kultur på svenska i Finland. Du ska också skriva hur mycket pengar du ansöker om.  Vi tar emot ansökningar i november varje år. Du kommer till sidan där du kan skriva din ansökan när du klickar på den här länken. Texten på sidan är inte lättläst. Om du behöver hjälp kan du kontakta oss genom att skicka e-post till kansliet(at)kulturfonden.fi. 
    Vad händer när jag skickat in min ansökan? Personer som är experter inom utbildning och kultur läser ansökningarna. Experterna säger vilka ansökningar som både är tydligt skrivna och handlar om verksamhet som vi kan ge pengar till. Sedan bestämmer Kulturfondens styrelse vem som ska få pengar. Ungefär hälften av dem som har skickat in en ansökan till oss får pengar.   I mars får du veta om du har fått pengar eller inte.  När du får pengar från Kulturfonden ska du använda dem inom ett år. Sedan ska du skriva till oss och berätta hur det du gjorde lyckades. 

    Lue lisää »

  • 18.6.2020 Ajankohtainen

    Nyheter för unga med fondernas hjälp

    Pålitliga nyheter för barn och unga behövs mer någonsin. Fem finlandssvenska fonder satsar sammanlagt 200 000 euro på KSF Medias svenskspråkiga nyhetstidning för unga läsare. Den första papperstidningen utkommer efter skolstarten. – Läsning, verksamhet för barn och unga och att stärka språk är tre områden som vi ofta har fokus på. Vi är övertygade om att den här finansieringen träffar rätt, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung. Kulturfonden står tillsammans med Brita Maria Renlunds Minne sr, Konstsamfundet, Stiftelsen Tre smeder och Svenska folkskolans vänner för finansieringen. Alla fonder satsar 40 000 euro vardera på KSF Medias nya tidning för unga läsare. Susanna Landor är Hufvudstadsbladets chefredaktör och leder också KSF Medias satsning. – Vårt viktigaste mål är att erbjuda pålitliga nyheter som är roliga att läsa. Sedan är det ett plus om vi dessutom lyckas stärka de ungas känsla för sitt språk, inbjuda till läsning och inlärning och skapa ett bra inslag i familjernas vardag på svenska, säger Susanna Landor. Inte för svårt, absolut inte för lätt Målgruppen, 7-13-åringar i svensk- och tvåspråkiga familjer, är utmanande, medger Susanna Landor. – Nyheterna ska vara lätta att ta till sig, men samtidigt måste vi komma ihåg att barn och unga är vana att handskas med information. För att bättre förstå de ungas behov, har vi intervjuat både barn och unga och deras föräldrar. Den här referensgruppen var jätteviktig då vi planerade tidningens upplägg och innehåll, säger Landor. Tidningen ska innehålla både skräddarsydda nyheter, reportage, pyssel och frågespalter, men också Hbl-nyheter som anpassas för unga läsare. Innehållet görs i första hand av vuxna medarbetare, men också barn och unga ska delta i produktionen på olika sätt. – Många unga har redan meddelat att de vill samarbeta med oss, säger Landor. Papper är på riktigt Trots att allt mer information publiceras endast digitalt, ger KSF Media ut de ungas nyhetstidning på papper. – Både vår testgrupp och tidigare projekt har visat att en papperstidning fortfarande är grejen för många barn och unga. De är vana att själva publicera digitalt, men upplever att det som är tryckt på papper är ”på riktigt”. Föräldrarna tycker dessutom att barnen redan har för mycket skärmtid och att de själva har dålig insyns i vad barnen ser via sina digitala kanaler, säger Susanna Landor. Under hösten bjuder KSF Media svenskspråkiga hem i hela Svenskfinland på några gratisnummer av tidningen. I framtiden blir sedan tidningen tillgänglig endast för prenumeranter. Maria Saaristo är projektchef för tidningen och Lena Bergholm sköter layout. *** Svenska kulturfonden
    Pressmeddelande
    Helsingfors den 18 juni 2020 – får fritt publiceras Noggrannare information: Susanna Landor
    chefredaktör och ansvarig utgivare
    Hufvudstadsbladet
    susanna.landor(at)hbl.fi
    040 562 9568 Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    Svenska kulturfonden
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817

    Lue lisää »

  • 17.6.2020 Ajankohtainen

    Vårdrobotar lär sig svenska med bidrag av Kulturfonden

    Tjänste- och vårdrobotar ska kunna kommunicera på begriplig svenska. Det är drivkraften bakom Åbo Akademis och Arcadas gemensamma projekt kring artificiell intelligens och robotik inom social- och hälsovård. Kulturfonden bidrar med totalt 200 000 euro till projektet. Coronapandemin har aktualiserat frågan om att använda robotar inom vården. En robot är hygienisk och smittfri. Nu startar ett projekt som ska ta reda på hur vårdklienter och studerande upplever möten med robotar.   För att AI-lösningar och robotik ska vara till nytta för svenskspråkiga användare behövs ett utvecklingsprojekt i robotik på svenska i Finland. Projektet känns viktigt för oss som har fokus på utbildning och forskning som gynnar det svenska i Finland. Vård, omsorg och utbildning på det egna modersmålet är ett fundament för identiteten och för ett gott liv, säger Berndt-Johan Lindström, ledande utbildningsombudsman på Svenska kulturfonden. Genom projektet skapas applikationer för utvalda robotplattformar. Arcada och Experience Lab vid Åbo Akademi i Vasa samarbetar kring designarbetet och testningen av innehållet i applikationerna inom vården. – Om vi ska arbeta tillsammans med robotar i vården måste vi kunna lita på dem. För att robotarna ska stödja vården på ett etiskt och meningsfullt sätt ska de fungera på en begriplig svenska, säger Susanne Hägglund, forskningsarkitekt på Experience Lab vid Åbo Akademi i Vasa. På Arcada involveras studerande i vård, IT och tjänstedesign. Forskningssamarbetet ger en djupare förståelse för hur socialrobotiken kan användas i vård, omsorg och andra miljöer på svenska. Vi använder sociala robotar i undervisningen. Det ger studerande ökad förståelse för teknologisk förändring i arbetslivet. Vi kombinerar undervisningen inom olika branscher så att studerande tidigt lär sig att arbeta med roboten som kollega, säger Henrika Franck, prorektor för forskning och innovation på Arcada. Bidraget på 200 000 euro fördelas jämnt mellan Åbo Akademi och Arcada. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 17 juni 2020 Noggrannare information: Berndt-Johan Lindström
    Ledande ombudsman, utbildning
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi
    040 838 1358 Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    040 537 1494

    Lue lisää »

  • 16.6.2020 Ajankohtainen

    Ny upplaga av Tänk språk! – läs strategin på Sydkustens webbplats

    Från och med 2020 är det Sydkustens landskapsförbund som sköter administrationen och distributionen av Tänk språk! Språkstrategi för småbarnspedagogiken med bidrag av Kulturfonden. Strategin är för dig som jobbar inom småbarnspedagogik. I strategin hittar du information om hur du som pedagog kan skapa en gynnsam miljö för barnens språkutveckling Tänk språk! har under våren 2020 utkommit i en elfte upplaga. Läs mer om strategin här. Du kan läsa språkstrategin kostnadsfritt på Sydkustens webbplats. Sydkusten administrerar språkstrategin med bidrag av Kulturfonden.

    Lue lisää »

  • 11.6.2020 Ajankohtainen

    Martin Enroth är vår nya ombudsman i Österbotten

    Vi har valt Martin Enroth till vår nya ombudsman i Österbotten. Martin börjar jobba på Kulturfondens kansli i Vasa i augusti 2020. Martin Enroth är ett organisationsproffs och en aktiv frilansande musiker. Sedan 2007 har han jobbat som verksamhetsledare på DUNK – De Ungas Musikförbund i Svenskfinland. Han är utbildad pedagogie magister vid Åbo Akademi (2007), har en examen i utbildningsledarskap och studerar som bäst till musikpedagog vid Yrkeshögskolan Novia. – I Österbotten finns flera ledande konstutbildningar och ett stort kunnande på alla kulturområden. Som ombudsman i Österbotten blir det viktigt för mig att vara i tät kontakt med fältet och med alla som berörs av Svenska kulturfonden, säger Enroth. Martin Enroth tar över efter Håkan Omars som i våras utsågs till prefekt för Institutionen för kultur inom Yrkeshögskolan Novia. Omars har jobbat på Kulturfonden sedan november 2003. – Vi är mycket nöjda över att få Martin som vår nya medarbetare. Han känner bra till kultur- och utbildningsfältet i hela svenskspråkiga Österbotten. Martin har dessutom koll på verksamheten både på gräsrotsnivå och bland professionella, säger Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden. Noggrannare information: Martin Enroth
    0500 661973
    martin.enroth(at)gmail.com Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 5950817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi Kontakta Martina Landén-Westerholm för pressbilder på Enroth.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description