Ajankohtaista

  • 26.10.2020 Ajankohtainen

    Nyheter för dig som söker forskningsfinansiering från Kulturfonden

    Är du forskare? Ska du ansöka om bidrag från Kulturfonden i november? Då ska du använda den nya ansökningsblanketten för vetenskaplig forskning. Från och med november 2020 finns en egen blankett för ansökningar som handlar om bidrag för vetenskaplig forskning: November – Samfund/Vetenskaplig forskning Den nya blanketten ger oss möjlighet att ställa frågor som specifikt gäller forskning. Då blir det också enklare för våra sakkunniga inom de olika forskningsområdena att utvärdera ansökningarna. När du fyller i blanketten ska du vara inloggad via ett konto som är registrerat av den organisation där du bedriver din forskning. Organisationen kan till exempel vara en universitetsinstitution eller ett forskningsinstitut. Du kan inte ansöka om bidrag för vetenskaplig forskning som enskild person eller arbetsgrupp eftersom vi inte kan betala ut sådana bidrag till privata bankkonton. Inom kort publicerar vi en instruktionsvideo som presenterar den nya blanketten för vetenskaplig forskning. Datalagret för forskningsinformation Kulturfonden är med i Datalagret för forskningsinformation som drivs av undervisnings- och kulturministeriet. Det betyder att en del av informationen du angett i ansökningsblanketten automatiskt skickas vidare till datalagret och publiceras på nätet om du får ett positivt finansieringsbeslut från oss. Nu kan du ansöka om resebidrag året runt Tidigare kunde forskare baka in kostnader för resor till exempelvis vetenskapliga konferenser i sin novemberansökan. Nu vill vi att du istället ansöker om resebidrag genom bidragsformen Fortbildningsstipendier – utbildning, som har fri ansökningstid. Om ni är en grupp forskare som ska resa tillsammans kan ni också lämna in en gemensam ansökan genom bidragsformen Studieresor i grupp inom utbildningssektorn. Också den har fri ansökningstid. Läs mer om Studieresor i grupp. Vi beviljar också bidrag för naturvetenskaplig forskning När det gäller humaniora, pedagogik, samhällsvetenskap och ekonomi kan vi bevilja finansiering för forskning som innehållsmässigt har anknytning till det svenska i Finland. Bidrag för naturvetenskaplig forskning delas ut ur olika specialfonder med egna kriterier. Här kan du läsa mer om våra bidrag för naturvetenskaplig forskning. Du behöver inte själv veta ur vilken specialfond du ansöker om bidrag – Kulturfondens ombudsmän riktar din ansökan till en lämplig specialfond.

    Lue lisää »

  • 21.10.2020 Ajankohtainen

    En budget som tänjer

    I september och oktober förbereder vi november – vår stora ansökningsmånad. För ekonomiteamet handlar förberedelserna om att göra budget för det kommande året. Men vet de redan nu hur mycket pengar vi behöver för de olika bidragsformerna under 2021? Och tänk om det nästa år händer något ännu större och överraskande än coronakrisen? Kan man budgetera för det? Innan budgetarbetet börjar, är det bra att veta hur mycket pengar man har nästa år. Svenska litteratursällskapet SLS, som äger och förvaltar Svenska kulturfondens hela egendom, riktar varje år en del av avkastningen till Kulturfonden. Kulturfonden avgör sedan hur beloppet fördelas. Ofta ger SLS redan under hösten ett förhandsbesked om hur stort belopp Kulturfonden kan fördela under det kommande året. Trots coronakrisen vet man redan nu att Kulturfonden också nästa år får drygt 40 miljoner euro att fördela. Efter förhandsbeskedet är det fritt fram att börja budgetera. Gissa eller veta? – Vi börjar med att tillsammans med ombudsmännen noga kolla våra olika bidragsformer. Hur mycket tror vi att vi nästa år kan fördela som bidrag till exempel inom Kultur i skolan, som lärlingsstipendier eller i de olika regionerna? Efter de här diskussionerna börjar vi fördela pengarna mellan de olika bidragsformerna, säger Britt-Marie Forsell-Stenström som är ekonomichef på Kulturfonden. För alla bidragsformer behövs inte den här uppskattningen. Vissa bidrag styrs av donatorernas vilja, av avkastningen i en specialfond eller av samarbetsavtal med andra fonder. – Till exempel för Studiefondens del har vi på förhand bestämt hur mycket varje fond satsar i samarbetet. Först efter att vi har beräknat alla belopp som regleras skilt vet vi vad vi kan fördela mellan de omgångar som inte har specifika regler, säger Britt-Marie. För de bidrag som beviljas på basen av alla ansökningar som lämnas in i november brukar Kulturfonden budgetera drygt hälften av hela årets utdelning – cirka 30 miljoner euro. För till exempel bidrag med fri ansökningstid budgeteras ”bara” knappt 2 miljoner euro. Men hur vet man hur mycket som behövs för de olika bidragsomgångarna? – Ofta utgår vi från hur många ansökningar som lämnats in under de senaste åren och hur stora belopp som sökts. Det ger en bra fingervisning om både intresset och aktiviteten inom de olika områdena. För till exempel de regionala bidragen budgeterar vi belopp som baserar sig på både mängden ansökningar och ansökningarnas sammanlagda värde i regionen under de senaste åren, säger Britt-Marie. Flexibla lösningar Samtidigt som budgeten ska vara noggrann och realistisk, måste det också finnas möjligheter att reagera snabbt då något oförutsett händer. – Under året kan vi märka att vissa av våra antaganden inte håller streck. Vi får kanske inte tillräckligt många eller tillräckligt bra ansökningar om ett visst bidrag. Istället för att spara pengarna till nästa år, försöker vi flytta dem till andra bidragsformer så att utdelningen hela tiden matchar efterfrågan och kvaliteten, säger Britt-Marie. På grund av coronakrisen fick Kulturfonden i år få ansökningar om bland annat resebidrag. Genom att flytta pengarna kunde man istället skapa fondens ”coronabidrag” Kultur under tiden och Huset mitt i byn. Coronakrisen satte spår Just coronakrisen omkullkastade flera antaganden som budgeten för år 2020 byggde på. – Många av bidragen som vi beviljade i mars lyftes aldrig då projekten inte blev av. I andra fall hade bidragen redan lyfts, men återbetalades då projekten inhiberades, säger Lotta Rönnblad som är ekonomiassistent på Kulturfonden. Eftersom besluten om ansökningarna som lämnades in i november 2019 togs strax före coronakrisen, gick Lotta tillsammans med ombudsmännen i efterhand igenom hundratals beslut om bidrag. – Vi letade efter ändamål som blivit orimliga i och med coronakrisen – till exempel resor och större evenemang. Sedan kontaktade vi bidragsmottagarna för att kolla om att projektet ännu var aktuellt. Om det inte kunde förverkligas, sköt vi upp utbetalningen och kom överens om att kolla läget igen om ett år, säger Lotta Rönnblad. Lotta påpekar att bidragets ändamål alltid måste vara det samma som i ansökan. Att ändra ändamålet är aldrig okej, inte ens under coronakrisen. Pengarna som redan beviljats, men återbetalats eller aldrig utbetalats, kunde styras om till samma eller nya omgångar. I år flyttades 380 000 euro till Kultur under tiden, 200 000 euro till Huset mitt i byn och 100 000 euro till ett nationellt krispaket till kulturfältet i samarbete med Utbildnings-och kulturministeriet. Alla större justeringar mellan olika bidragsomgångar krävde ändå ett beslut av Kulturfondens styrelse. Kassan borde vara tom i december Målet att använda alla budgeterade pengar under året, men ofta flyttar Kulturfonden ändå cirka två miljoner euro till nästa års budget. Vanligen handlar det om bidrag som återbetalats eller inte lyfts. – Vårt mål är aldrig att spara pengar i utdelningen – vi vill dela ut alla pengar varje år på bästa möjliga sätt. Samtidigt måste vi alltid noga kolla att varje beviljat bidrag fyller våra kriterier och kvalitetskrav. Vi har en hel del pengar att fördela, men måste komma ihåg att bara bevilja bidrag då ansökan är tillräckligt bra och själva idén är hållbar, säger Britt-Marie. Trots att många bidrag inte användes 2020 kan nästa års budget bli exceptionell. På grund av det stora coronakrispaketet är det möjligt att beloppet som överförs till nästa år är betydligt mindre än vanligt. Om Kulturfondens budget Kulturfondens budget är tudelad och omfattar dels fondens utdelning och dels kansliets administrativa kostnader. Varje år fördelas ungefär 92 procent av hela budgeten som bidrag. Ungefär 8 procent budgetmedlen används för kansliets alla kostnader – alltså kostnader för att dela ut bidragen och för olika projekt och evenemang som vi ordnar. Den här uppdelningen presenteras både i bokslutet och i verksamhetsberättelsen. Du kan läsa mera i reportaget som Lina Laurent skrev till årsboken 2018. Reportaget heter ”Det kostar att dela ut pengar rättvist” och börjar på sidan 10 i årsboken. Text: Martina Landén-Westerholm
    Bild: Eva Persson

    Lue lisää »

  • 19.10.2020 Ajankohtainen

    Har du ett projekt med EU-finansiering?

    Visste du att vi kan bevilja bidrag för självfinansieringsandelen i projekt inom utbildning, konst och kultur? Vi tar emot ansökningar om de här bidragen under hela året. Projekten ska ha en tydlig anknytning till det svenska i Finland. Vill du ansöka om bidrag för ditt projekt med EU-finansiering? Börja med att mejla oss en förfråganI ditt mejl beskriver du projektet kortÄr ditt projekt är inom utbildning? Mejla Berndt-Johan Lindström.Är ditt projekt är inom konst och kultur? Mejla Åsa Juslin. Om bidraget Vi beviljar bidrag för projekt med anknytning till utbildning och kultur.Vårt bidrag förutsätter att projektet har beviljats EU-finansiering.Vårt beslut är villkorligt tills du har fått ett skriftligt positivt beslut om EU-finansiering.Vi beviljar bidrag för högst 30 procent av projektets totalbudget. Här kan du läsa mer om bidrag till projekt med EU-finansiering.

    Lue lisää »

  • 15.10.2020 Ajankohtainen

    Hur ser en coronakorrekt turné ut?

    Svenska kulturfondens budget för turnébidrag är fortfarande orörd. Trots coronaläget fördelar Kulturfonden nu 70 000 euro i turnébidrag. Turnéerna måste undantagsvis vara inom Finland och ha en tydlig plan för hur man tryggar säkerheten. – Speciellt scenkonstnärer och musiker har drabbats hårt av coronakrisen. Föreställningar och turnéer har avbokats sedan mars. Vi vill hjälpa dem att komma igång med planeringen inför nästa säsong och beviljar nu bidrag för turnéer som planeras våren 2021, säger Åsa Juslin som är ledande ombudsman för kultur. Kulturfonden tar normalt emot ansökningar turnébidrag i april, men på grund av pandemin har ansökan ännu inte öppnats i år. Nu är det möjligt att söka bidrag för turnéer i Finland våren 2021. – Vi har begränsat bidraget till turnéer i Finland och är mycket noga med att turnén måste ha en tydlig säkerhetsstrategi. Den här gången beviljar vi endast bidrag till sökande som klart redogör för alla åtgärder som man vidtagit för att anpassa turnén till coronaläget. Turnébidragen är för yrkesverksamma konstnärer och arbetsgrupper inom alla konstområden. Bland ansökningarna prioriterar fonden färdiga produktioner som via en turné får en längre livslängd och bredare publik. Ansökan är öppen mellan den 15 oktober och 15 november 2020. Läs mer om turnébidraget här. *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 15 oktober 2020

    Noggrannare information: Åsa Juslin
    ledande ombudsman, kultur
    050 325 0825
    asa.juslin(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 13.10.2020 Ajankohtainen

    November – vilken ansökningsblankett ska jag välja?

    I november tar vi emot ansökningar från många olika områden. Totalt blir det nästan ungefär 3 500 ansökningar på en månad. För att hålla isär ansökningar för olika ändamål har vi sex olika blanketter att göra ansökan på. Här hittar du en översikt över alla blanketter.
    November – Arbetsstipendier gäller för dig som gör en ansökan om stipendium för konstnärligt arbete under 1-3 år. Läs mer om bidraget och hur du ansöker. November – Privatpersoner och arbetsgrupper gäller för dig som gör en ansökan om t.ex. ett konstprojekt (arbetstid mindre än 12 månader), ett forskningsprojekt eller en arbetsgrupps gemensamma projekt. Läs mer om bidraget och hur du ansöker. November – Doktorandstipendier gäller för dig som arbetar på en doktorsavhandling inom pedagogik, humaniora, samhällsvetenskaper, naturvetenskaper eller medicin. Läs mer om bidraget och hur du ansöker. November – Samfund/Vetenskaplig forskning ska användas av samfund (universitet, högskolor, forskningsinstitut) som söker finansiering för forskningsprojekt inom samhällsvetenskaper och ekonomi, humaniora, pedagogik och naturvetenskap. Privatpersoner eller arbetsgrupper kan inte ansöka om bidrag för vetenskaplig forskning. Om du doktorerar ska du istället använda blanketten November – Doktorandstipendier. Läs mer om bidraget och hur du ansöker. November – Samfund/tidsbundna projekt används av samfund (föreningar, förbund och andra offentligrättsliga aktörer) för ansökningar som gäller enskilda projekt, t.ex. EU-projekt, digitaliseringsprojekt, resor eller sommarteaterproduktioner. Läs mer om bidraget och hur du ansöker. November – Samfund/ordinarie verksamhet används av samfund (föreningar, förbund och andra offentligrättsliga aktörer) för ansökningar som gäller samfundets ordinarie verksamhet. I en sådan ansökan kan enskilda program som teaterbesök eller ett årligt evenemang ingå, men stora enskilda projekt ska ha egna ansökningar (se ovan). Läs mer om bidraget och hur du ansöker.

    Lue lisää »

  • 7.10.2020 Ajankohtainen

    Så här många ansökningar fick vi i september

    I september fick vi många ansökningar till våra specialfonder. Lämnade du in en ansökan? Läs mer om vad som händer nu. Du får besked i december. Här kan du läsa om vilka fonder som du kunde rikta en ansökan till i september. Fler ansökningar än ifjol i Österbotten Vi fick 826 ansökningar till de österbottniska fonderna. Det är över 100 ansökningar mer än ifjol. Den ansökta summan är över 1,5 miljoner euro. Såhär fördelade sig ansökningarna i Österbotten: 415 ansökningar på sammanlagt över 400 000 euro till Henry och Martta Bertells minnesfond232 ansökningar på sammanlagt över 825 000 euro till Svenska Österbottens kulturfond156 ansökningar på sammanlagt nästan 260 000 euro till Inga, Valdemar, Anna-Lisa och Inga-Brita Westbergs fond23 ansökningar på sammanlagt drygt 95 000 euro till Kristinestads kulturfond Vår ombudsman Martin Enroth bereder de flesta ansökningar. De ansökningar som riktats till Henry och Martta Bertells minnesfond bereds av expertgrupper vid Yrkeshögskolan Novia och Yrkesakademin i Österbotten. Ansökningarna till Svenska Österbottens kulturfond behandlas i Kulturfondens regionala direktion – Österbottens svenska kulturfond – och i Kulturfondens styrelse i december. Du som ansökte om bidrag ur våra österbottniska specialfonder får besked i december 2020 och kan lyfta ditt bidrag i januari 2021. Fyrtio ansökningar till de nyländska fonderna I Nyland fick vi nio ansökningar till Henrik Nysténs testamentsfond. De sammanlagda beloppet i ansökningarna var nästan 90 000 euro. Det är Matts Blomqvist, vår ombudsman i Nyland, som bereder ansökningarna. Dessutom fick vi 31 ansökningar till Karl Hjalmar och Karin Helena Winbergs Nyländska Skärgårdsfond. Här blev det sammanlagda beloppet över 160 000 euro. Fonden har en egen styrelse som gör beslutsförslag till Kulturfondens styrelse. I december beslutar Kulturfondens styrelse om de nyländska ansökningarna.   Bidrag för föreningshusrenovering I september kunde också aktiva föreningar ansöka om bidrag för föreningshusrenovering. Vi fick 17 ansökningar, på sammanlagt över 130 000 euro. Ansökningarna bereds av ombudsman Matts Blomqvist. De sökande föreningarna får besked inom oktober. Ansök också i november Vår allmänna ansökningstid är i november. Då kan privatpersoner, arbetsgrupper och organisationer ansöka om bidrag. Du som ansökte om bidrag ur våra specialfonder i september kan ansöka om bidrag också i november. Här kan du läsa om de ändamål som vi då beviljar bidrag för.

    Lue lisää »

  • 2.10.2020 Ajankohtainen

    Tove Jansson utan blomsterkrans

    Tove Janssons liv som ung konstnär i efterkrigstidens Helsingfors blir film i Zaida Bergroths regi. Idag har filmen Tove premiär. Det här reportaget ingick i Svenska kulturfondens årsbok 2019.
    Text: Niclas Runeberg
    Bild: Jan Ahlstedt Den första spelfilmen om Finlands kanske mest välkända och älskade konstnär fokuserar på de formativa åren. Då skrev Tove Jansson sina första muminböcker, förälskade sig i en kvinna för första gången och tampades med kändisskapet som började ta form i och med muminberättelsernas framgång. – Vårt mål är att inte visa den gulliga och trygga bilden av den leende Tove i blomsterkrans, säger Alma Pöysti som spelar rollen som Tove Jansson. Alma Pöysti har tidigare gestaltat Tove Jansson på teaterscen. Förutom Tove kommer publiken också att få träffa bland andra riksdagsledamot Atos Wirtanen och teaterregissör Vivica Bandler, spelade av Shanti Roney och Krista Kosonen. Filmen tar avstamp i tiden direkt efter kriget – då färgerna hittar tillbaka in i Toves liv. Den sträcker sig över det följande decenniet fram till år 1956 i ett jazzfyllt Helsingfors. Att greppa Toves penna Pöysti, som redan år 2017 gestaltade Tove Jansson på teaterscenen, gör nu sin debut som huvudrollsinnehavare på den vita duken. Att spela Tove, att få ta på sig hennes skor, eller kanske snarare greppa hennes penna, har varit en dröm för Pöysti, som likt många av oss vuxit upp med muminkaraktärerna och Toves konst. – Jag har fått ta lektioner i måleri, övat på Toves handstil och analyserat hennes konst, berättar Pöysti. Mumintrollen finns med på ett hörn, men det handlar inte om en film för barn. Pöysti har ändå inte strävat efter att kopiera eller imitera den verkliga Tove Jansson i sitt skådespeleri. – Filmen har börjat leva ett eget liv genom alla de konstnärer som medverkat bakom och framför kameran. Vi försöker tillsammans skapa en ren och ärlig bild av en kvinna och konstnär som fick kämpa innan hon blev erkänd. Det här är berättelsen om Tove under en period då konsten och karaktärerna som varit hennes flykt från omvärlden övergår till allmän egendom, berättar Pöysti. Även om mumintrollen givetvis förekommer i filmen är det här inte en film för barn. Shanti Roney och Krista Kosonen har också fått gå på kurs för att kunna gestalta sina roller. Roney som bor i Stockholm har fått träna in en åländsk accent för sin roll som Atos Wirtanen. Kosonen, vars modersmål är finska, har i sin tur fått öva in en naturlig finlandssvenska för sin roll som Vivica Bandler. Att projektet har en stark anknytning till Svenskfinland avspeglas inte bara framför kameran. Eftersom filmen är en finsk-svensk samproduktion har också en majoritet av filmmakarna svenska som modersmål. Ett unikt samarbete Ett speciellt inslag är att Tove spelas in på 16 millimeters film. För att minska kostnaderna och öka effektiviteten görs film i dag nästan uteslutande med digital utrustning. Att just den här filmen görs analogt, var en önskan från Zaida Bergroth och filmfotografen Linda Wassberg. Efter inspelningen skickas filmen för framkallning till Sverige och måste sedan synkroniseras med ljudinspelningarna innan man kan börja klippa i materialet. Inte bara de här momenten utan också varje omtagning blir en kostnadsfråga. – Det märks verkligen att koncentrationen i teamet och bland skådespelarna är på topp då man spelar in på film. Alla vet att varje tagning är dyrbar, berättar Andrea Reuter som tillsammans med Aleksi Bardy fungerar som producenter för Tove. Filmen är inte bara unik i Finland utan även på europeisk nivå. Att finansiera en långfilm kräver mycket arbete och ansökningsprocesserna är ofta tunga och utdragna. Intresset att stödja den här filmen har varit häpnadsväckande stort. – Det här är en storsatsning och de finlandssvenska fonderna har verkligen slutit upp bakom filmen. Processen inleddes redan år 2018 och den sista finansieringen blev klar i november precis innan inspelningarna började. Utan fonderna skulle inte finlandssvensk film kunna göras, menar Reuter. En sann historieberättare Utöver skådespelarnas tolkningar av Tove Jansson och hennes närmaste krets har ett enastående noggrant arbete gjorts för att skapa de miljöer där Tove vistades. Scenografen Catharina Ehrnrooth-Nyqvist och grafikern Sandra Wahlbeck har i minsta detalj återskapat bland annat Toves ateljé i södra Helsingfors och all inredning och konst som omgav henne. Ett enormt researcharbete ligger som grund då man återskapat de miljöer där Tove levde och arbetade. Researchen har gjorts av bland andra scenograf Catarina Ehrnrooth-Nyqvist och producent Andrea Reuter. – Vi har studerat och läst allt vi kommit över för att kunna skapa en verklighetstrogen omgivning i filmen. Intervjuer, böcker, brev, teaterdekorer, skisser och gamla foton har lett oss i rätt riktning. Så mycket av Tove finns dokumenterat, berättar Ehrnrooth-Nyqvist. Genom materialet framträder också Toves många sidor. Att hon var en varm människa som verkligen brydde sig om dem som stod henne nära kan man se i hennes brev och dagböcker. – Hon var också väldigt osentimental. I hennes lådor fanns urklipp om Atos och Viveca, gamla älskare och älskarinnor, om vartannat. Wahlbeck som är uppvuxen och verksam i Madrid och tidigare har arbetat med internationella regissörer som Pedro Almodovar och Alejandro Amenabar har återskapat all grafik som syns i filmen. – Tove var en så »tok-kreativ« konstnär. En historieberättare på alla nivåer, både i sin konst och i sin inredning, berättar Wahlbeck.

    Lue lisää »

  • 1.10.2020 Ajankohtainen

    Kulturfondens pristagare 2020

    Idag firar vi #stiftelsedagen och passar på att uppmärksamma våra pristagare 2020. I våras tvingade coronakrisen oss att ställa in våra planer på att fira pristagarna. Istället gjorde vi en video där de alla resonerar de kring dialogens betydelse. Dialog för kulturen och samhället framåt och är ett av våra fokusområden i år. Film av Eva Lingon

    Lue lisää »

  • 30.9.2020 Ajankohtainen

    Mera effekt med fem fonder

    Fem finlandssvenska fonder samarbetar nu aktivt, både kring vissa projektansökningar och långsiktiga strategier. Är det okej att fonder samverkar så här? Får allmänheten veta vad som diskuteras? Och betyder nu ett avslag från en fond att också alla andra ger negativt besked? Sedan hösten 2018 samlas ledande tjänstemän för fem finlandssvenska fonder regelbundet för att diskutera projekt och satsningar. De fem fonder som deltar i samarbetet är Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne, Föreningen Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden och Stiftelsen Tre Smeder. – I praktiken får vi alla ibland samma – eller i alla fall liknande – ansökningar om bidrag. Då en ansökan gäller ett bra projekt där flera fonders uppdrag och ändamål förverkligas, försöker vi koordinera våra satsningar. Genom att slå ihop våra resurser kan vi möjliggöra större projekt, säger Sören Lillkung, vd på Svenska kulturfonden. – Vår koordinering kan betyda att olika fonder riktar sin finansiering till olika delar av ett projekt. Så här skapar vi en bred finansiering samtidigt som våra enskilda bidrag matchar våra olika uppdrag och ändamål, säger Gun Sandberg-Wallin, vd för Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne och samarbetsgruppens sammankallare i år. Fokusområden som spelar roll De frågor som samarbetsgruppen behandlar har stor, ofta strategisk, betydelse för det svenska i Finland. Samtidigt är det viktigt med klara linjer för vilka frågor och ansökningar man tar upp i gruppen. Därför utser gruppen regelbundet fokusområden där man kan koordinera insatserna. – Just nu sätter vi stort fokus på unga; det handlar mycket om vad som är relevant för nästa generation, hur vi kan synliggöra det svenska och vända klimatångest till klimatinsikt, säger Gun Sandberg-Wallin. Vad betyder det för aktörerna? Samarbetsgruppen vill att projektfinansiering ska starta med en impuls på fältet. Gruppens uppgift är i första hand att koordinera. Ofta ser man att flera aktörer samtidigt vill driva liknande projekt. Då samlar gruppen dem för att skapa nya samarbeten och synergier. Alla aktörer ska ändå, precis som tidigare, rikta sina ansökningar till de enskilda fonderna. Fonderna kommer sedan överens om vilka projekt man diskuterar. Ofta berör projekten hela Svenskfinland, men också lokala projekt är intressanta så länge de har stor betydelse för det svenska i Finland. – Det kan handla om både små och stora projekt – syftet är viktigare än det monetära. Beloppen som vi satsar kan variera mellan några tusen euro per fond och miljonbelopp för till exempel fastighetsprojekt, säger Gun Sandberg-Wallin. Självständiga beslut i varje styrelse Varje fonds styrelse behandlar ansökningarna och fattar sina beslut helt självständigt; oberoende av samarbetsgruppen och de andra fonderna. – Samarbetsgruppen tar inte emot ansökningar och ger inte förhandsbesked om bidrag till sökande. Vårt samarbete betyder inte heller att fonderna strävar efter att ta liknande beslut om ansökningarna, säger Gun Sandberg-Wallin. Också då gruppen beslutar att inte gå in för att gemensamt stödja ett visst projekt, är det fritt fram för alla enskilda fonder att självständigt besluta om bidraget. – Ibland diskuterar vi ändå sinsemellan våra uppfattningar. Om en fond har fördjupat sig i en projektplan, delar vi med oss av informationen till varandra. Så här sparar vi administrativa kostnader och kan istället satsa pengarna på bra projekt, säger Sören Lillkung. Regelbundna träffar Personalen på fonderna har också tidigare hållit kontakt, men för två år sedan gick man in för ett djupare samarbete. Hur ser det ut i praktiken? – Vi träffas ungefär en gång per månad för att stämma av aktuella frågor. Så här undviker vi överlappningar och kan dessutom alla reagera snabbt, säger Gun Sandberg-Wallin. Två gånger per år samlas en större samarbetsgrupp. Då deltar också representanter för Svenska litteratursällskapet, Harry Schaumans Stiftelse, Samfundet Folkhälsan och Stiftelsen för Åbo Akademi, och alla styrelseordförande. I vissa gemensamma satsningar kan dessutom andra bidragsgivare delta. – Vi har kommit överens om att ingen enskild fond ska dominera i vårt samarbete. Alla fonders uppdrag är lika viktiga och här spelar det ingen roll hur mycket pengar en enskild fond satsar. Då vi tar gemensamma beslut väger allas röst lika mycket, säger Sören Lillkung. Exempel på aktuella samarbetsprojekt Fokus i KarisHBL Junior (Konstsamfundet, SFV och Kulturfonden)LäsambassadörernaILS – Niilo Mäki Institutet Helsingfors den 30 september 2020
    Pressmeddelande Noggrannare information och intervjuförfrågningar: Sören Lilkung (kommentarer)
    vd
    040 620 7500
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 25.9.2020 Ajankohtainen

    Artificiell intelligens är en medborgarkunskap

    Kunskap om artificiell intelligens gör oss till bättre medborgare och innovatörer. Därför har Svenska kulturfonden bidragit till att utveckla en svenskspråkig version av den kostnadsfria onlinekursen Elements of AI. Bakom kursen står Helsingfors universitet och företaget Reaktor. Text och bild: Sophie och Daniel Kawecki / Idelhöjd Det här är en förkortad version av reportaget som ingick i Kulturfondens årsbok 2019. Läs hela reportaget här. Allt mera i vår vardag bygger på artificiell intelligens (AI); sökresultat på internet, varuleveranser, kartor och rutter, medicinska diagnoser – exemplen är många. Teknikerna bakom artificiell intelligens är visserligen inspirerade av hur den mänskliga hjärnan fungerar, men de har ytterst lite att göra med de intelligenta maskiner som möter oss i science fiction. Grundprinciperna bakom artificiell intelligens går att förstå utan kunskaper i programmering. Det är just denna grundförståelse som kursen erbjuder. Professor Teemu Roos vid Helsingfors Universitet har undervisat i AI i mer än nio år och är en av initiativtagarna till kursen. – Processen startade med en förfrågan från arbets- och näringsministeriet, berättar Teemu. De har tagit fram en AI-strategi för Finland och undrade om vi hade fritt tillgängligt kursmaterial om ämnet. Vi har mycket kunskap på fakulteten, bland annat en grundkurs i AI för andraårsstuderande, så jag tänkte att om någon ska göra något så är det vi! En inkluderande kurs Kursen skapades ursprungligen på engelska i samarbete med företaget Reaktor, vars Helsingforskontor ligger mitt på universitetsområdet. Universitetets engelskspråkiga material omarbetades för att göra kursen tillgänglig också för dem som inte har för kunskaper i datateknik och programmering. Men även språket visade sig vara en viktig del i arbetet med kursen. – Vi hade »Pihtiputaan mummo« som målgrupp, berättar Teemu. Vi insåg tidigt att hon inte skulle klara av kursen på engelska utan måste få den på sitt eget språk. Så vi började arbeta på en finskspråkig och en svenskspråkig version av kursen. För att skapa den svenskspråkiga versionen sökte man medel från bland annat Svenska kulturfonden. Målsättningen var att göra kursen tillgänglig i alla svenskspråkiga gymnasier. Men målgruppen var större än så – den svenskspråkiga kursen har också lanserats i Sverige med Linköpings universitet och nätverket AI Innovation of Sweden som samarbetspartner. Janina Fagerlund är produktansvarig på företaget Reaktor och var i en nyckelroll när kursen skapades. Hennes inledande kartläggning visade att det fanns många rädslor förknippade med artificiell intelligens. Janina Fagerlund är produktansvarig på Reaktor och har spelat en nyckelroll i planeringen och marknadsföringen av den svenskspråkiga versionen av kursen Elements of AI. – Det saknades en kurs för vanliga människor – en kurs som förklarar vad det egentligen handlar om. Därför var det viktigt att göra kursen inkluderande. Janina konstaterar att det var betydligt mer komplicerat att ta fram en svensk språkversion än att bara skicka en text för översättning. – En stor del av arbetet handlade om att skapa synlighet för kursen när den väl var översatt och att lösa olika tekniska frågor för att få alla kurselement på rätt plats i den nya språkversionen. Samarbetet med översättaren var flexibelt och vi diskuterade ibland flera gånger i veckan kring texterna. Det var viktigt att få känslan och tonen rätt så att texten inte skulle kännas för svår. Vår samarbetspartner Linköpings universitet var involverad eftersom uttrycken och exemplen skulle fungera också i Sverige. Medborgarkompetens När kursen togs fram var målsättningen att en procent av landets befolkning skulle gå den – ett mål som har nåtts i varje fall till antalet registreringar, som nu uppgår till det dubbla. Men varför ska en vanlig människa egentligen intressera sig för grunderna i artificiell intelligens? Både Teemu Roos och Janina Fagerlund lyfter fram medborgarkompetensen som ett viktigt skäl. – Grundläggande kunskap om AI gör att vi förstår hur till exempel filterbubblor fungerar och hur de kan leda till polarisering, säger Teemu. – Det är lättare att lura människor som inte vet hur AI fungerar eftersom det är svårt att tänka kritiskt kring något som man inte förstår, instämmer Janina. Översättningen av kursen till svenska blev något av ett pilotprojekt och flera andra länder har varit intresserade av samarbete för att kunna erbjuda kursen på sitt eget språk. I nuläget finns kursen även på tyska, norska och estniska. Tack vare EU-stöd kommer kursen efterhand att göras tillgänglig på alla officiella EU-språk.

    Lue lisää »

  • 23.9.2020 Ajankohtainen

    Tio sätt att främja två- och flerspråkighet

    Vilka är de bästa sätten i världen att stödja språkinlärning bland barn och unga? Organisationen HundrED presenterar i samarbete med Svenska kulturfonden tio framgångsrika pedagogiska innovationer som främjar två- och flerspråkighet i skolan. HundrED:s rapport ”Bilingual Education” publiceras inför europeiska språkdagen lördagen den 26 september. – Trots att språkbad är ett bra sätt att ge barn en stark tvåspråkighet, är det få kommuner som erbjuder eleverna det. Kommuner kan uppleva språkbaden som dyra och utmanande för personalrekryteringen och administrationen. Vi ville veta hur man i andra länder undervisar två- och flerspråkiga barn och unga. Finns det andra modeller som är lättare och billigare att ta i bruk och som når flera barn och unga?, säger Kulturfondens ledande ombudsman Berndt-Johan Lindström. Det här blev startskottet för Kulturfondens samarbete med organisationen HundrED. Kulturfonden beviljade ifjol ett bidrag på 75 000 euro till HundrED. HundrED skulle ta reda på hur man kan öka intresset för språkinlärning och samtidigt hitta nya modeller för både språkbad och annan språkinlärning. – Vi ville också stödja lärare som undervisar barn och unga med ett främmande språk som modersmål. Idag integreras få elever på svenska i Finland och därför ville vi se vad vi kan lära av andra länder om hur man stärker språk som talas av elever i mångkulturella skolor, säger Kulturfondens ombudsman Katarina von Numers-Ekman. För att hitta goda innovationer efterlyste HundrED framgångsrika projekt i hela världen. Före deadline i februari 2020 hade man fått förslag från över 20 länder. En internationell panel med sakkunniga, HundrED:s forskningsteam och Kulturfondens representanter utsåg de tio bästa innovationerna. – Vi letade främst efter roliga, kreativa och kommunikativa metoder för att lära sig nya språk. Dessutom var det viktigt att innovationerna skulle vara lätta att anpassa till nya sammanhang. Nu hoppas vi att många skolor hittar någon innovation som de vill ta i bruk, säger Katarina von Numers-Ekman som har en bakgrund som modersmålslärare. De tio innovationerna och länderna som de härstammar från: Global Minds Initiative främjar interkulturell vänskap, förståelse för olika kulturer och empati i undervisningen. Projektet parar ihop studerande som har engelska som modersmål med studerande som har ett annat modersmål. Målgruppen är 11-15-åringar. (Pittsburgh, USA) Kamilala är ett internationellt nätverk för utbildningsaktörer med ett gemensamt mål; att göra språklig och kulturell mångfald till en resurs via kreativa konstupplevelser. Kamilala riktar sig till 3–15-åringar och har spritts till tio länder. (Frankrike)Kiwa Digital är ett världsledande produktionshus för upplevelsebaserade applikationer. Genom att använda ny teknologi skapar Kiwa-Digital interaktiva och pedagogiska berättelser över språk- och kulturgränserna. (Nya Zeeland)Språkambassadörerna besöker skolor för att berätta om sina egna upplevelser i samband med att de lärt sig nya språk. Vid skolbesöken får eleverna och studerande en tydlig bild av de personliga fördelarna med språkkunskaper utanför skolan. (Finland)I en Language Friendly School -skola välkomnas och värdesätts elevernas, föräldrarnas och lärarnas olika språk. Flerspråkiga elever stärker sina kognitiva och sociala färdigheter då de kan använda sitt hemspråk i vardagliga skolsituationer. (Nederländerna)Language Party är ett nytt och intimt sätt att samlas för att fira mångfalden av språk som talas i grannskap i större och mindre städer. Vid festerna, som kan ordnas var som helst i världen, delar berättare med sig av sagor på sitt modersmål och översätter dem sedan till publikens språk. (Australien)Språkdusch i Jyväskylä är en metod för att undervisa främmande språk. Småbarnspedagogen använder målspråket då och då i barnens vardagliga aktiviteter. Språkduschens syfte är att undervisa främmande språk i vardagliga rutiner då det känns naturligt. I språkduschen skapar man positiva erfarenheter av språk och språkinlärning. (Finland) Med hjälp applikationen Linguacuisine kan du lära dig ett främmande språk medan du lagar mat. Linguacuisine främjar och utforskar digital läskunnighet, språkinlärning, kokkonst och förståelse för andra kulturer. Applikationen är gratis och används redan i 71 länder. (Storbritannien)Mother Tongue Education for Early Learners är ett projekt som erbjuder utbildningar och utvecklar läromedel och annat undervisningsmaterial som behövs för att ordna undervisning på elevernas eget modersmål i Uganda. I Uganda undervisas eleverna på det nationella språket. Eftersom många elever har ett annat modersmål är det utmanande för dem att följa undervisningen under de första skolåren. Med hjälp av projektets undervisningsmaterial och utbildningar blir det möjligt att undervisa de yngsta eleverna också på deras eget modersmål. (Uganda)Norden i skolan är en gratis undervisningsplattform för hela Norden. Plattformen erbjuder undervisningsmaterial för årskurs 1-9 och gymnasiet på alla nordiska språk. Innovationen är ett kostnadsfritt forum som ger eleverna möjlighet att uppleva och förstå de andra nordiska språken och länderna. Kontakten skapas via gemensamma nordiska teman och perspektiv. (Norden) Publikationen, som innehåller alla de utvalda pedagogiska innovationerna för språkinlärning, är ett HundrED Spotlight-projekt. Publikationen finns tillgänglig på svenska, finska och engelska via HundrED:s webbplats. Spotlight-projektet och innovationerna uppmärksammas under Helsinki Education Week och HundrED Innovation Summit i början av november 2020. Pressmeddelande, den 23 september 2020 Noggrannare information om HundrED och Bilingual Education-projektet:
    https://hundred.org/en/collections/bilingual-education Noggrannare information/Kulturfonden: Berndt-Johan Lindström (kommentarer)
    ledande ombudsman, utbildning
    040 838 1358
    berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm
    kommunikationschef
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 21.9.2020 Ajankohtainen

    Kulturfonden stöder gärna modersmålsinriktad svenska

    Här kan du läsa vår insändare i Hufvudstadsbladet i september 2020. Vi på Svenska kulturfonden gör gärna en insats för den modersmålsinriktade svenskan! Det är helt i linje med vårt uppdrag. Professorerna Mirja Saari, Marketta Sundman och Auli Hakulinen skriver i sin insändare ”Tvåspråkiga elever i finsk skola är en försummad grupp” (Hbl 12.9.2020) om hur sällan finska skolor erbjuder undervisning i modersmålsinriktad svenska (äiru) för elever som har svenska som ett av sina hemspråk. Skribenterna föreslår att Kulturfonden kunde ge understöd åt projekt som kan bidra till ett utökat utbud av äiru-undervisningen i de finska skolorna och att de tvåspråkiga eleverna i den finska skolan får en mångsidig undervisning i modersmålsinriktad svenska. Att bidra till en levande två- och flerspråkighet i Finland är ett av Kulturfondens kärnuppdrag och vi finansierar kontinuerligt satsningar på barns och ungas språkutveckling. Bland våra senaste satsningar finns det strategiska programmet Hallå! – för en levande tvåspråkighet, där vi bland annat beviljade finansiering till ett utvecklingsprojekt för undervisningen i modersmålsinriktad finska. Vi är en stor finansiär av nätverket Svenska.nu som stöder utvecklingen av undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor. Också språkbadsundervisningen och verksamheten i skolorna på språköarna har hög prioritet i vår utdelning. Vi vill dessutom lyfta fram en aktuell sammanställning av innovationer inom språkundervisning, som vi i september ger ut i samarbete med organisationen HundrED. Vi kan till exempel bevilja finansiering för vetenskaplig forskning eller pedagogiska pilotprojekt av olika slag. Vi är öppna för diskussioner med utbildningsanordnare och andra aktörer. Innovativa och ambitiösa ansökningar med koppling till modersmålsinriktad svenska är mer än välkomna under vår ansökningstid i november. Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden Berndt-Johan Lindström, ledande ombudsman på Svenska kulturfonden

    Lue lisää »

  • 21.9.2020 Ajankohtainen

    Stort tryck på Huset mitt i byn-bidrag också under hösten

    Ungefär en tredjedel av de föreningshus som ägs av svenskspråkiga föreningar i Finland har nu fått Svenska kulturfondens Huset mitt i byn-bidrag. Kulturfonden har fördelat den andra omgången av coronakrisbidraget; nästan 160 000 euro ut till 84 föreningar. Huset mitt i byn-bidraget lanserades på våren och under den första ansökningstiden fick Kulturfonden 80 ansökningar. Under ansökningstiden i augusti fick Kulturfonden 116 ansökningar. På basis av höstens ansökningar delas nästan 160 000 euro ut till 84 föreningar. På våren delade Kulturfonden ut 140 000 euro till 71 föreningar. Kulturfonden har totalt delat ut 300 000 euro i Huset mitt i byn-bidrag. Huset mitt i byn-bidraget riktar sig till svenskspråkiga föreningar som äger ett föreningshus. Bidraget är en av Kulturfondens åtgärder för att dämpa den ekonomiska smällen som drabbat många olika aktörer på grund av coronakrisen. – Också många föreningar hamnade i ett ekonomiskt sårbart läge under coronakrisen, säger Matts Blomqvist, ombudsman på Kulturfonden. Många föreningar inhiberade sina egna evenemang, men också alla uthyrningar till externa parter avbokades. – Vi uppskattar att det ekonomiska bortfallet per förening varierar mellan 3 000 euro och 20 000 euro. Vissa föreningar har gått miste om upp till 90 000 euro, säger Blomqvist. Huset mitt i byn-bidraget beviljades mot en långsiktig utvecklingsplan. De föreningar som beviljades bidrag har bland annat: Skapat en flerårig renoveringsplan för sitt föreningshus, bland annat för att göra föreningshuset mer energisnålt eller mer tillgängligt. Planerat en utveckling av sin medlemsstruktur, till exempel genom att skapa ungdomssektioner eller virtuella kampanjer. Förnyat sina föreningsstadgar med målet att modernisera föreningen.Utökat sitt evenemangsutbud, till exempel i samarbete med kommunala medborgarinstitut. Kulturfonden beviljar också renoveringsbidrag för föreningshus. Ansökningstiden för renoveringsbidragen är årligen i april och september. Här kan du kolla vilka föreningar som beviljats Huset mitt i byn-bidrag.
    På webbsidan kan du sortera bidragsmottagarna till exempel enligt ort. Huset mitt i byn-bidraget En tillfällig bidragsform för kultur- och ungdomsföreningar som äger ett föreningshus.Ansökningstiderna var i maj och augusti 2020.Kulturfonden fick totalt 196 ansökningar – 80 ansökningar lämnades in i maj och 116 i augusti. I juni beviljades 71 föreningar totalt 140 000 euro, i september beviljades 84 föreningar 160 000 euro. Totalt 155 föreningar beviljades bidrag och hela den reserverade summan på 300 000 euro delades ut.Bidraget var högst 3 000 euro per förening och en förening kunde få bidraget en gång. Läs våra tidigare pressmeddelanden om Huset mitt i byn-bidraget: *** Pressmeddelande
    Svenska kulturfonden
    Helsingfors den 17 september 2020
    Noggrannare information: Matts Blomqvist
    ombudsman för Nyland
    matts.blomqvist(at)kulturfonden.fi
    050 592 3795 Annika Rönnblad
    kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi
    040 537 1494

    Lue lisää »

  • 20.9.2020 Ajankohtainen

    Kertaus on opintojen äiti – poimintoja kesän 2020 webinaareista

    Kertaus on opintojen äiti. Näinpä syksyn tummuvien iltojen saapuessa  palautan kevään ja kesän aikana toteutuneet webinaarit takaisin ruudulle.  Business Finland – Visit Finland toteutti useita matkailun webinaareja, joiden sisältöihin pääset edelleen mukaan. Tässä blogiartikkelissa löydät linkkejä kevään ja kesän aikana toteutettuihin webinaareihin, joissa käsiteltiin  muun muasa digitaalista liiketoimintaa, digitaalista myyntiä ja markkinointia sekä sosiaalisen median hyödyntämistä. Visit Finlandin digitaalisen … Lue lisää The post Kertaus on opintojen äiti - poimintoja kesän 2020 webinaareista first appeared on Sähköinen Liiketoiminta Suomi Oy.

    Lue lisää »

  • 17.9.2020 Ajankohtainen

    Såhär väljer du specialfond inom SÖK

    Då du ansöker om bidrag ut Svenska Österbottens kulturfond (SÖK) ska du ange ur vilken fond du ansöker om bidrag. SÖK består av knappt 30 enskilda fonder. För att kunna klicka vidare i ansökningsformuläret ska du välja en lämplig fond för din ansökan. Här nedan hittar du en lista där de olika fonderna och deras ändamål beskrivs. Välj den fond som du tycker att passar din ansökan bäst. Oroa dig inte – om Martin Enroth, vår ombudsman i Österbotten, tycker att din ansökan passar bättre till en annan fond flyttar han din ansökan. Du kan också höra av dig till Martin för att diskutera till vilken fond du kunde rikta din ansökan. Gör din ansökan på webbplatsen ansokan.kulturfonden.fi. Då du loggar in på ansokan.kulturfonden.fi väljer du ”Skapa ny ansökan”. Om du ansöker om bidrag ur Svenska Österbottens kulturfond år 2021 ska du i följande steg välja vilken specialfond du riktar din ansökan till. 499 Svenska Österbottens kulturfond
    Stöder kulturell verksamhet i svenska Österbotten. 511 Nils Lundqvists fond
    Stöder allmänna kulturella ändamål. 499.6 Iris Teirs minnesfond
    Stöd till österbottningar, som utbildar sig för eller forskar kring vård av hem, barn och familj. Studie – eller forskningsplan skall bifogas. 499.9 Tor Erik Teirs fond
    Stöder utvecklandet av högskoleundervisning och vetenskaplig forskning i Svenska Österbotten samt konstnärlig och kulturell verksamhet med anknytning till landskapet. 499.8 Oskar Forsströms fond
    Stöder studerande vid Svenska Österbottens folkakademi. Sökande bör vara från någon av skolans medlemskommuner. 499.10 Birgit Klåvus minnesfond
    Stöder elever vid Musikinstitutet Legato eller ungdomar från musikinstitutets verksamhetsområde för fortsatta studier inom sångens och musikens område. 499.14 Familjen Gullström-Portins minnesfond
    Stöder utvecklande av biblioteksverksamhet för barn (jämna årtal) och utvecklande av privatskogsbruk (udda årtal). 499.15 Österbottens musikfond
    Stöd för musikverksamhet bland ungdomar och för kursverksamhet i svenska Österbotten. 499.17  Anna Ahlbäcks fond
    För utvecklande av hemslöjd och hantverk. 499.22 Syskonen Hintz minnesfond
    Stipendier till enskilda personer och understöd till institutioner och organisationer för utbildning av ungdomar inom lantbruk i svenska Österbotten, särskilt Sydösterbotten. 499.23 Runar Franzens fond
    För kultur och utbildning på svenska i Österbotten. 499.24 Åke Finells fond
    För att befrämja främst forskningen inom skogsbruket. 499.26 Singsby Sångkörs fond för Utveckling Av Dans och Populärmusik i Ö:Botten
    För att unga musiker och artister från Österbotten skall kunna ansöka om stipendium för utveckling av dans- och populärmusik. Medel kan beviljas t ex för utgivande av musikalalster, hyra av instrument, utbildning, etc 499.1 Verner och Helmi Nygrens fond
    Stipendier åt österbottningar och till svenska österbottniska sammanslutningar. 499.3 Oskar Mellbergs fond
    För kultur och utbildning på svenska i Österbotten. 499.5 Dagmar Norrmans fond
    För kultur och utbildning på svenska i Österbotten. 499.7 Österbottens jubileumsfond
    För kultur och utbildning på svenska i Österbotten. 499.2 Harald Teirs jubileumsfond för folkkultur
    Stöd för verksamhet inom folkkulturens område i svenska Österbotten. 499.21 Christina och Maj-Britt Höglunds fond
    För utvecklande av journalisters språk och stilistiska förmåga. 499.19 Fonden för Arkeologisk Forskning
    Stöd till forskare eller institutioner som bedriver vetenskaplig forskning i Österbottens förhistoria. 499.18 Stundarsfonden
    För högre studier och forskning inom det kulturhistoriska området samt österbottniska sammanslutningar som utvecklar hantverk och museiverksamhet.

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description