Ajankohtaista

  • 20.3.2018 Ajankohtainen

    Mitä matkailun kasvu tarkoittaa Suomelle ja matkailualalle?

    Kirjoittanut Juho Pesonen*

    Matkailuala merkittävässä kasvussaEi taida nykyään mennä viikkoakaan, ettei matkailualalta kuuluisi jotain hyviä uutisia. Ympäri Suomen etenkin kansainvälisten matkailijoiden määrät ovat nousussa. Vuonna 2017 kansainvälisten matkailijoiden määrä kasvoi miljoonalla yöpymisellä 6,7 miljoonaan ja matkailijat jättivät Suomeen 2,6 miljardia euroa. Nämä ovat erittäin merkittäviä lukuja kansantalouden kannalta ja matkailu on tällä hetkellä kovassa nosteessa Suomessa. Etenkin 100-vuotisjuhlien ansiosta Suomi sai näkyvyyttä ympäri maailman ja sitä on osattu myös hyödyntää matkailumarkkinoinnissa. Kaiken kaikkiaan matkailulla pyyhkii nyt hyvin, etenkin pääkaupunkiseudulla ja Lapissa, mutta myös muualla Suomessa. Mitä tämä kasvu nyt sitten käytännössä tarkoittaa Suomen ja matkailualan tulevaisuuden kannalta? Tässä kahdeksan päivänpolttavaa aihepiiriä, lisää voi ehdottaa vaikka kommenteissa.

    1) KestävyysJuuri nyt on niin Visit Finlandin, alueorganisaatioiden kuin matkailuyritystenkin aika investoida merkittävästi matkailun kestävään kasvuun. Nopean kasvun aikoina on houkutus investoida kapasiteettiin mahdollisimman pikaisesti vastaamaan kasvanutta kysyntää. Tämä voi kuitenkin pitemmän päälle kostautua, kun kysynnän vähetessä joudutaan käydä myymään kapasiteettia halvalla. Kysynnän väheneminen ei ehkä juuri nyt ole ajankohtaista, mutta taloussuhdanteen vaihtelevat.

    Mikäli maailmantalous kestää, kiinalaisten matkailijoiden määrissä ollaan vasta ihan alussa. Kiinalaiset rikastuvat ja yhä useammilla on mahdollisuuksia matkustaa. Samoin Venäjän markkinat ovat nosteessa öljyn hinnan noustessa. Intiakin on suuri kysymysmerkki, voimme olla todistamassa nyt vasta todellisen massamatkailun alkua. Nyt pitääkin esittää kysymys, haluammeko olla massamatkailukohde vai eksklusiivinen ja eksoottinen matkakohde? Erityisesti kysymys siitä, miten matkailua kehitetään tulevaisuuden kansalliseen matkailuvisioon pääsemiseksi, on tärkeä. Mikä on tämä meidän yhteinen visio ylipäätänsä?

    Vaikka nyt puhutaankin kansainvälisestä matkailusta paljon, ei pitäisi unohtaa kotimaisia matkailijoita. Monin paikoin etenkin Lapista etelään kotimaiset matkailijat muodostavat sen selkärangan, mille monen matkailuyrityksen liiketoiminta perustuu. Erityisesti lähimarkkinoihin olisi kiinnitettävä huomiota matkailumarkkinoinnissa. Laaja palveluntarjonta kotimaisille matkailijoille mahdollistaa myös ulkomaalaisten paremman palvelemisen.

    Vaikka monesti puhutaan sosiaalisesta, taloudellisesta ja ekologisesta kestävyydestä ja niiden tasapainosta, tulisi erityistä huomiota kiinnittää hiilijalanjälkeen ja ilmastonmuutokseen. Pystyisimmekö kehittämään Suomesta matkailun kannalta hiilineutraalin maan ja näyttää mallia muulle maailmalle, että se on mahdollista?

    Meillä on Suomessa todella vähän suuria matkailuyrityksiä, mutta pieniä- ja keskisuuria senkin edestä. Meidän pitää huolehtia siitä, että kansainväliset suuryritykset eivät imaise Suomen matkailueroja omiin taskuihin, vaan että paikalliset yritykset ja yhteisöt hyötyvät matkailun kasvusta. Suomen matkailua pitää brändätä persoonalliseksi, paikalliseksi ja aidoksi.

    Lähimatkailua maaseudulla
    2) Ulkomaiset investoinnitKun matkailuala kasvaa, se houkuttaa myös ulkomaalaisia investointeja. Investoinnit taas vetävät perässään lisää matkailijoita, jotka taas houkuttelevat lisää investointeja. Ilman tietoa kasvusta ei matkailualalle kannata investoida. Nyt kun kasvua Suomessa on, niin todennäköisesti lisää ulkomaalaista rahaa alkaa virrata matkailuun. Ulkomaalainen raha itsessään ei ole paha asia vaan parhaassa tapauksessa mahdollistavat alan määrätietoisen kehittämisen. Kuitenkin esimerkiksi Pietarissa kiinalaiset sijoittajat ovat ostaneet paljon matkailualan yrityksiä ja kauppoja, ja joitain kiinalaisia matkailijaryhmiä kierrätetään vain kiinalaisten omistamissa yrityksissä. Tällöin paikalliset eivät pääse matkailutuloista hyötymään.

    Ulkomaalaisten investointien tulisi sopia Suomen maabrändin edistämiseen sekä mahdollistaa jatkossa suomalaisten työllistyminen. Lisäksi pitäisi pystyä myös vaikuttamaan asiakaskokemuksen laatuun, vaikka käytännön työkalut tähän ovat varsin vähäiset. Koska minkä takia matkailua on olemassa, jos ei matkailijan ja paikallisten hyväksi?

    3) Yhä kiinnostavampi ala ja johtaminen matkailuyrityksissäPositiivinen uutisointi matkailualasta nostaa todennäköisesti myös alan kiinnostavuutta opiskelu- ja työskentelymahdollisuutena. Olisikin tärkeää, että ala myös vastaisi tähän kiinnostukseen. Matkailu on elämystaloutta parhaimmillaan ja sen pitäisi olla elämys myös työntekijöille. Mikäli matkailu leimautuu osa-aikaiseksi matalapalkka-alaksi, mahdollisuudet houkutella laadukasta työvoimaa pienenevät. Laadukkaat työntekijät ovat kuitenkin elinehto asiakaskokemuksen laadulle. Monet matkailuelämykset syntyvät vuorovaikutustilanteissa matkailijan ja työntekijän välillä ja työntekijöiden sitoutuneisuus, innostuneisuus ja ylpeys omasta työstään osaamisen lisäksi ratkaisevat sen, minkälaisia elämyksiä pystymme matkailijoille tuottamaan.
    Mikäli ala pystyy tarjoamaan paremmat mahdollisuudet elämyksille, uskoisin, että myös suomalaiset olisivat valmiita hyödyntämään matkailupalveluita kasvavassa määrin. Tämä taas voisi helpottaa esimerkiksi ympärivuotisuuden aiheuttamiin ongelmiin etenkin lähimarkkinoiden kautta. Uusi asiakaskokemukseen ja työntekijäkokemukseen keskittyvä johtamistyyli vaatii paljon muutoksia matkailualan johtajilta ja etenkin moderniin johtamiskoulutukseen pitäisi Suomen matkailun kehittämisessä panostaa enemmän. Suurin osa esimerkiksi digitalisaation haasteista on ensi sijassa johtamiskysymyksiä.
    4) Yhä useampi suomalainen matkakohde nousee kartalleKun Lappi ja pääkaupunkiseutu alkavat olla täynnä, alkavat matkailijat ja matkanjärjestäjät tarkastella muita vaihtoehtoja. Suomi kiinnostaa matkailijoita nyt isompana kattobrändinä ja pystymme tarjoamaan itse asiassa 16 täysin erilaista matkailuelämystä yhdessä maassa. Meillä on neljä erilaista matkailualuetta ja jokaisella alueella on vähintään neljä erilaista vuodenaikaa. Tämä tarjoaa laajat mahdollisuudet luoda asiakasuskollisuutta Suomea kohtaan ja tarjota matkailijoille aina vain uusia Suomi-elämyksiä. Meillä on myös tämän kautta paljon mahdollisuuksia kehittää ympärivuotisuutta. Lappi ja etenkin pääkaupunkiseutu tulisi nähdä liikenteen lähteinä muille alueille ja esimerkiksi Visit finlandin StopOver Finland ja MyStay ovat tärkeitä työkaluja matkailijavirtojen jakamiseen ympäri Suomea. Voi hyvinkin olla, että Järvi-Suomi on seuraava Lappi; koskaan ennen ei ole ollut parempia mahdollisuuksia kuin nyt.

    5) AsiakastyytyväisyysKoskaan ennen ei asiakastyytyväisyys ole ollut niin tärkeässä roolissa matkailussa kuin mitä se on nyt. Sosiaalisen median aikakaudella matkailijat ovat tärkeä markkinointielementti. Monella matkailijalla on paljon vaikutusmahdollisuuksia muihin matkailijoihin arvostelujen ja sosiaalisen median päivitysten kautta. Tämä vaatii kuitenkin yleensä kriittisen massan ja selvän asiakasarvolupauksen. Kun tämä asiakasarvolupaus ja sen ilmentymät alkavat toistua sosiaalisessa mediassa riittävän usein, riittää se herättämään ihmisten kiinnostuksen matkakohdetta kohtaan. Näin on käynyt esimerkiksi Lapin safari-palveluiden ja revontulien kanssa.

    Tyytyväisemmät asiakkaat suosittelevat matkakohdetta muille, kirjoittavat positiivisia arvosteluita ja ovat todennäköisempiä palaamaan kuin tyytymättömän asiakkaat. Matkailuelinkeinon pitäisikin nyt olla herkkänä asiakaskokemuksen kehittämisen suhteen. Tarvitsemme kansalliset, alueelliset ja yrityskohtaiset ja mieluiten reaaliaikaiset mittarit asiakastyytyväisyyden johtamiseksi Suomen matkailukentässä.

    6) YhteistyöKaikessa modernissa matkailuliiketoiminnassa ja kehittämisessä korostuu eri toimijoiden välinen yhteistyö. Arvo luodaan verkostoissa, ei siiloissa. Jakaminen on välittämistä, sharing is caring. Työskentelemme kaikki tehdäksemme Suomesta paremman paikan asua ja yrittää. Matkailijat eivät välitä kunta- tai maakuntarajoista tai yrittäjien erimielisyyksien historiasta. Matkailijat haluavat tehdä, kokea ja nähdä riippumatta siitä, minkälaiset organisaatiorajat heidän palveluidensa taustalla on. 
    Yhteistyö mahdollistaa käytännössä asiakaskokemuksen parantamisen. Jos omat mökit on täynnä tai omat kajakit käytössä, ohjataan matkailijat sinne, mistä hän saa palvelua, vaikka sitten tulot menisivätkin naapurin taskuun. Vastineeksi taas naapuri saattaa tulevaisuudessa ohjata omat asiakkaansa vastavuoroisesti takaisin. Asiakaskokemuksen kehittäminen vaatii monipuolista yhteistyötä erilaisten ja eri asemissa olevien toimijoiden välillä. Tässä yhteistyössä ytimenä ei ole se, mitä minä saan tai mitä naapuri saa, vaan mitä asiakas saa. Tällä tavalla, pitkällä aikavälillä, aivan kaikki hyötyvät.
    7) DigitalisaatioDigitalisaatiosta matkailussa on jo niin itsestäänselvyys, että mietin, kannattaako sitä tuoda esille ollenkaan. Digitaalisuus on rakennettu jo niin syvälle matkailutuotteeseen ja matkailukokemukseen. Aihepiiri kuitenkin muuttuu valtavaa kyytiä. Juuri kun on päässyt siihen pisteeseen, että jutut on suurin piirtein hanskassa, seuraava iso juttu tulee. Tällä hetkellä se tuntuu olevan alustatalous ja etenkin sen mahdollistama dataliiketoiminta, mukaan lukien tekoälysovellukset ja avoimen datan luomat mahdollisuudet. Digitalisaatiohan tarkoittaa käytännössä sitä, että digitaalista teknologiaa hyödyntämällä on mahdollista joko 1) parantaa asiakaskokemusta 2) tehdä nykyisestä toiminnasta tehokkaampaa tai 3) kehitellä täysin uusia liiketoimintamalleja ja -mahdollisuuksia. Alustatalous liittyy vahvasti näistä kolmanteen.
    Digitalisaatio vaatii tietynlaisen asenteen. Pitää hyväksyä, että muutos on jatkuvaa eikä sitä voi tai pidä vastustaa. Siihen pitää kuitenkin suhtautua kriittisesti ja ymmärtää omaa liiketoimintaa ja miten teknologiaa voi siinä hyödyntää. Ilman liiketaloudellista ymmärrystä digitalisaatiosta ei saa sen potentiaalia irti. Esimerkiksi Airbnb tarjoaa suomalaisen maaseutumatkailun kehittämiseen mahtavan alustan, mutta sen hyödyntäminen on maaseutualueilla vielä vähäistä. 
    Digitalisaatiossa ei niinkään ole kyse teknologiasta, vaan ihmisistä, jotka sitä käyttävät ja hyödyntävät. Millainen on teknolgian rooli yrityskulttuurissa? Kannustetaanko ja mahdollistetaanko työntekijöille oman toimenkuvan kehittäminen teknologian avulla? Kuten aiemmin totesin, digitalisaatio on enemmän johtamiskysymys kuin osaamiskysymys. Kuka tahansa voi opetella jopa varsin itsenäisesti hyödyntämään erilaisia teknologian tarjoamia mahdollisuuksia, kunhan vain asennetta löytyy vähintään sen verran, kuin minun 90-vuotiaalta mummoltani hänen opetellessaan tietokoneen ja internetin käyttöä. 

    TMM:n opiskelijat yhteistyössä yrittäjien kanssa
    8) KoulutusTulevaisuuden kannalta on tietysti ratkaisevaa, minkälaisia ihmisiä me koulutamme työskentelemään matkailualalla. Opiskelijoiden parissa huomaa sen, kuinka innostava matkailuala parhaimmillaan on. Koulutuskentällä ammattikouluissa, ammattikorkeakouluissa ja yliopistoissa on iso vastuu siinä, että koulutamme opiskelijoita tulevaisuuden maailmaa varten. Muutos on niin nopeaa, että yhä vähemmän kannattaa kiinnittää huomiota käytännön taitoihin ja osaamiseen ja yhä enemmän asenteisiin ja pehmeisiin taitoihin kuten tunneälyyn, tiimityöhön, joustavuuteen, isojen kokonaisuuksien hallintaan ja ongelmanratkaisuun. Elinikäinen oppiminen konkretisoituu nyt paremmin kuin koskaan. Tarvitsemme yhteistyötä elinkeinon ja koulutuksen välillä nykytilanteen ymmärtämiseksi ja näkemystä matkailualan tulevaisuudesta. 
    Meidän panostus Suomen matkailukentän kehittämiseksi on Joensuussa järjestettävä Tourism Marketing and Management -maisteriohjelma (www.uef.fi/tmm), jossa näitä asioita käsitellään ja koulutetaan tulevaisuuden johtajia ja asiantuntijoita matkailualalle. Meidän opiskelijoiden edistymistä voi seurata maisteriohjelman blogissa www.tourismmarketingandmanagement.com. 
    * Kirjoittaja on digitaalisen matkailuliiketoiminnan tutkimuspäällikkö Itä-Suomen yliopiston kauppatieteiden laitoksella (www.uef.fi/mot) ja kansainvälisen Tourism Marketing and Management -maisteriohjelman (www.uef.fi/tmm) ohjaaja. Lisää Juhon ajatuksia voi lukea osoitteesta www.juhopesonen.com.

    Lue lisää »

  • 16.3.2018 Ajankohtainen

    Minorities and Migration – Cooperation for Integration

    Nu har vi publicerat programmet för Kulturfondens årliga seminarium om språkliga minoritetsfrågor. Välkommen att anmäla dig till vårt seminarium i Bryssel torsdagen den 31 maj 2018. Seminariets tema – Minorities and Migration – berör oss alla, men är särskilt lämpligt för dig som till exempel är beslutsfattare, jobbar inom organisationsfältet eller är intresserad av integrationsfrågor. Att delta i seminariet är gratis och vi bjuder också på en seminarielunch. Deltagarna står själva för resor och eventuella övernattningskostnader. Seminariespråket är engelska. Här kan du bekanta dig med seminarieprogrammet.   Minorities and Migration – Cooperation for Integration 31 May 2018  at 10 am – 4 pm
    Renaissance Brussels Hotel
    Rue du Parnasse 19, Brussels, Belgium The large migration flows in Europe have changed our reality. Integration is a two-way process, where everybody involved has to adapt to the habits and values of others. There are a lot of challenges but also wonderful opportunities. We want to highlight the important theme of integration – specifically migrants integrating in a minority language. The citizens of language minorities often have a good appreciation for other minorities. They know that attitudes, understanding and collaboration are key words. It is all about people meeting and sharing their daily life. How can we help to build a more tolerant society? What actions are there to take? There are many voices in integration policies and views as to when an individual has become integrated. What is actually meant by integration? In Finland, integration is measured primarily in terms of labour policy measures, while indicators at EU level, as well as the national and local level, also take up other aspects such as participation, mutual trust, social relations, security, and stability. How could these aspects be promoted? It is said that integration involves two or several processes, but very little focus has been on how people who are already living in the country become integrated. The seminar provides an arena for constructive and inspiring discussion between European policy makers and people working with language minority issues throughout Europe. A number of distinguished speakers will share their research and best practices. The seminar programme will be distributed shortly.   Welcome to Brussels in May!
    Svenska kulturfonden – Swedish Cultural Foundation in Finland Feel free to share the invitation within your networks. Registrations by 24 May on http://registration.kulturfonden.fi.

    Lue lisää »

  • 16.3.2018 Ajankohtainen

    Kulturfonden delar ut 18,7 miljoner

      Svenska kulturfonden delar ut 18,7 miljoner euro på basis av de ansökningar som kom in under den ordinarie ansökningstiden i november 2017. Av drygt 3 700 ansökningar beviljas 1 804; ungefär hälften av de sökande får ett positivt besked.
      Under torsdagen den 15 mars fick alla sökande besked från Kulturfonden – både de som beviljats bidrag och de som fått avslag på sin ansökan. Måndagen den 19 mars 2018 kl. 00.01 publicerar vi informationen på vår öppna webbsida http://beviljade.kulturfonden.fi. Nedan hittar du några sammanställningar och exempel ur vår utdelning:   Vardagskläder, ungdomslitteratur och mycket mer inom konst och kultur Av hela summan på 18,7 miljoner går ungefär 50 procent till konst och kultur. Illustratören Linda Bondestam och kläddesignern Annika Saloranta driver ett av de många projekt som får bidrag inom konstområdet. Annika Saloranta formger en klädkollektion med skjortor och vardagsklänningar för barn och vuxna. För tygernas mönster står Linda Bondestam med sina illustrationer från bilderböcker. Linda och Annika får sammanlagt 8 000 euro för att jobba med klädkollektionen som de sedan ska marknadsföra i Finland och Skandinavien.   72 arbetsstipendier I år beviljar Kulturfonden 4 tvååriga och 68 ettåriga arbetsstipendier för konstnärer inom olika kulturgrenar. De tvååriga arbetsstipendierna är värda 48 000 euro, de ettåriga 24 000 euro. Författaren Kaj Korkea-aho är en av de fyra konstnärer som får ett tvåårigt arbetsstipendium. Kaj ska bland annat skriva på sin fjärde skönlitterära roman, en teaterpjäs och ungdomsromanserien Zoo!, som han gör i samarbete med Ted Forsström. Zoo!-serien handlar om åttondeklassarna Atlas och Elliott, som driver en webcomic vid namn Zoo. Den första boken i serien nominerades till Finlandiapriset för barn- och ungdomslitteratur.   Mattesvårigheter med mera inom utbildning och forskning Cirka 14 procent av utdelningen i novemberomgången går till utbildning och 13 procent till forskning och vetenskap. Åbo Akademi får ett större bidrag på 70 000 euro för att utveckla ett kartläggningsverktyg. Det digitala verktyget ska hjälpa lärare att upptäcka matematiksvårigheter hos svenskspråkiga elever i årskurserna 3-9. Målet är att ge lärarna i de svenskspråkiga skolorna tillgång till samma utvärderingsverktyg som de finskspråkiga skolorna har. Projektet är ett samarbete mellan Åbo Akademi, Niilo Mäki institutet, Helsingfors universitet och Turun yliopisto. Forskningsprojektet Cinema & Identity vid Högskolan Arcada får 30 000 euro. Projektet undersöker den finlandssvenska filmtraditionen och berättarkonsten. Undersökningen ska bland annat resultera i en essäsamling. Projektägarna hoppas på att skapa debatt och intresse kring finlandssvensk film och berättarkonst.   Superhjältar och annan allmän finlandssvensk verksamhet Ansökningar inom kategorin allmän finlandssvensk verksamhet får 23 procent av utdelningen. Till den här kategorin hör bland annat bidrag till förbund, föreningar och medborgaraktiviteter. Superhjälte för en dag är en turnerande fotoutställning där långtidssjuka barn porträtteras som superhjältar. Föreningen Project liv skaffar en garderob med superhjältekläder, de små patienterna väljer sin egen favorit och stunden förevigas av en professionell fotograf. Fotosessioner ordnas på olika platser i Svenskfinland och fotografierna ställs ut på till exempel sjukhus och bibliotek på olika håll i Svenskfinland. Project liv får 3 000 euro. I föreningslivet finns ett stort socialt kapital, men ibland måste man skapa nytt för att komma vidare. Det konstaterar Marthaförbundet som vill förändra föreningslivet i Svenskfinland. Genom eget utvecklingsarbete – en action-baserad handlingsplan – ska Marthaförbundet skapa konkreta modeller för organisationsförändring. Projektets målsättningar är bland annat att skapa modeller för verksamhet och beslutsfattande som motsvarar framtidens krav, skapa en plan för hur föreningar kan använda sina föreningshus aktivare och göra föreningslivet överlag tillgängligt för flera. Marthaförbundet får 30 000 euro för projektet.   3,2 miljoner i Nyland, Åboland och Österbotten I regionerna fördelar Kulturfonden 17 procent av utdelningen. Nylands svenska kulturfond delar ut 1,4 miljoner euro, Österbottens svenska kulturfond 1,1 miljoner euro och Åbolands svenska kulturfond drygt 0,7 miljoner euro. I Nyland ska en arbetsgrupp med bland annat Ida Kronberg i spetsen ge ut en antologi med vittnesmål om sexuella övergrepp. Vittnesmålen samlades in under kampanjen #dammenbrister i november 2017. Antologin, som görs i samarbete med tidskriften Astra, säljs till förmån för organisationer som främjar kvinnors säkerhet. Arbetsgruppen får 4 000 euro. I Åboland får Knattelabbet vid Skärgårdscentrum Korpoström ett bidrag på 6 000 euro för ett tvåspråkigt material om Östersjön och skärgården. I Knattelabbet kan barn och vuxna lära sig om olika arter i Östersjön, titta på djuren som bor på havsbottnen och ta vattenprover i hamnen. Knattelabbet vill erbjuda skärgårdens barn ett sätt att närma sig det finska språket och samtidigt vara en första kontakt till det svenska språket för finskspråkiga barn som besöker Åboland under sommarlovet. I Nykarleby i Österbotten planeras en pjäs om Zacharias Topelius och hans band till sin hemstad. Pjäsen spelas på Kuddnäs, Topeliusmuseet i Nykarleby, under sommaren 2018. Uppsättningen berättar om Topelius, hans verk och hur han präglades av sin uppväxt. Manuskriptet, som baserar sig på hans skrifter, brev och dagböcker, skrevs av Lars Huldén år 2006 och färdigställs nu av Anci Holm. Arbetsgruppen får 7 000 euro för pjäsen.   Fortsättning följer Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Kulturfonden, har ställt sammanlagt 37 miljoner euro till Kulturfondens förfogande under år 2018. Förutom de bidrag som nu beviljats fördelar fonden också bidrag med fri ansökningstid och strategiska bidrag som beviljas av styrelsen.     ***
    Helsingfors den 16 mars 2018
    Pressmeddelande Närmare information om utdelningen ger Leif Jakobsson (kommentarer)
    direktör
    040 152 6411
    leif.jakobsson(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm (intervjuförfrågningar)
    informatör
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 14.3.2018 Ajankohtainen

    Ansök om utlandspraktik i mars

    I mars kan du ansöka om en praktikplats vid några av Finlands kulturinstitut, Skandinaviska konstnärsföreningens hus i Rom och Kommunförbundets kontor i Bryssel. Deadline för ansökningar är 31.3.2018. Svenska kulturfonden beviljar i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf sju stipendier för utlandspraktik. Praktikplatserna finns vid Finlands kulturinstitut i Berlin, Bryssel, Budapest, Köpenhamn, Madrid, Oslo och Tallinn. Nu kan du också ansöka om praktikplatserna vid Skandinaviska konstnärsföreningens hus i Rom och Kommunförbundets kontor i Bryssel. Vårens ansökningstid är 15–31.3.2018. Du som är heltidsstuderande vid ett universitet eller en högskola eller som har utexaminerats under det senaste året kan ansöka om en praktikplats. Du ska vara finsk medborgare eller fast bosatt i Finland och ha svenska som modersmål eller studiespråk. Närmare information om praktikplatserna vid Finlands kulturinstitut ger Saara Juusti: Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakb09c156536eb7ae16ef848589a1e6022').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyb09c156536eb7ae16ef848589a1e6022 = 'saara.juusti' + '@'; addyb09c156536eb7ae16ef848589a1e6022 = addyb09c156536eb7ae16ef848589a1e6022 + 'instituutit' + '.' + 'fi'; var addy_textb09c156536eb7ae16ef848589a1e6022 = 'saara.juusti' + '@' + 'instituutit' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloakb09c156536eb7ae16ef848589a1e6022').innerHTML += ''+addy_textb09c156536eb7ae16ef848589a1e6022+''; , praktikkoordinator vid Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf. Allmän information om kultur- och vetenskapsinstituten hittar du på http://instituutit.fi/ och https://www.facebook.com/instituutit. Håkan Omars, hakan.omars(at)kulturfonden.fi, besvarar frågor om praktikplatsen vid Kommunförbundets kontor i Bryssel. Läs mer här.

    Lue lisää »

  • 14.3.2018 Ajankohtainen

    Dags att ansöka om lärlingsstipendium

    Lärlingsstipendium kan sökas i huvudsak av konstnärer och hantverkare.   Lärlingsstipendium kan sökas av konstnärer och hantverkare som avslutat sin egentliga utbildning och vill förkovra sig under professionell handledning. Också personer som har studerat museiämnen kan få ett stipendium för att skaffa internationell erfarenhet. Stipendiet beviljas för konstnärligt arbete under ledning av en professionell handledare. Stipendierna på 1 250 euro per månad kan sökas två gånger per år, på våren och hösten. Stipendium beviljas för högst tolv månader och på maximalt 15 000 euro. Vårens ansökningstid är 12.3 – 12.4. – Våra lärlingsstipendier är för konstnärer och hantverkare som nyss avslutat sin utbildning. Stipendierna ger nyutbildade en chans att tillsammans med en etablerad konstnär fördjupa sitt kunnande, säger Annika Pråhl, kulturombudsman på Kulturfonden. Läs mera här.

    Lue lisää »

  • 13.3.2018 Ajankohtainen

    Fördubblade bidrag till läromedelsförfattare

    Behovet av nya läromedel har ökat stort i och med de nya läroplanerna. De svenskspråkiga stiftelser och fonder som tillsammans stöder utgivningen av läromedel har beslutat fördubbla sina bidrag till läromedelsförfattare under åren 2018 och 2019. Svenska kulturfonden, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Föreningen Konstsamfundet och Svenska folkskolans vänner bildar sedan ungefär tio år en gemensam läromedelsgrupp, som beviljar och finansierar stipendier till läromedelsförfattare. Läromedelsgruppen har sedan 2016 fått betydligt fler ansökningar än tidigare. Också under de två närmaste åren ser trenden ut att fortsätta, då läroplansreformerna fortsättningsvis ställer nya krav på läromedlen. Medlemmarna i läromedelsgruppen har under flera år tillsammans satsat cirka 180 000 euro årligen i läromedelsgruppen, men i år och nästa år uppgår summan till 360 000 euro per år. Också åren 2016 och 2017 satsade läromedelsgruppen betydligt större summor än tidigare på läromedel.   Om bidrag till läromedelsförfattare Läromedelsgruppen kan på ansökan bevilja bidrag för läroplansbaserade läromedel för grundskolan, gymnasiet, den grundläggande yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna. Läromedelsförfattare kan ansöka om bidrag under hela året och ansökningarna behandlas tre gånger per år. För att bidrag ska beviljas måste författaren först ingå ett avtal med ett förlag. Om författaren ger ut läromedlet på eget förlag krävs en rekommendation av en person eller organisation som är väl insatt i ämnet.   Noggrannare information och intervjuförfrågningar Åsa Rosenberg (kommentarer)
    ordförande i läromedelsgruppen, ombudsman
    asa.rosenberg(at)kulturfonden.fi
    0500 744 477 Martina Landén-Westerholm
    informatör, teamledare
    martina.landen(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817

    Lue lisää »

  • 8.3.2018 Ajankohtainen

    Mellan dröm och verklighet

    Välkommen på Kulturfondens teaterseminarium ”Mellan dröm och verklighet – den finlandssvenska teaterns framtid”. Seminariet ordnas måndagen den 23 april kl. 13–18 i Kasarminsalit, Kaserngatan 21, Helsingfors. Program 12.15
    Vi bjuder på salladslunch 13.00
    Välkommen
    Leif Jakobsson, direktör
    Svenska kulturfondens strategiska teatersatsning
    Annika Pråhl, kulturombudsman 13.15
    Labbets REKO-projekt
    Marina Meinander, dramaturg
    Arn-Henrik Blomqvist, regissör 14.00
    Nuläget & framtiden
    Rapporten Teater 3.0
    Ann-Luise Bertell, regissör
    Jussi Helminen, regissör Kommentarer
    Sonja Ahlfors & Joanna Wingren, teatergruppen Blaue Frau
    Jukka Aaltonen, teaterchef 14.45
    Paus med kaffe, tilltugg och frukt 15.15
    Publikperspektivet
    Presentation av en publikundersökning
    Elisabeth Lindfors, kommunikationschef 15.45
    Hur får vi en livskraftig teater 2025?
    Harriet Abrahamson, skådespelare
    Anders Carlsson, professor
    Joachim Thibblin, teaterchef
    Annika Tudéer, scenkonstnär 17.00
    Avslutning
    Ann-Luise Bertell, ordförande, Svenska kulturfondens delegation   Moderator: Håkan Omars, ombudsman   Anmäl dig senast den 16 april 2018 på http://anmalan.kulturfonden.fi Att delta i seminariet är gratis. Vi bjuder på en salladslunch och eftermiddagskaffe med tilltugg.   Tilläggsinformation: Annika Pråhl
    kulturombudsman
    Svenska kulturfonden
    annika.prahl(at)kulturfonden.fi
    tfn 050 566 6474 Håkan Omars
    ombudsman, Österbotten
    Svenska kulturfonden
    hakan.omars(at)kulturfonden.fi
    tfn 040 550 8734

    Lue lisää »

  • 7.3.2018 Ajankohtainen

    Studera smart

    Övergången från gymnasiet till universitetsstudier kan vara utmanande. Projektet Studera smart lanserar fem videoklipp om studiefärdigheter, lärande och studenternas universitetschock. Klippen har gjorts med bidrag från Svenska kulturfonden.   Forskningsprojektet Studera smart har sedan 2014 drivits vid Helsingfors universitet och är ett av de strategiska gymnasieprojekt som Kulturfonden satsat på under åren 2014-2016. Projektet, som fått sammanlagt 250 000 euro från Kulturfonden, har främst fokuserat på hur gymnasiestuderande kan utveckla sina studiefärdigheter och förbereda sig för fortsatta studier. I projektet medverkade tio gymnasier i hela Svenskfinland.   – Under projektets gång märkte vi att många gymnasiestuderande och första årets studerande behövde stöd för att komma igång med sina högskolestudier. Det finns mycket information om studiefärdigheter från andra länder men vi ville producera ett material för och med svenskspråkiga studerande i Finland, säger universitetslektor Monica Londen som leder projektet tillsammans med Katarina Perander-Norrgård, doktorand i pedagogik.   De fem videoklippen, som är en av de verksamheter som Studera smart satsat på, handlar om hur man kan studera på ett smartare sätt och samtidigt förbereda sig för universitetsstudier. Videoklippen baserar sig bland annat på forskningsresultat från Studera smart-projektet. Dessutom berättar några studerande om sina egna erfarenheter och upplevelser kring bland annat tidshantering, tidstjuvar, studiestrategier och att flytta hemifrån. Teman för videoklippen är att börja studera på universitet medier och lärande studiefärdigheter tidshantering föräldrarnas stöd i gymnasiestudierna och vid val av studieinriktning   Videoklippen kan användas till exempel i studiehandledning, föräldramöten eller av enskilda studerande och föräldrar. Videoklippen är 5–7 minuter och finns på adressen: https://www.youtube.com/watch?v=tf5Vm5ULV-k     Helsingfors den 7 mars 2018
    Pressmeddelanden Närmare information Monica Londen (kommentarer)
    Centret för universitetspedagogik, Helsingfors universitet
    monica.londen(at)helsinki.fi
    tfn 050 415 5382 Katarina Perander-Norrgård
    Pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet
    katarina.perander(at)helsinki.fi   Martina Landén-Westerholm
    informatör
    Svenska kulturfonden
    martina.landen(at)kulturfonden.fi
    tfn 040 595 0817

    Lue lisää »

  • 28.2.2018 Ajankohtainen

    Vi stöder Åbo Svenska Teaters storsatsning Kalevala

    Åbo Svenska Teater sätter upp Kalevala på Stora scenen hösten 2019. Kulturfonden stöder projektet med 154 000 euro. Kalevala är ett nyskrivet verk där musikteater och dockteater möts. Jakob Höglund står för koncept, regi och koreografi. Robert Kock komponerar musiken och Tobias Zilliacus skriver sångtexterna. I samband med produktionen ska deltagarna också ta del av kurser i musikteater och dockteater. Utbildningen ordnas i Jakobstad vid Yrkeshögskolan Novia, i Åbo vid Turun ammattikorkeakoulu och på Åbo Svenska Teater. Ansökningstiden till utbildningen börjar 28.2.2018. Under åren 2017-2019 stöder Svenska kulturfonden nya musikteaterverk och Kalevala är en del av satsningen. – Åbo Svenska Teaters Kalevala är ett projekt som är både intressant och nyskapande. Projektet bygger dessutom på ett brett samarbete som involverar unga inom scenkonsten på ett nytt och mångsidigt sätt, säger Annika Pråhl på Kulturfonden. Kulturfonden understöder projektet med 154 000 euro.

    Lue lisää »

  • 22.2.2018 Ajankohtainen

    Ota digitaalisen liiketoiminnan kehittämiseen avuksi Ely-keskuksen Yritysten kehittämispalvelut

    Tarvitsetko apua ja neuvoa verkkokaupan perustamiseen, jakelukanavien hallintaan tai yrityksesi taustaprosessien sähköistämiseen? Ontuuko yrityksesi asiakkuushallinta, markkinointi tai onko yrityksessä avoimia kysymyksiä kasvun sekä kansainvälistymisen osa-alueilla? Lukuisat yritykset ovat saaneet boostia liiketoiminnan kehittämiseen Ely-keskuksen Yritysten  Kehittämispalvelujen avulla. Myös sinun yrityksesi voi saada. Ely-keskuksen Yritysten kehittämispalvelut avaa uuden toimintakauden 19. maaliskuuta 2018. Yritysten kehittämispalvelujen avulla voit saada yrityksesi liiketoiminnalle … Lue lisää

    Lue lisää »

  • 19.2.2018 Ajankohtainen

    De sakkunniga – vilka är de?

    Har du skickat en ansökan till Kulturfonden? Många läser och behandlar din ansökan – våra egna ombudsmän, utomstående sakkunniga och fondens förtroendevalda. Det här gör vi för att varje ansökan ska få en rättvis och bra bedömning. I november fick vi sammanlagt 3 724 ansökningar om bidrag. Beloppen varierade mellan 100 euro och 1,22 miljoner. För att alla ansökningar ska få en så bra bedömning som möjligt har vi hjälp av sakkunniga personer inom olika områden. Det berättar Annika Pråhl som är kulturombudsman på Kulturfonden. – Kulturfonden delar ut bidrag till många olika slags ändamål och därför är det svårt för personalen och beslutsfattarna att känna till alla områden. Innan de förtroendevalda tar beslut om din ansökan, går varje ansökan genom flera skeden. Först sorterar våra ombudsmän alla ansökningar och ser till att de behandlas i rätt sakkunniggrupp. Sedan läser och kommenterar våra sakkunniga ansökningarna och går igenom dem tillsammans med ombudsmän och några förtroendevalda på ett gemensamt möte. Därefter ger ombudsmännen sitt förslag som går vidare till våra förtroendevalda i regionala direktioner och delegationen. Det slutliga beslutet fattas av Kulturfondens styrelse. Våra ombudsmän kan du läsa om här. Men vilka är då de sakkunniga? Namnen på de sakkunniga publiceras inte Alla ansökningar delas in i kategorier enligt tema. Vi har i år 14 olika grupper som tar sig an de olika områdena. I år deltar 41 sakkunniga i bedömningen av ansökningarna. De sakkunniga är utomstående experter inom olika områden – till exempel litteratur, film, yrkesutbildning, humanistisk forskning eller musik. – Till exempel musik är ett brett område och vi har sakkunniga som är experter inom olika genrer, till exempel klassisk musik, rytmmusik eller folkmusik, säger Annika Pråhl. De sakkunnigas namn offentliggörs inte. På det sättet vill vi garantera att de inte blir utsatta för påtryckningar och att de i lugn och ro kan bedöma ansökningarna på ett objektivt sätt. – Svenskfinland är ganska litet, säger Pråhl. Kulturfonden anlitar en sakkunnig mellan ett och tre år, sedan utses en ny person till uppdraget. Ingen sakkunnig ska få påverka för länge. – De sakkunniga läser igenom alla ansökningar inom sitt eget område. Man måste kunna svenska och vara insatt i det finlandssvenska kultur- eller utbildningsområdet men vi anlitar gärna personer som kommer litet utifrån. Vi har till exempel flera finskspråkiga personer engagerade. Mötena pågår från slutet av januari till mitten av februari. De sakkunniga får en ersättning för sitt arbete. Inget område favoriseras Vi strävar alltid efter att alla konstområden ska behandlas rättvist utgående från fondens syften. De sakkunnigas åsikter är viktiga och deras uttalanden utgör grunden för ombudsmännens förslag till de förtroendevalda. – Inget område ska favoriseras. Men det finns specialfonder med specifika ändamål och då kan det bli skillnader som kan verka litet märkliga, säger Annika Pråhl. Svenska kulturfonden består egentligen av cirka 480 fonder.  Det som genomsyrar dem alla är intresset att stöda den svenska kulturen och utbildningen i Finland. Du som ansökt om bidrag i november 2017 får besked av oss senast måndagen den 19 mars 2018.   Text: Sofia Strömgård
    Praktikant, kommunikation
    sofia.stromgard(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 15.2.2018 Ajankohtainen

    Hallå! Nu satsar vi sex miljoner på svenskan och finskan

    Kulturfonden efterlyser goda idéer. Åren 2018-2021 satsar vi sex miljoner euro på projekt som främjar lusten och förmågan att kommunicera. På svenska. Ja suomeksi. I Finland.   Känner du dig trygg, smart och slagfärdig på finska? Och hur är läget i din familj, bland dina vänner och dina kolleger? Entäs jos olet suomenkielinen – uskallatko keskustella, harrastaa tai rakastua ruotsiksi?   Kulturfonden utlyser nu det strategiska programmet Hallå! för en levande flerspråkighet i Finland. Vi efterlyser idéer på projekt som gör det lättare för andra språkgrupper att kommunicera på svenska och för svenskspråkiga att kommunicera på finska. Projekten ska vara inkluderande, nyskapande och främja förståelse för andra språkgrupper. De kan verka inom Kulturfondens alla områden: konst och kultur, utbildning, forskning och medborgaraktivitet. – Trots att vi i skolan under flera år läser det andra inhemska språket, känner många att kunskaperna inte räcker till. Varken på jobbet eller fritiden. Tyvärr saknas ofta förmågan, lusten eller tillfällen att använda det andra språket, säger Berndt-Johan Lindström, utbildningsombudsman vid Kulturfonden.   Kulturfonden beviljar via det nya strategiska programmet Hallå! sex miljoner euro till projekt som främjar språkkunskaperna i svenska och finska, ökar samförståndet mellan språkgrupperna och betonar språkkunskaper som en framgångsfaktor. – Projekten inom Hallå!-programmet får finansiering under tre år 2018-2021, en längre tid än de flesta andra projekt. Dessutom bjuder vi på handledning och hjälp med verksamhetsplanering, kommunikation och utvärdering, säger Lindström.   Stefan Wallin, styrelseordförande, poängterar att Kulturfonden den här gången också riktar sig till finskspråkiga sökande. – Kulturfonden jobbar alltid för goda relationer mellan språkgrupperna och ett gott samhällsklimat. Via tusentals bidrag stöder vi varje år verksamhet som gör svenskan till ett levande språk i många olika sammanhang. Den här gången hoppas vi att också många finskspråkiga aktörer vänder sig till oss, säger Stefan Wallin, Kulturfondens styrelseordförande.   Ansökan är öppen mellan den 1 och 30 april 2018 på www.kulturfonden.fi.   Hallå! är Kulturfondens fjärde strategiska program. Åren 2014-2016 satsade fonden drygt åtta miljoner på tre strategiska program inom scenkonst, gymnasieutbildning och tvåspråkig fritidsverksamhet.   Läs mera om vårt strategiska program Hallå!   ***
    Pressmeddelande den 15 februari 2018 Noggrannare information: Berndt-Johan Lindström (kommentarer)
    utbildningsombudsman
    040 838 1358
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    informatör
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi  

    Lue lisää »

  • 15.2.2018 Ajankohtainen

    Hallå! jakaa kuusi miljoonaa euroa apurahaa suomen ja ruotsin oppimiseen

    Haemme nyt hyviä ideoita kielenoppimiseen. Vuosina 2018­­–2021 rahaston uusi strateginen ohjelma Hallå!  jakaa 6 miljoonaa euroa apurahoina ideoille ja hankkeille, jotka edistävät halua ja kykyä kommunikoida paremmin jommalla kummalla kotimaisella kielellä, ruotsiksi tai suomeksi.    Känner du dig trygg, smart och slagfärdig på finska? Och hur är läget i din familj, bland dina vänner och dina kolleger? Entäs jos olet suomenkielinen – uskallatko keskustella, harrastaa tai rakastua ruotsiksi?   Apurahaa voivat hakea hankkeet,  jotka auttavat suomenkielisiä tai maahanmuuttajia viestimään paremmin ruotsiksi tai ruotsinkielisiä kommunikoimaan paremmin suomeksi. Kulturfonden toivoo hankkeilta uutta luovaa otetta ja niiden tulee lisätä ymmärrystä muita kieliryhmiä kohtaan. Projektit voi liittää osaksi Kulturfondenin toiminnan muita osa-alueita kuten taidetta ja kulttuuria, koulutusta, tutkimusta ja kansalaisten aktivointia. – Monet kokevat kielitaitonsa toisella kotimaisella täysin riittämättömäksi huolimatta siitä, että opiskelemme näitä kieliä useita vuosia koulussa. Valitettavasti monilta puuttuu kykyä, halua tai tilaisuuksia harjoittaa kieltä työssä tai vapaa-ajalla, sanoo Berndt-Johan Lindström, Kulturfondenin koulutusasiamies.   Kulturfonden myöntää Hallå!-ohjelman kautta kuusi miljoonaa euroa apurahoina projekteihin, jotka edistävät kielitaitoa ruotsiksi ja suomeksi lisäävät kieliryhmien välistä yhteisymmärrystä painottavat kielitaitoa menestystekijänä Uuteen strategiseen ohjelmaan kuuluvia projekteja rahoitetaan kolmen vuoden ajan, vuosina 2018-2021, mikä on hankeajaksi poikkeuksellisen pitkä. Lisäksi Kulturfonden tarjoaa hakijoille käytännön apua toiminnansuunnitteluun, siitä viestimiseen ja sen arviointiin, kertoo Lindström.   Kulturfondenin puheenjohtaja Stefan Wallin muistuttaa, että tällä kertaa apuraha on suunnattu myös suomenkielisille hakijoille. –  Kulturfondenille on aina ollut tärkeää edistää kieliryhmien välisiä suhteita ja yhteiskuntarauhaa. Vuosittain olemme tukeneet ruotsin kielen säilymistä elävänä kielenä eri alueilla myöntämällä tuhansia apurahoja. Tällä kertaa toivomme, että myös suomenkieliset hakijat kääntyvät puoleemme.   Hallå!-apurahaa voi hakea 1.-30. huhtikuuta  2018. Lisätietoja verkkosivulla www.kulturfonden.fi.   Hallå! on Svenska kulturfondenin neljäs strateginen ohjelma. Vuosina 2014–16 rahasto myönsi 8,3 miljoonaa euroa kolmeen aiempaan strategiseen ohjelmaan, joilla tuettiin näyttämötaiteita, lukio-opetusta ja kaksikielistä vapaa-ajantoimintaa.   Lisätietoja Hallå-ohjelmasta.   Lehdistötiedote 15.2.2018 Lisätietoja ja haastattelupyynnöt: Berndt-Johan Lindström
    Koulutusasiamies
    040 838 1358
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    Tiedottaja
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi  

    Lue lisää »

  • 12.2.2018 Ajankohtainen

    Vad upplever 60 000 konsttestare nästa läsår?

    Nu är Konsttestarnas nya kulturmål valda. Storprojektet Konsttestarna bjuder alla åttondeklassare i Finland på gratis konstexkursioner också läsåret 2018–2019. Under projektets andra läsår finns det 47 besöksmål runt om i landet för ungdomarna. Av de konstinstitutioner som har valts ut är 13 nya för året. Ungdomarnas besöksmål valdes ut på basis av ansökningar. Kravet var att ansökningen skulle förutom besöksprogrammet också beskriva vilken sorts för- och efterarbete som konstinstitutionen skulle erbjuda för fördjupning av konstupplevelsen. Specialsakkunnig Veli-Markus Tapio vid Suomen Kulttuurirahasto gläder sig över att så många konstinstitutioner har antagit utmaningen: den som inte hörde till de utvalda för ett år sedan har fortsatt att utveckla sina idéer och i andra omgången lämnat in en bättre ansökan. – Vårt primära mål är att låta ungdomarna uppleva konst och att erbjuda dem oförglömliga upplevelser. Till konstinstitutionerna vill vi säga att här har ni er framtida VIP-publik. Ge dem ett sådant bemötande att de om några år kommer tillbaka, säger Tapio. Klasserna får inte själva välja sina besöksmål. Det finns två orsaker till detta: För det första kräver arrangemangen för jätteprojektets 130 000 exkursioner per år att tidtabellerna koordineras för alla skolor, konstinstitutioner och trafikidkare. – För det andra hoppas vi att Konsttestarna ger upphov till helt nya konstupplevelser och möten. Förhoppningsvis leder det att ungdomarna inte själva kan välja det besöksmål som skulle kännas naturligast för dem till spännande aha-upplevelser, säger Anu-Maarit Moilanen, den ansvariga koordinatorn i projektet Konsttestarna från Förbundet för barnkulturcenter i Finland. Mångsidigare utbud Konsttestarnas besöksmål är högklassiga konstinstitutioner som gör ett gott publikarbete. Urvalet inför läsåret 2018–2019 beaktar också mångsidigheten. I synnerhet det svenskspråkiga utbudet kommer att öka med fler alternativ till teaterföreställningarna. – Vi har intressanta konstgrenar och föreställningar med i utbudet. Det finns också turnerande föreställningar som för konsten till eleverna. Jag hoppas att jag själv också hinner se dem, säger ombudsman Sonja Ollas-Airinen vid Svenska kulturfonden. En konstinstitution som reser runt i Finland är big band UMO, som är en av de nya aktörerna i Konsttestarna. – Vi väntar med stor iver på nästa läsår. För oss är det här är ett nytt sätt att bedriva musikfostran. Genom Konsttestarna kan nya arbetsmodeller uppstå och senare kan vi fortsätta med att utveckla dem, konstaterar orkesterns produktionschef Terhi Siirala. – Det bästa med Konsttestarna är den breda basen: att aktörer inom olika konstnärliga branscher sammanförs och i synnerhet att projektet omfattar en hel årskull av ungdomar. För oss aktörer är detta ett unikt tillfälle att göra intryck på 14–15-åringar, säger Siirala.   Information om Konsttestarna Ett kulturellt storprojekt som pågår i tre läsår (2017–2020) och låter sammanlagt 180 000 ungdomar bekanta sig med konst. Det första läsåret har kommit halvvägs. Skolor i hela Finland från Hangö till Utsjoki deltar i projektet. Förbundet för barnkulturcenter i Finland koordinerar projektet som finansieras av Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden. Projektets helhetsbudget är 20 miljoner euro. Alla ungdomar deltar i en konstexkursion i det egna landskapet och åker till ett besöksmål av nationell betydelse, oftast i Helsingfors. De nyländska ungdomarnas nationella mål befinner sig utanför Nyland. www.konsttestarna.fi   Konstinstitutionerna under läsår 2018–2019: Aboa Vetus & Ars Nova -museet Ahaa-teatern Avanti! Compañia Kaari & Roni Martin EMMA – Esbo moderna konstmuseum Helsingfors Stadsteater Joensuu stadsorkester Jyväskylä Sinfonia Jyväskylän stadsteater Nationella audiovisuella institutet Finlands Nationalgalleri / Ateneum Finlands Nationalgalleri / Kiasma Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Sinebrychoff Mellersta Österbottens Kammarorkester Kotka stadsteater Kouvola Teatern Kuhmo kammarmusik Kuopio stadsorkester Kuopio konstmuseum Villmanstrands konstmuseum Uleåborg Stadsteater Uleåborgs festspel Uleåborgs konstmuseum Rakastajat-teatern Red Nose Company Routa Company Rovaniemi Teatern – Regionteatern i Lappland Samemuseum Siida Seinäjoki konsthall Sinfonia Lahti Finländska barockorkestern Finlands nationalopera och -balett Finlands nationalteater Svenska Teatern Särestöniemi-museum Konstmuseum Eemil Tammerfors Teater Tampere Filharmonia Dansteater ERI Dansteater Hurjaruuth Dansteater Minimi Dansteater Raatikko Tapiola Sinfonietta Teater Viirus Åbo filharmoniska orkester Åbo konstmuseum UMO   Mer information: Ansvarig koordinator i projektet Konsttestarna Anu-Maarit Moilanen / Förbundet för barnkulturcenter i Finland, 044-978 4893 / föTämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakca78eb9bb1203f0414bce2e51be4a90c').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyca78eb9bb1203f0414bce2e51be4a90c = 'rnamn.efternamn' + '@'; addyca78eb9bb1203f0414bce2e51be4a90c = addyca78eb9bb1203f0414bce2e51be4a90c + 'taidetestaajat' + '.' + 'fi'; var addy_textca78eb9bb1203f0414bce2e51be4a90c = 'rnamn.efternamn' + '@' + 'taidetestaajat' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloakca78eb9bb1203f0414bce2e51be4a90c').innerHTML += ''+addy_textca78eb9bb1203f0414bce2e51be4a90c+''; Överombudsman Antti Arjava / Suomen Kulttuurirahasto, föTämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloake0555f7f56d6c412fc65aadba0e21d94').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addye0555f7f56d6c412fc65aadba0e21d94 = 'rnamn.efternamn' + '@'; addye0555f7f56d6c412fc65aadba0e21d94 = addye0555f7f56d6c412fc65aadba0e21d94 + 'skr' + '.' + 'fi'; var addy_texte0555f7f56d6c412fc65aadba0e21d94 = 'rnamn.efternamn' + '@' + 'skr' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloake0555f7f56d6c412fc65aadba0e21d94').innerHTML += ''+addy_texte0555f7f56d6c412fc65aadba0e21d94+''; Ombudsman Sonja Ollas-Airinen / Svenska kulturfonden, föTämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloakda7d8edd9f19f850feabe037682e2e4a').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addyda7d8edd9f19f850feabe037682e2e4a = 'rnamn.efternamn' + '@'; addyda7d8edd9f19f850feabe037682e2e4a = addyda7d8edd9f19f850feabe037682e2e4a + 'kulturfonden' + '.' + 'fi'; var addy_textda7d8edd9f19f850feabe037682e2e4a = 'rnamn.efternamn' + '@' + 'kulturfonden' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloakda7d8edd9f19f850feabe037682e2e4a').innerHTML += ''+addy_textda7d8edd9f19f850feabe037682e2e4a+'';

    Lue lisää »

  • 9.2.2018 Ajankohtainen

    Vill ni ha kvitto? Ja tack!

    Så gott som dagligen får vi alla frågan om vi vill ha kvitto då vi handlar eller betalar för en biljett eller annan tjänst. Den relativt nya konsumentlagen ligger bakom denna obligatoriska fråga. Ofta avstår jag själv att ta emot kvittot, men mottagaren av min betalning är skyldig att erbjuda mig det lilla beviset på den genomförda transaktionen. Parallellen till Kulturfondens bidragsbevillning kan verka sökt. Men egentligen är det just ett kvitto från mottagaren av stipendier, bidrag och donationer vi behöver för att få en uppfattning om effekten av de bidrag som vi årligen delar ut.  Vårt kvitto är den redovisning som alla bidragsmottagare ska lämna in efter att bidraget använts. Vi behöver veta att bidraget använts för det ändamål det beviljats för. Den som inte lämnar in sin redovisning inom utsatt tid får en påminnelse av oss. Följden av att du låter bli att redovisa är att vi inte kan bevilja dig nya bidrag innan saken är skött. Det är faktiskt förvånande många av våra bidragsmottagare som, trots det låter bli att redovisa.  Just nu saknar vi närmare tusen redovisningar för bidrag som betalats ut under de senaste tre åren!   ”Följden av att du låter bli att redovisa
    är att vi inte kan bevilja dig nya bidrag
    innan saken är skött.”   Det kan till en del finnas naturliga förklaringar. I många föreningar byts funktionärerna varje år och de nya vet inte vad som förväntas av dem.  Den som bytt e-postadress och glömt att meddela oss får ingen påminnelse och glömmer kanske bort hela saken. Vi är skyldiga att för myndigheterna årligen redovisa för vår verksamhet och hur våra medel används. Det ligger som grund för vår status som allmännyttig och skattefri fond.  Om inte våra bidragstagare rapporterar hur medlen använts kan vi inte heller rapportera vidare. Som fond har vi ett stort ansvar gentemot dem som donerat medel för att vi ska kunna understöda utbildning och kultur på svenska i vårt land. De har alla haft ett särskilt syfte med sina donationer. För att vi ska kunna mäta effekten av våra bidrag och visa att vi lever upp till donatorernas förväntningar måste varje enskild bidragsmottagare berätta om det goda pengarna möjliggjort.   ”För att vi ska kunna mäta effekten av våra bidrag
    och visa att vi lever upp till donatorernas förväntningar
    måste varje enskild bidragsmottagare
    berätta om det goda pengarna möjliggjort.”   Jag vill också här lyfta fram att du som bidragsmottagare också har stor nytta av att göra din redovisning. Du behöver inte gissa dig till vad vi vill veta. Blanketten är uppbyggd så att du kan se vad du skrev i din ansökan och jämföra det med hur utfallet blev.  Den hjälper dig att utvärdera det du gjort, att fundera på vad som lyckades och vad som kanske kunde göras bättre. I bästa fall kan du upptäcka sådant som hjälper dig att lyckas ännu bättre med följande projekt.  För dig som jobbar med många ansökningar och projekt parallellt kan vi berätta att vi snart kommer att börja skicka ut automatiska påminnelser redan i ett tidigt skede så du slipper att själv hålla reda på olika deadlines. Vi vill gärna ha respons av våra sökande så kontakta oss om du har frågor eller förbättringsförslag eller behöver hjälp och råd. Känner du att detta gäller dig? Ingen fara – du hinner ännu redovisa innan vi fattar våra slutliga beslut för i vår!   Leif Jakobsson
    direktör
    Svenska kulturfonden

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description