Ajankohtaista

  • 16.4.2019 Ajankohtainen

    Hundra svenska skolklasser gratis till Heureka

    Vem har koll på aggregationstillstånden? I höst får hundra svenskspråkiga klasser i årskurserna 1-9 delta i Heurekas workshop Tillståndslaboratorium. Kulturfonden finansierar besöken inom ramen för Heurekas fadderprogram. Klasser i årskurserna 1–9 kan ansöka om att få besöka Heureka i Vanda inom Kulturfondens fadderprogram. Eftersom resornas längd är begränsad, är ansökan öppen för skolklasser i Nyland, Kotka, Lahtis, Tammerfors, Pyttis, Åbo, S:t Karins, Pargas och Kimitoön. Från och med vårterminen 2020 kan skolor på andra håll i landet ansöka om att få uppleva vetenskapsshowen Pop-up Heureka i sin skola eller sin närmiljö. Både fadderklassbesöken och turnéshowen är gratis för skolorna. De klasser som antas till fadderbesöken får delta i workshoppen Tillståndslaboratorium på Heureka i Vanda. Under workshoppen lär sig eleverna om aggregationstillstånden och övergångarna mellan dem, de får utföra laborationer och följa med demonstrationer. Att delta i fadderprogrammet är gratis. I programmet ingår busstransporter mellan skolan och Heureka, inträdet till Heureka, workshoppen och en planetariefilm. Ansökan ska göras av en lärare med hjälp av blanketten på Heurekas webbplats. Deadline för ansökningar är den 15 maj 2019, men ansök gärna så fort som möjligt. En del av klasserna utses redan under ansökningstiden. Turnerande Pop-upshow
    Kulturfonden beviljade vid årsskiftet sammanlagt 120 000 euro åt Heureka – dels för fadderprogrammet och dels för en turné i Svenskfinland. Läs mera om bidraget här. För att inte skoldagen med resor till och från Heureka ska bli för lång för eleverna, erbjuder Kulturfonden i samarbete med Heureka den turnerande vetenskapsshowen Pop-up Heureka för skolor i kommuner på längre avstånd från Vanda. Skolor på andra håll i landet än de som nämns ovan kan ansöka om att få uppleva vetenskapsshowen Pop-up Heureka i sin skola eller i sin närmiljö. Showen besöker tio kommuner i Svenskfinland. Mera information kommer närmare ansökningstiden.

    Lue lisää »

  • 10.4.2019 Ajankohtainen

    Välkommen på vårfest

    I maj firar vi våren, utdelningen och alla modiga initiativ inom kultur och utbildning. På svenska. I Finland. Temat för årets fester är Versioner av mod. Vi välkomnar till tre föreställningar där de medverkade artisterna bjuder på modiga berättelser, modiga tolkningar och modiga möten. Tisdagen den 7 maj kl. 18 på Åbo stadsteater, Östra Strandgatan 14, Åbo Onsdagen den 8 maj kl. 18 på Bio Rex, Mannerheimvägen 22-24, Helsingfors Torsdagen den 9 maj kl. 18 på Academill, Strandgatan 2, Vasa På scenen möts bland andra pianisten Anders Widmark (Sve), jazzbandet Max Zenger Globus, artisterna Frida Öhrn (Sve) och Paul Elias och ett husband under ledning av Emilie Adolfsson. Skådespelarna Nina Hukkinen och Pelle Heikkilä tolkar Jeanette Björkqvists och Magnus Londéns texter i Vera Kiiskinens regi. Vid festerna uppmärksammar vi vårens pristagare och bjuder på ett glas bubbel med tilltugg. Du får gärna sprida inbjudan i dina nätverk – vi välkomnar alla till våra fester! Kom ihåg att alla festdeltagare måste anmäla sig. Anmälningsformuläret hittar du på http://anmalan.kulturfonden.fi. Sista anmälningsdag är 29 april.

    Lue lisää »

  • 5.4.2019 Ajankohtainen

    Behöver ert föreningshus renoveras??

    Nu kan aktiva föreningar med verksamhet på svenska ansöka om bidrag för renovering av föreningshus. Ansök senast den 30 april 2019. Föreningar som äger en fastighet som är i aktiv användning kan ansöka om ett bidrag på högst 10 000 euro. Före ni gör er ansökan ska ni göra en renoveringsplan och låta konditionsgranska huset. Ni kan också söka finansiering t.ex. från Finlands hembygdsförbund, Museiverket och NTM-centralen. Renoveringsbidraget ska användas till arbetskostnader för fackmän. Bidraget kan inte användas för att täcka kostnader för konditionsgranskning, planering, material eller avslutade projekt. Ansökningstiden för renoveringsbidrag är i april och september. Besked om beslutet får ni inom fyra veckor. Läs mer och gör ansökan här. Ombudsman Matts Blomqvist (matts.blomqvist(at)kulturfonden.fi) svarar på frågor.  

    Lue lisää »

  • 3.4.2019 Ajankohtainen

    Är biblioteksutbildningen redo för 2020-talet?

    Biblioteksutbildning på svenska och rekrytering av svenskspråkig bibliotekspersonal är tema för en utredning som Kulturfonden har beställt. Utredningsarbetet börjar i april och ska vara klart till årsskiftet.
    – Biblioteken är viktiga för både språket och kulturidentiteten i Svenskfinland. Med hjälp av utredningen vill vi bidra till att det också framöver finns språkkunnig och välutbildad bibliotekspersonal, säger ombudsman Anna Wilhelmson på Svenska kulturfonden. Då bibliotekslagen förnyades år 2017 slopades de strikta behörighetskraven för biblioteksanställda. I den nya lagtexten finns istället ett betydligt lägre minimikrav på behörigheten. Men medför det här en risk för att bibliotekspersonalens kompetens blir för snäv – speciellt på mindre svensk- och tvåspråkiga orter? Idag finns endast en svenskspråkig biblioteksutbildning i Finland: studier i informationsvetenskap vid Åbo Akademi. Vid ÅA kan ämnet läsas högst till kandidatnivå på svenska. På finska finns det vid sidan av kandidat- och magisterprogram på högskolenivå också möjlighet att utbilda sig vid både yrkeshögskola och institut. Dessa utbildningar saknas på svenska i Finland. Bibliotekens uppdrag omfattar idag mycket annat än arbete med samlingarna. Bland annat publikarbete har under senare år blivit en del av biblioteksjobbet. Motsvarar den teoretiska utbildningen i informationsvetenskap de krav som biblioteksarbetet i praktiken ställer? Utredningen ser också på tendenser inom bibliotekens rekrytering idag. Vilka effekter har den ändrade lagstiftningen på rekryteringen av svenskspråkig personal?
    Maria Grundvall utreder Kulturfonden har i samråd med Finlands svenska biblioteksförening och Regionförvaltningsverket gett informatiker Maria Grundvall uppdraget att göra utredningen om biblioteksutbildningen. Grundvall ska kartlägga hur den svenskspråkiga biblioteksutbildningen i Finland motsvarar arbetsuppgifterna vid allmänna bibliotekkommunernas möjligheter att rekrytera svenskspråkig personalArbetet med utredningen börjar i april och utredningen samt åtgärdsförlag presenteras vid ett seminarium vid årsskiftet 2019-2020. I utredningen ingår bland annat intervjuer med utbildare och rekryterare och en enkät till svenskspråkiga biblioteksanställda. Noggrannare information: Maria Grundvall, informatiker, utredare, biblioteksutredning(at)gmail.com
    Karolina Zilliacus, ordförande, Finlands svenska biblioteksförening, karolina.zilliacus(at)pargas.fi
    Susanne Ahlroth, överinspektör, Regionförvaltningsverket, susanne.ahlroth(at)avi.fi
    Anna Wilhelmson, ombudsman, kultur, Svenska kulturfonden Utredningen görs i samarbete med Regionförvaltningsverket och Finlands svenska biblioteksföreningInformatiker Maria Grundvall gör utredningsarbetet.

    Lue lisää »

  • 2.4.2019 Ajankohtainen

    Gör du din skatteredovisning?

    När du gör din skatteredovisning måste du uppge några uppgifter om utbetalaren av bidraget. Kolla våra instruktioner till våra bidragsmottagare.
    De uppgifter som du ska uppge om bidraget vid din skatteredovisning är: FO-nummer: 0200138-1 (FO-numret tillhör Svenska litteratursällskapet som tar hand om Svenska kulturfondens utbetalningar) Betalarens namn är officiellt: Svenska Litteratursällskapet i Finland rfUtbetalaren är inte ett offentligt samfund.

    Lue lisää »

  • 1.4.2019 Ajankohtainen

    Vi har förlängt ansökningstiden

    Är du intresserad av praktik utomlands? Vi har förlängt ansökningstiden till sex av praktikantplatserna i Europa. Ny ansökningsdeadline är den 10 april. Vi ger dig som är du nästan klar med dina studier eller nyligen har avslutat dina studier en ny chans att ansöka om en praktikplats. Vi har förlängt ansökningstiden för praktikantplats vid följande institut i Europa: Finlandsinstitutet i Berlin Finlands Beneluxinstitut i Bryssel FinnAgora – Finlandsinstitutet i BudapestFinlands institut i MadridFinlandsinstitutet i ParisFinlands institut i TallinnVi beaktar alla ansökningar som har inlämnats redan inom mars. Du som söker ska vara heltidsstuderande vid ett universitet eller en högskola eller ha utexaminerats från någondera under det senaste året. Du ska vara finsk medborgare eller fast bosatt i Finland och ha svenska som modersmål eller studiespråk. Gör din ansökan elektroniskt på https://ansokan.kulturfonden.fi. Läs mera om ansökan här. Tipsa gärna dina vänner om praktikplatserna! Praktikplatserna beviljas i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf. Allmän info om kultur- och vetenskapsinstituten hittar du på http://instituutit.fi/ och https://www.facebook.com/instituutit. Närmare information om praktikplatserna vid Finlands kulturinstitut ger
    Saara Juusti, saara.juusti(at)instituutit.fi, praktikkoordinator vid Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf.

    Lue lisää »

  • 29.3.2019 Ajankohtainen

    Planerar du en turné?

    I april tar vi emot ansökningar om bidrag för turnéer i Finland och utomlands. Våra turnébidrag är för konstnärer och arbetsgrupper som är yrkesverksamma på svenska i Finland och inom alla konstområden.
    Vi prioriterar turnéer inom Norden då vi beviljar bidragen. Vi kan bevilja bidraget för rimliga rese- och logikostnader. Kom ihåg att din ansökan ska innehålla ett tydligt program och en tydlig budget. Läs mera om bidragen här och gör sedan din ansökan i vårt ansökningsprogram.

    Lue lisää »

  • 28.3.2019 Ajankohtainen

    Nästa steg i Hans Ruin-tävlingen

    Vi har fått 128 bidrag till Hans Ruin-essätävlingen. Deadline för att lämna in bidrag var den 18 mars 2019. Under våren går tävlingsjuryn igenom alla essäer. Essäerna som deltar i tävlingen ska vara skrivna på svenska, tidigare opublicerade, cirka 3-10 sidor och max 22 000 tecken. Tävlingsbidragen är anonyma tills juryn har utsett vinnarna. Prisutdelningen i tävlingen ordnas den 18 juni i Helsingfors, då vi också offentliggör pristagarna. Första pris i essätävlingen är 4 000 euro, andra pris 3 000 euro och tredje pris 2 000 euro. De vinnande bidragen publiceras i en skrift som utkommer till prisutdelningen i juni.

    Lue lisää »

  • 27.3.2019 Ajankohtainen

    Vem vill bli lärling?

    Nu kan du som är konstnär eller hantverkare söka ett lärlingsstipendium från Kulturfonden. Ansökan är öppen 12.3-12.4.2019. Lärlingsstipendierna är för dig som har avslutat din utbildning och nu vill förkovra dig under professionell handledning. Också du som har studerat museiämnen och vill få internationell erfarenhet kan ansöka om ett lärlingsstipendium. Stipendiet förutsätter att du har ett skriftligt avtal med organisationen eller konstnären/hantverkaren som ska handleda dig. Diskutera lärlingstiden med den mottagande parten redan innan du ansöker. Gör din ansökan 12.3-12.4. 2019. Du kan också ansöka om ett lärlingsstipendium under hösten – ansökan är då öppen 12.9-12.10.2019. Stipendiet är på 1 250 euro/månad eller högst 15 000 euro/år och kan beviljas för högst ett år. Information om beskattning och sociala avgifter finns på skatt.fi och lpa.fi.

    Lue lisää »

  • 19.3.2019 Ajankohtainen

    För dig med projekt

    Vi har låtit göra en liten handbok om projektutvärdering. Handboken 3×3 presenterar en enkel modell som lämpar sig för så gott som alla som driver ett projekt. Anki Hellberg-Sågfors har sammanställt handboken utgående från Leena Björkqvists förlaga Kartta, kompassi & kalenteri. Projekti -arvioinnin opas. Vi rekommenderar handboken och modellen särskilt för dig som driver ett Hallå!-projekt, men materialet fungerar lika bra för också andra projektägare.
    Anki Hellberg-Sågfors: 3×3 – en modell för projektutvärderingLadda ner

    Lue lisää »

  • 15.3.2019 Ajankohtainen

    Nu delar vi ut 21,6 miljoner

    Vi delar i mars 2019 ut 21,6 miljoner euro på basis av de ansökningar som lämnades in under den ordinarie ansökningstiden i november 2018. Det här motsvarar ungefär 30 procent av ansökningarnas sammanlagda värde. Av knappt 3 500 ansökningar beviljas cirka 1 850; ungefär hälften av de sökande får ett positivt besked.
    Torsdagen den 14 mars har vi mejlat besked till alla sökande – både till dem som beviljats bidrag och till dem som fått avslag på sin ansökan. Onsdagen den 20 mars kl. 12 publicerar vi namnen på alla bidragsmottagare på vår öppna webbsida http://beviljade.kulturfonden.fi. Ungefär tre miljoner euro mer än ifjol Av hela summan på 21,6 miljoner går ungefär 51 procent till konst och kultur. Cirka 17 procent av utdelningen i novemberomgången går till utbildning och 12 procent till forskning och vetenskap. Ansökningar inom kategorin allmän finlandssvensk verksamhet får 20 procent av utdelningen. Till den här kategorin hör bland annat bidrag till förbund, föreningar och medborgaraktiviteter. I regionerna fördelar vi sammanlagt 3,2 miljoner euro av den sammanlagda utdelningen. Nylands svenska kulturfond delar ut 1,4 miljoner euro, Österbottens svenska kulturfond 1,1 miljoner euro och Åbolands svenska kulturfond drygt 0,7 miljoner euro. År 2018 fördelade vi sammanlagt 18,7 miljoner euro på basis av ansökningarna som inkom i november 2017. 78 arbetsstipendier I år beviljar vi sammanlagt 78 arbetsstipendier – 2 treåriga, 2 tvååriga och 74 ettåriga arbetsstipendier för konstnärer inom olika kulturgrenar. De treåriga arbetsstipendierna är värda 72 000 euro, de tvååriga 48 000 euro, de ettåriga 24 000 euro.  Arbetsstipendiernas sammanlagda summa är drygt 2 miljoner euro, som fördelas till 43 kvinnor och 35 män. På svenska. I Finland. Vad betyder det? Då våra sakkunniga och förtroendevalda behandlar alla ansökningar diskuteras ofta anknytningen till det svenska i Finland. – Det är inte alldeles enkelt att avgöra hur anknytningen till det svenska ska påverka bedömningen. Inom olika genrer tar kravet olika uttryck. Hos oss räcker det ändå inte med att vara en välrenommerad sökande eller ha en utmärkt projektidé. Vi måste alltid väga in anknytningen till det svenska som en avgörande aspekt i bedömningen, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung. För många är mångkulturalism och flerspråkighet vardag och ibland kan det svenska i Finland se annorlunda ut idag än för tio år sedan. – Ett projekt som i ansökningsskedet kan te sig ganska finskspråkigt, kan ändå på sikt gynna det svenska i Finland. Det här ser vi allt oftare, inte bara i samband med vårt Hallå!-program för en levande flerspråkighet. Kulturfonden stöder oftast enskilda projekt, men årligen beviljas också många bidrag för verksamhet överlag. De här bidragen går till tredje sektorn – allt från fria teatergrupper till organisationer som verkar inom konst, kultur och föreningsliv, till exempel scouterna, 4H, marthorna, DUNK och Finlands Svenska Idrott. Ingen osthyvel Även om omkring 50 procent av de sökande får ett positivt besked, kan många bli besvikna då den beviljade summan inte motsvarar beloppet de sökte. – Vi tittar noga på budgeten och bedömer om den är rimlig och vilka kostnader vi kan bidra till utgående från vårt uppdrag. Vi beviljar aldrig per automatik mindre än de ansökta beloppen, utan har alltid en motivering till summan som beviljas, säger Sören Lillkung. Samtidigt är man i behandlingen noga med att de beviljade beloppen ska vara så pass stora att inte luften går ur hela projektet. Fortsättning följer Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Kulturfonden, ställer sammanlagt ungefär 40 miljoner euro till Kulturfondens förfogande under år 2019. Förutom de bidrag som nu beviljats fördelar fonden också under hela året bidrag med fri ansökningstid och styrelsens strategiska bidrag. *** Helsingfors den 15 mars 2019
    Pressmeddelande Närmare information om utdelningen ger Sören Lillkung (kommentarer)
    vd
    040 620 7500
    soren.lillkung(at)kulturfonden.fi Martina Landén-Westerholm (intervjuförfrågningar)
    informatör, teamledare
    040 595 0817
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 12.3.2019 Ajankohtainen

    Väntar du på besked från oss?

    Onsdagen den 13 mars tar vår styrelse beslut om alla de nästan 3 500 ansökningar som lämnades in i november 2018. Vår målsättning är att mejla besked till alla sökande under torsdagen den 14 mars 2019. Styrelsens beslutsmöte hålls onsdagen den 13 mars 2019 i Helsingfors. Genast efter att mötet avslutats under onsdag kväll, dubbelcheckar vi alla beslut i vårt ansökningssystem. Torsdagen den 14 mars sänder vi sedan mejl till alla våra sökande. Mejlen sänds automatiskt via vårt ansökningssystem – både till dem som beviljats bidrag och till dem som fått avslag på sin ansökan. Processen kräver några timmar, men vår målsättning är att sända alla mejl under torsdagen. Senare samma dag får också nyhetsredaktionerna information om alla våra beviljade bidrag. Från och med fredagen den 15 mars får media sedan publicera nyheter och reportage om de bidrag som vi beviljat. På webbsidan beviljade.kulturfonden.fi publicerar vi alla de bidrag som vi beviljat. I samband med vår stora publicering får journalister och redaktioner först tillgång till webbsidan med information om de bidrag som vi beviljar i mars. En vecka senare, onsdagen den 20 mars, gör vi informationen om bidragen som vi beviljat i vår stora novemberansökan tillgänglig för allmänheten. Vi meddelar alla våra sökande – både i ansökningsskedet och i samband med att vi ger besked – att vi alltid förbehåller oss rätten att publicera och kommunicera om de bidrag som vi beviljar. Håll ögonen på din mejlbox!

    Lue lisää »

  • 8.3.2019 Ajankohtainen

    Ansök om ett instrument

    Behöver du en högklassig violin eller cembalo? Du som är ung, begåvad musiker kan nu ansöka om ett instrument från Finlandssvenska instrumentfonden. Ansökningsdeadline är den 25 mars 2019 kl. 15. Sänd din ansökan till Dan Lönnqvist, Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen. document.getElementById('cloak8ad7e04e4979150972d7b0bd5557b805').innerHTML = ''; var prefix = 'ma' + 'il' + 'to'; var path = 'hr' + 'ef' + '='; var addy8ad7e04e4979150972d7b0bd5557b805 = 'dan.lonnqvist' + '@'; addy8ad7e04e4979150972d7b0bd5557b805 = addy8ad7e04e4979150972d7b0bd5557b805 + 'novia' + '.' + 'fi'; var addy_text8ad7e04e4979150972d7b0bd5557b805 = 'dan.lonnqvist' + '@' + 'novia' + '.' + 'fi';document.getElementById('cloak8ad7e04e4979150972d7b0bd5557b805').innerHTML += ''+addy_text8ad7e04e4979150972d7b0bd5557b805+''; . Den 29 mars ordnas en provspelning i Esbo. Instrumentfonden fungerar med hjälp av bidrag från bland annat Kulturfonden. Läs mera på Novias webbplats.

    Lue lisää »

  • 7.3.2019 Ajankohtainen

    Kalevala enligt Pekka Hako Productions

    Vi har beviljat ett bidrag på 60 000 euro till en tredelad tv-dokumentär om nationaleposet Kalevala. Bidraget går till Pekka Hako Productions som producerar dokumentären. Pekka Hakos tv-dokumentär behandlar främst bakgrunden till Kalevalas tillkomst och olika konstnärliga tolkningar av nationaleposet. Dokumentären görs i samarbete med kända brittiska dokumentärfilmare inom kulturgenren. I dokumentären ska flera svenskspråkiga miljöer synas – främst Åbo Akademi, men också Uppsala Universitet, där många finländare under 1820-talet studerade folkdiktningens betydelse. Dokumentären planeras vara färdig i slutet av år 2020 och ska då få internationell spridning via ett samarbete med brittiska BBC. Den kommer också att lämpa sig för undervisningen i skolor både i Finland och i de övriga nordiska länderna. Kalevala-dokumentärens sammanlagda budget är närmare en miljon euro. Produktionen, förberedelserna och bakgrundsarbetet har beviljats bidrag också av andra finländska stiftelser. Pressmeddelande
    Helsingfors den 7 mars 2019 Noggrannare information och intervjuförfrågningar Martina Landén-Westerholm
    Informatör
    martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi
    040 595 0817 Annika Rönnblad
    Kommunikationsassistent
    annika.ronnblad(at)kulturfonden.fi

    Lue lisää »

  • 1.3.2019 Ajankohtainen

    Pengarna ska aldrig ta slut

    Kulturfondens årliga utdelning kommer ur en miljardförmögenhet. En medveten placeringspolitik ska också garantera att pengarna inte tar slut och att det finns att dela ur också i ekonomiskt kärva tider. Det kan ibland låta som om fondpengarna är något av alla finlandssvenskars egendom. Och den uppfattningen säger sig Dag Wallgren, vd för Svenska litteratursällskapet (SLS), visserligen förstå. Men krasst sett är det inte finlandssvenskarnas pengar utan donatorernas, och det är deras vilja fondernas ekonomer är utsedda att förverkliga. Det är många viljor att ta hänsyn till. – Efter den första donationen 1908 har det kommit många fler. I dagsläget är Svenska kulturfonden paraplyorganisation för ungefär 490 fonder.  Det är pengar som vi förvaltar så som donatorerna har velat. Det är Svenska litteratursällskapet som, under ledning av Wallgren, äger och förvaltar fondens kapital. Avkastningen delas ut av det som formellt heter Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland sr – eller Svenska kulturfonden, som de som får ta del av bidragen känner fonden som. På den här nivån sker också de praktiska avvägningarna kring vem som ska få bidrag, men det yttersta ansvaret för riktlinjer och övervakning av placeringsverksamheten ligger hos SLS:s finansråd. Här bestäms också hur mycket av årsresultatet som ställs till förfogande åt Kulturfondens styrelse. Den summan har stigit de senaste sex åren och legat mellan 33–38 miljoner, men det utgör bara en bråkdel av fondens totala förmögenhet på 1,3 miljarder euro. Att dela ut mycket mer varken kan eller vill man göra eftersom förmögenheten är tänkt att skötas så att pengarna aldrig tar slut. – Avkastningen har varit kring åtta procent i fjol, som var ett alldeles bra år. – Kulturfondens kapital måste skötas så att vi kan uppfylla målet om stabil och förutsägbar utdelning, säger Dag. Här fokuserad på karkkitektur tillsammans med barn på arkitekturskolan Arkki i Helsingfors. Svackor ska inte minska utdelning När förmögenheten placeras är syftet förstås att på lång sikt få mer pengar för utdelningen. Placeringsfilosofin baserar sig på en diversifierad portfölj. Det beror på att man både vill undvika att bli beroende av enskilda bolag och att göra enskilda bolag beroende av fonden som ägare. Stilmässigt ligger den största tonvikten på aktier – nästan 80 procent av förmögenhet är fast i sådana – eftersom de i det långa perspektivet ger en avkastning som Wallgren säger är den bästa. – Nackdelen är förstås att om det kommer nedgångar, så måste vi kunna hantera dem. Under goda år har vi ändå byggt upp reserver. Trots att exempelvis åren efter finanskrisen 2008 innebar sämre tider så behövde vi av den anledningen inte dra ner på utdelningen. Det krävs förstås en hel del insikter i placeringsverksamhet för att garantera att förmögenheten inte krymper eller rentav försvinner. – Kulturfondens kapital måste skötas så att vi kan uppfylla målet om stabil och förutsägbar utdelning. Finansrådet drar upp de strategiska riktlinjerna och övervakar hur de genomförs i praktiken. Nu har vi inga patentlösningar, men jag vågar säga att pengarna aldrig kommer att ta slut om vi fortsätter som vi gjort hittills. Ny Nokia uteslutet Wallgren själv har jobbat inom SLS sedan 1997 – först som finansdirektör, numera som vd. Under den här tiden tycker han att förmögenhetsförvaltningen utvecklats mot det bättre. – Vi har flera olika sorters tillgångsslag, mer geografiskt diversifierade. Vi undviker systematiskt alltför stora bolagsspecifika risker. Med de nu gällande principerna skulle det – på gott eller ont – inte kunna uppstå en sådan situation som med Nokia, då ett bolag representerade tre fjärdedelar av alla tillgångar. Nu reagerar vi med omplaceringar långt tidigare. Då förmögenheten är rätt placerad betyder det också att fler drar nytta av de pengar som finns. – Kulturfonden har väldigt många mottagare. Det är sannolikt oerhört många som livnär sig på de här pengarna – inte bara i form av arbetsstipendier utan också av de indirekta effekterna. Samtidigt, säger Wallgren, så kan det ibland kännas som om de finlandssvenska fondernas betydelse överdrivs. – Utdelningen är stor och viktig inom kultur- och utbildningssektorn, men den kan aldrig ersätta skolväsende, sjukvård eller motsvarande på svenska. Fast det händer ju att det ropas efter fonderna i alla möjliga sammanhang? – Det är sant, men det går inte att upprätthålla det finlandssvenska samhället med fondmedel. Det går att stödja på det sättet vi gör: den språkliga glesbygd vi som minoritet lever i behöver helt enkelt mera injektioner i form av ekonomiska subventioner. Där kan vi bidra. Men att ta över det offentliga ansvaret – det skulle inte lyckas. Stabilitet framom risker – Att vi är med och förverkligar alla de här människornas (donatorernas, reds anm) vilja ser jag själv som en värdefull sak, men det kommer sällan fram i den offentliga bilden över vad fonder är och gör. För i motsats till vad mången gärna vill tro så går det inte att realisera all förmögenhet och sätta sprätt på pengarna. – Vi styrs av donatorernas vilja. Och vår uppgift är att producera en stadigt växande ström av pengar utan att riskera för mycket. Stabil och förutsägbar utdelning genom en övervägd placeringspolitik, alltså. Det är vad vi gör och sedan kan de som vill mystifiera fonderna. Med det här menar Dag Wallgren att både Svenska kulturfonden och andra fonder och stiftelser ibland framställs som någonting mystiskt och mäktigt i den offentliga diskussionen i Svenskfinland. Visst, säger han, det delas ut mycket pengar och förmögenheten är inte obetydlig, men i det stora offentliga sammanhanget hela är betydelsen trots allt marginell. Samtidigt säger han, och drar en djup suck, att rapporter om oegentligheter inom fond- och stiftelsevärlden också tenderar att drabba dem som skött sina saker. – Att kalla det hot är att ta i, men de här fallen kastar en skugga över hela branschen. Om vi tittar på de knappt 500 fonderna under Kulturfonden så finns det för var och en uppräknat vad pengarna ska användas till. Att vi är med och förverkligar alla de här människornas vilja ser jag själv som en värdefull sak, men det kommer sällan fram i den offentliga bilden över vad fonder är och gör. Fler donationer alltid välkomna Han själv hoppas och tror på att potentiella donatorer fortfarande hyser förtroende för Kulturfonden och att de överväger att överlåta förvaltningen av sitt arv till hans expertgrupp. – Vi bedömer sedan om vi kan åta oss uppdraget att förvalta donatorns arv utan att det börjar belasta andra fonder. Om det går att omvandla till pengar utan orimliga randvillkor i förvaltningen, så finns det egentligen ingen minimigräns för hurdana donationer vi tar emot. Men om det finns krav på exempelvis speciell beredning av utdelningen som inte står i proportion till avkastningen – ja, då säger vi säkert att det inte är en fiffig idé. FOTNOT: På www.kulturfonden.fi finns information om de enskilda fonderna. På http://www.sls.fi/sv/utgivning/verksamheten-2017 finns information om hur kulturfondens förmögenhet har utvecklats och hur den förvaltas. Reportaget har publicerats i Kulturfondens årsbok 2018-2019. Jeanette Björkqvist
    Foto: Karl Vilhjálmsson

    Lue lisää »

  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description
  • image description